diff --git "a/UD_Swedish-Talbanken/sv_talbanken-ud-train.txt" "b/UD_Swedish-Talbanken/sv_talbanken-ud-train.txt" new file mode 100644--- /dev/null +++ "b/UD_Swedish-Talbanken/sv_talbanken-ud-train.txt" @@ -0,0 +1,7467 @@ +Individuell beskattning av arbetsinkomster Genom skattereformen införs +individuell beskattning (särbeskattning) av arbetsinkomster. Det innebär bl.a. +att endast en skatteskala kommer att finnas för beräkning av statlig +inkomstskatt. Den blir gemensam för alla inkomsttagare oavsett civilstånd. Den +gäller även för oskifta dödsbon och familjestiftelser. De inkomster som på detta +sätt beskattas individuellt kallas A-inkomster. Dessa inkomster är + +* inkomst av tjänst - lön, pension, livränta, undantagsförmåner och övrig +tjänsteinkomst. (Undantag: periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk +inkomst.) + +* inkomst av jordbruksfastighet - om den skattskyldige arbetat i jordbruket i ej +blott ringa omfattning. + +* inkomst av rörelse - om den skattskyldige arbetat i rörelsen i ej blott ringa +omfattning. + +Makars övriga inkomster är B-inkomster och skall som tidigare sambeskattas. +Sådana B-inkomster är t.ex. inkomst av kapital, tillfällig förvärvsverksamhet, +periodiskt understöd. B-inkomster som för makarna sammanlagt uppgår till högst +2000 kr skall dock betraktas som A-inkomst och alltså beskattas individuellt. + +Frivillig särbeskattning tillämpas sista gången i samband med 1971 års taxering. +Observera att ansökan härom skall göras senast den 1 juli 1971. + +Kommunalskatteavdraget slopas För fysiska personer, dödsbon och +familjestiftelser slopas rätten att göra avdrag för kommunalskatten fr.o.m. den +självdeklaration som skall avlämnas 1972. I självdeklarationen 1971 - som alltså +avser 1970 års inkomster - får avdrag göras som tidigare. + +Förvärvsavdragen ändras Förvärvsavdrag kan medges från A-inkomst, om det finns +hemmavarande barn under 16 år. Sådant avdrag medges på sätt framgår av +nedanstående tablå. + +Barns ålder räknas efter förhållandet den 1 november under inkomståret. När det +gäller inkomståret 1971 (taxeringsåret 1972) skall barnet alltså vara fött efter +den 1 november 1955. + +Med makar likställs de som utan att vara gifta lever tillsammans om de tidigare +varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. + +Höjt avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn Avdrag för utgivet +underhållsbidrag till icke hemmavarande barn höjs från 1000 kr till 1500 kr per +barn och år. Dessutom höjs åldergränsen till 18 år. När det gäller 1972 års +taxering skall barnet vara fött efter den 1 november 1953. + +Kravet på bevisning har mildrats. Avdraget måste inte längre styrkas med intyg +från barnavårdsnämnd, barnavårdsman eller kommunal förtroendeman. Det räcker med +att intyg eller annat skriftligt bevis bifogas deklarationen. Som bevis torde +godtas dom eller avtal om underhållsskyldighet jämte kvitto på betalt belopp +eller intyg från trovärdig person. + +Ortsavdraget ersätts med grundavdrag. Det nya grundavdraget - som ersätter +tidigare ortsavdrag - uppgår till 4500 kr för varje skattskyldig med en till +statlig inkomstskatt taxerad inkomst av högst 30000 kr. Vid högre taxerad +inkomst sjunker avdraget med en femtedel av det belopp som överstiger 30000 +kronor. Grundavdraget upphör alltså vid en taxerad inkomst på 52500 kr. + +Exempel: Statligt taxerad inkomst uppgår till 40000 kr. Grundavdraget blir 2500 +kr (= 4500 minskat med 1/5 av 10000 kr). + +Grundavdraget uppgår till samma belopp vid statlig och kommunal taxering och +beräknas med ledning av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten. +Kommunalt grundavdrag kan avräknas även från inkomst i annan kommun än +hemortskommunen. För ena maken outnyttjat grundavdrag eller del därav kan inte +överföras till den andra maken. I sådant fall har dock den andra maken rätt till +skattereduktion (se nedan). + +Särskilda regler gäller för + +* skattskyldig som varit bosatt här i riket under en mindre del av +beskattningsåret + +* skattskyldig som haft inkomst som beskattas enligt förordningen om +sjömansskatt. + +Gränsen för den årsinkomst feriearbetande ungdom m.fl får ha av tillfällig +anställning utan att betala preliminärskatt höjs genom de nya bestämmelserna +till 4700 kr. + +Skattelättnad för folkpensionärer I det nya skattesystemet bibehålls den gamla +regeln att skattskyldig som bara har folkpension, inte påförs någon skatt. En +nyhet är att det kommunala bostadstillägget blir skattefritt oavsett hur hög +inkomst folkpensionären har. Dessutom kommer en ensamstående folkpensionär att +kunna ha en inkomst om 1500 kr vid sidan av folkpensionen och ändock bli +skattefri. Gifta pensionärer blir skattefria om sidoinkomsten uppgår till högst +2000 kr för makarna tillsammans. Tekniskt ordnas detta genom ett extra avdrag +utöver grundavdraget. För att belysa verkningarna för folkpensionärerna av det +nya systemet att beräkna extra avdrag åberopade finansministern i propositionen +till riksdagen följande tabell. + +Från civil till militär Den här broschyren vill ge dig en bild av vad som händer +under din militärutbildning. Läs den och behåll den under utbildningsåret. + +Inryckning En ny och ovan miljö väntar. Befälet vid ditt förband kommer att +introducera dig i den nya miljön och informera dig om verksamheten. + +Under militärtjänsten har du många skyldigheter, som berörs på de närmaste +sidorna. Samhället har också givit dig en rad förmåner och dessa redovisas +längre fram i broschyren. + +Kasernlivet Den koncentrerade militära utbildning som du får sker av praktiska +skäl i en internatförläggning - i kasern. Du skall nämligen inte bara skaffa dig +vissa kunskaper, du skall också lära dig leva ihop med dina kamrater och så +småningom sammangjutas med dem till ett förband. + +Lydnad Krig är hårt och brutalt. Den militära verksamheten har kriget som +bakgrund. Det militära livet avviker därför ofta från det civila. + +Den ovillkorliga och ögonblickliga lydnad som den militära verksamheten kräver, +har också sin motsvarighet i det civila, t ex på de områden där liv står på +spel. Krav på disciplin möter du på de flesta andra områden i samhället. Under +militärutbildningen måste du emellertid underordna dig på ett sätt, som kanske +är nytt och besvärande. Men tro inte du skall koppla av din egen +tankeverksamhet! Du måste både kunna handla självständigt och lyda för att bli +en bra soldat. + +Under fredsutbildningen framkommer detta särskilt tydligt vid övningar med skarp +ammunition. I krig utförs all verksamhet i 'skarpladdad miljö'. Det är till +uppträdande i denna miljö som utbildningen närmast syftar - därav kravet på +omedelbar och ovillkorlig lydnad och på noggrannhet redan i fredsutbildningen. +En sekunds tvekan eller dröjsmål eller ett till synes oskyldigt slarv kan kosta +dig och även kamraterna livet. + +Hänsyn Du kommer att bo tillsammans med 10-20 kamrater. Detta kan bli ett +problem men också en källa till samhörighet och glatt kamratskap. Det beror mest +på dig själv. Försök redan från första dagen att acceptera kamraterna och visa +hänsyn mot dem. + +Gott humör, renhårighet och hjälpsamhet skapar gemensam trevnad. + +Kamratskap Alla människor är inte lika. Du själv är kanske stor och stark och +känner dig säker på dig själv. Hjälp då dina svagare kamrater. Märker du att +någon form av översitteri förekommer, så tala med befälet. Det är inte skvaller +- det är din skyldighet. Kamratförtryck är nämligen i lag förbjudet och alltså +straffbart. + +Ansvar Du får redan första dagen ansvar för en mängd utrustning. Du får ett +vapen som kan vara farligt både för dig själv och för kamraterna om det hanteras +fel. Du får kanske ansvaret för ett motorfordon som är värt många tusen kronor. +Du kommer att delta i övningar, där riskerna är stora, om man gör fel. Du måste +därför redan från början visa dig mogen att ta ansvar för vad du gör. + +Tystnadsplikt Du kommer under din utbildning att få se och höra sådant som måste +hållas hemligt. Kom därför redan från början ihåg att inte lämna informationer +till obehöriga. + +En säng - ett skåp Du får snart ut en hel del saker - vapen, verktyg, uniformer +m m , som du kommer att använda dagligen. Utrymmet i ditt skåp är mycket +begränsat. Därför måste du hålla noggrann ordning på din utrustning och placera +den i skåpet så, att sakerna är lätta att hitta och lätta att komma åt. Ibland +måste sakerna - t ex av säkerhetsskäl - ha sina bestämda platser, lika för alla +inom ditt förband. + +Du kan inte räkna med att få något större utrymme för privata persedlar. + +Ta med dig + +Toalettartiklar (kan även köpas i marketenteriet) - rakhyvel och rakborste - +även om du har elektrisk rakapparat. Du behöver dem under övningar utanför +kasern + +Sysaker + +Tofflor + +Pyjamas + +Näsdukar + +Hänglås + +Klädhängare + +Skoputssaker + +Äger du några av följande saker så ta med även dem: + +Träningsoverall + +Idrottsmateriel, t ex spikskor, kompass, kartfodral + +Musikinstrument, för egen och andras förströelse + +Marketenteriet är din affär Småartiklar köper du bäst och billigast vid +förbandets marketenteri och handelsbod. Vinsten kommer dig själv till godo i +form av trivsel- och förströelseanordningar. + +En militär arbetsdag I regel väcks du kl 6 på morgonen. Den första +uppställningen till övning sker i allmänhet kl 0730. Dessförinnan skall du ha +hunnit med tvättning och rakning, frukost i matsalen, sängbäddning och kontroll +av uniform, skor, vapen m m , så att allt är 'tiptop' vid uppställningen. + +På förmiddagen tränas du i olika utbildningsgrenar, i regel till omkring kl 11. +Då får du en dryg timmes lunchrast. Därefter börjar eftermiddagens övningar, som +oftast pågår till kl 1700. Sedan du skött om din utrustning och tvättat dig är +det dags för middag. Hinner du inte sköta om utrustningen före maten, skall du +göra det efteråt. + +Varje vecka ordnas en och ibland två kvällsövningar, då du skall lära dig +uppträda i mörker. + +Utbildningstiden Alla värnpliktiga har inte lika lång utbildningstid. Eftersom +olika soldater i ett modernt försvar har olika uppgifter, som tar olika lång tid +att lära, måste utbildningstiden variera. + +I vår arme räcker yrkesbefälet inte till att fylla mer än en liten del av alla +befälsbefattningar. 90 procent av befälet i krig är värnpliktiga eller +reservbefäl. För att de skall klara sina uppgifter och kunna bära det ansvar de +har för sina soldater måste de få tillräckligt lång utbildning. + +De som tagits ut till underofficersutbildning kommer att få det största ansvaret +och de svåraste uppgifterna av alla värnpliktiga. De lär sig föra befäl över en +pluton på omkring 40 man. Deras grundutbildning tar 450 dagar. Om de klarar sig +bra kan de sedan anmäla sig till officersutbildning, som alltid är frivillig. + +De som tagits ut till underbefälsutbildning utbildas till gruppchefer. Deras +utbildning tar 345 dagar. + +Även för meniga är utbildningstiden olika lång. Värnpliktiga kategori E får +uppgifter som det tar särskilt lång tid att lära. En del av dessa värnpliktiga +skall t ex handha särskilt komplicerad och dyrbar materiel. De har därför lika +lång grundutbildning som värnpliktiga uttagna till underbefälsutbildning. + +De flesta värnpliktiga tillhör kategori F, som har 300 dagars grundutbildning. +F-värnpliktiga skall bl a lära sig strida i förband. + +Värnpliktiga som tillhör kategori G har den kortaste grundutbildningen - 255 +dagar. De utbildas främst för andra uppgifter än strid. + +Om du tagits ut till längre tjänstgöring än många andra beror det på att man vid +uttagningen funnit att just du har förutsättningar att klara de uppgifter och ta +det ansvar som krävs av befäl och E-värnpliktiga. Visa att du kan klara det man +väntar av dig! Denna särskilda utbildning kan du ha god nytta av när du sedan +söker civilt arbete. + +Värnpliktiga, som vid inskrivningen ej blivit uttagna till +underofficersutbildning men som önskar utbildning till yrkesofficer eller +reservofficer, skall anmäla detta i god tid före inryckningen för att kunna +prövas in i rätt kategori. + +Värnpliktiga som fullgör längre tjänst än 300 dagar får särskilda premier, som +växer med tjänstgöringens längd. Om detta kan du läsa i avsnittet 'Dina +förmåner'. + +Från årsskiftet gäller flera nyheter inom den allmänna sjukförsäkringen + +Nytt system för ersättning av kostnader vid läkarvård på sjukhusmottagning och +hos provinsialläkare. + +Bättre sjukförsäkringsförmåner för folkpensionärer. + +Ändrade förmåner vid s k halvöppen vård. + +Bättre ersättning för övernattningskostnader vid läkarbesök utanför hemorten. + +Det är viktigt för dig att känna till de här nyheterna. Därför berättar vi lite +närmare om dem i den här broschyren. + +Nytt system för ersättning av kostnader vid läkarvård Från 1 januari 1970 +tillämpas ett nytt och enklare system för ersättning av kostnader vid läkarvård. +Det gäller när du blir sjuk och söker läkare inom den offentliga öppna +sjukvården (sjukhusläkare, provinsialläkare, jourläkare samt +stadsdistriktsläkare under viss del av mottagningstiden). + +Enhetliga avgifter Det nya systemet innebär att du betalar 7 kronor när du +besöker doktorn på mottagningen 15 kronor när doktorn kommer hem till dig 2 +kronor när du rådfrågar doktorn per telefon. + +För varje läkarbesök betalar försäkringskassan 31 kronor direkt till +sjukvårdshuvudmannen (i allmänhet landstinget). För telefonrådfrågning betalar +försäkringskassan 4 kronor till sjukvårdshuvudmannen. Du behöver alltså inte +ligga ute med dessa pengar. Inte heller gå till försäkringskassan för att få ut +återbäring. Det nya systemet gör att du redan i förväg vet vad det kostar att +anlita läkare om du blir sjuk. + +I avgiften ingår undersökningar och behandlingar I de avgifter du betalar ingår +också eventuella röntgen- och laboratorieundersökningar. Dessutom ingår +remissbesök, recept och läkarintyg för sjukpenning. Om du behöver gå igenom en +hel serie röntgen- eller radiumbehandlingar får du också dessa utan särskild +kostnad. + +Ett annat exempel: om du får remiss från en provinsialläkare till en specialist +på en sjukhusklinik behöver du inte betala något ytterligare för det första +besöket hos specialisten. + +Återbesök hos läkare betalas som nytt läkarbesök. + +Resekostnaderna ersätts som tidigare Om du har kostnader för resor till och från +doktorn eller sjukhuset får du ersättning från försäkringskassan efter samma +regler som tidigare. Du kan lämna uppgifter om dina resor till och från doktorn +på baksidan av det kvitto du får vid läkarbesöket. Skicka in kvittot eller lämna +det på försäkringskassan så får du den ersättning du har rätt till. + +Om du besöker privatpraktiserande läkare gäller det gamla systemet Det nya +ersättningssystemet gäller den allmänna öppna vården. Om du besöker +privatpraktiserande läkare betalar du som förut hela det arvode han begär. Sedan +får du som vanligt en viss återbäring från försäkringskassan. + +Bättre sjukförsäkringsförmåner för folkpensionärer Pensionärer får nu rätt till +fri sjukhusvård i 365 dagar Hittills har pensionärer haft rätt till sammanlagt +180 dagars fri sjukhusvård på allmän sal. Från årsskiftet förlängs den fria +vårdtiden till sammanlagt 365 dagar. Därefter betalar patienten avgift med 10 +kronor om dagen på allmän sal. Om inte sjukhuset sätter ned avgiften med hänsyn +till patientens ekonomi eller befriar från avgift. + +Sjukpenningförsäkrade pensionärer har dessutom rätt till sjukpenning +Folkpensionärer som är sjukpenningförsäkrade (genom inkomst av arbete) har i +fortsättningen rätt till både sjukpenning i sammanlagt 180 dagar och fri +sjukvård i sammanlagt 365 dagar. + +De nya bestämmelserna gäller inte för pensionärer som vårdats på sjukhus hela år +1969. (Om de såsom pensionärer fått sjukhjälp i sammanlagt 180 dagar före den 1 +januari 1970). + +Ändrade förmåner vid s k halvöppen vård Med halvöppen vård menas att man ligger +på sjukhus bara viss del av dygnet eller vissa dagar i veckan. Resten av tiden +räknas som 'permission'. + +Kostnaderna för resor mellan sjukhuset och bostaden betalas av sjukhuset när det +är fråga om permission. Resorna vid intagning på sjukhus och vid utskrivning +ersätts som tidigare av försäkringskassan. + +Om du måste anlita läkare utanför sjukhuset under permissionen gäller numera +samma ersättningsbestämmelser som för andra läkarbesök. + +Bättre ersättning för övernattningskostnader vid läkarbesök utanför hemorten Om +du måste söka läkare (t ex specialist) långt hemifrån kan försäkringskassan i +vissa fall ersätta dina utgifter för övernattning. + +Enligt de nya reglerna kan du få ersättning med högre belopp och för flera +övernattningar. + +Reformen kostar 250 miljoner per år Kostnaderna för sjukförsäkringen ökar med +250 miljoner kronor om året. Det beror på att förmånerna förbättras och att de +avgifter som försäkringskassan betalar vid sjukhusvård höjs till 10 kronor om +dagen. + +Kostnaderna betalas genom högre arbetsgivaravgifter och statsbidrag. De +försäkrades egna sjukförsäkringsavgifter påverkas däremot inte. + +Försäkringskassan kan nu ge dig bättre service Det nya systemet gör att +försäkringskassan nu kan ge dig bättre service. Så tveka inte om något är +oklart. Ring gärna. Eller titta in till oss på försäkringskassan. + +Hur många invandrare finns det i Sverige? Man uppskattar dem till närmare 600000 +och räknar då in såväl familjemedlemmar som dem vilka förvärvat svenskt +medborgarskap under efterkrigstiden. Av arbetsstyrkan i Sverige utgörs ungefär +sex procent av invandrare. Det fanns 230000 arbetsanmälda utländska medborgare i +Sverige den 1 oktober 1970. + +Vilka är våra största invandrargrupper? Antalet arbetsanmälda fördelat på de +största nationsgrupperna: + +Finländare (113000), jugoslaver (21000), danskar (19000), tyskar (15000), +norrmän (14000), greker (8000) och italienare (5000). + +Invandrarna från de nordiska länderna utgör ungefär 2/3 av alla invandrare i +Sverige. + +Var i Sverige finns invandrarna? De är koncentrerade till södra och mellersta +Sveriges industribygder. De invandrarrikaste trakterna är Mälarområdet med +Storstockholm, Göteborgs- och Malmöregionerna. + +I vilken ålder är invandrarna? De flesta invandrare är i arbetsför ålder. År +1970 tillhörde 56 procent av invandrarna och 36 procent av totalbefolkningen +åldersklasserna 18-44 år, medan endast 1,1 procent av invandrarna mot 11,5 +procent av totalbefolkningen är över 67 år. + +Kan vem som helst slå sig ned i Sverige och börja arbeta? De nordiska länderna +har en gemensam arbetsmarknad. Medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge och +Sverige får därför utan tillstånd ta arbete och bosätta sig var som helst i +Norden. + +Medborgare i icke-nordiska länder måste ha arbetstillstånd före inresan till +Sverige. Arbetstillstånd beviljas av statens invandrarverk (SIV) efter +tillstyrkan av arbetsmarknadsstyrelsen, som bedömer läget på arbetsmarknaden. De +fackliga organisationerna får i regel yttra sig innan arbetstillstånd beviljas. +Arbetsgivare, som vill införa arbetskraft, måste också se till att en +tillfredsställande bostad finns. + +Vilken ställning har invandrarna i fackföreningarna? Invandrarna är på samma +sätt som svenskarna anslutna till den fackliga organisationen. De flesta hör +till LO-förbunden. Metallindustriarbetareförbundet t ex har 60000 invandrare av +60 nationaliteter som medlemmar och av medlemmarna i Hotell- och +Restauranganställdas förbund är uppskattningsvis 40 procent invandrare. +Fackföreningsrörelsen har som mål att invandraren och hans familj skall ges en i +alla avseenden likvärdig ställning med de svenska medborgarna. + +Vilka rättigheter har utländska medborgare i Sverige? Utländska medborgare skall +behandlas likvärdigt med svenska medborgare - detta är den vägledande regeln. De +har samma skydd för sin person och egendom, samma möjligheter till utbildning, +hälso- och sjukvård som svenskar. De sociala förmånerna är i stor utsträckning +oberoende av medborgarskap. Utlänningar betalar skatt som svenskar. + +Utländska medborgare har ingen rösträtt i allmänna val och de gör inte värnplikt +i Sverige. + +Sverige tar emot ungefär tusen flyktingar om året. En person som lämnat sitt +hemland, där han på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss +samhällsgrupp eller politisk uppfattning eller eljest på grund av politiska +förhållanden riskerar att berövas sin frihet eller dömas till straff kan få rätt +till asyl. Med asyl menas en stats rätt att bereda en flykting skydd mot +hemlandets myndigheter utan att åtgärden betraktas som en ovänlig handling. + +Vad behövs för att få svenskt medborgarskap? Invandraren skall kunna försörja +sig och sin familj. Han skall visa intyg på att han kan svenska För att få +medborgarskap skall nordiska medborgare ha vistats i Sverige tre år och +icke-nordbor sju år. Nordbor kan även förvärva svenskt medborgarskap genom +anmälan hos länsstyrelse efter sju års vistelse i Sverige. Över 200000 +invandrare har fått svenskt medborgarskap sedan början av 1940-talet. + +Vilka svenska myndigheter är det främst som sysslar med invandrarfrågor? +Invandrarverket som började sin verksamhet den 1 juli 1969 handlägger tillstånd- +och kontrollfrågor (uppehålls- och arbetstillstånd, främlingspass, visering, +asyl etc), anpassningsfrågor och medborgarskapsärenden. För +arbetsmarknadsfrågorna svarar arbetsmarknadsstyrelsen. Den sköter också +mottagandet av flyktingarna. Skolöverstyrelsen har ansvaret för invandrarbarnens +skolgång och för studieförbundens kurser i svenska för invandrare. + +En parlamentarisk utredning om invandrarnas anpassningsproblem, +invandrarutredningen, tillsattes våren 1968. Den skall undersöka +anpassningspolitikens mål och medel och föreslå förbättringar av olika slag. + +I varje svensk postadress ingår ett femsiffrigt postnummer, som skall stå till +vänster om adressortens namn. Postnumret skrivs med ett litet mellanrum (vid +maskinskrift ett mellanslag) mellan tredje och fjärde siffran och ett något +större mellanrum (vid maskinskrift två mellanslag) mellan sista siffran och +ortnamnet. Hela adressen bör skrivas med rak vänsterkant. + +Postnumren behövs för att posten skall kunna sorteras snabbt och säkert. +Maskiner för sortering av brev, postkort och korsband kräver siffror för att +kunna fungera. Men också när postsorteringen sker manuellt, underlättas den om +försändelserna är försedda med postnummer. + +Hur använder man postnummerkatalogen? Del 1: Här är landets alla postanstalter +upptagna i bokstavsordning, och här finner man postnumren för det stora +flertalet orter. För en del orter, som har flera postanstalter, finns flera +olika postnummer angivna. Då används alltid, om det rör sig om post med +gatuadress etc, det lägsta av dessa nummer. När det gäller en försändelse med +fack- eller boxadress använder man postnumret för den av ortens postanstalter, +där adressaten hämtar sin post i fack eller box. För post som adresseras Poste +restante är postnumret detsamma som för fackadresserad post. + +För en del orter består upplysningen i del 1 enbart av en hänvisning till en +sida i del 2 av katalogen. Om en adressort inte går att finna i del 1, bör man +se efter om den förekommer i del 3, förteckning över indragna och namnändrade +postanstalter, som börjar på sid 189. Där finns i så fall upplysning om +postnummer och ny adresspostanstalt. + +Del 2: I en del större städer och också på vissa orter som ligger i de tre +största städernas närområden har varje ort inte bara ett enda eller några få +postnummer utan en hel nummerserie. På de orterna skall postnumren nämligen +också hjälpa till att snabbt leda försändelserna till rätt utdelningsenhet. + +Dessa orter, där sålunda postnumret bestäms av den lokala utdelningsadressen, är +följande: Borås, Danderyd, Djursholm, Eskilstuna, Gävle, Göteborg - med Angered, +Hisings Backa och Västra Frölunda - Halmstad, Handen, Huddinge, Hälsingborg, +Jönköping, Karlstad, Landskrona, Lidingö, Lund, Malmö, Mölndal, Norrköping, +Norsborg, Sollentuna, Solna, Stockholm - med Bandhagen, Bromma, Enskede, Farsta, +Hägersten, Johanneshov, Skärholmen, Spånga, Vällingby och Älvsjö - Stocksund, +Sundbyberg, Sundsvall, Södertälje, Täby, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och +Örebro. + +För varje ort i del 2 ges upplysning om postnumren för fack- och boxadresser och +för olika gator, vägar etc. När inte alla hus vid en gata har samma postnummer, +specificeras numren på det här sättet (exemplet hämtat från Borås): + +Södra Kyrkogatan 1 - 17, 2 - 18 50232 19 -, 20 - 50233 + +Detta betyder att udda husnummer t o m 17 och jämna husnummer t o m 18 har +postnumret 50232. De udda husnumren fr o m 19 och uppåt och de jämna fr o m 20 +och uppåt har postnumret 50233. + +På en del orter har vissa företag och institutioner med mycket stor ankommande +post fått eget postnummer. Dessa kunder och deras postnummer kan man finna +överst i uppgifterna för resp adressorter. Av exempel på sid 9 framgår hur +adressen skall skrivas i ett sådant fall. + +Ibland händer det att man inte kan hitta den adress man söker i förteckningen. +Det kan t ex röra sig om en nytillkommen gata. Eller också kan det gälla +adresser till en gård eller en by i ett område där det inte finns gatuadresser. +Därför finns det för varje ort i del 2 ett särskilt postnummer,' +samlingsnummer', som man kan använda i sådana fall. Uppgift om detta nummer +finns i regel nederst på resp tabellsida. + +Uppgifterna i del 2 beträffande alla adressorter (ortnamn), som ligger inom +Göteborgs stad resp Stockholms stad, är sammanförda i två särskilda avsnitt, ett +för vardera staden. Varje avsnitt börjar med en förteckning över de adressater +som har eget postnummer. De är upptagna i en för hela Göteborgs stad resp +Stockholms stad gemensam bokstavsordning. Därefter finns uppgifter om postnummer +för fack- och boxadresser vid varje särskild adresspostanstalt. Till slut följer +en förteckning över gatuadresser där alla gator, vägar etc är upptagna i en för +hela staden gemensam bokstavsordning. Genom denna gatuförteckning får man veta +inte endast de rätta postnumren utan också namnen på adressorterna. Det kan ju +ibland inträffa att man vet en persons eller ett företags gatuadress i Stockholm +resp Göteborg, men är tveksam om den postala adressorten är t ex Stockholm, +Johanneshov eller Enskede, Göteborg eller Västra Frölunda. + +Bokstavsbeteckningarna för postutdelningsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö +(Stockholm C, Göteborg H, Malmö S etc) behöver inte användas, när man sätter ut +postnumret framför Stockholm, Göteborg resp Malmö. + +Postnummer i utlandskorrespondens När man skriver till ett främmande land som +också infört postnummer, bör man ange postnumret på det sätt som är brukligt i +det landet. Några länder har andra regler än vi för placeringen av postnumret, t +ex USA och Storbritannien. Men de flesta av de europeiska länder, som hittills +har börjat med postnummer, vill liksom vi ha numret skrivet till vänster om +adressortens namn. När man skriver till ett sådant land, bör man framför +postnumret också sätta ut adresslandets nationalitetsbeteckning för bilar. +Mellan bokstavsbeteckningen och själva numret sätter man ett bindestreck. När +någon i utlandet skriver till Sverige bör han skriva 'S -' framför det svenska +postnumret. På detta sätt kan man förhindra, att en sorteringsmaskin förväxlar +en inrikes försändelse med en försändelse till ett annat land. + +De nationalitetsbeteckningar som bör användas i förbindelse med postnummer till +utlandet är följande: Belgien B Danmark DK Finland SF Frankrike F Italien I +Liechtenstein FL Norge N Schweiz CH Västtyskland D Österrike A + +Eftersom bilarna i både Väst- och Östtyskland har bokstavsbeteckningen D, går +det inte att använda enbart den bokstaven i förbindelse med postnummer till +Östtyskland. När man skriver dit bör man därför, för att undvika förväxling, +sätta 'Dx -' framför postnumret. + +Postnummer och masskorsband Företag som skickar masskorsband kan med hjälp av +postnumren lättare anpassa sina sändningar efter de krav som gäller för att man +skall få prestationsrabatter. Regler för hur försändelserna bör vara ordnade vid +inlämningen finns i häftet 'Masskorsband', som kan erhållas på postanstalterna. + +Översättning från postnummer till adressort m m Posten tillhandahåller också en +förteckning över samtliga postnummer i nummerföljd, där man kan ta reda på till +vilken adresspostanstalt varje särskilt nummer hänför sig och dessutom få +upplysning om i vilket kommunblock och vilken kommunblocksregion adressorten +ligger. Kunder som har användning för den förteckningen kan vända sig till sin +postanstalt. + +Alla postanstalter i Sverige, varav ca 1.300 finns på orter utan +järnvägsförbindelse, deltar i Postens pakettrafik. Även lantbrevbärare och +postombud tar emot och lämnar ut paket. + +Det finns olika sätt att skicka postpaket inom landet. Fr o m den 1 januari 1971 +kan man välja mellan följande: + +1 Vanlig befordran + +2 Vanlig befordran + utkörning + +3 Ilbefordran + +4 Ilbefordran + expressutdelning + +Paket med vanlig befordran transporteras med postlägenheter som är avsedda för +den tyngre och utrymmeskrävande posten. De behandlas därför inte lika snabbt som +brev. Brevets snabbhet kan man emellertid få om man väljer ilbefordran. +Befordringsavgiften är högre för ilpaket. + +Genom utkörning och expressutdelning kan avsändaren mot en tilläggsavgift få ett +paket utkört till adressatens bostad, kontor etc på orter, ca 600 till antalet, +där utkörning och expressutdelning finns anordnad. + +Vanlig befordran - när sändningen inte är mycket brådskande och varan inte tar +skada av några dagars transport. + +Inlämning Ingen speciell anteckning behövs på paket och adresskort. + +Postbehandlingstid Paket med vanlig befordran transporteras med de +postlägenheter som är avsedda för den tyngre och utrymmeskrävande posten. +Paketadresskortet, som aviserar att paketet finns att hämta på adressatens +postanstalt, delas ut till adressaten på tredje vardagen efter inlämningsdagen. +I vissa långväga förbindelser kräver transporten så lång tid - vanliga paket +transporteras inte med flyg - att adresskortet kan delas ut först på fjärde +eller i undantagsfall på femte vardagen efter inlämningsdagen. + +Vanlig befordran + utkörning - när Ni vill befria adressaten från besväret att +hämta paketet på posten. + +Inlämning Paket och adresskort skall vara märkta med 'Utkörning' när de lämnas +in på posten. + +Postbehandlingstid Både paket och adresskort körs ut till adressatens bostad, +kontor etc senast på tredje vardagen efter inlämningdagen. I vissa långväga +förbindelser kräver transporten så lång tid - vanliga paket transporteras inte +med flyg - att paketen kan köras ut till adressaten först på fjärde eller i +undantagsfall på femte vardagen efter inlämningsdagen. Utkörning förekommer inte +på sön- och helgdagar. + +Utkörning kan begäras på paket adresserade till ca 600 tätorter. Närmaste +postanstalt kan ge besked om en viss ort har den här serviceformen. + +Uppgift om vilka orter som har utkörning finner Ni också i 'Förteckning över +postanstalter i Sverige'. Den kostar 5 kr och kan rekvireras genom inbetalning +eller girering till postgirokonto nr 3-4 , Poststyrelsen, Huvudkassan. + +Ilbefordran - när det är angeläget att sändningen kommer fram till adressorten +så snabbt som möjligt. + +Inlämning Paket och adresskort skall vara märkta med 'Ilpaket' vid inlämningen. + +Postbehandlingstid Ett ilpaket transporteras till adressorten på snabbast +möjliga sätt. Adresskortet delas ut till adressaten på första vardagen efter +inlämningsdagen. I vissa förbindelser mellan avlägsna orter räcker emellertid +inte nattimmarna till för att tåg och flyg skall hinna transportera fram ilpaket +till adressorten innan brevbäringsturen påbörjas. I sådana fall försöker +postanstalten på adressorten komma i kontakt med adressaten per telefon för att +meddela att ett ilpaket finns att hämta. + +Ilbefordran + expressutdelning - när Ni önskar att sändningen dels når +adressorten så snabbt som möjligt, dels delas ut till adressaten med särskilt +bud snarast möjligt. + +Inlämning Paket och adresskort skall vara märkta med 'Ilpaket' och 'Express' vid +inlämningen. + +Postbehandlingstid Samma transporttid som ovan, dvs ilpaketet når i regel fram +till adressorten på första vardagen efter inlämningsdagen. + +Snarast möjligt efter det att ett ilpaket med expressutdelning har kommit fram +till adressorten, delas det ut i adressatens bostad, kontor etc. På sön- och +helgdagar gäller vissa inskränkningar som postanstalterna kan lämna besked om. + +Expressutdelning kan begäras på paket adresserade till ca 600 tätorter. Närmaste +postanstalt kan ge besked om en viss ort har den här serviceformen. + +Uppgift om vilka orter som har expressutdelning finner Ni också i 'Förteckning +över postanstalter i Sverige'. Den kostar 5 kr och kan rekvireras genom +inbetalning eller girering till postgirokonto nr 3-4 , Poststyrelsen, +Huvudkassan. + +RFSU-laboratoriet informerar Det första tecknet på en graviditet är som regel +utebliven menstruation. Denna kan dock utebli av andra orsaker, varför det inte +är något säkert bevis på att graviditet föreligger. Andra tecken på graviditet +förekommer men kan för kvinnan vara svårtolkade. + +Hur fastställes graviditet? Några veckor efter utebliven menstruation kan +graviditet konstateras vid en läkarundersökning. Blir resultatet tveksamt kan +undersökningen kompletteras med analys av ett urinprov. RFSU-laboratoriet utför +sådana undersökningar. Urinprov kan lämnas utan läkarremiss till laboratoriet, +som arbetar under tystnadsplikt. + +Varför urinprov? Under graviditet producerar ägget ett speciellt hormon, som +delvis lämnar kroppen genom urinen. Detta hormon förekommer hos friska kvinnor +endast under graviditet. Genom att påvisa detta ämne i urinen kan graviditet +fastställas. Vid RFSU-laboratoriet användes en snabb s.k. immunologisk metod +utarbetad av svenska forskare. Metoden ger möjligheter att på några timmar och +med stor säkerhet fastställa om graviditet föreligger eller inte. + +Hur snart? Det ovan nämnda hormonet uppträder i tillräcklig mängd i urinen först +ca 10 dagar efter den dag den uteblivna menstruationen skulle ha börjat. Före +denna tidpunkt är resultatet av en urinundersökning osäkert. Brukar +menstruationerna vara oregelbundna, bör man vänta fyra veckor efter +befruktningstillfället, innan prov tas. + +Hur tillförlitligt? Om urinprovet inlämnats enligt angiven tidsmarginal beräknar +man att svarets tillförlitlighet är högre än 99 %. Mindre än 1 % av svaren blir +felaktiga, beroende bl.a. på att det vid enstaka graviditeter inte förekommer +tillräcklig mängd av det ovan nämnda hormonet vid undersökningstillfället. + +Det kan någon gång förekomma att provets utslag är svårt att tyda. +RFSU-laboratoriet kan därför önska utföra en ny undersökning efter några dagar. +En sådan kontrollundersökning utföres kostnadsfritt, förutsatt att första provet +inlämnats enligt anvisningarna. + +Hur gör jag? För att RFSU-laboratoriets undersökning skall bli tillförlitlig +fordras att Ni ... + +1. tidigast 10 dagar efter den uteblivna menstruationens beräknade första dag +eller tidigast fyra veckor efter eventuellt befruktningstillfälle tar ... + +2. ett prov av Er morgonurin, ca 1/2 dl (= 50 gr), i en väl rengjord flaska +(glas eller plast), som etiketteras med Ert namn och som ... + +3. inlämnas eller postas till RFSU-laboratoriet tillsammans med en av Er ifylld +inlämningsblankett. + +Blanketter och namnetiketter erhålles kostnadsfritt när provet lämnas. De kan +också rekvireras från laboratoriet eller hämtas i RFSU-butiker. + +Var och när lämnas provet? Urinprov kan lämnas måndagar - fredagar mellan kl. +8.30 - 18.00 till RFSU-kliniken i Stockholm, Rosenlundsgatan 13, 3 tr. samt +mellan kl. 9.30 - 18.00 till RFSU-kliniken i Göteborg, Sociala huset, ingång J. + +Om provet inlämnas till RFSU-klinikerna före kl. 10.30 kan Ni få svar redan +samma dag. En laboratorieundersökning kostar 20 kronor och betalas när provet +lämnas. + +Svaret Resultat av urinundersökningen kan Ni få måndagar - fredagar per tel. +08/680940 mellan kl. 15.30 - 16.30 (juni, juli, augusti kl. 15.00 - 15.45) resp. +tel. 031/119840 mellan kl. 14.30 - 15.00. + +1. samma dag som provet inlämnats till någon av RFSU-klinikerna före kl 10.30 + +2. samma dag som laboratoriet i Stockholm resp. Göteborg fått provet per post +eller från annat inlämningsställe. + +Ni kan personligen eller genom ombud hämta RFSU-laboratoriets svar i Stockholm, +Rosenlundsgatan 13, 3 tr. eller Kungsgatan 37, 3 tr. mellan kl. 16.00 - 18.00, +resp. i Göteborg, Sociala huset, ingång J, mellan kl. 14.30 - 18.00. Ni kan +också få det översänt per post i ett förslutet neutralt kuvert. + +De som erhållit telefonsvar får obligatoriskt också laboratoriesvaret per post +för att eventuella missförstånd skall undvikas. Ni anger själv på +inlämningsblanketten hur Ni önskar besked om resultatet. + +När jag fått svaret? Anger svaret att Ni 'icke är gravid' och urinprovet har +inlämnats på grund av utebliven menstruation, bör Ni, om Ni känner Er frisk, +kunna invänta nästa menstruationsperiod. Uppträder inte heller denna +menstruation bör läkare konsulteras. + +Anger svaret att Ni är 'gravid' bör läkarundersökning ske, då graviditeten +kräver viss läkarkontroll av den blivande modern. Detta kan ske på +mödravårdscentral, hos praktiserande gynekolog eller annan läkare i hemorten. +Medtag RFSU-laboratoriets svar. + +Innebär graviditeten omedelbara personliga eller sociala problem, står RFSU:s +kurator till tjänst med råd. + +Ni som äter p-piller Har Ni glömt att ta ett eller flera p-piller eller nyligen +slutat med sådana och tror att Ni är gravid, tänk på att urinprovet blir +tillförlitligt först 4 veckor efter det samlag då befruktning kan ha ägt rum. + +Du har chansen att vinna en halv miljon skattefritt I statens stora lotteri på +skatteåterbäringen 1970. Och du har inte bara en chans att vinna. lotteriet har +nämligen två dragningar. En i juni då du kan vinna en högsta vinst på 1/4 miljon +kronor. En i november / december 1971 då vinstlistan toppas av rekordvinsten 1/2 +miljon. Vid båda dragningarna dessutom massor av andra vinster, på 100000, +25000, 10000, 5000 kr etc. Och alla vinsterna är skattefria. + +Genom att nu satsa din skatteåterbäring, helt eller delvis (minst 100 kr), får +du vara med i båda dragningarna. Och inom ramen för det stora skattelotteriet +deltar du också i ett särskilt 'födelsedagslotteri'. Läs mer om detta på andra +sidan! + +Samtidigt får du högsta sparränta plus en skattefri sparpremie. Din insats i +skattelotteriet är samtidigt ett sparande som återgår till dig med rekordränta. +Du har inte bara chansen att vinna skattefria toppvinster utan får dessutom +högsta bankränta plus en extra skattefri sparpremie på 5 %. Om du nu sätter in +hela din skatteåterbäring, eller en del av den, på ett premiesparkonto och låter +pengarna stå kvar till 1971 års slut. + +Innan du tar ut din skatteåterbäring Tänk på alla de här förmånerna. Sedan är +det för sent. Det är inte varje dag som du erbjuds att delta i två stora +vinstutlottningar och sedan få tillbaka lottpengarna med högsta bankränta plus +en extra, skattefri sparpremie. + +På nästa sida läser du om hur det går till. Det är mycket enkelt. + +Vilka får vara med? Förmånerna gäller bara privatpersoner (inte bolag etc) som +fått skatteåterbäring. Samma förmåner gäller även för oskiftade dödsbon. + +Gör så här: Du sätter in hela din skatteåterbäring, eller en del av den, på ett +premiesparkonto. Det kontot kan du öppna på posten och hos affärsbanker, +sparbanker och jordbrukskassor. + +Men kom bara ihåg att du måste göra insättningen samtidigt som du hämtar ut +återbäringen på något av dessa ställen. Sista insättningsdag är måndagen den 1 +februari 1971. + +Om du får mindre än 100 kronor eller om du inte får jämnt hundratal kronor +tillbaka på skatten får du, om du vill, skjuta till ett belopp som gör att du +kommer upp till närmaste hundratal kronor. + +Lotteriet. För att delta i vinstdragningarna måste du ha minst 100 kronor +innestående på ditt konto vid respektive dragningstillfälle. Varje hundralapp +ger en andel i lotteriet. Men ingen får ha mer än 30 andelar. + +Högsta bankränta plus sparpremie. På ditt premiesparkonto får du den högsta +inlåningsräntan. Du får dessutom en skattefri sparpremie på 5 % på det belopp +som står inne den 31 december 1971. Sparpremien räknas på ett belopp på högst +3000 kronor. + +Övriga upplysningar Medlen på premiesparkontot är inte bundna. Hela beloppet - +eller del därav - får tas ut när som helst. Men - om du gör uttag före utgången +av år 1971 och saldot på kontot därigenom kommer att understiga 3000 kronor, går +du miste om motsvarande sparpremie. Antalet andelar i lotteriet minskar också. +Dessutom reduceras bankräntan efter de bestämmelser som gäller för bankkonto med +12 månaders uppsägning (medlen behandlas vid uttag som om de vore uppsagda till +återbetalning per 1.1.1972 ). + +Om premiesparkontot överlåtes eller pantsättes går rätten till sparpremie och +deltagande i lotteriet förlorad. + +Ytterligare upplysningar lämnas på närmaste post- och bankkontor. + +Spara och vinn på skatten + +Förändringar i organisation Låg- och mellanstadiet Eleverna får läsa engelska +redan från årskurs 3 (tidigare från årskurs 4). + +I slöjd blir undervisningen densamma för pojkar och flickor utan indelning i +grupper efter kön. Alla elever får undervisning i såväl textilslöjd som trä- och +metallslöjd. + +Högstadiet Engelska blir obligatoriskt hela högstadiet igenom (tidigare var det +obligatoriskt t o m årskurs 7, sedan frivilligt). + +Musik, teckning och slöjd blir obligatoriska ämnen med samma antal timmar för +samtliga. Musik förekommer i årskurserna 7 och 9, teckning och slöjd i samtliga +årskurser. Eleverna får välja slöjdart varje år, antingen textilslöjd eller trä- +och metallslöjd. + +Hemkunskap och barnkunskap kommer att ingå obligatoriskt i årskurserna 8 och 9 +(tidigare var hemkunskap obligatorisk i årskurs 7 och kunde sedan väljas +frivilligt). + +Praktisk yrkesorientering (pryo), dvs praktik på en arbetsplats, skall alla +elever i årskurs 9 ha under två veckor. Tidigare förekom pryo i årskurs 8. Den +praktiska yrkesorienteringen förberedes genom särskilda studiebesök under +årskurs 8. + +Nya tillvalsämnen På högstadiet skall varje elev välja ett av fyra +tillvalsämnen: + +* språk (franska eller tyska) + +* ekonomi + +* teknik + +* konst + +De tre senare har såväl teoretiska som praktiska inslag. + +Val av kurs I engelska, B-språk (franska och tyska) och matematik har eleverna +att välja mellan allmän (lättare) och särskild (svårare) kurs. + +Tillträde till högre studier Samtliga tillvalsämnen ger lika behörighet till +gymnasiestudier. + +Fritt valt arbete Ett helt nytt inslag i grundskolan blir fritt valt arbete. Två +veckotimmar skall ägnas åt detta under varje år på högstadiet. Tiden får inte +användas till fortsatt undervisning i obligatoriska ämnen eller tillvalsämnen, +utan eleverna skall välja aktiviteter efter intresse på andra områden. +Skolstyrelsen i varje kommun bestämmer efter samråd med lärare och elever vilka +aktiviteter som skall erbjudas eleverna. Uppläggningen kommer alltså att växla +från kommun till kommun, från skola till skola. Betyg ges inte i fritt valt +arbete. + +Gemensamt för alla stadier I kommuner med finskspråkig befolkning kan +skolstyrelsen besluta att finska skall ingå i skolans undervisning för elever +som har finska som modersmål. Högst två veckotimmar får användas för detta ämne +under varje årskurs. + +På motsvarande sätt kan undervisning i andra minoriteters språk ordnas, om +skolstyrelsen så beslutar. + +Kristendomskunskap byter namn och kallas religionskunskap. + +Orienteringsämnen blir ett sammanfattande begrepp för en del ämnen: på +lågstadiet religionskunskap och hembygdskunskap på mellanstadiet +religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi och naturkunskap på +högstadiet religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, fysik +och kemi + +Undervisningen kan delas upp på varje ämne för sig eller samordnas i lektioner +med inslag från två eller flera av dessa ämnen. Läroplanen anger hur många +timmar som ungefärligen skall användas för varje ämne under läsåret. + +Betyg ges som tidigare i skalan 1-5 med 5 som högsta betyg. Antalet +betygsättningstillfällen har reducerats, och betyg ges bara efter vårterminen i +årskurserna 3, 6 och 7. Därefter ges betyg varje termin. I övrigt kommer skolan +att på annat sätt informera hemmen om elevernas skolarbete och studieresultat. + +Förändringar i ämnesinnehåll Den nya läroplanen innebär också att +ämnesinnehållet i en del ämnen förändras och förnyas. Här ges några exempel. + +I svenska utökas undervisningen i dramatisk framställning och i film- och +TV-kunskap. Det kulturorienterande inslaget blir större. Man fäster större vikt +vid elevernas spontana förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt. + +Innehållet i ämnet matematik förändras och moderniseras, så att undervisningen i +större utsträckning utgår från elevernas erfarenheter och föreställningar och +grundas på förståelse. Eleverna kommer alltså att i större utsträckning få +arbeta med konkret material. + +I ämnet musik förändras såväl innehåll som arbetssätt. Man skall mer än tidigare +knyta an till elevernas spontana musikintresse. + +Förstärkning av vissa ämnesinslag Undervisningen blir utökad i bl a + +* miljöfrågor + +* sexual- och samlevnadsfrågor + +* könsrollsfrågor + +* internationella frågor och problem + +* trafik + +* alkohol, narkotika och tobak + +Undervisning i dessa moment ingår i flera av skolans ämnen. En samordning av +undervisningen i dessa ämnen blir därför nödvändig. + +Förändringar i skolans inre arbete En viktig uppgift för skolan är att öka +elevernas engagemang och medansvar i skolarbetet. Eleverna kommer att få ökat +medinflytande i planeringen av sitt skolarbete men också vidgat ansvar för det. +Varje skola får vidare ökat pedagogiskt ansvar med större möjligheter att själv +planera undervisning och arbetssätt. Skolarbetet kan därför bli olika upplagt i +olika skolor, även om ämnena är desamma. Skolstyrelserna får ett vidgat ansvar +också för vissa pedagogiska frågor. + +Arbetsområden eller intresseområden är begrepp som kommer att användas i större +utsträckning än tidigare. Härmed menas stoffenheter, som eleverna kan överblicka +och till väsentlig del bearbeta på egen hand. Undervisningen samlas kring ett +tema, som kan beröra ett eller flera ämnen. 'Att skydda, vårda och förbättra vår +miljö' är exempel på ett arbetsområde som berör ämnena naturkunskap, +samhällskunskap och geografi. För ett sådant arbetsområde kan man även tänka sig +en samverkan med ämnen som svenska, musik och teckning. + +För att göra skoldagen mindre splittrad kan man organisera undervisningen i +längre arbetspass än de traditionella 40 minuterna. + +Studiearbetet förläggs enligt den nya läroplanen i huvudsak till skolan. +Hemuppgifter blir i stor utsträckning frivilliga för eleverna. + +Ökad vikt kommer att läggas vid att individualisera undervisningen men också vid +att öva eleverna i samarbete. I en skola för alla är det inte realistiskt att +kräva samma prestationer av alla elever. Varje elev måste få möjlighet att göra +det bästa möjliga av sina förutsättningar. Samarbetet övas bland annat genom att +eleverna får arbeta tillsammans i grupper av varierande storlek. + +Skolan får ökade möjligheter att ge specialundervisning. Det kan ske antingen i +specialklass eller genom samordnad specialundervisning. I sistnämnda fall går +eleven i vanlig klass men får vissa timmar hjälp av speciallärare, t ex i +klinik. Specialläraren kan också komma till klassrummet och arbeta tillsammans +med läraren i den vanliga klassen. + +Skolstyrelse, skolledare och lärare får också ökade möjligheter att inom vissa +ramar planera undervisningen så som bäst passar för den enskilda skolan. I en +del ämnen har läraren fler timmar än den enskilde eleven. Det är inte exakt +fastslaget hur denna tid skall användas. Uppdelning av eleverna i grupper är en +möjlighet. På högstadiet kan två eller flera lärare samverka under en och samma +lektion. Man kan också använda resurserna för medverkan av experter, assistenter +eller biträden eller för inköp av särskilda, väl utvecklade läromedel. + +Nedan lämnas uppgifter om samhällets stöd, vård och service för barn och ungdom. +Man får också veta vart man ska vända sig. På nästa sida finns några +åldersgränser som gäller för barn och ungdom. Se också Studier sida 22 och +Moderskap sida 15. + +Barnavård Kommunens barnavårdsnämnd ska verka för att barn och ungdomar får en +gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden. Detta innebär bl.a. + +* att ordna daghem, lekskolor, barnkolonier och fritidsverksamhet för barn och +ungdom, + +* att lämna råd och upplysningar om uppfostran till de föräldrar som begär det, + + +* att ordna vård åt fosterbarn, ge råd och hjälp i adoptionsfrågor, + +* att betala ut barnbidrag och bidragsförskott, + +* att gripa in och hjälpa om barn och ungdom råkar i nöd, utsätts för vanvård +eller kommer på villovägar, + +* att i vissa fall besluta om övervakning eller att flytta den unge från hemmet, +t.ex. till en ungdomsvårdsskola. + +Barnavårdsnämndens ansvar för omvårdnaden av barn och av ungdomar varar tills de +fyller 20 år (blir myndiga). + +Barnavårdsnämndens ledamöter väljs av kommunal- eller stadsfullmäktige. Nämndens +verksamhet grundas på barnavårdslagen. I större kommuner har barnavårdsnämnden +anställd personal som tar emot dem som söker hjälp och råd. + +Man vänder sig till barnavårdsnämnden. + +Barnavårdscentral Den förebyggande barnavården sköts av barnavårdscentralen. Där +får barn som inte börjat skolan gratis läkarundersökning, hälsokontroll och viss +vaccinering. Centralens sköterska gör besök i hemmen för hjälp och råd när det +gäller skötsel av barn. Mödrar med spädbarn får i regel kallelse till besök på +centralen. Hälsokontroll av alla fyraåringar håller på att byggas upp. + +Se också Moderskap sida 15. + +Man vänder sig till barnavårdscentralen. + +Barnavårdsman För varje utomäktenskapligt barn utser barnavårdsnämnden en +barnavårdsman. Ibland utses också barnavårdsman för barn i äktenskap när +föräldrarna inte lever tillsammans. + +Barnavårdsmannen ska se till att barnets rätt tas tillvara i bl.a. ekonomiska +frågor, ge biträde inför domstol och hjälpa föräldrarna med råd och anvisningar. +En ogift blivande mor bör i god tid före förlossningen kontakta en +barnavårdsman. + +Se också Underhållsbidrag sida 23. + +Man vänder sig till barnavårdsnämnden. + +Barnbidrag Varje barn under 16 år får 225 kr i kvartalet som barnbidrag, alltså +900 kr per år. Bidraget betalas ut till modern eller till den som har vårdnaden +av barnet. Det är skattefritt och tas alltså inte upp i deklarationen. + +Barnbidraget betalas fr.o.m. kvartalet efter det då barnet föddes. Man skickar +en anmälan till barnavårdsnämnden. På BB brukar personalen se till att anmälan +blir ifylld och avsänd. Barnavårdsnämnden svarar för att bidraget betalas ut +genom posten. + +Förslag har lagts fram om att barnbidraget ska höjas till 1200 kr / år från 1 +januari 1971. + +Man vänder sig till barnavårdsnämnden. + +Barnhem Det finns olika slags barnhem. Spädbarnshem för vård av barn under ett +år. Mödrahem för vård av spädbarn tillsammans med mödrar. Upptagningshem för +tillfällig vård av barn t.ex. vid föräldrarnas sjukdom. Specialhem för barn som +behöver vård under längre tid. + +Man vänder sig till landstinget eller barnavårdsnämnden. + +Barnkolonier Barnkolonier eller enskilda feriehem kan ge barn upp till 15 år +miljöbyte och tillfälle till friluftsliv under tre sommarveckor eller mera. +Några kolonier är avsedda för handikappade eller klena barn. Resor och vistelse +ordnas gratis eller till låg kostnad. Vissa organisationer ordnar s.k. +ungdomsläger, i allmänhet under sommaren. + +Man vänder sig till barnavårdsnämnden eller skolan. + +Barnpension Se Pension sida 16. + +Barntillsyn Många kommuner ordnar olika former av barntillsyn. Till denna +räknas: Barnstugorna, som uppdelas i + +Daghem som under hela dagen tar emot barn medan föräldrarna förvärvsarbetar +eller studerar. De är avsedda för barn i åldern 6 månader - 7 år. Avgiften +bestäms av kommunen och beror oftast på hur stor inkomsten är. + +Lekskolor som tar emot barn något eller några år före skolåldern, vanligen under +3 timmar per dag. Avgiften är i regel låg. + +Fritidshem som tar emot yngre skolbarn under den skolfria delen av dagen då +föräldrarna förvärvsarbetar. Avgiften beror oftast på hur stor inkomsten är. + +Barntillsyn ordnas också genom + +Kommunalt organiserade familjedaghem i privatfamiljer som under dagen tar emot +barn medan föräldrarna förvärvsarbetar. Avgiften beror oftast på hur stor +inkomsten är. + +Man vänder sig till barnavårdsnämnden. + +Sjuka barn vars föräldrar förvärvsarbetar kan få tillsyn i hemmet av +barnvårdarinnor (barnsamariter). Sådana finns tills vidare bara på vissa orter +men verksamheten är under utbyggnad. Avgiften beräknas efter inkomst. + +Man vänder sig till socialnämnden eller hemhjälpsnämnden. + +Psykisk barna- och ungdomsvård Barn och ungdom med bl.a. psykiska störningar får +gratis behandling och rådgivning vid rådgivningscentraler. Dessa leds av läkare. +Verksamheten sköts av landstingen och de landstingfria städerna Stockholm, +Göteborg och Malmö. + +Man vänder sig till rådgivningscentralen för psykisk barna- och ungdomsvård +eller barnavårdsnämnden. + +Ungdomsverksamhet För de ungas fritid har många kommuner en omfattande +fritidsverksamhet. Det kan gälla bl.a. idrottsplatser, badanläggningar, +ungdomsgårdar och andra samlingslokaler. Verksamheten sköts ofta av en +ungdomsstyrelse eller fritidsnämnd. Stat och kommun stöder också ungdoms-, +idrotts- och andra organisationer. + +Olika samhällsorgan har uppgifter på bostadsområdet. Efter textavsnitten här +nedan står angivet vart man kan vända sig med ansökan eller för upplysningar i +frågor som har med bostaden att göra. + +Bostadstillägg till barnfamiljer Omkring 400000 familjer med barn under 16 år +har bostadstillägg. Beloppen är olika beroende på hur många barn man har och på +bostadens storlek och beskaffenhet. Beloppens storlek beror också på inkomsten. +Familjer som tjänar mindre än cirka 17000 kr / år får fullt bostadstillägg. Om +inkomsten är högre än cirka 17000 kr / år minskas tillägget. + +Det statliga bostadstillägget består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. +Familjer med två barn eller flera kan få båda beloppen. + +Grundbeloppet är 60 kr i månaden när det finns ett barn. Det ökar med 20 kr i +månaden för varje barn utöver ett. Grundbeloppet utgår oberoende av bostadens +storlek och utrustning. Det kan en familj få även om bostaden inte är deras +egen. T.ex. en ogift mor som bor hos sina föräldrar. + +Tillägget över grundbeloppet utgår till familjer som har egen bostad och minst +två barn. Tillägget utgår om bostaden har en viss storlek (minst två rum och +kök) och viss utrustning (vatten och avlopp i bostaden och för högsta tillägg +bad eller duschrum i huset). + +Kommunalt bostadstillägg kan en familj få ovanpå det statliga tillägget om den +har en bostadskostnad på i regel minst 425 kr per månad. För att få det +kommunala bostadstillägget fordras också att bostaden uppfyller de bestämmelser +som gäller för det statliga bostadstillägget. Kommunerna kan ge bostadstillägg +utöver de normer som nämnts här. + +Ansökan Man måste ansöka om bostadstillägg. Blanketter sänds varje år till alla +familjer som får barnbidrag. + +Man vänder sig till kommunalnämnden / drätselkammaren. + +Bostadstillägg till handikappade Vissa kommuner ger ett speciellt bostadstillägg +till handikappade som bor i invalidbostäder eller i andra lämpligt utrustade +bostäder. Det kallas kommunalt bostadstillägg för handikappade (Kbh). + +Man vänder sig till socialnämnden. + +Bostadstillägg till pensionärer. Kommunalt bostadstillägg (Kbt) kan ges till den +som har ålders-, förtids- eller änkepension, sjukbidrag eller hustrutillägg Se +Pension (Kommunalt bostadstillägg) sida 16. + +Bostadsförmedling I större kommuner finns vanligen en särskild kommunal +bostadsförmedling. I en del andra kommuner sköts förmedlingen av kommunalnämnden +/ drätselkammaren eller annat kommunalt organ. Kommunens förmedling av bostäder +är gratis. + +Bostadslån Staten lämnar bostadslån - utöver bankernas långivning - för att +bygga eller bygga om bostadshus. Omkring 90 procent av bostadsbyggandet stöds +genom statliga lån. + +Det statliga lånet är på mellan 15 och 30 procent av byggkostnaderna inom en +viss ekonomisk ram. För enskilda egnahemsbyggare är det i regel 20 procent. + +Det statliga lånet förmedlas av kommunen. Beslutet fattas av länsbostadsnämnden. + +Se också Förbättringslån sida 12 och Invalidbostadsbidrag sida 13. + +Man vänder sig till kommunalnämnden / drätselkammaren. + +Hyresfrågor Den nya hyreslagen gäller i hela landet. + +Lagens bestämmelser innebär bl.a. följande. + +Hyrans storlek får hyresvärd och hyresgäst komma överens om på egen hand, med +undantag för de orter där hyresregleringen alltjämt gäller. I viss utsträckning +kan dock de nya statliga hyresnämnderna pröva hyran. Om den skulle visa sig vara +oskälig kan nämnden fastställa den till ett skäligt belopp. Den som är missnöjd +med nämndens beslut kan överklaga det hos domstol. + +Hyresgästens rätt att bo kvar i bostaden har stärkts. Lagen ger också +hyresgästen rätt att i vissa fall byta lägenheten även om hyresvärden skulle +motsätta sig ett byte. Hyresvärden har fått ökad skyldighet att underhålla +lägenheten. + +Hyresregleringen har förlängts t.o.m. 1971 och gäller på 159 orter. Där kan +hyrorna i stort sett inte ändras såvida inte kostnaderna ökar för +fastighetsförvaltning, genom ombyggnad eller förbättring. Lägenheter som har +färdigställts efter år 1968 undantas dock från regleringen. + +Tvister om hyran på dessa orter prövas av de nya statliga hyresnämnderna. + +Man vänder sig till länshyresnämnden. + +Sanitär olägenhet Om man behöver klaga över t.ex. dålig uppvärmning, störande +buller etc. vänder man sig till hälsovårdsnämnden. + +Prishöjningar gör det dyrare för oss att leva. Hur mycket dyrare? Statistiska +centralbyrån beräknar varje månad de genomsnittliga prisförändringarna för de +varor och tjänster vi konsumerar. Prisförändringarna uttrycks i +konsumentprisindex (KPI). + +För att kunna upprätthålla oförändrad standard vill vi ha kompensation för +prisstegringarna. I avtalstider när våra löner skall justeras tas bl a hänsyn +till kronans minskade köpkraft. Då används KPI. Många andra i samhället än +löntagarna är också beroende av att deras levnadsstandard är värdeskyddad. +Omkring en miljon äldre får sina pensioner höjda indirekt genom KPI. Även +underhållsbidrag, bidragsförskott, studiemedel, trafiklivräntor, +yrkesskadelivräntor och vissa privata pensionsavtal är värdeskyddade genom +anknytning till KPI. + +Prisinsamling KPI kan förenklat beskrivas så här. Varje månad har vi utgifter +för kött, fisk, mjölk, öl, tobak, kläder, möbler, hyra, läkarvård osv. Eftersom +det är en praktisk omöjlighet att mäta priset vid varje försäljningstransaktion +måste man nöja sig med ett urval. Prisinsamlingen har därför begränsats till att +gälla priserna i ett urval av varor och butiker. I mitten av varje månad samlar +statistiska centralbyrån in 30000 prisuppgifter från över 2300 butiker. För en +del varor kan priserna samlas in centralt därför att priserna är enhetliga i +hela landet, exempelvis sprit, tidningar och läkemedel. Sedan beräknas den +procentuella prisförändringen för varje vara och resultaten vägs tillsammans +till en total prisförändring - konsumentprisindex. Vid den här sammanräkningen +tas hänsyn till hur stor del den förbrukade varan har i vår budget. En +femprocentig hyreshöjning märks mer i plånboken än motsvarande höjning på t ex +cigarretter. (Se tabellen på sidan 7). + +Kvalitetsförändringar Konsumentprisindex skall visa prisförändringar på +jämförbara varor vid oförändrad kvalitet. Många varor, särskilt kläder, skor och +husgeråd, skiftar ofta modell och då är frågan: Hur stor del av en prishöjning +beror på kvalitetsförbättring? Om kvalitetsförändringen kan anses motsvara +prisförändringen så blir index opåverkat - i annat fall skall åtminstone någon +del av prishöjningen beaktas. + +För att göra sådana här värderingar måste statistiska centralbyrån ha hjälp av +experter. Här spelar butikspersonalen en viktig roll. Det finns också en +särskild indexnämnd med representanter för staten, arbetsmarknadsparterna och +konsumenterna som har inflytande på dessa kvalitetsvärderingar. Nämnden avgör +också frågor om tillämpningen av principerna för KPI, vilka fastställts av +riksdagen och Kungl Maj:t. + +Fårsteken slopad Våra köpvanor har förändrats. Förr ingick bland +representantvarorna i KPI varor som fårstek, bruna bönor, rågmjöl, +herrtrenchcoat och tvättbräde. Dessa varor har slopats och i stället håller man +ögat på priset för djupfryst kyckling, färdiglagad ärtsoppa, corn flakes, +poplinrock och tvättmaskin. Även varm korv med bröd prisnoteras. En undersökning +har visat att vi sätter i oss korv och bröd för 250 miljoner om året. + +Under varje tolvmånadersperiod (december - december) mäts prisutvecklingen på +identiska varor. Vid varje årskifte ändras representantvarornas sammansättning +alltefter som konsumtionsriktningen ändras. KPI är konstruerad som en kedjeindex +med årslänkar vilket innebär att man kan jämföra prisutvecklingen år från år. + +Användningen Konsumentprisindex har fått ökad betydelse för varje år. Som syns i +tidningsrubrikerna på föregående sida får förändringar av KPI stor publicitet. +KPI berättar för oss hur mycket dyrare det har blivit att leva. Som ett litet +exempel på hur KPI används har vi räknat ut prisstegringen från januari 1969 +till januari 1970. KPI var för januari 1969 = 218 och för januari 1970 = 228. +Prisstegringen beräknas då som 228: 218 = 1,05 vilket innebär en uppgång med +5/100 det vill säga med 5 procent. Kvoten 1,05 innebär att köpkraften hos en +krona i januari 1969 motsvaras av köpkraften hos en krona och fem öre ett år +senare. + +För den som vill veta mer om konsumentprisindex har statistiska centralbyrån +givit ut en broschyr, vilken kan köpas i bokhandeln eller rekvireras från +Allmänna Förlaget, Fack, 10320 Stockholm 16. Pris ca 2 kr exkl moms. + +1 januari 1972 inleds myntreformen. En ny lag om rikets mynt träder i kraft. +Femöringen blir mindre. Vi får också nya femkronorsmynt. Dessa ska bli vanliga +mynt. De ska till exempel kunna användas i automaterna på samma sätt som +enkronan. + +Under en övergångsperiod på ett halvår gäller både den gamla och nya femöringen. + +1 juli 1972 slopas alla ett- och tvåöringar och den gamla femöringen. Ett- och +tvåöringen och gamla femöringen blir då ogiltiga. Våra vanliga mynt kommer att +se ut så här: + +De gamla två- och femkronorsmynten blir inte ogiltiga, men de finns bara i +mycket litet antal. + +Femkronorssedeln finns kvar. Den och alla andra sedlar gäller som förut. + +En limpa för 2:57 Hur kan detta vara möjligt när det varken finns ettöringar +eller tvåöringar? Jo, det går. Efter den 1 juli 1972 gäller nämligen en lag om +avrundning. Den säger i princip följande: Belopp som slutar på 1 eller 2 öre ska +avrundas nedåt till närmaste tiotal. Belopp som slutar på 3 eller 4 öre ska +avrundas uppåt till närmaste femtal. + +Slutar beloppet på 6 eller 7 öre ska det avrundas nedåt till närmaste femtal. +Och slutar det på 8 eller 9 öre ska det avrundas uppåt till närmaste tiotal. Den +här teckningen visar hur avrundningen görs: + +Men det är endast slutsumman på kassakvittot som ska avrundas. Inte de enskilda +varupriserna. Limpan som har kostat 2:57 kan göra det också i fortsättningen. +Och fortfarande kan bensin säljas för 98 öre litern. + +Exempel: Om du tankar 22 liter bensin för 98 öre litern kostar detta 21:56. Då +avrundas slutsumman nedåt till 21:55. Tankar du 23 liter blir det 22:54 som +avrundas uppåt till 22:55. + +Testa dig själv: + +Om du köper en halv liter mjölk för 0:78, en limpa för 2:57 och ett halvt kilo +margarin för 2:87 gör detta sammanlagt 6:22. Hur mycket skall du betala? + +Men om margarinet gick på 2:88 och slutsumman blev 6:23. Hur mycket skulle du få +betala då? + +(De rätta lösningarna hittar du längst ner.) + +Ingen förlorar på myntreformen. Men mycket blir enklare. Eftersom endast +slutsummorna avrundas rör det sig bara om ett eller två öre vid varje inköp. Och +det hela är uträknat så att det jämnar ut sig i längden för alla parter. + +Fördelen är att vi får färre mynt att hålla reda på. Handel och konsumenter +slipper att räkna och hantera en mängd småmynt. Köerna vid kassorna blir mindre. + +Det har också visat sig att ett- och tvåöringarna för det mesta bara går i ena +riktningen. Handeln ger tillbaka med dem. Och köparna betalar sällan med dem. + +Statens pris- och kartellnämnd övervakar. Det är riksdagens avsikt att +myntreformen inte ska leda till prisändringar. Därför gäller avrundningen endast +då slutsumman ska betalas. Detta är särskilt viktigt med tanke på många varor +som väger tungt i hushållens budget. Till exempel smör, bröd, kött, mjölk måste +fortfarande kunna ha styckepriser som inte slutar med fem eller noll öre. Inte +heller ska sådant som literpriserna på bensin eller markeringsavgiften för +telefonsamtal ändras därför att ett- och tvåöringarna försvinner. + +Statens pris- och kartellnämnd följer prisutvecklingen noga. Man kommer särskilt +att uppmärksamma tendenser mot ökad prissättning i femöressteg. + +(De rätta lösningarna är 6:20 resp. 6:25.) + +Mer än en halv miljon fritidsbåtar är i rörelse under den svenska sommaren. + +Finns det flytvästar på alla barn ombord? + +Barn i båt måste ha flytväst. Detta börjar gå in i medvetandet. Det är en billig +form av trygghet. Även vuxna borde i större utsträckning använda flytväst. + +Simkunnighet är självklart bra men förslår inte långt i de kyliga svenska +vattnen. En frusen eller medvetslös person kan inte simma. + +134 personer drunknade 1969 genom olyckor med småbåtar. Av dem var tre barn. + +Det är en elementär regel att den som har fritidsbåt också ska ha flytvästar i +sådant antal att det räcker även för extra-passagerare. Under färd skall +flytvästen vara på. Det syndas utan tvekan ofta mot den regeln vid tillfälliga +turer med bekanta. + +Små barn som uppehåller sig på bryggan eller leker vid stranden bör för övrigt +också bära flytväst - även om leken sker under uppsikt av en vuxen. På bryggan +måste all lek vara förbjuden. + +Krav på flytväst med VDN Fakta + +Den är flytriktig. En person med västen på flyter i bakåtlutat läge med mun och +näsa betryggande över vattenytan. + +Den har tillräcklig bärförmåga. En person i angiven viktklass hålls flytande. + +Hållfastheten skall deklareras. Västen skall tåla en åverkan utan att +bärförmågan förloras. + +Den har skötselanvisningar. + +Att tänka på Den som väljer flytväst bör se till att den inte känns irriterande. +Det går inte att köpa alltför stora västar till barnen 'för att ha och växa i'. +Då uppfylls inte det första kravet på välbalanserat flytläge. De flesta +flytvästar i handeln är orangefärgade. Det gör att de syns bra. Reflexband är en +fördel, likaså en visselpipa för att kalla på hjälp. + +Bland de flytvästar för barn som presenteras i översikten finns det ingen vars +flytförmåga enligt deklarationen i VDN Fakta påverkas av tvättmedel, olja, slag +eller röta. + +Kolla detta + +Stämmer västens storlek och barnets vikt? + +Är barnet och västen 'bekanta'? Man kan vänja sig vid flytväst vid lek i vatten. + +Provbada med flytvästen då och då och se att den fungerar som den ska. + +Är alla band, linor och spännen hela? + +Förvaras västen på riktigt sätt? Den ska torka innan den läggs undan. Läs +skötselanvisningen. + +Vad kostar flytvästen? Flytvästar med VDN Fakta för de minsta barnen kostar +mellan drygt 30 kronor och nära 60 kronor. I uppställningen på sid. 27 kan du se +vilka märken som finns på marknaden och deras cirkapriser som uppgivits för Spk +i maj 1970. Det har inte gjorts någon undersökning av hur ofta cirkapriserna +underskrids eller överskrids. + +En tillverkare, Ab Elof Malmberg, har gått ifrån cirkaprisrekommendationer till +återförsäljarna. Här anges de priser som tas av Domus i Stockholm. Du kan se av +uppställningen vilket material västen är gjord av och om reflexer ingår. + +Motsvaras de stora prisskillnaderna av en lika stor skillnad i kvalitet? I fråga +om flytvästar finns det ingen objektiv undersökning som visar detta. En objektiv +instans, VDN, ser emellertid till att västar med VDN Fakta fyller sin funktion. +Vilken som väljs är alltså en avvägning mellan tycke och ekonomi. Västar för +barn i viktklass 20-30 kg kostar mellan ca 35 och 65 kronor. På västar avsedda +för barn mellan 30 och 50 kg kan det skilja en hel femtilapp i pris! + +Material Cellplast är ett flytmaterial med 'slutna celler'. Den har egen +flytförmåga som inte påverkas av till exempel stickskador. Skumplast har 'öppna +celler' och användes inte som flytmaterial utan som inlägg i luftfyllda +plastfoliekuddar för att ge dem ändamålsenlig form. Det går knappast att göra en +cellplast så mjuk och smidig som luftkudde med inlagd skumplast. Så det är ett +vettigt alternativ för den som tycker att cellplasten känns irriterande styv. + +Uppblåsbara västar finns enbart för vuxna och ett litet barn kan inte heller +själv blåsa upp den i vattnet. Fördelen är annars en ganska smidig väst som tar +liten plats. + +Den genomsnittliga livslängden i Sverige är 71 år. Det är sannolikt att var +femte svensk, lågt räknat, under den tiden skadas i trafiken. Om man förutsätter +att var och en av oss har nära beröring med tio andra personer är det 90 procent +sannolikhet att vi under vår livstid får indirekt kontakt med en +trafikolycksskada. + +De flesta trafikolyckorna orsakas inte av några särskilda 'olycksfåglar'. + +Det är tvärtom så att trafikmiljön ställer för stora krav på alla trafikanter. +Vardagstrafikanter svarar för majoriteten trafikolyckor, och de inträffar i +situationer där trafiksystemets fordringar är större än trafikantens förmåga. + +Bilar kan byggas mer eller mindre säkra. + +Men bilindustrins främsta intresse är att få bilarna sålda. Säkerheten anses +ofta som ett dåligt försäljningsargument. Därför lägger man större vikt vid +andra egenskaper hos bilen. + +Undan för undan skärper samhället minimikraven på bilsäkerheten. Men även de +bilar som blir godkända har stora brister. + +Fakta om fordon Bilköpet är en stor utgift för hushållet. Bilköparen har rätt +att veta vad han / hon lägger ner pengar på. + +Den statliga konsumentutredningen skall bl a jämföra olika bilmärken med +varandra. En del bilmodeller kommer att visa sig bättre än andra från +säkerhetssynpunkt. + +Men konsumenten bör också kunna få besked om vilka grundläggande brister alla +bilar har - även de som är relativt säkrare än andra. + +Sverige - bilsamhället På 20 år blev Sverige ett bilsamhälle. En kvarts miljon +personbilar 1950, två miljoner fler idag. + +Tätorterna växer. Avstånden växer mellan bostad och arbete, mellan bostad och +fritidsmål. Fler vill använda bil. Fler köper bil. + +När bilismen växer minskar underlaget för den kollektiva trafiken. Den +kollektiva trafikservicen försämras. Fler måste använda bil. Fler köper bil. + +Varannan köper bil Många är idag beroende av bilen. För sitt arbete, för sin +fritid. Bilen betyder ökad frihet, större bekvämlighet, bättre möjligheter att +resa 1950 gjordes persontransporter till 33 procent med bil. Idag är siffran 85 +procent. + +Men trafikmiljön har inte förbättrats i samma takt som bilismen har ökat. + +Och hälften av landets hushåll saknar bil. Visserligen säger statistiken att vi +idag har en bil på var fjärde invånare och om femton år en bil på varannan +invånare (dvs 4,5 miljoner bilar, dubbelt så många som nu). + +Men även i framtiden kommer många att stå utanför bilsamhället, liksom idag. +Bilägandet är nu vanligare i högre inkomstgrupper än i lägre. + +Fyra miljoner trängs Varje morgon åker tre miljoner människor nästan samtidigt +till sina arbeten. På samma gång skall en miljon barn till skolan. Hälften av +alla bilresor görs till och från arbetet. + +Olyckor på väg till eller från arbete räknas från försäkringssynpunkt som +olycksfall i arbetet. Var fjärde som dödas i arbetet har i verkligheten gjort +det i trafiken - på väg dit eller hem. De här trafikolyckorna kan minskas om + +Arbetsplatser och bostäder läggs närmare varandra. + +Tiderna förskjuts så att färre människor samtidigt är ute i trafiken. + +Fler resor görs kollektivt. + +541 bilförare och passagerare dödades förra året i trafiken (preliminär +statistik). Antalet skadade var ca 14000. Till detta kommer de dödade och +skadade som inte själva åkte bil - fotgängare och cyklister. + +Man kan öka säkerheten genom att ändra på miljön. + +Bilolyckorna kostar oss varje år enligt vissa beräkningar mellan fem och tio +miljarder kronor i bl a sjukvård, produktionsbortfall och materiella skador. + +För stora krav I trafiksystemet använder bilister, cyklister och fotgängare ofta +samma utrymme. + +Trafikmiljön är fylld av inslag som tar bilistens uppmärksamhet från själva +körningen - bilar, stolpar, trafikskyltar, andra trafikslag, reklamskyltar. En +komplicerad trafikmiljö ställer för stora krav på trafikanten och minskar +säkerheten. + +Varje trafiksystem har sina regler. Ju sämre trafikmiljö, desto fler regler. Ju +fler trafikregler, desto större krav på trafikanten och desto fler regelbrott. +När trafiken flyter jämnt i en förenklad och överskådlig trafikmiljö som +anpassats till människans förutsättningar så minskar behovet av regler och +säkerheten ökar. + +Hur vill du ha det? Vilka egenskaper hos bilen värderar du mest - snabb +acceleration, bekväm inredning, hög säkerhet, liten bränsleförbrukning eller +lågt pris? + +Vems fakta litar du på när du köper bil - motororganisationens, dina bekantas, +bilindustrins, motorjournalisternas, försäljarens? + +Vilka resmöjligheter har du när du skall till och från jobbet / skolan? + +Vad gör kommunen? Vad gör skolan / företaget? + +Är det en säkerhetsfråga som fackföreningen / elevrådet bör ta upp? Eller +skyddsombudet på arbetsplatsen? + +Har du förslag på förbättringar i din trafikmiljö som skulle göra den enklare, +överskådligare och därmed säkrare? + +Ge gott utrymme åt cyklister och mopedister! Har du ratten till vänster i bilen +kan det ibland vara svårt för dig att bedöma avståndet till en cyklist eller +mopedist. Ge ordentligt vinglingsutrymme när du kör om! + +De här reglerna för cyklister är också bra att känna till. + +Man måste köra på cykelbana om sådan finns. Man får aldrig köra på motorväg +eller motortrafikled. + +Ska man svänga till vänster på en väg eller gata med fordonstrafik i båda +riktningarna, ska man ligga strax till höger om vägens mitt oavsett om det finns +ett eller flera körfält i färdriktningen. Efter svängen ska man åter hålla till +höger. + +Cyklist som ska svänga till vänster vid korsning och vill vara särskilt +försiktig kör rakt fram över korsningen och håller därvid till höger, stannar +och leder cykeln över den korsande gatan eller vägen. + +Cykelreglerna gäller också för mopedister. + +Se upp för cyklister och mopedister som kan komma in på körbanan! + +Kan du skillnaden mellan motorväg och motortrafikled? Motorväg liksom +motortrafikled är avsedd för snabb trafik. Motortrafikleden behöver dock till +skillnad mot motorvägen inte ha åtskilda körbanor för de båda +trafikriktningarna. På en motortrafikled kan du alltså möta andra motorfordon på +samma körbana. + +Både motorvägar och motortrafikleder är förbjudna för gående, cyklister och +mopedister. Man får inte heller köra med traktor, motorredskap eller hästfordon. +Det är också förbjudet att stanna (annat än på parkerings- eller rastplats), +vända eller backa på sådana vägar. + +När du byter körfält på motorväg eller motortrafikled - kontrollera noga +trafiken bakom. Ligg inte kvar i vänstra körfältet längre än du behöver för +omkörningen. Kör aldrig om till höger! + +Vid påfart måste du lämna företräde åt trafiken som är inne på motorvägen eller +motortrafikleden. Anpassa din hastighet så att du smidigt glider in i den +trafiken. + +Vid avfart - ge tecken i god tid och håll väl ut till höger. + +Vad vet du om vägmarkeringar? Vanlig mittlinje består av korta streck med långa +mellanrum. Kantlinjer kan vara streckade eller heldragna. Kör du på annan väg än +motorväg får du tillfälligt köra över heldragen kantlinje för att underlätta +omkörning för andra förare. Du får dock inte köra över sådan heldragen linje som +markerar gräns mellan körbanan och cykel- eller gångbana. + +Heldragna vita linjer i vägbanans mitt är spärrlinjer. Det är förbjudet att köra +med något hjul till vänster om spärrlinje utom när det finns en streckad vit +linje till höger om den. + +En del smalare vägar har varningslinjer (långa streck och korta mellanrum). En +sådan varningslinje anger att sikten kan vara begränsad i den ena eller båda +färdriktningarna. + +Om du inte bryter mot förbuden mot omkörning och om det kan ske utan fara får du +överskrida en varningslinje vid möte med gående och då du kör om gående, cyklist +eller fordon som går långsamt eller står stilla. + +Mittlinje kan också användas för uppdelning i två eller flera körfält för färd i +samma riktning. Övergår sådan linje exempelvis före korsning till heldragen +linje - särskild körfältsmarkering - får du inte byta körfält eller köra så att +din bil överskrider den markeringen. + +Kolla dig själv ... och bilen höst och vår. Synen kan på kort tid försämras så +att du bör skaffa glasögon eller byta till nya. Särskilt mörkerkörning ställer +höga krav på synen. + +Börja inte en l��ngresa efter en krävande arbetsdag. Du kan somna vid ratten. + +Har du god kondition är du en bättre bilförare. Men känner du dig trött - ta en +paus på en parkerings- eller rastplats. Sov en stund eller rör på dig i friska +luften. + +Kör aldrig med sprit i kroppen - även en enda mellanöl ger påverkan. En del +läkemedel kan ha samma effekt som alkohol. 'Dagen efter' kan alkoholen dröja +kvar länge - kroppen förbränner endast ca 2 cl sprit i timmen. + +Förutom kontrollbesiktningen och den kontroll bilfabrikanterna rekommenderar - +kolla dessa punkter: bromsarna framvagnen däcken strålkastarna avgassystemet +stötdämparna + +Vem får rösta? Röstberättigad är svensk medborgare som + +* är född 1950 eller tidigare, + +* ej är omyndigförklarad, och + +* är upptagen i röstlängd. + +En av nyheterna i årets val är att rösträttsåldern sänkts med ett år. Den som +fyller 20 år senast den 31 december 1970 har alltså rösträtt. + +Röstkort Alla som är upptagna i röstlängd får ett röstkort per post omkring den +17 augusti. Om du behöver det tidigare, eller inte fått det före den 1 +september, kan du beställa det hos Lokala skattemyndigheten för det område där +du är mantalskriven för år 1970. + +Röstkortet bör tas med vid röstning i vallokal och måste tas med vid röstning på +postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg. + +På röstkortet står det i vilken vallokal du ska rösta och under vilken tid den +är öppen på valdagen. En nyhet är att det obligatoriska uppehållet kl 11.00 - +13.00 är slopat. + +De flesta vallokaler är därför öppna kl 08.00 - 21.00. + +Vem kan väljas? Var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad och +myndig dvs har fyllt 20 år senast den 20 september, kan väljas till riksdagsman, +landstingsman eller kommunfullmäktig. + +Man kan nu utse en person till riksdagsman, oberoende av var i landet han eller +hon bor. Det s k bostadsbandet har slopats vid val till riksdagen. + +För kandidater till landsting och kommunfullmäktige gäller fortfarande +bostadsbandet. Den som blir vald måste således vara bosatt inom +landstingsområdet resp kommunen. + +Var finns valsedlar? Skaffa för säkerhets skull valsedlar för ditt parti i +förväg. Ofta delar partierna ut valsedlar i brevlådan. I annat fall finns de hos +partiernas expeditioner / valbyråer. I allmänhet finns de också vid +vallokalerna. + +Dessutom finns det valsedelsblanketter utan partibeteckning och namn på alla +ställen där man kan rösta. På dem skriver man själv partibeteckning och +eventuella kandidatnamn. En nyhet är att det räcker med bara partibeteckning. + +Valsedlarna måste ha: + +* partibeteckning + +* standardiserat format + +* färg som anger till vilket val de gäller + +Valsedlarna bör ha + +* namn på en eller flera kandidater + +* valkretsbeteckning + +* uppgift om till vilket val de gäller (riksdag, landsting eller +kommunfullmäktige) + +Liksom tidigare kan man stryka namn på valsedel. + +Valsedlarna blir ogiltiga + +* om de har kännetecken som satts dit i uppenbar avsikt att märka dem (gäller +även valkuverten) + +* om de saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning + +* om mer än en valsedel finns i samma kuvert. Om man av misstag lagt i 2-3 +valsedlar med samma partibeteckning i ett kuvert får dock partiet en röst, men +namnen på kandidaterna gäller inte. + +Röstning i vallokalen den 20 september Själva röstningen går i stort sett till +som tidigare med den skillnaden att det gäller tre val * * I Göteborg, Malmö och +på Gotland, där kommunerna själva fullgör landstingens uppgifter, har man två +val - inte landstingsval. samtidigt. Vallokal och valtider står angivet på +röstsedeln. + +(När det gäller röstning genom make / maka eller bud se sid. 10-11 .) + +Valskjutsar För väljare som har svårt att komma till vallokalen ordnar vissa +kommuner valskjutsar. Din kommun ger närmare upplysningar. Även partierna brukar +ordna med valskjutsar. + +Innan du går hemifrån - kontrollera på röstkortet vallokalens adress (den kan +vara ny i år) och när vallokalen är öppen. Ta också med ditt röstkort - även om +det inte är ett krav för att få rösta. Om du fått valsedlar från ditt parti - +tag med dem. + +Om du inte har med dig valsedlar finns de i allmänhet vid vallokalen. Du ska ha +3 valsedlar - en gul (riksdagsval), en blå (landstingsval) och en vit +(kommunfullmäktigeval). + +Inne i vallokalen får du 3 likadana kuvert - ett för varje valsedel. + +Gå bakom en skärm. Lägg en ovikt valsedel i varje kuvert. Kuverten bör klistras +igen. + +Gå sedan fram till valbordet och lämna ditt röstkort om du har det med dig. Där +antecknar man i röstlängden att du röstat, tar emot dina valkuvert och lägger +dem i de olika valurnorna. + +Nu har du gjort ditt. Sen väntar valvakan och resultaten. + +Europas äldsta författning moderniseras Vår författning - dvs de grundlagar som +gäller för riksdagens och regeringens arbete - är Europas äldsta. +Regeringsformen är från 1809 och riksdagsordningen från 1866. + +Vårt land är en parlamentarisk demokrati. Med demokrati menas att medborgarna +utser riksdagen i allmänna och fria val. Med parlamentarism menas att regeringen +är beroende av riksdagens förtroende. Det är alltså riksdagen - och ytterst +väljarna - som har det avgörande inflytandet på regeringens sammansättning och +politik. + +Demokrati i form av allmän rösträtt har funnits inskriven i grundlagen sedan +början av 1900-talet. Parlamentarism har däremot inte varit bestämd i lagen, men +har i praktiken tillämpats sedan 1917. + +I början av 1950-talet aktualiserades frågan om en grundlagsreform. Efter +omfattande utredningar och överläggningar mellan de fyra stora riksdagspartierna +beslutade riksdagen om vissa delreformer som ska träda i kraft den 1 januari +1971. + +De innebär att + +* tvåkammarriksdagen ersätts med en enkammarriksdag med 350 ledamöter, + +* ett nytt valsystem med direkta val till hela riksdagen och 3-åriga +mandatperioder införs. Valsystemet tillämpas redan vid höstens val, + +* parlamentarismen skrivs delvis in i grundlagen, + +* val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige sker samtidigt. + +Parlamentarismen kommer till uttryck bl a på följande sätt: Riksdagen får rätt +att besluta om misstroendeförklaring mot regeringen eller mot ett enskilt +statsråd. Ett sådant förslag ska tas upp till behandling om minst 10 % av +riksdagens ledamöter begär det. För beslut om misstroendeförklaring krävs minst +176 röster, dvs mer än hälften av riksdagens ledamöter. Misstroendeförklaringen +innebär att det berörda statsrådet måste avgå. Om det gäller statsministern, +avgår hela regeringen, eller utlyses nyval inom en vecka. + +Riksdagen ska upplösas och nyval anordnas när statsministern begär det. + +Regeringsledamöter utses och avskedas i praktiken av statsministern, även om +konungen formellt fattar besluten. + +Bostadsbandet vid val till riksdagen har slopats, vilket betyder att man kan bli +vald i en annan valkrets än den man bor i. Vid landstings- och kommunval finns +dock bostadsbandet kvar. + +Rösträttsåldern sänks. Man får nu rösträtt det år man fyller 20 år. + +Valbarhetsåldern sänks och blir lika med myndighetsåldern. Man är valbar om man +fyller 20 år senast på valdagen. + +Grundlagberedningen fortsätter sitt arbete. Den ska bl a utreda riksdagens +arbetsformer och statschefens ställning i en modern demokrati. + +Den nya enkammarriksdagen kommer att inrymmas i detta hus vid Sergels torg i +Stockholm. + +Det behöver byggas många lägenheter under den närmaste 15-årsperioden. + +I regionplaneförslaget räknar man så här: + +Vi har idag i Storstockholm 620000 lägenheter. Men människorna vill ha mera +bostäder. Det är mest ensamstående unga och gamla som vill skaffa sig egna +lägenheter, men också andra vill ha bättre utrymme. + +Även om det inte skulle bli någon nettoinflyttning utan befolkningen bara skulle +öka genom födelseöverskott, behövs därför 135000 nya lägenheter under +15-årsperioden. + +Till detta kommer ersättning för 7000 gamla lägenheter per år som tjänat ut som +bostäder. Det blir sammanlagt 240000 nya lägenheter. + +Om befolkningen också skulle öka genom fortsatt inflyttning, så att den totala +folkökningen blir en halv miljon människor - och detta måste man vara beredd på +- behövs ytterligare 130000 lägenheter. + +Det är därför regionplaneförslaget visar hur man skall bereda plats för 25000 +nya lägenheter per år. + +Hur många är vi då? Idag bor nära en och en halv miljon människor i de 29 +kommuner (inklusive Stockholm) som finns i Stockholms län. Detta område är +geografiskt detsamma som regionplaneområdet (och landstingsområdet). Det +sträcker sig nästan 20 mil från norr till söder och 10 mil från öster till +väster. Ytan är ungefär dubbelt så stor som Gotlands. + +Befolkningen fortsätter att öka. Vad beror ökningen på? + +Det är flera människor som flyttar hit från andra delar av landet än som flyttar +härifrån. + +Det föds flera barn än det antal människor som avlider. + +Många invandrare fortsätter att söka sig hit från utlandet. + +Regionplanen grundar sig på ett antagande om att befolkningen kommer att öka med +1,9 % varje år. Med den ökningstakten skulle vi bli i runt tal 1950000 människor +år 1985. + +Den här antagna ökningen ligger mellan de lägsta och högsta siffrorna i de +prognoser som finns. Antagandet är inte något uttryck för politikernas önskan om +ett visst befolkningstal. Det är valt för att medge en tillräcklig +planeringsberedskap, så att det vid den tidpunkt då det behövs finns lämplig +mark för bostäder, sjukhus, skolor, trafikleder. + +Fotnot Tillväxtens storlek och sammansättning kan ändra sig mycket från år till +år. + +I genomsnitt för åren 1956-1965 var befolkningsökningen drygt 20000 invånare per +år. Ungefär 40 procent var födelseöverskott, 45 procent var +inflyttningsöverskott från övriga landet och 15 procent från utlandet. År 1970 +var ökningen 24500 invånare. I runda tal utgjordes 33 procent av +födelseöverskott, knappt 25 procent flyttade in från andra delar av Sverige och +resten, drygt 40 procent, var invandrare utrikes ifrån. + +Man bör akta sig för att dra långtgående slutsatser av förändringar under en +kort period. + +Så här föreslås lägenheterna bli fördelade Se på kartan: varje ljusröd kvadrat +innebär 1000 lägenheter idag, varje mörkröd kvadrat ett nytillskott av 1000 +lägenheter till 1985. + +En del kommer till i stora utbyggnadsområden som Järva eller Norra Botkyrka, det +mesta byggs i mindre områden i olika delar av Storstockholm. + +Under den första 5-årsperioden är bostadsbyggandet mer eller mindre låst på +grund av redan fattade beslut eller färdiga planer. I vissa fall anses +utbyggnaden låst ända fram till 1985, bl a för norra Järvafältet. + +I Stockholms innerstad beräknas bostadsbeståndet minska med ca 14000 lägenheter. +Många smålägenheter försvinner och större kommer istället. + +I nya stadskärnor och bland bostadsområden finns plats för 225000 nya arbeten +Även om befolkningen inte skulle öka behöver man bygga många nya arbetslokaler +för att ersätta trånga och otidsenliga arbetsplatser. Dessutom växer antalet +arbetande. + +År 1970 hade ungefär 700000 förvärvsarbete i vår region. På kartan redovisas +befintliga arbetsplatser med ljusblå kvadrater. Antalet förvärvsarbetande väntas +växa med 225000 till 1985, om befolkningen ökar så som antagits. + +De mörkare blå kvadraterna visar var de nya arbetsplatserna föreslås ligga - och +de blå prickarna vilka som faller bort under de här 15 åren. Varje kvadrat och +prick motsvarar 1000 arbetsplatser. + +Antalet sysselsatta i Stockholms innerstad, den stora blå stapeln mitt i kartan, +skall enligt förslaget hållas oförändrat vid omkring 290000 under +15-årsperioden. Nya arbetsplatsområden, längre från city, planeras främst vid +Järva och i Huddinge, där nya stadskärnor bildas. + +Södra Järvafältet anges i regionplanen med 30000 arbetsplatser till 1985, Norra +Järvafältet (Hansta regioncentrum, Veddesta, del av Sollentuna) med 32500 +arbetsplatser och Västra Huddinge (Flemingsberg och Kolartorp) med 27000 +arbetsplatser. + +Under samma tid tänks bl a Ullnaområdet öka med 9000, Märsta industriområde +(inklusive Arlanda) med 7000, Jordbro med 4000, Triangeln (Nacka - Tyresö) med +5000 och Botkyrka med 12000. + +För övrigt förutsätts att ca en tredjedel av alla arbetsplatser är spridda i +bostadsområdena. + +Kärnkraftens ABC Ett enda i naturen förekommande ämne har den unika egenskap, +att dess minsta byggstenar, atomerna, lätt kan gå i stycken eller, enligt +fackspråket, klyvas utan att man behöver tillgripa bombardemang med partiklar +med hög energi. Detta ämne är uran och det är kärnorna till dess isotop U235, +som är klyvbara. Naturligt uran består till 0,7 % av U235. + +Vid klyvningen delas kärnan i två delar. Dessutom frigörs några små partiklar, +som kallas neutroner. Kärnans delar och neutronerna bromsas under +värmeutveckling upp av omkringliggande atomkärnor. Om en nedbromsad neutron +träffar en ny U235-kärna, kan den utlösa en ny kärnklyvning. På så sätt erhålls +en kedjereaktion. Härvid krävs emellertid, att neutronerna har låg hastighet, +annars är det små utsikter att de kan infångas av de klyvbara U235-kärnorna. Man +placerar därför uranet i ett nedbromsningsmedium, en s k moderator. Vanligt +'lätt' vatten är en utmärkt moderator men har den nackdelen, att det absorberar +en del av de passerande neutronerna. Man måste därför som bränsle i en +lättvattenreaktor använda s k anrikat uran, dvs sådant uran, där man ökat halten +av U235 från 0,7 till vanligen 2 a 3 %. + +För att klyvningsprocessen skall kunna nyttiggöras för energiproduktion, måste +man kunna kontrollera den. Vid varje kärnklyvning får ej frigöras fler än en +neutron. För detta ändamål används särskilda s k kontrollstavar, som placeras i +reaktorn bland bränslestavarna, dvs de rör av speciallegering, som innehåller +små cylindrar eller s k kutsar av sintrad urandioxid, där det klyvbara U235 +ingår. + +Två typer av lättvattenreaktor kan komma i fråga för Forsmark. + +Den ena typen kallas kokarreaktor, BWR eller Boiling Water Reactor. Turbinerna +till en BWR-anläggning drivs av den ånga, som bildas i reaktorn. Efter passagen +genom turbinerna kyls ångan ned av havsvatten och återgår i form av vatten till +reaktorn. Det interna huvudkylsystemet är slutet och kommer ej i beröring med +kylvattnet från havet. Kylvattenbehovet är ca 40 m3/s för varje reaktoraggregat. + +Den andra kallas tryckvattenreaktor, PWR eller Pressurized Water Reactor. I en +PWR-station drivs turbinerna av ånga, som erhålls i en värmeväxlare. +Skillnaderna i reaktortyperna framgår av vidstående skisser. + +Vi undersöker och planerar Ett omfattande utrednings- och förberedelsearbete är +nu på gång för Forsmark. + +I vintras började SMHI, Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut och +SNV, Statens Naturvårdsverk, undersökningar av vattenförhållandena. Dessa +beräknas i första hand pågå ett år. Från isen har man undersökt strömmarnas +riktning och hastighet, vattnets siktdjup samt temperatur och salthalt på olika +nivåer m m . + +På land har Vattenfall ett 20-tal man igång med att kartlägga stationsområde och +undersöka grundförhållandena. Man flygfotograferar också området. + +Sötvatten krävs också för stationens drift. En särskild utredning sysslar med +var detta lämpligen bör tas. + +Det blir många transporter av stora och tunga anläggningsdelar. Detta behandlas +av en särskild utredning. Kommunikationsförhållandena utreds av bl a +Vägförvaltningen. + +Sjökarteverket undersöker den bästa farleden och var lämplig hamnplats kan +anläggas. + +För kylning av turbinkondensorerna används havsvatten. Varje reaktoraggregat +erfordrar en vattenmängd av ca 40 m3/sek. Vattnet tas in och släpps ut i +Öregrundsgrepen. Intags- och utsläppspunkterna kommer att åtskiljas av en lång +pir. + +Personal, bostäder och kostnader Drygt 200 man krävs år 1971-1972 för +forsmarksbygget. År 1975, då de två första aggregaten är under byggnad, bedöms +personalen uppgå till maximalt ca 1100 man. + +För drift av det första aggregatet erfordras ca 80 man. För stationen utbyggd +med 4 aggregat ca 220 man. + +En stor del av byggnadspersonalen - främst montörer och specialister - arbetar +endast ett eller annat år vid anläggningen. För bl a denna personal kommer +provisoriska bostadsbaracker intill byggnadsområdet att uppföras. Den personal, +som blir sysselsatt under hela byggnadstiden, söker sig troligen familjebostäder +i bygden. Speciella tjänstebostäder för driftpersonalen kommer icke att +uppföras. Driftpersonalen kommer att söka bostäder ute på allmänna marknaden. De +regionala och kommunala myndigheterna har förklarat sig kunna lösa +bostadsfrågorna. + +Arbetsförmedlingen i Östhammar kommer att på sedvanligt sätt handha frågor om +arbetskraft för Forsmark. + +Byggkostnaderna för ett aggregat är ca 500 miljoner kronor. Totala kostnaden för +en kraftstation utbyggd med fyra aggregat blir således ca 2 miljarder kronor. + +Formella tillstånd För att bygga en kärnkraftstation fordras flera formella +tillstånd. Före byggstarten i Forsmark måste Vattenfall ha: + +Koncession enligt atomenergilagen. Ansökan beräknas lämnas till Kungl. Maj:t i +juni 1970. + +Koncession enligt miljöskyddslagen. Ansökan inlämnas till miljöskyddsnämnden i +september i år. + +Tillstånd av Vattendomstol att bygga i vatten. Ansökan lämnas till Österbygdens +vattendomstol i oktober i år. + +Stadsplan för industriområdet. Förslag till stadsplan beräknas kunna föreligga +vid halvårsskiftet 1970. + +Skatteinkomster Forsmarks kraftstation kommer att tillföra kommunen ett avsevärt +tillskott av skatteinkomster. Skatterna är av tre slag. + +Skatt på garantibelopp för fastigheter + +Skatt på rörelsens inkomst överstigande garantibelopp + +De anställdas kommunalskatt + +Redan när första aggregatet tas i drift år 1976 beräknas dessa skatter bli ca 3 +miljoner kr per år, för att vid utbyggnad med 4 aggregat stiga till ca 6 +miljoner kr per år. + +Bruksidyllen rörs ej Forsmarks bruksidyll berörs inte av kraftbygget. Avståndet +till byggplatsen vid Öregrundsgrepen är ca 5 km och vägen ner till bygget går +utanför själva bruksområdet. + +Bruket kom till före 1570 och järnhanteringen pågick till slutet av 1800-talet. +1782 kom bruket i släkten af Ugglas ägo. Byggnaderna är väl bevarade. +Bruksdammen finns kvar, liksom slottet, parken, kvarnen, klockstapeln, +förvaltarbostaden m.m. . + +Forsmark är i dag ett minnesmärke från brukets blomstringstid och kommer säkert +att så förbli. Detta till glädje för kraftverksbyggarna och alla de människor +som kommer att besöka den blivande kraftstationen. + +Är det någon uppgift som Ni saknar i broschyren? Har Ni någon fråga, som Ni +gärna vill ha svar på? Eller några synpunkter och förslag att komma med? + +Skriv då till Vattenfall, Press och Information Fack, 16287 Vällingby + +Arbetsförmedlingen är samhällets serviceorgan på arbetsmarknaden. +Arbetsförmedlingen hjälper till att lösa de problem som arbetssökande kan ha att +finna lämpligt arbete. + +Arbetsförmedlingen har fått ny kontorsorganisation från den 1 juli 1971. Denna +består av 69 distriktskontor och ett stort antal lokalkontor. Dessutom finns +ambulerande förmedling inom varje distrikt. + +Arbetsförmedlingen ger dig information om lediga platser bl.a. i veckotidningen +Arbetsmarknaden och i lokala platslistor. Den tillhandahåller också en +omfattande information om läget på arbetsmarknaden inom olika branscher och i +olika delar av landet. erbjuder dig yrkesvägledning vid valet av yrke och +utbildningsväg och hjälper dig att kartlägga dina förutsättningar för olika +arbetsuppgifter. hjälper dig genom särskilda åtgärder - arbetsvård - att minska +eller undanröja de hinder som ett handikapp kan utgöra för dig på +arbetsmarknaden och försöker finna ett lämpligt arbete i öppna marknaden eller +erbjuda andra arbetsmöjligheter. + +Har du tänkt på att utbildning kan ge dig ett bättre och tryggare arbete? +Arbetsmarknaden förändras ständigt. Nya arbeten kommer till och gamla +försvinner. Samtidigt ökar kraven på utbildning och yrkeskunskaper. Brist på +yrkesutbildning är ett hinder för många när det gäller att få nytt arbete. +Arbetsmarknadsutbildningen ger nya möjligheter. + +Olika kurser att välja på En stor del av arbetsmarknadsutbildningen bedrivs i +särskilda kurser anordnade av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. +Dessa kurser presenteras i Ams kurskatalog. + +Nybörjarkurser ger yrkesutbildning åt arbetslös ungdom som tidigare inte fått +sådan utbildning. + +Omskolningskurser ger grundläggande yrkesutbildning åt arbetslösa för att ge dem +möjlighet att få arbete inom något nytt yrkesområde. Det är den vanligaste +kursformen med en kurstid som varierar från ett par månader upp till två år. Man +kan ofta börja när som helst och utbildningen sker ibland i etapper. + +Fortbildningskurser ger en vidgad yrkesutbildning åt sådana arbetslösa som redan +har en viss yrkeserfarenhet. Det gäller t.ex. säsongarbetslösa byggnadsarbetare. + +Repetionskurser anordnas i vissa yrken för den som en längre tid varit borta +från arbetslivet. + +Informations- och praktikperioder på ca fyra veckor ger yrkes- och +arbetsmarknadsinformation för att underlätta arbets- eller utbildningsval. + +Man kan också få arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet +eller hos arbetsgivare. + +Det är dyrt att utbilda sig - men du kan få ekonomiskt stöd De viktigaste +bidragsformerna är studiehjälp, studiemedel och utbildningsbidrag. + +Utbildningsbidrag får den som deltar i arbetsmarknadsutbildning. + +Grundbidrag med högst 575 kr / mån till den som är gift och högst 525 kr / mån +till den som är ogift. + +Hyresbidrag till hela kostnaden för fast bostad i hemorten och - om utbildningen +sker på annan ort - bidrag med 150-200 kr / mån för merkostnaden. + +Den som inte har fast bostad får hyresbidrag med 150-200 kr / mån. + +Familjetillägg för + +- make eller motsvarande med högst 150 kr / mån om utbildningen sker utom +hemorten. + +- barn under 16 år med 60 kr / mån och barn (i vissa fall högst 150 kr / mån och +barn). + +Särskilt bidrag utgår bl.a. till resor, kursavgifter, undervisningsmateriel och +arbetskläder. + +Bidragsbeloppen minskas med hänsyn till egen och makes inkomst. Halva +grundbidraget, familjetillägget för barn och det särskilda bidraget utgår dock i +regel oförminskat. + +Bidragen är skattefria. + +Villkor för utbildningsbidrag + +- att den sökande är eller löper risk att bli arbetslös eller har svårt att +finna lämpligt arbete + +- att den sökande fyllt 21 år (undantag finns dock från detta villkor). + +- att man söker arbete genom arbetsförmedlingen. + +- att utbildningen kan medföra stadigvarande arbete, som inte kan komma till +stånd utan utbildning. + +- att utbildningen planerats i samråd med arbetsförmedlingen. + +Bristyrkesutbildningen avser att snabbt öka tillgången på yrkeskunnigt folk inom +vissa branscher med efterfrågan på personal. Vem som helst, som fyllt 21 år och +anses kunna klara utbildningen kan deltaga. Man behöver alltså inte vara +arbetslös eller riskera att bli det för att få deltaga. + +Företagsutbildning anordnas i olika former. I vissa fall utgår bidrag till +företag, som anställer elev med avtalsenlig lön. Det gäller t.ex. +lokaliseringsutbildning vid företag, som påbörjar eller utvidgar sin verksamhet +på orter med svag sysselsättning. + +Motsvarande kan också gälla då företag utbildar handikappade eller äldre. I +vissa fall kan den avtalsenliga lönen till handikappade ersättas med +utbildningsbidrag under utbildningstiden. + +Utbildningsbidrag utgår också till äldre arbetstagare, som får provanställning i +företag. + +Jobbet för dig finns kanske på en annan ort När det inte finns lämpligt arbete +på hemorten kan samhället ge bidrag åt den som vill flytta till en ort där man +kan få arbete. + +Avsikten med bidragen är att den enskilde inte ska drabbas alltför hårt av +förändringarna på arbetsmarknaden, utan så långt som möjligt få sina kostnader i +samband med flyttning täckta. En flyttning till en ort med behov av arbetskraft +medför ökad trygghet och ökade valmöjligheter för hela familjen. + +Du kan få ekonomisk hjälp vid flyttning Resor och flyttning i samband med +anställning på annan ort: + +Fri resa och traktamente för att söka arbete och se på den nya arbetsorten. Även +make kan få fri resa. + +Fri resa för att börja arbeta på annan ort. + +Ersättning för flyttning av familj och bohag när bostad ordnats. + +Starthjälp vid tillträde av anställning på annan ort: Starthjälpsbeloppet beror +på arbetets beräknade längd och arbetstagarens civilstånd. Det utgår med +150-1000 kr. + +Bortavistelsebidrag under den tid då familjen måste leva på två håll: + +Bidraget utgår under högst 12 månader. Första halvåret är beloppen 450 kr / mån ++ 100 kr / mån för varje barn under 16 år. + +Under andra halvåret utgår halva beloppet. Varje månad utgår en fri resa för +besök hos familjen eller besök hemifrån. + +I stället för bortavistelsebidrag kan man på den nya bostadsorten få +hyrestillskott för den del av månadshyran som överstiger 300 kr, dock högst 450 +kr / mån. Även detta bidrag nedsätts till hälften efter ett halvår. + +Utrustningsbidrag med 2000 kr + 150 kr för varje hemmavarande barn under 16 år +kan utgå till flyttande familjeförsörjare med hemort i Norrland eller i vissa +kommuner i Kopparbergs och Värmlands län. + +Bidragen är skattepliktiga. + +Villkor för flyttningsbidrag + +- att den sökande är eller löper risk att bli arbetslös + +- att arbete inte kan erhållas i eller i närheten av hemorten + +- att det gäller tillträde av anställning i öppna marknaden på annan ort + +- att man på den nya orten har behov av arbetskraft i det yrke som anställningen +avser + +- att man fått arbetet genom arbetsförmedlingens medverkan. + +Ansökan Vid resekostnads- och flyttningsersättning lämnas ansökan till +arbetsförmedlingen innan resan anträds resp. flyttning sker vid starthjälp och +bostadsvistelsebidrag innan anställningen tillträds vid utrustningsbidrag innan +familjen flyttar. + +Arbetsförmedlingen kan lösa in egnahem eller bostadsrättslägenheter för den som +bor i något av de fyra nordligaste länen och inte kan sälja sin fastighet eller +lägenhet. Ibland kan inlösen också ske i andra delar av landet. + +Många har inte möjlighet att flytta Det kan också vara svårt att bestämma sig +genast när man måste flytta eller byta yrke Allmänna beredskapsarbeten kan +anordnas för att öka tillgången på arbete i områden där det är svårt att få +arbete. Det är främst personer i hög ålder eller med svårigheter att flytta som +där beredes arbete. Allmänna beredskapsarbeten används också för att ge arbete +under vintern åt säsongsarbetslösa. Avtalsenlig lön utgår. + +Ekonomisk hjälp kan utgå från arbetslöshetsförsäkringen. Andra former av hjälp +är kommunalt kontantunderstöd och statligt omställningsbidrag. + +Arbetslöshetsförsäkringen sköts av arbetslöshetskassorna, som grundats av +fackföreningarna. Man får ersättning under högst 150 eller 200 dagar / år. För +den som är 60 år (ibland 55) kan ersättningstiden förlängas med 300 dagar. + +I en del kommuner kan man få kommunal kontanthjälp. Den utbetalas till +arbetslösa, som inte är med i någon arbetslöshetskassa eller vilkas ersättning +från kassan upphört. + +För att få det statliga omställningsbidraget ska man under året fylla minst 60 +år. Om arbetslösheten beror på nedläggning av ett företag e.d. kan också den som +fyllt 55 få bidrag. + +Dessutom ska den arbetslöse: + +- ha haft ett avlönat arbete eller varit egen företagare + +- inte få ersättning från arbetslöshetskassa + +- ha arbetat minst 24 månader under de tre åren före arbetslösheten + +- ha varit anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen under viss tid (i +regel 2 månader) + +- vara arbetsför och beredd att ta ett lämpligt arbete som arbetsförmedlingen +föreslår. + +Bidraget - högst 800 kr / mån. - är skattepliktigt och storleken beror på +inkomsten före arbetslösheten. Förmögenhet över 60000 kr medför reducering. + +För dig som har svårt att få arbete på öppna marknaden kan arbetsförmedlingen +erbjuda andra arbetsmöjligheter Särskilda beredskapsarbeten anordnas för +handikappade eller andra som inte kan få arbeten på öppna marknaden. Flertalet +arbeten är utomhus. På senare tid har också industriarbeten startats. Lön enligt +kollektivavtal. + +Handikappade med svårigheter att förflytta sig till en arbetsplats har möjlighet +att få hemarbete. + +Arkivarbete finns vid olika förvaltningar. Arbetsuppgifterna kan variera från +sorteringsarbete till kvalificerat forskningsarbete. Månadslön utgår efter ett +stort antal lönegrupper. + +Skyddad och halvskyddad sysselsättning ger handikappade, som av olika skäl inte +kan få arbete på den öppna marknaden, möjligheter till en arbetsinsats. Den +skyddade sysselsättningen drivs i regel av kommuner och äger rum på särskilda +arbetsplatser. Den halvskyddade sysselsättningen äger främst rum inom eller i +direkt anslutning till företag. Arbetstakten och arbetsförhållandena anpassas +efter den enskildes handikapp. Lön enligt gällande avtal. + +Företag som ordnar arbete i halvskyddad verksamhet kan få statsbidrag med 5000 +kr per år och plats om platserna ställs till arbetsförmedlingens förfogande. + +Näringshjälp kan utgå till handikappad, ensamstående eller äldre arbetstagare, +som inte kan få något lämpligt arbete på den öppna marknaden, men som vill +starta egen rörelse. + +Bidrag kan också utgå till handikappade för att skaffa verktyg och arbetsredskap +och för särskilda anordningar på arbetsplatsen. + +Om en handikappad för sitt arbete, eller för att kunna delta i utbildning +behöver bil kan bidrag och lån utgå. + +När man söker jobb vill man ha så stora valmöjligheter som möjligt. Det finns +visserligen färre lediga platser i år än i fjol men i vissa yrken är det +fortfarande stor brist på folk. Hör du till dem som tänker söka jobb i vår så +har du kanske börjat fundera på hur du skall gå tillväga. Du har kanske läst +platsannonser och försökt räkna ut om det blir lätt eller svårt att få jobb. + +Det är dock inte bara mängden av lediga platser som är avgörande för möjligheten +att göra ett bra arbetsval: man bör också känna till löner, arbetsmiljö och hur +arbetsförhållandena ter sig på sikt. Ju mer du tar reda på, ju bättre val kan du +göra. + +Välj och jämför Det är mycket man vill veta innan man tar kontakt med ett +företag för att söka arbete. Vad som är viktigast att ta reda på kan skifta. Ska +man på hemorten söka ett liknande arbete som det man har vana från, nöjer man +sig i regel med upplysningar om lön och arbetsförhållanden. Söker man däremot +arbete på annan ort och kanske i ett yrke som man inte känner så väl till behövs +betydligt fler upplysningar. Då behöver man diskutera ingående med +arbetsförmedlingen och kanske kontakta både företaget och fackföreningen för att +få fram det man vill veta. När du väljer ut och jämför lediga platser i +tidningen eller i platslistan är det inte säkert att du får alla upplysningar du +behöver. För att välja behöver du kanske veta mer om + +Arbetsuppgifterna och arbetstiderna + +Krav på utbildning + +Tillträdesdatum + +Löneform och förtjänstmöjligheter + +Utbildning inom företaget + +Företagets storlek och produktion + +Bostad + +Kommunal service + +Arbetsförmedlingen kan skaffa upplysningarna åt dig. Du kan också använda de +talonger som finns på sidan 6 för att få fler upplysningar. + +Svårt att hitta själv Ibland är det svårt att själv leta fram alla upplysningar +som man behöver. Arbetsförmedlingen hjälper till ta fram upplysningar om lediga +platser. Både på hemorten och i andra delar av landet. På många orter ger +arbetsförmedlingen ut lokala platslistor och i tidningen Arbetsmarknaden finns +ett urval av lediga platser från hela landet. + +Ibland räcker det inte med platslistor För att det verkligen skall bli ett val +fordras det att man känner till vad det finns att välja. Ibland räcker det inte +med kunskap om en mängd lediga platser. På arbetsförmedlingens yrkesvägledning +kan du tillsammans med en yrkesvägledare gå igenom dina möjligheter till yrkes- +och utbildningsval. Arbetsförmedlingen kan också hjälpa dig med +arbetsmarknadsutbildning och med flyttningsbidrag för utbildning till nytt yrke +eller för att du skall kunna tillträda en anställning på annan ort. + +Börja nu Det är klokt att i god tid börja se sig om på arbetsmarknaden. Tag +kontakt med arbetsförmedlingen om du är osäker på vad du skall göra efter +skolan. Väntar du minskar dina möjligheter att noga tänka igenom olika förslag, +och du tvingas kanske göra ett mindre övervägt val. + +Arbetsförmedlingen ger dig information om lediga platser bl a i veckotidningen +Arbetsmarknaden och i lokala platslistor. Den tillhandahåller också en +omfattande information om läget på arbetsmarknaden inom olika branscher och inom +olika delar av landet erbjuder dig yrkesvägledning vid valet av yrke och +utbildningsväg och hjälper dig att kartlägga dina förutsättningar för olika +arbetsuppgifter hjälper dig genom arbetsvård att minska eller undanröja det +hinder som ett handikapp kan vara för dig på arbetsmarknaden och försöker finna +ett lämpligt arbete på öppna marknaden eller erbjuda andra arbetsmöjligheter. + +AF har för ditt yrkes- och arbetsval + +Kunskaper om arbete och utbildning + +Flyttningshjälp + +Anlagsprövning + +Arbetsmarknadsutbildning + +Böcker och broschyrer om yrkesval + +Vad är viktigt att ta reda på när man söker arbete? Platslistorna är en god +hjälp men ibland behöver man någon att tala med om planerna på yrkes- och +utbildningsval. + +EEC är ingen rikemansklubb. Det är förlorarnas gäng som efter andra världskriget +gick på kryckor: + +1 Västtyskland + +2 Frankrike + +3 Italien + +4 Belgien + +5 Holland + +6 Luxemburg + +Olyckan får inte hända igen, sa De Sex och slog sig ihop med stora +framtidsplaner, bl a för att slippa sargas av flera krig. + +I dag har kryckorna kastats. Nu handlar det om pengar, makt, utveckling, +välfärd. + +18 afrikanska stater och Madagaskar plus Grekland och Turkiet är nu knutna till +EEC genom s k associationsavtal. Grekland är dock tillfälligt avkopplat eftersom +EEC vänt sig mot den nya militärjuntan. + +EEC har byggt upp ett imponerande byråkratiskt maskineri, som kostar 100-tals +miljoner kronor att hålla i gång. + +Titta på Magnus Gernes teckning här intill. Det är EEC-apparaten: stor, mäktig, +imponerande. + +Där kan man diskutera struntsaker i månader och stora frågor kan avgöras på en +eftermiddag - precis som i en kommunfullmäktigeförsamling i Sverige. + +Alla vaktar på varandra. Alla slåss för sina intressen för att till slut kunna +nå bästa möjliga kompromiss i Gemenskapens tecken. En mycket känd EEC-expert sa +till Expressen: + +- Den som tror att EEC kan fungera som ett slags forum för storpolitik är inte +klok. + +När Olof Palme var i London en gång 1961 uttryckte sig en person som satt i +EEC:s kommission så här: + +- Ska du vara med i EEC så får du allt vara med i Nato också. (Det var då det. +Sen har många nya vindar blåst.) + +Genom de Gaulle bröts länken med Nato. Inte heller ville han att EEC skulle bli +ett s k överstatligt organ genom vilket medlemsländerna helt kunde styras. + +Detta är EEC:s maktpyramid Detta är EEC-organisationen i dag - från +maktpyramidens topp och nedåt - den organisation Sverige alltså kan komma in i. + +Ministerrådet: Här sitter en minister från vart och ett av medlemsländerna. När +utrikespolitiska frågor handläggs är det utrikesministrar, när jordbrukspolitik +kommer upp är det jordbruksministrar etc. Detta är maktens spjutspets i EEC. +Rådet fattar beslut i alla viktiga frågor. + +Ministerrådets sekreteriat: Består av 400-500 högt kvalificerade tjänstemän. En +betydande maktfaktor, som bl a håller ett fast grepp om kommissionen (se nedan). + +Ständiga representanternas kommitte: Denna sammanslutning består av mycket +framstående och välmeriterade ambassadörer, en från vart och ett av +EEC-länderna. Varje ambassadör har i sin tur bakom sig en delegation på 10-40 +man. Kommittens betydelse har ökat mer och mer. Den har direkta förbindelser med +ministerrådet och kommissionen samt förbereder en rad viktiga politiska frågor +som ministerrådet sen beslutar i. + +EEC:s domstol: Är helt oberoende av de nationella regeringarna. Består av 7 +ledamöter som ser till att alla bestämmelser följs, löser tvister mellan +länderna, är auktoritativ uttolkare av EEC:s olika bestämmelser etc. Domstolen +har en relativt stor makt. Några straff i egentlig bemärkelse kan den inte +utdöma. + +Sexstatsparlamentet: EEC:s riksdag. Består av 142 ledamöter som väljs av sina +respektive hemländers parlament (riksdag). Sexstatsparlamentet har olika +politiska grupperingar: kristliga demokrater, kommunister, socialdemokrater, +liberaler, gaullister. Parlamentets makt är inte imponerande stor. Det skall t +ex höras i en del större frågor innan ministerrådet fattar beslut, men rådet är +inte bundet av parlamentets yttranden. + +Kommissionen: Detta är en betydelsefull maktgrupp. I början sågs kommissionen +som en upptakt till en Europaregering, med åtföljande politisk makt, men nu har +den reducerats till en utpräglad 'tjänstemannamaffia'. Kommissionen har för +närvarande 9 ledamöter och inte mindre än 5000 tjänstemän. Efter hand har också +kommissionen i huvudsak reducerats till ett utredande organ men är fortfarande +ett förslagsställande och verkställande organ. Den kan fatta beslut i vissa +mindre frågor. Förbereda ärenden för ministerrådet och föreslå beslut där. +Kommissionen har direktkontakt med både ministerrådet, dess sekreteriat och de +ständiga representanternas kommitte. + +Kommissionen är uppdelad i sektorer eller grupper som var för sig handlägger t +ex handelspolitik, jordbruksfrågor, industripolitik, frågor som berör kol- och +stålunionen, Euroatom etc. + +Till detta kommer ett 100-tal mindre kommitteer bestående av 10-15 man. Dessa +kommitteer kan placeras längst ner i maktpyramiden. + +Det låter nästan löjligt men det kan t ex finnas en kommitte för tomatpriser, +man kan även tänka sig en för preventivmedel. + +Alltnog: i dessa kommitteer sitter ett par man från den mäktiga kommissionen. +Resten är tjänstemän från respektive medlemsländer, som åker fram och tillbaka +mellan sina respektive huvudstäder och EEC-högkvarteret i Bryssel. + +Vad händer med om vi blir med? + +Vad händer då tekniskt sett om Sverige blir med i EEC? + +Jo, industriminister Krister Wickman, jordbruksminister Ingemund Bengtsson, +utrikesminister Torsten Nilsson etc får då och då ta plats i ministerrådet. +Ambassadör Gunnar Hägglöf t ex får kanske en stol i De ständiga +representanternas kommitte. + +Sen ska vi försöka få ihop 200-300 tjänsteman, svenskar med erfarenhet av +internationellt arbete och som helst talar franska flytande. Var får man tag i +dem i lilla Sverige? Det är inte lätt. Men EEC har förståelse för problemet och +det får lösas successivt. + +En annan viktig fråga är hur många röster Sverige får. Som EEC ser ut i dag har +de tre stora, Västtyskland, Frankrike och Italien 4 röster vardera. Belgien och +Holland har 2 röster var och Luxemburg 1 röst. + +För beslut fordras 12 röster. De tre stora kan sålunda slå ut de tre små. Men +också två stora och två små (Holland och Belgien) kan slå ut en stor och en +liten. + +Om Storbritannien, Irland, Danmark och Norge som sökt medlemskap i EEC kommer +med måste det bli andra röstningsregler. EEC:s ministerråd har därför bestämt +följande röstfördelning: + +Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien 10 röster var. Belgien, Holland +5 röster var, Luxemburg 2, Irland, Danmark och Norge 3 röster var. Totalt gör +detta 61 röster. + +För kvalificerad majoritet fordras 43 röster av 61. Ett beslut kan därmed +stoppas av 19 röster. + +Men Sverige då? Ja, vi har inte sökt medlemskap än. Vi har frågan öppen. Men den +kan avgöras nu i Bryssel. Och blir vi med, så räknar man med att vi i bästa fall +får 5 röster. + +1 proc av momsen till EEC + +Slutligen: EEC kostar en oerhörd massa pengar. Hur EEC finansieras i dag kan vi +hoppa över. Viktigare är hur det ska finansieras 1975, vilket man har ett beslut +på. Detta går ut på följande: + +EEC:s gemensamma jordbrukspolitik kommer år 1975 att kosta cirka 20 miljarder +kronor (för högt räknat anser dock en del). I importavgifter tar man in 4 +miljarder kr och i tullmedel 7 miljarder kr - totalt gör detta 11 miljarder. Det +behövs alltså mer pengar. + +Därför kan man fr o m 1975 låta alla länder leverera in sina inkomster från +tullar och importavgifter till en gemensam kassa i Bryssel. + +Dessutom ska varje medlemsland till samma kassa skicka in högst en procent av +sina momsintäkter. + +Momsen är intressant. För Sveriges del skulle det innebära att vi formellt sett +kommer i konflikt med vår urgamla rätt att oss själva beskatta etc när vi sänder +en procent av momsen till EEC-potten. + +Det verkligt intressanta är egentligen inte heller det EEC som existerar i dag +utan det EEC som vi kommer att få om Storbritannien, Irland, Norge, Danmark och +därmed Sverige kommer med. + +'Det kommer grus i maskineriet' + +Hur kan då de nya länderna påverka EEC? Sverige får ju möjlighet att driva fram +sina ideer osv. Mot den bakgrunden hänvisar nu en del i EEC till de Gaulles +gamla förmodan. Nämligen: + +- Släpper vi in britterna, så drar de med sig danskar, norrmän och irländare och +då går det grus i maskineriet och hela EEC:s natur förändras i grunden. + +Fotnot: EEC: European Economic Community (Den gemensamma marknaden. De sex). + +Efta: European Free Trade Association (Den europeiska +frihandelssammanslutningen) + +Nato: North Atlantic Treaty Organization (Atlantpakten). + +En jättemarknad för Sverige + +I de sex EEC-länderna bor 185 miljoner människor. En jättemarknad med stor +betydelse bl a för Sveriges utrikeshandel. + +I de EEC-associerade länderna Grekland och Turkiet bor nära 40 milj människor. I +de 18 afrikanska staterna plus Madagaskar bor 65 miljoner. + +Kommer Storbritannien, Irland, Sverige, Norge och Danmark med så växer EEC med +ytterligare cirka 75 milj människor. + +Under det tiotal år som EEC hittills existerat har man gått framåt ganska +kraftigt. Den välfärdshöjande effekten av EEC:s tullunion däremot har varit +betydligt överdriven. + +Industrins produktionsökning inom EEC under 1958-1968 uppgick till 79 proc. I +USA var den samma tid 78 proc. För Sverige var ökningen cirka 79 proc. + +Bruttonationalprodukten (det totala värdet av vad ett land producerar i fråga om +varor och tjänster) har ökat med 67 proc åren 1958-1968 i EEC, med 58 proc. i +USA. Sverige noterade under samma tid en ökning på 55 proc. + +Den ekonomiska tillväxten var imponerande, 5,5 proc i EEC i början av 60-talet. +Nu har den sjunkit betydligt, men är fortfarande god, ca 4 proc. Med ekonomisk +tillväxt förstås den årliga ökningen av ett lands samlade produktion av varor +och tjänster. + +Levnadsstandarden har stigit i EEC-länderna. Men inflationen har också här rusat +fram och priserna har gått upp, dock inte så mycket som i Sverige. + +Man pekar på risken att Europa skall förbli splittrat. Det hotas av 1) USA, 2) +Sovjet och 3) Japan. För att Europa skall kunna hävda sig och blomstra i +framtiden måste det enas, EEC utvidgas, menar allt flera experter. + +Den mäktiga apparaten EEC Domstolen 7 man Ministerrådet Sexstatsparlamentet 142 +man Ministerrådssekretariatet 400-500 man Ständiga representanternas kommitté +ambassadörer + +Detta är EEC-länderna Den 1 januari 1959 räknas som EEC:s tillkomstdag. +Grundreglerna för denna gemenskap står i Rom-fördraget som de sex länderna skrev +under den 25 mars 1957 i Rom. Det var i ett möte i Messina 1955 som Belgiens +utrikesminister Paul-Henri Spaak föreslog gemenskapen EEC + +Kommissionen 9 ledamöter + tjänstemän Olika block inom kommissionen jobbar med +frågor som t.ex. berör utlandsförbindelser handelspolitik kol-ochstålunionen +Euroatom jordbruksfrågor industripolitik ekonomisk-monetär politik + +Till detta kommer ett 100-tal kommittéer - t.ex. kommittén för tomatpriser, +fläskpriser, preventivmedel etc - var och en med 10-15 medlemmar, varav ett par +från kommissionen, resten är folk som reser fram och tillbaka mellan Bryssel och +sina respektive hemländers huvudstäder + +Olika institutioner (byggnader som blir gemensamma för hela marknaden) +Europauniversitetet Europeiska centralbanken (riksbanken för EEC) Europeiska +patentverket Europeiska arbetsmarknadsverket (arbetsförmedling etc) Europeiska +institutet för företagsutbildning Europeiska investeringsbanken Europeiska +forskningsnämnden Europeiska lantbruksnämnden Europeiska förenade +fackföreningsrörelsen AB Air Union (Europas samtliga flygbolag) + +Det extremt låga deltagandet i kyrkovalet visar att många människor står helt +likgiltiga inför statskyrkan. Att de fortfarande är medlemmar beror ofta på att +de inte vet hur enkelt det är att gå ur. + +Av 100 svenskar över 20 år är 96 medlemmar i statskyrkan. + +Men av dessa 96 röstade bara 12 vid kyrkovalet i söndags. + +De övriga 84 stannade hemma. Men de betalar ändå kyrkoskatt. + +Genom att skriva några rader skulle de kunna få en skattesänkning på i många +fall över 100 kronor om året. + +Det är ytterst lätt att gå ur kyrkan. Numera kan den enkla ansökan skickas med +posten. + +De som gått ur statskyrkan slipper 40 procent av kyrkoskatten. De övriga 60 +procenten används till folkbokföring och begravningskostnader. + +I år betalar vi i genomsnitt 62 öre per kommunalt beskattningsbar hundralapp +till kyrkan. 49 öre kommer ingen ifrån. 33 öre är frivillig skatt. + +Skattesänkning Variationerna mellan olika församlingar är ganska stora. Det +finns de som har under hälften av genomsnittet. Det finns också de som ligger +tre gånger över. + +Kyrkoskattens höjd bestäms av kyrkofullmäktige. Alltså de församlingar som 12-23 +procent av de röstberättigade utsåg i söndags. + +Den som skattar för 30000 om året och bor i en kommun med genomsnittsskatt får +100 kronor i skattesänkning genom att begära utträde ur kyrkan. + +Den skriftliga ansökan om utträde måste vara hos pastorsämbetet före årsskiftet. +Annars blir det ingen skattenedsättning 1971. + +De formella nackdelarna med att gå ur statskyrkan är: + +Rösträtten till kyrkovalet försvinner. + +Rätten att bli vald till exempelvis kyrkorådet upphör. + +Prästen kan vägra viga. Men det förutsätter att också den andra parten står +utanför. + +Kyrkans tro Men viktigare är naturligtvis de religiösa motiven. Ett utträde kan +vara ett avståndstagande från kyrkans tro. + +En rad undersökningar visar att statskyrkans religiösa anhängare är betydligt +färre än dess medlemmar. En del står förmodligen kvar av gammal vana. Men det +finns också andra motiv för att vara medlem: + +En och annan ateist säger att det är farligt att överlåta kyrkans flera +miljarder stora förmögenhet till präster och starkt troende. + +Andra tycker det känns riktigt att höra till församlingens gemenskap även om den +religiösa samhörigheten saknas. + +Det är lika lätt att gå in i kyrkan som att gå ur. Den som skriver några rader +och skickar brevet till pastorsämbetet blir omedelbart medlem. + +Statskyrkan i nuvarande form försvinner kanske i framtiden. En statlig utredning +har lagt fram olika alternativ. Regeringen har ännu inte tagit ställning. I +sista hand bestämmer riksdagen. + +Så här enkelt är det att gå ur statskyrkan. Brevet skickas till den egna +församlingen. Adressen brukar finnas i telefonkatalogen. Den som skickar in +blanketten före årsskiftet får därigenom lägre skatt nästa år. Men det finns +naturligtvis flera skäl för att vara med i statskyrkan. + +Nu är du verkligen sent ute, om du inte gjort i ordning bilen för vintern. + +Det tar bara ett par timmar och kostar inte särskilt mycket. + +Att göra i ordning bilen för vintern uppfattas av många som liktydigt med att +tvätta av lacken och putsa bort de matta fläckarna. + +Men det viktigaste är att det är helt och rent under. + +Vänta inte med glödlampsbytet Vi tar den enklaste vägen - den händige behöver +ingen hjälp. En rad kontroller och justeringar måste du få hjälp med: Ställa in +ljuset, kontrollera bromsarna, ladda batteriet och se till att det har effekt +kvar för att klara bister vinterkyla. Byta glödlampor måste du göra även om du +bytte i somras. + +Alltför många väntar med glödlampsbytet (a 6 kr st) tills en av lamporna +slocknar. Det är klart fel. Efter 100 timmar har glödlamporna tappat halva +effekten! + +På bensinstationen kan man tala om för dig om du behöver ett ljusrelä (à 35-40 +kr) för att ljuset ska bli acceptabelt. + +Det gamla knepet att köra upp bilen mot garageväggen och kolla ljuset är +värdelöst; då får du möjligen veta om båda strålkastarna lyser, men inte mycket +mera. Och ljuset är en av de absolut viktigaste tillbehören på bilen så här års. + +Om du kör på halvljus jämt - också på dagen - måste du helt enkelt byta +glödlampor var 700:e mil för att ha hygglig effekt. + +Kolla däcken själv Däcken kan du kontrollera själv. Har du vinterdäck är det +dags att lägga på dem - det var dags redan förra veckan för den som bor i +mellansverige. + +Dubbdäcken du köpte förra hösten behöver antagligen kompletteras. Se efter hur +många dubbar som fattas. Normalt ska det vara cirka 100 dubbar per hjul. Är det +80 har du tappat bort 20 procent - och då bör du åka till gummiverkstaden och få +kompletteringsdubbat. Det är praktiskt taget omöjligt att få hygglig balans i +hjulet när dubbarna släppt. Dubbarna fungerar som balansvikter också vid +tämligen låg fart. + +Minneslista för grejer som du ska göra åt bilen - detaljer som ska kontrolleras: + +Bromskontroll (klarar du inte själv - gå till en väl utrustad servicestation). + +Ljuskontroll (också ett jobb för fackmannen). + +Däckskontroll (du kan göra det själv, men behöver däcken dubbas om och +kompletteras eller balanseras är detta ett jobb för fackmannen). + +Jag förmodar att du var förutseende nog i våras att du markerade hur dubbdäcken +satt; höger fram, höger bak o s v . Det är nämligen viktigt att däcken rullar i +samma riktning som förra vintern. Annars lossnar dubbarna snabbt och effekten +minskar. + +Spola ren bilen på undersidan. Det är mycket viktigare än att putsa på lacken! +Hissa upp bilen, spola med kraftig stråle under hela bilen - under flyglarna som +samlar grus och fukt. Behöver underredsbehandlingen kompletteras så gör det +omedelbart, annars äter rosten igenom plåten på några månader. + +Du kan komplettera rostskyddet själv sedan bilen torkat. Det finns +rostskyddsvätska (kostar ungefär en tia) på alla bensinstationer. + +Är det minusgrader ute bör du se till att bilen är helt torr innan du kör ut: +annars ryker tätningslisterna, låsen blir omöjliga att öppna, handbromsvajern +fryser fast o s v . + +Det är bland annat därför man bör vara ute i tid, så att man slipper alla +problem med igenisade dörrar och mekaniska delar. + +Byt vindrutetorkarblad. Det kostar cirka 20 kronor att få nya blad, men det har +du nytta av. Vägverket ska intensivsalta våra vägar också i år. + +På bakrutan - som görs helt ren från fet beläggning - monterar du en imruta (den +kostar också ett par tior). + +Kontrollera att defrostern fungerar bra. + +Under motorhuven: Tappa ur det gamla kylvattnet. Fyll på glykol. Byt motorolja - +tunnare kvalitet - lättare att starta. Kontrollera batteriet - det ska vara +friskt och fullt laddat. + +Dörrlister - lås: När fukten kommer och kylan fastnar dörrarna i +tätningslisterna. När man öppnar dörren följer listen med. Det finns medel +(kostar under tian) att stryka på listerna. Det förhindrar fastfrysning. Låsen +ska vara ordentligt smorda - skaffa en låsspray att ha i beredskap. Det är +nästan den enda spray som egentligen har någon funktion bland alla hundra +spraytillbehör bensinstationerna försöker lura på dig. + +Lufta ur bilen. Under hösten har det samlats mycket fukt under gummimattorna. Ta +ur mattorna, gör ren - borsta bort eventuellt rost och stryk på rostskyddsmedel. +Inte sprayflaska - ta pensel och rostskydd på burk. Det är bättre och billigare. + +Lägg dit torra tidningar under gummimattan - sedan plåten torkat ordentligt. + +Bagageutrymmet. Släng bort allt skräp från sommaren och semestern. Se till att +du har följande grejor i skuffen: + +1) ordentligt reservhjul + +2) spade (kostar mindre än tio kronor) + +3) varningstriangel (kostar ett par tior) + +4) bogserlina + +5) ordentlig verktygsutrustning + +6) snabblänkar - (kostar cirka 20 kronor). Bra att ha om du kanat av vägen, +måste bogsera, eller blir sittande i snön. + +7) ordentlig ficklampa (kostar 6-7 kr). + +Ja, hinner du med att göra det här under helgen, har du sparat mycket besvär i +vinter. Du kör säkrare. Du kommer inte att bli så irriterad att du blir +trafikfarlig eftersom du kommer igång på mornarna. + +Tio punkter att komma ihåg + +Ljuset - byt lampor - kontrollera inställningen. + +Däck och bromsar. Däcken skall vara i perfekt skick - dubbade däck behöver i +allmänhet kompletteringsdubb. + +Under huven: glykol, T-sprit i vindrutespolaren, kolla batteriet (ev +uppladdning), vinterolja i motorn. + +Vindrutan torkas ren - smuts på insidan är lika irriterande som vägsmuts. Byt +torkarblad. + +Kontrollera bromsljus, bakljus och blinkers. + +Spola ren bilen under - komplettera rostskyddet. + +När bilen är ren under - kontrollera att allt 'sitter fast', att avgasröret är +helt, att ingenting hänger och slänger. + +Behandla alla dörrlister med preparat som finns i handeln och som hindrar +dörrarna från att frysa fast. Smörj låsen - skaffa låsspray. + +Bakrutan brukar imma igen snabbt; torka rutan helt fri från fet beläggning - +klistra på en imruta. Bör bytas varje år. + +Kontrollera att utrustningen är komplett där bak: varningstrianglar, skyffel, +bra reservhjul, bogserlina, komplett verktygsuppsättning. + +Om det finns olja i Skåne eller i den 'svenska' delen av Östersjön så är det +Jerome Bayless från Tulsa, Oklahoma, som skall borra fram den. Bayless är +Sveriges förste 'drilling manager', halvstatlig dessutom. För kort tid sedan +anställdes han som chef för de borrningar som Oljeprospektering AB - ägt av +staten och näringslivet gemensamt - startar på den skånska slätten i januari. De +kommer senare att följas av borrningar ute i Östersjön, söder om Skåne. + +När det första borrtornet rests - någonstans i triangeln Malmö - Falsterbo - +Ystad - börjar miljonrullningen på allvar i jakten på svensk olja. + +Varje borrhål kommer att kosta i medeltal drygt 2 milj kronor. Ute till havs +blir det ännu dyrare, bortåt 10 milj per hål. + +Det är pengar som satsas utan några som helst garantier för utdelning. + +Borriggarna köps inte utan hyrs. Oljeprospektering har fått in anbud från ett +stort antal amerikanska, italienska och franska oljeföretag. Några har valts ut +och med dem skall man nu börja slutförhandlingen. + +Oljeprospektering - som bildades för fyra år sedan - har i första hand 100 milj +att göra av med och möjlighet att få ytterligare 50 milj. + +En hel del pengar har gått åt till de förundersökningar av olika slag som gjorts +- på land, till havs och från luften. Men de allra flesta miljonerna finns kvar. + +600 markägare har chansen Det är med ledning av förundersökningarna som +geologerna skall bestämma var Jerome Bayless ska borra sitt första hål. Tyvärr +kan ingen förundersökare i världen säga att det finns olja på en viss plats. Han +kan bara bedöma förutsättningarna. Utan borrning kan man aldrig få besked. + +Det är ännu inte bestämt hos vilken av de vidtalade ca 600 markägarna i +Skånetriangeln man skall börja. Utvärdering av de sista förundersökningarna +pågår alltjämt. + +Om olja hittas och fynden är så stora att de kan kommersiellt utnyttjas får +markägaren en sjuttiofemtedel av värdet. Det stadgas i den s k stenkolslagen +från 1886 som dammats av för den här situationen. + +Borrdjup på 4000 m Få markägare får så att säga mer än en enda chans. Om ett hål +visat sig vara torrt så flyttas riggen i regel 5-6 km. + +När triangeln Malmö - Falsterbo - Ystad är avklarad beräknas borrningar ske i +ett område från Malmö upp mot Landskrona. + +Det har borrats efter olja i Skåne tidigare men inte djupare än 2000 m. Nu ska +man med större och effektivare utrustning ned till intressantare strukturer på +bortåt 4000 meters djup. + +Oljeprogrammet har något försenats. Tidigare hade man hoppats komma i gång redan +denna höst. Men nu är alltså siktet inställt på januari. Havsborrningarna kommer +troligen inte i gång förrän i början av 1972. + +Buller natt och dag Jerome Bayless har borrat i åtskilliga delar av världen. +Närmast kommer han från Libyens öknar och Amoseas, som ägs av Texaco och +Standard Oil of California. Vad tror han om Skåne? Jodå, det blir nog bra. Och +även i Östersjön råder fina förhållanden för borrning, små djup, hyggligt väder. + +- Borrningarna kommer att pågå dag och natt och kan bullra som åtta tio +lastbilar, säger han. Man får räkna med i medeltal 50 dagars arbete på varje +hål. + +För att sköta en rigg behövs ett 50-tal man - det är entreprenörens eget folk +och alltså inga lokalanställda. Dessutom knyts olika serviceföretag till +operationen. + +Allteftersom borren äter sig ned i jorden dras borrör ner i hålet så att +väggarna inte rasar igen. Där oljeförekomster finns råder ett högt tryck, men +för att inte oljan skall spruta rätt upp i luften regleras trycket med +spolvätska och en serie olika ventiler. Det skall Bayless hålla reda på. + +Borrningarna till havs kommer troligen inte i gång förrän i början av 1972. + +- Ett borrtorn, värt ca 50 milj kr, bogseras ut och förankras på botten. Det får +en besättning på kanske 30-40 man som jobbar i skift: två veckors arbete på +plattformen med 10-12 timmars arbetsdag följs av en veckas ledighet i land. + +Bakgrunden till beslutet att satsa pengar på oljeletning i Skåne och Östersjön +är bl a att Sverige importerar petroleum för 3-4 miljarder kronor årligen. Det +är en tung post i utrikeshandeln som en egen produktion skulle kunna göra +lättare - i bästa fall t o m eliminera. + +Men varken Jerome Bayless eller någon annan vet alltså om hasarden kommer att ge +någon utdelning. + +Jerome Bayless leder oljeborrningarna i Skåne. + +10000-tals svenskar har obotliga hörfel. Ännu fler riskerar få det. En svensk +soldat kan bli hörselskadad vid sin första skjutning. Flertalet värnpliktiga är +dömda till för tidig hörselnedsättning. + +Det är skrämmande fakta som Expressen kan redovisa i dag. Problemet blir bara +värre och värre. Markpersonalen vid flygvapnet, artillerister och +pansarvärnssoldater är värst utsatta. + +För en pansarvärnskanon finns ingen ljudmätare snabb nog. Mätningar med +oscilloskop har gett värden på 170 decibel (!). Som jämförelse kan nämnas att en +jetmotor vid fullt pådrag når upp till 110 ... + +Sveriges främste expert på området, docenten Ingmar H:son Klockhoff, vid Uppsala +akademiska sjukhus, säger till Expressen: + +- Alla skjutvapen är farliga för hörseln. Pansarvärnsvapnen skall vi bara inte +tala om. Smällarna är som enorma pisksnärtar. Ett skott kan på grund av +tillfälliga terrängförhållanden få samma verkan som fem andra tillsammans. +Resultatet kan man tänka sig. + +De hörselskydd - företrädesvis glasdun - som hittills använts vid skjutningar +med granatgevär och pansarvärnskanon eliminerar 20 av 170 decibel. Resten får +skytten och laddaren i örat ... + +Docent Klockhoff: + +- Vid en sådan smäll slocknar en stor del av örats nervcellsklaviatur för +alltid. En soldat kan bli obotligt hörselskadad redan vid sin första skjutning. +Det är främst diskanthörseln som skadas. Personen i fråga får inte problem med +sin hörsel omedelbart. I 40-årsåldern då örats uppfattningsförmåga börjar +degenera blir försämringen dess våldsammare. + +Flertalet värnpliktiga har ingen aning om att de fått allvarliga hörselskador. +Skador som de kommer att få känna av längre fram. + +Docent Klockhoff har kämpat för att få problemet ordentligt belyst. För 3-4 år +sedan gav han ut 'hörselskyddsprogram för krigsmakten'. En skrift som manade +till eftertanke och direkta åtgärder. + +Klockhoff är knuten till försvarets sjukvårdsstyrelse som är ansvarig inom denna +sektor. Under sjukvårdsstyrelsen sorterar försvarets materielbyrå. Där ligger +just nu en beställning på s k hörselskyddskåpor (används numera i alla +bullersamma arbetsmiljöer). De har tidigare ställt sig för dyra i inköp för +försvaret. Soldaterna har fått hålla till godo med det otillräckliga glasdunet. +Från ett pris på femtio kronor är man nu nere i en tia per styck för +skyddskåporna. + +Docent Klockhoff är besviken på intiativkraften hos militären: + +- Genomförandet av effektivt hörselskydd inom det militära har gått trögt. Den +enskilda människan ser inte ut att vara intresserad. Givetvis får man beakta att +det är en fråga om pengar. Försvaret har inte haft råd att inköpa materielen. + +På I 12 i Eksjö tog en kompanichef för ett pansarvärnskompani saken i egna +händer. Han visste att skyddskåpor fanns i förråd på en flygflottilj i Småland. +Därför uppsökte han på egen hand flottiljen och ordnade så att regementets +pv-soldater fick ordentliga hörselskydd. Det var de ganska ensamma om vid den +tidpunkten. Soldaterna bör vara tacksamma mot sin forne kompanichef ... + +Denne säger till Expressen: + +- Jag har sett tillräckligt många pansarvärnsinstruktörer stå med handen bakom +örat för att kunna höra vad man säger. Det skall inte mina soldater behöva bli +utsatta för. + +Hörselundersökningen i det militära är också bristfällig. Det finns visserligen +apparatur på de flesta förband, men antingen hinner inte de överarbetande +militärläkarna eller också begriper de sig inte på det tekniska. + +Framtiden är snabbkontroll av hörseln och registrering av defekter och +uppfattningsförmåga via data. Man ska göra kontroller vid mönstring, in- och +utryckning samt under tjänstens gång, för att få en fullständig bild av +soldatens hörsel. Det databehandlade besiktningsinstrumentet skall snabbt kunna +avläsas. + +Docent Klockhoff hoppas på detta förfarande inom en snar framtid. Hörselskadorna +inom det militära är ett nationellt hot. Följderna blir vi snart varse. Därför +måste omedelbara åtgärder sättas in nu. + +Fotnot: De högtsmällande närstridsvapnen - granatgevär, pansarvärnskanon osv - +är ganska unga på de svenska militärförbanden. Därför har man ännu inte fått +känna av de framtida men som de ger soldaterna. Vapnen förekommer numera på alla +förband inom armen. + +En värnpliktig som fått 'ordinärt 'hörselfel får vänta i omkring 25 år innan han +får direkt märkbara besvär. + +Skyddskåporna skall nu tilldelas särskilt utsatt personal i krigsmakten. Det +skyddet borde ha kommit för länge sedan. + +Glasdunet stoppar bara upp till 20 av 170 decibel som utvecklas av en +pansarvärnskanon. Ett otillräckligt hörselskydd som använts i många år. + +- Av alla de tiotals miljoner människor som för fyra år sedan rökte cigaretter i +USA har nu i dag var fjärde person slutat röka. Medan vi 1966 hade cirka 19 +miljoner före detta rökare har den siffran i dag stigit till 29 miljoner! Det är +ett resultat som vi aldrig vågade drömma om när vi satte i gång vår +antirökningskampanj. + +Detta säger en av världens främsta tobaksforskare, dr Daniel Horn, i en intervju +med Dagens Nyheter. Dr Horn är chef för National Clearinghouse for Smoking and +Health, det amerikanska hälsoministeriets specialorgan för tobaksfrågor. + +Dr Horn har varit med om några av de största undersökningar som företagits om +rökning och anlitas av WHO, Världshälsoorganisationen, som expert i dessa +frågor. Han är nu på ett par dagars studiebesök i Sverige. + +Den enorma framgången i försöken att få amerikanska folket att sluta röka beror +enligt dr Horn på en mängd faktorer. Man började för fem år sedan, när +antirökningskampanjen drogs i gång, med en upplysningskampanj på mycket bred +basis. Talade om för folk att cigarettrökning var skadligt, tryckte på alla +upptänkliga skäl varför man skulle sluta röka, påpekade vilka skadliga effekter +rökningen har. + +- Resultatet blev att rökarna mer och mer började fundera på varför de +egentligen höll på att förstöra sin hälsa, säger dr Horn. + +Läkarna slutade Sedan fick dr Horn en väldigt fin uppslutning från inte bara +läkarna utan all hälso- och sjukvårdspersonal. En mängd läkare, sjuksköterskor, +apotekare, tandläkare och annan personal slutade röka. De insåg att det var +lättare att få andra människor att sluta röka om de själva slängde cigaretterna. + +Broschyrer skickades ut till rökarna där de själva kunde testa vad de var för +slags rökare, varför de rökte, vilka svårigheter de kunde möta om de ville +sluta. + +- För ett och ett halvt år sedan fick vi också tid i TV för vår kampanj mot +rökningen, säger dr Horn. Vi fick igenom att vår antirökkampanj skulle få en tid +i TV som stod i proportion till den tid tobaksreklamen fick. Och denna +TV-kampanj har haft en mycket stor framgång. + +Enligt dr Horn har alla dessa åtgärder blivit något av en spegel för +cigarettrökarna i USA. Något av en självkonfrontation, där folk börjat fundera +över t ex hur mycket hälsan är värd och de ekonomiska konsekvenserna av +rökningen. + +Stopp för TV-reklam - Ju klarare man kan få rökarna att inse varför de +egentligen röker, vilka behov de försöker tillfredsställa med cigaretten, desto +lättare är det att få dem att sluta röka, menar dr Horn. Självinsikt är +lösenordet. + +Enligt dr Horn är det en mängd aktioner på gång i USA för att försöka få ner +cigarrettkonsumtionen. Många medicinska organisationer t ex har börjat tillämpa +regeln att rökning är förbjuden under officiella sammankomster. Detta för att +söka skapa nya normer. + +- Var fjärde läkare har under de senaste fyra åren slutat röka, kommenterar dr +Horn. På det sättet är det också lättare för dem att få andra att sluta röka. + +Regeringen har också börjat gripa in kraftigare för att hejda +cigarrettrökningen. + +Dr Horn: + +- Den 1 januari nästa år är det förbjudet att göra reklam för cigarretter i +amerikansk TV och radio. + +Däremot är denna reklam fortfarande tillåten på annonspelare, i tidningar och +tidskrifter osv. Men TV-stoppet anser dr Horn kan komma att betyda mycket. + +Om ni måste röka - Inget land i världen har haft ett sådant enormt reklaminslag +i TV för cigarretter. Denna reklam når en mängd barn och ungdomar. De har genom +reklamen fått inställningen att cigarrettrökning är accepterat i samhället och i +vissa fall t o m eftersträvansvärt. + +De amerikanska erfarenheterna visar enligt dr Horn att det verkligen inte är +utsiktslöst att förmå en mängd människor att sluta röka. + +- Och för dem som inte kan sluta röka helt har vi nu en intensiv kampanj i gång +att försöka förmå dem att röka mindre. + +Huvudpunkterna i den kampanjen är enligt dr Horn: + +Gå över till ett cigarrettmärke som har låg halt av tjära och nikotin. + +Lämna längre fimpar. + +Dra färre halsbloss på varje cigarrett. + +Skär ner dagskonsumtionen. + +Doktor Daniel Horn: - Det lönar sig att sluta röka även om man rökt mycket +länge. + +Kirurgiprofessorn Jack Adams-Ray halkade för drygt ett år sedan i en trappa i +Moskva, skadade senan i knäskålen, fördes i ambulans till ett sjukhus, där +vårdpersonalen bara kunde ryska. Han upplevde enorma kontaksvårigheter och kom +på en världside: att göra en medicinsk bildtolk, som ger kommunikation mellan +patient och personal utan att patienten behöver säga ett ord. + +I ambulansen fanns det både läkare och assistent som kunde engelska - det är mer +än vi har i Sverige. Men med vårdpersonalen på sjukhuset var det värre. Hur +komma i kontakt med hemmet, med svenska ambassaden? Hur få ett bäcken, bli vänd +i en annan ställning? + +Professorn kunde bara ett par ryska ord. Han försökte med teckenspråk, försökte +rita, men han hade C i teckning i skolan. Han kom att tänka på en bok med bilder +som patienten kan peka i. Denna 'medicinska bildtolk' av prof. Adams-Ray med +teckningar av Claes Folkeson presenterades på onsdagen av Håkan Ohlssons förlag +i Lund. + +Utan ord Målsättningen har varit inte bara att skapa ett +kommunikationsinstrument mellan patient och vårdpersonal - i och för sig nog så +angeläget - utan det viktigaste och svåraste har varit att 'Medicinsk bildtolk' +också skall fungera som hjälpmedel för läkaren att klarlägga sjukdomsbilden utan +att patienten behöver säga ett ord. + +Tecknade symbolbilder ger ett instrument som helt ersätter det talade ordet. En +patient kommer in med symtom på hjärtsjukdom. Patienten pekar på en bildserie +hur han upplever sina sjukdomssymtom. + +Hur pass ont har han i huvudet? Det kan vara svårt för folk med normala +uttrycksmöjligheter att berätta. 'Medicinsk bildtolk' gör det i en kort bildsvit +på ett klarläggande sätt. + +Stjärnor, som ofta används på samma sätt i internationella serier, anger smärta. +Många stjärnor = stor smärta. En stjärna = liten smärta. + +I 'Medicinsk bildtolk' finns åtta ord, kapitelrubriker: Patienten önskar. +Doktorn frågar. Sjuksystern säger. Patienten säger. De är översatta till över 20 +språk, svahili, arabiska, hebreiska, japanska, kinesiska etc. + +För bildtolkens användning i Skandinavien utnyttjas f.n. sju språk, valda med +hänsyn till frekvens av utlänningar i vårt land. + +Tester av olika slag har genomförts under det dryga år som arbetet på bildtolken +pågått. Goda resultat har vunnits med t.ex. helt finsktalande patienter vid +Lunds lasarett. + +Präst eller penna Den röda, första delen tycks ha varit lättast. Man pekar på en +penna, när man vill ha en penna, på en präst när man vill träffa en präst. Det +finns olika sorters präster att peka på. Det finns bilder för att man vill bli +vänd på höger sida, vill ha glasögon, löständer, pipa etc eller att man vill bli +tvättad i håret. + +I den gula delen säger syster saker, att patienten skall få kateter, röntgen +eller bad. Det går också bra. + +Men i den gröna delen blir det svårare. Där är det doktorn som frågar t.ex. hur +ont det gör. En stjärnsmäll. Liten smäll med liten hammare och en stjärna. Det +blir strax svårare om man skall bildbeskriva hur värken först började vid naveln +och sedan spred sig ner mot ljumsktrakten. Det kan vara ett ganska säkert tecken +på blindtarmsinflammation. + +Urin- och ögonfärg Kissar man ljusgul, röd eller porterfärgad urin? Det går att +bildbeskriva. Svårare är att klargöra om man tidigare varit gul i ögonen, haft +gulsot eller om man tidigare gått på vissa mediciner. + +Kissar man mest när solen eller månen är uppe? Får man ont i magen strax efter +man har ätit eller tre - fyra timmar senare, det går också hyggligt att förstå. +Fastän man får förstås visa olika maträtter i olika delar av världen. + +Medicinsk bildtolk är första försöket, och trots åtskilliga prov på patienter +som inte kan något i Sverige begripligt ord kommer nya upplagor säkert att rymma +ännu mera geniala bilduppslag. + +Dövstumma Det är inte bara mängden av utländsk arbetskraft och den expanderande +turismen som skapar språksvårigheter i den medicinska vården. + +Patienter som inte kan tala utgör en ganska stor grupp, t.ex. dövstumma, +respiratorbundna patienter eller de som inte kan tala till följd av olika +kirurgiska ingrepp. + +Tolkar är dyra och svåra att anskaffa. 'Medicinsk bildtolk' vill kapa +sjukvårdskostnaderna. Korrekt diagnos förkortar vårdtiden för utlänningar här +och för svenskar utomlands. + +Främst löser den nya iden en angelägen humanitär uppgift. Den ensamme och sjuke +kan meddela sig. + +För säkerhets skull ger SvD här en tolk till bildtolken. Vill man ha besök av en +präst pekar man på bilden t.v. - men man bör förstås tillhöra någon av de fyra +representerade kyrkorna. Smärta beskrivs genom att man pekar på en av bilderna - +stor yxa och många stjärnor = stark smärta. Patienten på bilden längst t.h. vill +bli vänd och sova på rygg i stället. + +Det har sagts att det var lätt i vallokalen i år. Det skulle ha blivit ännu +lättare med det datamaskinval som inte blev av. + +Egentligen skulle valsedlarna ha sett ut som hålkort, vi skulle ha stoppat dem i +kassetter i stället för att slicka igen kuvert. + +Och den jättelika poströsningen skulle ha databehandlats redan valkvällen och +slutresultatet varit klart till midnatt. Men valmaskinleverantören sviktade i +sista stund och vi får vänta till nästa val. + +Nästa val, 1973, blommar datatekniken upp på allvar. Då blir det ännu enklare +för oss väljare än vid det nyss avverkade valet. + +Vi slipper slicka igen kuvert. Valsedlarna blir gula, blå och vita som förr. +Till färgblindas hjälp får de också olika streckmarkeringar. Men när vi träder +in i vallokalen får vi tre svarta kassetter av plast. + +I valbåset stoppar vi in en valsedel formad som hålkort i vardera kassetten. Vi +skrider fram till valförrättaren. De har en liten låda framför sig på bordet, en +så kallad valbox. + +Röstkortet överräcks, en valförrättare slår i röstlängden. Likaså överräcks +kassetterna till en annan valförrättare, som placerar dem en och en i ett hål i +boxen. Klarsignal från röstlängdsläsaren, tre tryck i följd på en mojäng ovanpå +boxen: korten åker ur kassetterna ned i lådan. + +Kassetterna samlas i hög på bordet och hämtas småningom tillbaka till +entredörren för ny användning. Det är returglasens problematik omsatt och löst i +valhanteringen. + +- Att trycka och distribuera 90 miljoner valkuvert kostade samhället 3,5 +miljoner kr senaste val, det nya förfarandet blir betydligt billigare, säger +avdelningsdirektör Per-Ola Larsson vid Centrala folkbokförings- och +uppbördsnämnden, CFU. + +- Till nästa val behövs cirka 400000 kassetter. Och 35000 valboxar, tre stycken +i varje vallokal och postanstalt. Boxar och kassetter kommer att kosta cirka 6 +miljoner kr. + +Visserligen blir hålkortsvalsedlarna något dyrare än de gamla vanliga. Bland +annat därför att de måste göras av styv kartong. Men skillnaden i kostnad blir +ändå avsevärd. + +Och boxar och kassetter kommer inte att nötas ut i ett enda val. De kan användas +i flera. På två val har samhället tjänat in kostnaderna för boxarna och +kassetterna. + +Men det väsentligaste med dessa nyheter är ändå inte underlättandet för väljaren +i vallokalen eller de lägre valkostnaderna. Utan den stora vinningen med ett +fullständigt datamaskinval är att valresultatet för riksdagsvalet kommer att +vara till 99,9 procent färdigräknat innan valdagen är slut. + +År 1973 upplever vi vårt första riktiga hålkorts- och dataval. Några kommer för +all del att uppleva det redan nästa år då ett provval arrangeras på ett 50-tal +platser i landet, arbetsplatser och ålderdomshem. + +Valboxen är en liten additionsflink kamrer, den räknar in valsedlarna och vägrar +att ta emot kassetter som innehåller två valsedlar, det ska bara vara en i +varje. Av väljare som stryker namn på valsedeln fordrar den ännu en åtgärd, +nämligen att de gör hål i en ruta längst ned på sedeln. Dessa sedlar förs åt +sidan för efterbehandling. + +När klockslaget klingar på kvällen och valet är slut förs valboxarna, som var +och en kan svälja 1500 sedlar (dvs fler än väljarna i största valdistriktet) i +ilfart till närmaste datacentral, ett 40-tal över hela riket. Där sorteras +hålkorten - valsedlarna efter valkrets, parti och partifraktion. + +Eftersom poströsterna kan levereras in före vallokalrösterna, databehandlas de +också först. Därmed vinner man åtskillig tid. Sedan valboxarna kommit fram till +datacentralen från vallokalerna bör det ta högst ett par timmar till att +slutresultatet är framräknat. Före midnatt är alltså valet klart. + +- Även kommun- och landstingsvalen kommer att databehandlas 1973, framhåller +Per-Ola Larsson. Men här får vi slutresultatet litet senare på natten. + +- Sen kommer eftergranskningen, den är ofrånkomlig och går inte att helt +datastyra. Vi måste kolla om dubbelröstning skett, om de poströstande också +röstat i vallokal. Här blir det som vanligt fråga om avprickning på +länsstyrelsen av varje poströstande. + +- Men denna procedur kommer ändå att gå oändligt fortare än nu. 1973 års +röstkort ser ut som ett vanligt postinbetalningskort, och med en kod noterad +längst ned på papperet. Kortet åker in till postens optiska datacentral för +kollning, och därmed kan eftergranskningen pressas ned till 2 dagar. + +Det är stor skillnad mot nu. Och i väntan på vad över 700000 poströster ska +betyda för regeringsinnehav och riksdagssammansättning är det naturligt att +undra varför betänkandet från 1965 års valtekniska utredning, framlagt i fjol +höst (SOU 1969:19) och innehållande just den datavalteknik som här redovisats, +inte blev omsatt i praktiken till 1970 års val. + +Per-Ola Larsson som är sekreterare i den utredningen och sedan ett år tillbaka +är chef för valsektionen inom CFU är rätta mannen att svara på den frågan. + +- Allting var klart förra hösten. Förberedelsearbetet var i full gång till alla +delar, avtalet med det företag som skulle tillverka hela datamaskineriet förelåg +på bordet för underskrift. Vi satt just i sammanträde på justitiedepartementet +med två ingenjörer från företaget i fråga, för justering av vissa tekniska +detaljer, när beskedet kom från företagsledningen att man där inte kunde +garantera leverans av valboxar i tillräckligt god tid före valdagen. + +Därmed blev datamaskinvalet 1970 en halvmesyr. En hel rad utredningsförslag +förverkligades visserligen: blanka ifyllningsvalsedlar, särskild märkning för +färgblinda, förtidsröstning på posten, öppethållande utan avbrott kl 8 - 21, +osv. + +Men hålkortssedlar, kassetter och boxar, hela datamaskineriet för själva +röstningsproceduren, det måste slopas. + +Det blev en helt överraskande vändning. CFU-personalen tvingades att lägga om +arbetsrutinen och planera för ett helt nytt valsystem. Nu återstår att se om det +blir fler överraskningar. Vad gömmer 730000 poströster, 14 procent av hela +röstmaterialet, på för möjligheter att sopa undan preliminära makthavare och ge +en helt annan meteorologisk bild av den politiska valvinden? + +Vad rösterna än ropar i vinden så visar deras mångfald att det är nödvändigt att +dra datamaskinens insug ända fram till valbåset. + +Ännu mot slutet av veckan efter det stora valet, vet man inte säkert hur +valresultatet blev. Först den här veckan, då det här numret av Vi kommer ut, har +man räknat riksdagsvalet färdigt. De två andra valen - till kommuner och +landsting - blir inte helt färdigräknade förrän i oktober - november. + +Det är de över 700000 poströsterna - med kanske en helt annan partifördelning än +tidigare - som vållat oredan och bristen på säkra siffror. + +Det finns några resultat av valet som experterna och valspecialisterna är eniga +om - trots den stora ovissheten: + +Kommunisterna klarar sina 4 procent och blir så stor grupp i den nya enkammaren, +att + +2 regeringen kan sitta kvar trots en kraftig tillbakagång jämfört med det +enastående valet 1968. + +Centerpartiet och Gunnar Hedlund är valets 'segrare' med en andel av väljarkåren +på över 20 procent och med stora inbrytningar i städerna. Men segrarens lön är +endast segerns sötma: inget regeringsskifte, de borgerliga fortfarande i +opposition. Glädjen över att det blir fler borgerliga än socialdemokrater i +riksdagen grumlas av att minst 14, kanske 17 kommunister borgar för fortsatt +socialistiskt styre. + +Gunnar Helen gjorde ett något bättre val med folkpartiet än Sven Weden, men +framgången var blygsam. + +Moderaterna fortsatte bakåt och nådde bara 10,9 procent. Man talar redan om +partiledarskifte. En tröst i bedrövelsen kan kanske poströsterna ge. Det finns +en del församlingar i Stockholm - den högborgerliga Oscars församling till +exempel - som visar ett rekordlågt valdeltagande. Kanske beror det på att en +mängd högerröster finns deponerade på posten. För inte kan väl intresset sjunka +så enormt mellan två val att valdeltagandet som 1968 låg på nära 90 procent i år +dalat till 65-70 procent. + +Kommunalvalen är minst lika förvirrande som riksdagsvalet. Man vet ännu inte +vilka som skall regera de närmaste tre åren i städer som Stockholm och Göteborg. +Och det finns flera städer i landsorten som väntar lika spänt på slutresultatet. + +Den 15 oktober skall landstingsvalet vara helt färdigräknat, den 15 november +kommunvalen. + +Kommun- och landstingsval har delvis kommit i skuggan av riksdagsvalet och +rikspolitikerna. Men full samstämmighet har inte rått mellan valresultaten. +Preliminära siffror för en stad som Lidingö - regerad av moderaterna - visar att +det moderata samlingspartiet fick cirka 1000 röster mer i kommunvalet än i +riksdagsvalet. (Cirka 4400 till riksdagen, cirka 5400 till kommunen.) Betyder +det större förtroende för de lokala politikerna och deras program än för +Holmberg - Bohman? Liknande skiftningar rapporteras från andra håll, men +knappast så markerat. + +Tillbaka till riksvalet. Palme och (s) fick lämna tillbaka en hel del +kommuniströster som man 'lånade' 68. Men en hel del har också vandrat till de +borgerliga. Hur dessa vandringar skett, blir en uppgift för partiernas +valstrateger att beräkna. När nu de definitiva siffrorna äntligen sammanställts. + +Så här gör man 1973. I stället för valkuvert tar man en kassett och stoppar +valsedeln för riksdagsvalet i. Så gör man likadant med valsedlarna för kommun- +och landstingsvalen. Med tre svarta ogenomskinliga kassetter (den på bilden ovan +är bara till för demonstration) går så väljaren fram till valförrättaren. + +Valsedeln, till vänster, är ett hålkort på styvt papper. De två hålen till höger +markerar valkrets, de två vänstra parti respektive partifraktion. Den som +stryker namn måste göra hål i rutan vid pennan. + +På valförrättarens bord står valboxen. Efter kollning i röstlängden trycker +valförrättaren ned valsedeln i boxen. Kassetten stannar kvar, tas ut och går +sedan ut i vallokalen för ny användning. Efter valets slut körs boxen till +närmaste datacentral, som tar hand om innehållet. + +8,7 miljoner invånare + +4 miljoner bilar + +Datorn styr företagen + +Glesare glesbygder + +En skräckvision? Kanske - men uppgifterna är hämtade ur en statlig utredning. + +Under 60-talet ökade Sveriges befolkning med totalt 7,6 procent. + +Prognosen för 70-talet visar en befolkningstillväxt på 7,9 procent, vilket +skulle ge 8,7 miljoner invånare i landet 1980. + +Pensionärerna ökar I åldersklasserna räknar man med att pensionärerna ska öka +mest - med 20 procent. + +I dag finns det 1,1 miljoner över 65 år, 1980 blir det över 1,3 miljoner. + +Den andra stora gruppen som ökar kraftigt är åldern 0-14 år. 1980 kommer vi att +ha nästan 2 miljoner barn - mot drygt 1,7 miljoner i dag. + +I den s k produktiva åldern 20-64 kommer ökningen att bli mycket liten - endast +2 procent. 1980 har vi 4,8 miljoner invånare i denna grupp. + +Glesare bygder Under 70-talet kommer riks- och centralorternas folkmängd att öka +med bortåt 1 miljon - glesbygdsbefolkningen minskar med 200000 personer. Också +en del av de minsta och medelstora kommer att få en folkminskning. + +Tävlan om pengar Nationalinkomsten kommer inte att stiga lika kraftigt som under +60-talet. Under de första fem åren av 70-talet, har långtidsutredningen (som +kommer i november) räknat med en årlig tillväxttakt på 3,3 procent. + +Många behov kommer att tävla om den stigande nationalinkomsten. Pengar kommer +att behövas för investeringar, utbildning, offentliga ändamål. + +Troligen kommer därför den privata konsumtionens andel av varor och tjänster att +förbli oförändrad eller att sjunka. + +Högre löner Men trots ökade statsutgifter så blir det inkomstökning för +privatpersoner. Mellan 1,5 och 2,5 procent per år tror långtidsutredningen för +tiden fram till 1975. + +Denna inkomstökning tror man kommer att läggas på bilar, tjänster och +elektronik. + +Vi reser mer Dagens bilbestånd - 2 miljoner - kommer att fördubblas under de +kommande tio åren, och det blir vanligare med elektronik i hushållsarbetet. +Massflyget blir en realitet - över huvud taget kommer vi att resa mera. + +Färre i industrin Befolkningens fördelning på olika yrken kommer att genomgå +kraftiga förändringar under 70-talet. + +Enligt långtidsutredningen sjunker industrins andel av de förvärvsarbetande till +31 procent 1980 mot 33 procent nu. 1965 arbetade 45 procent av de yrkesverksamma +inom servicenäringarna. 1980 är andelen 55 procent. + +Denna utveckling går hand i hand med den snabba utvecklingen av utbildningsnivån +i det svenska samhället. + +Datorns tidevarv Datatekniken kommer att förändra storföretagen - de tekniska +framstegen underlättar och driver fram en utveckling mot stora företag i både +produktion och distribution. + +Det blir lättare att styra företagen med datorns hjälp, man blir också kapabel +att minska misstagen i produktionen. + +Storföretagen kan tillverka rätt vara vid rätt tidpunkt och sälja den på rätt +ställe. + +70-talet kommer att medföra stora förändringar för alla medborgare - en +utveckling på både gott och ont. + +Vart ska alla bilar ta vägen när alla människor flyttar till städerna? Ett ont +exempel. + +Uppgifterna i denna artikel är hämtade ur textil- och konfektionsutredningen som +publicerades i går. + +Psykologerna utarbetar allt fler förfinade test för att få rätt man placerad på +rätt plats i produktionen. + +Men ännu finns det inget svenskt företag som frågar den arbetssökande när denne +tror att han fungerar bäst på dygnet. + +Man förutsätter att alla ska anpassa sig till de tider som en gång är +fastställda. Systemet medför att en grupp kommer ordentligt i kläm. Det är de +utpräglade kvällsmänniskorna. + +Nu tvingas de kämpa mot sin egen dygnsrytm och detta medför bl.a. : + +Sämre prestationsförmåga, + +* aptitrubbningar, + +* mindre alerthet, + +* störd nattsömn och + +* fritid som inte kan utnyttjas riktigt. + +Men minoritetsgruppens problem har börjat uppmärksammas av både medicinare och +psykologer. + +Fungerar sämre Universitetslektor Oskar Öqvist, Göteborg, har i en stor +undersökning kartlagt dygnsrytmen för tre olika grupper. Studenter, som kan +disponera sin tid relativt fritt, arbetare som börjar sitt jobb klockan 06.00 +och en grupp som börjar två timmar senare. + +Han tycker det är en försummelse av arbetsgivarna att inte genom intervjuer av +de anställda få en bild av deras inställning till arbetstiderna. Och han tror +att man framförallt inom processindustrin kan ändra på tiderna utan för stora +kostnader men däremot få höga vinster. + +Det bör ligga i varje företags intresse att få besked om när individen fungerar +bäst. Det säger sig självt att de utpräglade kvällsmänniskor som börjar jobba +klockan 06.00 och som måste stiga upp kanske en timme tidigare för att resa till +jobbet inte är alerta. + +- De fungerar sämre, deras koncentration är dålig och deras irritabilitet stor. +Fick de andra arbetstider skulle de trivas bättre och fungera bättre och därför +är det på tiden att man gör ett försök, exempelvis inom processindustrin, att +variera arbetstiderna. Kostnaderna blir små i förhållande till de vinster som +kan göras, säger lektor Öqvist. + +Hög temperatur - Kvällsmänniskor som nu tvingas upp tidigt kan inte heller +utnyttja sin fritid meningsfullt. Mot sin egen rytm tvingas de tidigt i säng och +går bl a miste om väsentlig information, exempelvis TV-program. + +På lördagar och söndagar då de är lediga behöver de sova för att kompensera sin +'sömnskuld' och inte heller då kan de som 'morgonmänniskor' utnyttja ledigheten. + +Medicinska undersökningar visar att de som är pigga på morgonen har en hög +adrenalinproduktion då, medan de som har kvällsarbete och en sen dygnsrytm, +exempelvis inom serviceyrken, har maximal adrenalinproduktion på kvällen. + +Prestationsförmågan är som högst när den normala kroppstemperaturen är som högst +på dygnet, visar Öqvists undersökning. + +Den morgonpigga har sin temptopp tidigt och för andra kommer denna topp kanske +först under förmiddagstimmarna eller senare på dagen. + +- Ta som exempel en processtyrd industri där en person som är en utpräglad +kvällsmänniska men tvingas att börja jobba tidigt placeras vid en kontrollpanel. +Han måste handla utomordentligt snabbt i vissa situationer men han har inte den +vakenhetsgrad som fordras. Jag finner det underligt att industrin inte visat +något intresse för att ta reda på när deras anställda anser sig fungera bäst på +dygnet. + +En kopp kaffe ... Nu menar många att de som ska börja jobba tidigt också kan gå +till sängs tidigt, därigenom blir deras sömnbehov tillgodosett. + +Men så enkelt är inte problemet. Det är svårt att ändra den fysiologiska rytmen, +det är en långvarig process och det enda man vet är att ju äldre man blir, desto +tidigare blir rytmen. + +Vilken är då situationen för de jobbare som måste arbeta i olika skift, +exempelvis en veckas dagjobb, en veckas nattarbete? + +Undersökningar har givit klara belägg för att en sådan arbetsrytm har en +stressande effekt och det är ingen livsföring som kan rekommenderas. + +Finns det något samband mellan aptiten och dygnsrytmen? Lektor Öqvist har funnit +att kvällsmänniskan har svårt att äta på morgonen. En kopp kaffe är oftast +tillräckligt. Däremot är de morgonpigga hungriga när de vaknar. + +Förenklat: de som kan äta en bastant grötfrukost tidigt är morgonmänniskor. De +som känner olust inför den tidiga måltiden är kvällsmänniskor som på grund av en +tidigt fixerad arbetstid tvingas upp tidigt. + +'Sömnskuld' Öqvist har först genom ett frågeformulär fått fram data av sen och +tidig dygnsrytm, därefter har grupperna intervjuats och slutligen har de under +en månads tid fått föra dagbok avsedd att ge en bild av deras livsrutiner. + +De tre grupperna visade ungefärligt lika fördelningar av sen - tidig dygnsrytm. + +Sambandet mellan ålder och dygnsrytm är klart. De äldsta är morgonpiggast. + +I gruppen som följer extremt 'tidig' dygnsrytm finns en tendens till högre +kompensationsbehov ('sömnskuld'). + +Psykologerna har hittills när det gällt arbetstider och arbetsplacering byggt +upp en idealtyp men glömt bort minoriteter. I forskningen har man gått efter +genomsnittsstudier, utan hänsyn till särgrupper. Men ett av psykologins främsta +mål bör vara att ta hänsyn till minoriteter. + +Visa hänsyn! I England har exempelvis forskningen när det gäller arbetshygien +kommit långt och i Danmark finns det företag som annonserar ut tjänster med +individuell arbetstid. + +- Visst kan människor anpassa sig, men det är sannolikt värt att göra en +ordentlig undersökning vad denna anpassning kostar och försöka att ge de +människor som är morgontrötta en senare tjänst. Att få höjd prestation, större +alerthet, mindre irritation bör ligga i både företagens och de anställdas +intresse, säger lektor Öqvist, som uppskattar gruppen extrema kvällsmänniskor +till mellan 5-10 procent. + +Får vi alltså be arbetsgivarna om hänsyn till individernas egen dygnsrytm. + +Oscar Öqvist, extra universitetslektor i Göteborg, har gjort en undersökning om +dagsrytmen hos tre olika grupper människor. + +Sjukfrånvaron i arbetslivet ökade med omkring 60 procent från 1962 till 1969. +Både inom Landsorganisationen och Arbetsgivarföreningen är man oroad över läget +och planerar, var på sitt håll, att utreda frågan närmare. Att det är ett +brännbart ämne visade de ilskna reaktionerna på fackligt håll när landshövding +Thure Andersson i Karlskrona nyligen, på tal om växande frånvaro från arbetet, +nämnde något om behovet av 'självdisciplin'. + +Från industrin duggar rapporter om frånvarobekymmer. Varvsindustriföreningen +vittnar om en katastrofal stegring. Frånvaron vid varven låg tidigare vid 6-8 +procent men har nu stigit till 15-30 procent och för vissa grupper av anställda +tidvis ännu högre. + +Vid SAF-dagen i Linköping 20 okt uppgav chefen för Gunnebo Bruk Sten Sjöholm att +frånvaron vid järnbruket fördubblats på några år. 'Vi håller på att spåra ur +fullständigt.' SAF-chefen Curt Steffan Giesecke har föreslagit ett bonussystem i +sjukförsäkringen, en premiering av dem som har den minsta frånvaron, för att +vända utvecklingen. + +Företagsnämnden vid C E Johansson i Eskilstuna - Mått-Johanssons - har i en +deklaration brännmärkt den ökade 'okynnessjukskrivningen'. Missbruk av +sjukskrivningsmöjligheten är i högsta grad osolidariskt, anser man. + +Ökad frånvaro kan jämföras med en extra arbetstidsförkortning. Om exempelvis +industriarbetarnas frånvaro stigit från åtta till tio procent av arbetstiden så +är det liktydigt med en arbetstidsförkortning på 50 minuter i veckan. + +En minskning av den totala sjukfrånvaron med en procent av arbetstiden motsvarar +ett tillskott av 35000 människor i produktionen. + +Det är svårt att säga vad som verkligen händer i frånvarofrågan. Varje företag +registrerar frånvaro efter sitt eget system, och vid tolkning av det material +som finns möter man en statistisk fallgrop vid varje steg. + +Från 110000 till 179000 Arbetskraftsundersökningarna en gång i kvartalet - från +1970 en gång i månaden - visar en långsiktig ökning av antalet sjukfrånvarande. +Årsmedeltalet har stigit från 110000 vid de fyra mätningarna 1962 till 170000 +vid motsvarande tidpunkt 1969. Hittills under 1970 är siffrorna bättre än de två +föregående åren. + +Månadsstatistiken över sysselsättning och löner för arbetare inom industrin +redovisar bl a frånvaro' av personliga skäl'. Studerar man siffrorna för +februari, april, september och november finner man en kontinuerlig ökning i +årsmedeltal på sammanlagt ca 18 procent 1965-1969 . Normalt är numera drygt var +tionde industriarbetare borta från arbetet. + +Sjuktalet upp 26 proc sen 1966 Ett annat mått är antalet sjukpenningdagar per +försäkrad, det s k sjuktalet. Slopandet av två karensdagar 1 jan 1967 höjde +automatiskt sjuktalet utan att det var frågan om ökad sjukfrånvaro. Sedan 1966 +har sjuktalet gått upp med 26 procent, vilket är i underkant av vad man väntade +i förväg. Första halvåret 1970 visar ett par procent bättre siffror än fjolåret. + +Men totalsiffrorna döljer olikheter och svängningar i sjukfrånvaron mellan olika +grupper, företag och regioner. Ett tjänstemannaföretag som Svenska Handelsbanken +med 6000 anställda (60 procent kvinnor) har extremt gynnsamma siffror för +antalet frånvarodagar per anställd 1969: + +Stockholm Män 6 Kvinnor 11 Landsorten Män 5 Kvinnor 9 + +Fem sjukdagar per år och individ - dvs mindre än ca två procent av arbetstiden - +är en siffra som är svår att underskrida. Kvinnornas frånvaro har enligt +Handelsbanken minskat under 60-talet, särskilt i Stockholm. + +Från Volvo lämnas följande uppgifter om sjukfrånvaron bland 8500 timavlönade +anställda i Göteborg. Siffrorna gäller procent av hela arbetstiden: 1966 7,6 -67 +8,2 -68 9,0 -69 8,0 + +Ökad frånvaro vid SJ Vid statens järnvägar, landets största arbetsgivare, har +frånvaron gått upp 50 procent under 60-talet. Det ser rätt illa ut - men om man +undersöker varje åldersgrupp för sig är det ingen ökning alls, upplyser +byrådirektör Birger Rohlin vid SJ. På grund av långvarigt anställningsstopp är +medelåldern hög vid järnvägarna - mellan 1960 och 1968 ökade 50-60-åringarna +från 10 till 32 procent av personalen, och det betyder ökad sjuklighet. +Sjukfrånvaron är trots allt inte större än 6,4 procent. + +Hr Rohlin påpekar att antalet yrkesskadefall och antalet sjukdagar på grund +därav har minskat vid järnvägarna. + +Asea är ett intressant specialfall: där tillämpar man sedan fem år en sådan +närvaropremiering som hr Giesecke nyligen föreslagit och hårt angripits för. Den +som har hundraprocentig närvaro ett helt kvartal får 75 kr extra i lönekuvertet. + +Premien utgår bara till arbetare. För tjänstemän anser man inte att det behövs +någon särskild närvarostimulans. + +Kostar 150000 kr varje kvartal Det räcker med en timmes frånvaro eller en för +sen ankomst för att 75-kronorspremien skall falla bort. Systemet kan sägas +innebära att man bakvägen upphäver karensdagsreformen. Den första sjukdagen +medför en förlust på 75 kr. + +Mellan 21 och 26 procent av arbetarna brukar kvalificera sig för närvaropremien. +För Asea brukar kostnaden bli omkring 150000 kr i kvartalet. + +På företagens personalavdelning upplyser man att frånvaron bland arbetarna +uppgår till ca tio procent, vilket innebär närmare en fördubbling sedan 1965 - +då premierna infördes! Personalintendent Gunnar Hultgren säger: + +- Jag tror inte att premierna haft någon effekt. Pengarna kunde användas på ett +mer genomtänkt sätt. + +Halten av bisulfit i industriskalad potatis har sjunkit. Man bjuder med stolthet +ut potatis med 0,02 procent bisulfit i okokt produkt. Livsmedelsstadgan tillåter +0,08. Det anses nu fullt möjligt att få ner bisulfitprocenten till 0 - före +kokningen. Och i Värmland levererar ett skalningsföretag potatisen doppad i +askorbinsyra i stället. + +Detta är, delvis, effekter av en debatt som förts om den industriskalade +potatisens eventuella skadlighet. En debatt så het att röstläget blev högt vid +en konfrontation på onsdagen mellan tre av stridens intressenter. + +De tre var: skalningsindustrin, representerad av storföretaget Ollo-Food i +Avesta, potatisodlingens högsta instans docent Birger Svensson, +Lantbrukshögskolan, och 'väckarklockan 'Björn Gillberg. + +Kärnfrågan vid mötet löd: + +Skall vi fortsätta att äta industriskalad potatis så länge det är osäkert om de +små mängder bisulfit vi därmed får i oss kan vålla genetiska skador +(cancerfara)? + +- Nej, anser Björn Gillberg vid Lantbrukshögskolans mikrobiologiska institution. +Hellre fälla än fria under utredningstiden. + +- Ja, anser Birger Svensson vid institutionen för växtodling. Att hålla kvar och +helst öka mängden potatis i folkkosten är så viktigt att det är orätt att +motverka det på grund av de försvinnande små mängder vi kan få i oss av en sedan +mansåldrar beprövad livsmedelstillsats. + +Om branschen - försäljningsdirektör Bertil Schmidt vid Ollo-Food - kan sägas att +den är oroad och vill ha klart besked. Skall vi klappa igen och börja göra +köttbullar i stället? Har det inte tjänat något till att investera miljoner för +att komma på toppen av hygien, teknik och miljövänlig avfallshantering? + +Myndigheterna - Folkhälsan, kommerskollegium - visar ju grönt ljus för vår +bisulfitbehandlade potatis. Skall vi inte våga lita på myndigheterna i Sverige? + +Myndigheterna är alltså oskyldiga till det köp- och ätmotstånd som +skalningsindustrin i höst fått känna på. Betyder det att alltihop är fil lic +Björn Gillbergs 'fel'? + +Nej, både direktör Schmidt och docent Svensson medger att det ofta finns goda +skäl att vägra äta den fabriksskalade potatisen, som utgör 40000 ton av en årlig +svensk potatisskörd på totalt 570000 ton. Många företag levererar en tvivelaktig +vara. Råvaran måste fylla mycket höga krav. Inget företag klarar att hålla en +helt jämn kvalitet. Kylningsresurserna räcker ofta inte till, varken hos +skalaren, i bilarna eller i mottagande storkök. + +'Måndagspotatis' Vid fullgod lagring i 4 plusgrader klarar sig skalad potatis +bra i tio dygn, anser Ollo-Food. + +Men Folkhälsan har funnit att C-vitaminhalten sjunker kraftigt efter tre dygn. +Dessförinnan är den väl så hög i industriskalad som i skalkokt potatis. Hinnan +av bisulfitlösning bromsar c-vitaminförlusten vid kokning lika bra som det +naturliga skalet. + +Men hinnan är oaptitlig, konsistensen ofta sorglig. På sjukhusen klagas särskilt +högt över måndagspotatisen, som aldrig är skalad senare än torsdag. + +Ingen återvändo Varför kan vi inte gå tillbaka till den potatis vi åt för +trettio år sen? Då skalade storköken var för sig med karborundum (slipskivor) +plus efterputs. Det kräver mera arbetskraft i köket. Och numera ser man surt på +avloppsvattnet från apparaterna. Det innebär belastning på reningsverken och ett +slöseri med värdefull organisk substans. Den stora skalningsindustrin tar vara +på de substanserna. + +Servera potatisen med skal på går inte överallt. Inte på sjukhus. Förr kokade +sjukhusköken med skal på och avdelningspersonalen skalade åt patienterna. I +dagens arbetskraftssituation är det otänkbart. + +Restaurangerna har i höst erbjudit alternativet skalpotatis på försök men utan +framgång. + +En hel del kunde de tre parterna enas om i potatis-bisulfitsammanhanget: + +Även potatis kokt med skalen på kan ha otrevlig bismak. Raps som fjolårsgröda är +en bov, bekämpningsmedel som stannat kvar i jorden är en annan. Flytgödsel från +fläskfabrikerna är starkt misstänkt för att ge dålig smak. Och rötslam i +potatislanden borde förbjudas, anser docent Svensson. + +Bisulfiten och de farhågor den väcker är inte begränsade till potatis. Det är +minst lika angeläget att få bort den från juicer, läsk och torkad frukt. +Dryckerna kokas ju aldrig. Det är bara en mindre del av dessa produkter som +innehåller bisulfit - men vilka vet inte konsumenten. Deklarationstvång saknas. + +Samhällsansvaret På andra punkter gick de två forskarnas uppfattning stick i +stäv. Mest när det gällde frågan: Skall vetenskapsmannen känna sitt +samhällsansvar så att han inte slår offentligt larm när han vet att oskyldiga +(här skalningsindustrins anställda) kommer att drabbas? + +Han skall avstå, ansåg Birger Svensson. Myndigheter kan bearbetas utan att man +skärrar upp allmänheten med olyckliga bieffekter. + +Björn Gillberg å sin sida hade exempel på hur välgrundade varningsskrivelser (om +cyklamat, kvicksilver) i åratal fått ligga obeaktade av myndigheterna. Ända +tills någon slagit på stora trumman i massmedia och 'skärrat upp' en opinion. + +Som nu skett med den fabriksskalade potatisen. + +Björn Gillberg, ärftlighetsforskare + +Birger Svensson, växtodlare + +Hur stora blir hyreshöjningarna efter hyresregleringens slopande? Den frågan +ställer sig många i dag, sedan Statens hyresråd beslutat föreslå ett slopande av +regleringen. I Danmark höjdes hyrorna med 60 procent vid motsvarande reform för +tre år sedan. När England slopade hyresregleringen steg hyrorna med flera hundra +procent i storstädernas centrala delar. En miljon människor i en halv miljon +lägenheter berörs av hyresregleringen. + +En del försök att beräkna väntade hyreshöjningar ingår i det material som följer +med ett förslag i dag från Statens hyresråd att slopa hyresregleringen i Sverige +från den 1 januari 1972. I förslaget diskuteras också de ändringar som kan +behövas i hyreslagen för att stoppa alltför kraftiga hyreshöjningar på platser +där det är ont om lägenheter. Minst en miljon i 500000 hyresreglerade lägenheter +i landet berörs av förslaget, som regeringen skall fundera på ett par månader +innan de bestämmer sig. + +Regeringen var på vippen att slopa hyresregleringen 1967 men ångrade sig när de +borgerliga partierna inte helt utan opposition gick med på förslaget från +regeringen. De borgerliga ville bl a ha en längre övergångstid. + +Värderingskontor Vad har då hänt i ett par länder, där man avskaffat +hyresregleringen? + +I Danmark avskaffades hyresregleringen så sent som 1967. Hyrorna höjdes i +genomsnitt med 60 proc. Lägenheter i mellankrigshus av god klass i Köpenhamn +fick hyror uppvärderade med i medeltal 150 procent. Största hyreshöjningen +(femdubbling) drabbade city, där den kända utställningslokalen 'Den permanente' +fick hyran höjd från 470000 till 1,2 milj kr om året. Det totala hyresbeloppet i +Köpenhamn steg från 600 miljoner kr till en miljard per år. + +Särskilda värderingskontor inrättades i städerna för att värdera lägenheterna +och bestämma hyrorna med hänsyn till kvalitet, läge och ålder. + +De nya 'marknadsmässiga 'hyrorna skulle få tas ut gradvis under en +övergångsperiod av åtta år. + +Missnöje Hela hyreshöjningen kom inte omedelbart fastighetsägaren till godo. +Hälften av hyreshöjningen skulle lånas ut på 15 år till en bostadsbyggnadsfond. +25 procent av höjningen skulle användas till underhåll och resten fick värden ta +hand om. + +Både fastighetsägare och hyresgäster blev missnöjda med resultatet av +regleringens slopande. Fastighetsägarna därför att de räknat med att hyrorna i +genomsnitt skulle fördubblas. Hyresgästföreningen var besviken därför att de +stegrade hyrorna i de äldre husen inte medförde någon sänkning av hyran i de +nybyggda. + +Flera hundra procents hyreshöjning Samma erfarenhet gjorde engelsmännen när den +konservativa regeringen 1956 beslöt att successivt avveckla den strikta +hyresregleringen. Hyrorna ökade med flera hundra procent i städernas centrala +delar. Ingen arbetarfamilj har i dag råd att hyra lägenhet i ett privatägt hus i +de centrala delarna av London. En mycket liten tvåa på ca 50 kvm byggd 1960 +kostar över 1000 kr i månaden och det är mycket mer än hälften av vad en +arbetare har i lön. + +Labourpartiet har gjort ganska misslyckade försök att reparera de värsta sociala +återverkningarna av att bostadsmarknaden släppts för de s k fria +marknadskrafternas hänsynslösa prissättning reglerad av tillgång och +efterfrågan. Försöken har grundats på en ny lag om skälig hyra på bruksvärdet på +ungefär samma sätt som den nya svenska hyreslagen anger dvs hyrorna skall vara +lika i hus som kan jämföras ifråga om standard, läge och miljö. + +Diffusa bestämmelser Men precis som i den svenska hyreslagen är bestämmelserna +så diffusa att de kan tolkas litet hur som helst. De fattiga som bäst behöver +lagen i kampen mot ogina hyresvärdar känner ofta inte ens till att lagen +existerar. De hyresgäster som är företagsamma nog att klaga över hyran hos +hyresnämnden har belönats med skiftande och ofta för hyresgästerna ogynnsamma +tolkningar av lagen. + +Resultatet av Englands nyckfulla bostadspolitik har blivit att antalet +lägenheter att hyra har sjunkit. Lägenheterna säljs i stället som +andelslägenheter - ett tillvägagångssätt som börjat bli vanligt också i Sverige, +något som Aftonbladet kunde avslöja tidigare den här veckan. Eller också hyrs +lägenheterna ut möblerade, då gäller inte hyreslagen. + +De engelsmän som har pengar köper helst eget hus. Ca 60 procent av engelsmännen +bor i eget hus. Folk som står länge i bostadskön får kanske ett s k council +house, ett billigt hus byggt av kommunen. + +De fattiga - ofta immigranter - trängs i små nedslitna rum i den värsta slum. + +Radikala grupper har reagerat mot eländet på den engelska bostadsmarknaden och +ockuperat tomma, rivningsfärdiga hus. Med kommunens tillstånd och gillande (!) +har de sedan rustat upp husen och öppnat dem för några av Englands 100000-tals +hemlösa. + +- Det är skolans skyldighet att se till att skolan känns värdefull för eleven. +Gör man det när man slopar de praktiska linjerna som varit en tillflykt för +många elever? Nu blir skolan mindre värd just för de grupper som har problem. + +Det inlägget från studierektor Gudrun Werkström i Asarum fick de starkaste +applåderna vid skolkuratorernas studiedagar som inleddes i Stockholm på +torsdagen. + +Konsulent Bengt Silfverberg i skolöverstyrelsen och överläkare Tomas Hedqvist +spädde på kritiken mot de slopade praktiska linjerna i grundskolan: + +Visserligen har eleverna på de praktiska linjerna varit frånvarande mer än sina +kamrater, sade Bengt Silfverberg. Men deras frånvaro har enbart gällt de +teoretiska lektionerna. På de praktiska lektionerna har de här eleverna haft +skolans lägsta frånvaro! + +Man avskaffade de praktiska linjerna utan tanke på alla de elever som sökte sig +till dessa linjer med positiva avsikter, konstaterade Tomas Hedqvist. Ganska +många elever fann sig väl tillrätta just där. + +Nu hamnar alla grundskolans elever i den konkurrensskola som dr Hedqvist bl.a. +av mentalhygieniska skäl finner det olyckligt att vi har fått. + +Skolket ökar Resultatet av detta känner vi: ökad oro i skolan, skolk och +studieavbrott. Frekvensen av konsekvent skolk är inte så utbredd som vantrivseln +i skolan. Ändå vet alla som arbetar på fältet att skolket tenderar att öka. I +Bromma gymnasium ökade frånvaron med 40 proc. från vårterminen 1968 till +vårterminen 1969. + +Mot denna bakgrund samlades skolkuratorerna till studiedagar i Stockholm på +torsdagen. Fler än någonsin kom till studiedagarna. I all hast måste en ny lokal +anskaffas. + +Över 300 kuratorer och annan skolpersonal deltog första dagen. Det är dubbelt så +många som sist och det är fler än kuratorerna har i hela sitt förbund. Så +angelägna och allvarliga är frågorna om skolk och elevvård i år att rektorer, +skolsköterskor, skolpsykologer och många andra ringde kuratorerna Anna-Britta +Hellgren och Ulla Hasselquist och bad att få vara med. + +Varför ökar då skolket och ströfrånvaron? Dr Tomas Hedqvist försökte svara på +den frågan: + +Skolk är ju sällan en isolerad företeelse. Orsakerna är komplexa. Miljön utanför +skolan och i hemmet spelar större roll än miljön inne i skolan. Orealistisk +ambitionsnivå kan vara en orsak. Studieavbrott förekommer också av taktiska +skäl. En gymnasist får inte tillräckligt höga betyg och slutar för att senare gå +i vuxengymnasium och konkurrera med mindre studievana kamrater. + +Eleverna behöver en morot, sade Bengt Silfverberg. Man måste skapa något +positivt av skolan, göra något så att eleverna finner det värt att gå i skolan. + +Hur skall den moroten se ut, undrade en kurator i publiken. Med den nya +läroplanen för grundskolan bara ökar skolket. Det blir för mycket av +teoretisering och vi får mindre möjligheter att ge förlängd pryo. + +Alla elever passar inte in i ämneslärarsystemet på högstadiet, konstaterade +skolsköterskan Ingrid Gunneson i Göteborg. Dr Hedqvist påpekar, att +klassföreståndaren i den nya grundskolan nu under tre - fyra veckor kan vara +avskuren från sin klass genom blockläsning. + +Var är tryggheten Var finns då elevernas trygghet i dagens skola, där de inte +har en egen vrå och sällan kontakt med sin klasslärare? Diskussionsdeltagarna +såg ingen trygghet men kom med konkreta förslag för att åstadkomma större ro och +mindre skolk i skolan: + +Låt oss få en klassföreståndartimme på högstadiet! + +Ge eleverna på högstadiet högst två lärare, en med naturvetenskapliga och en med +humanistiska ämnen. + +Ordna konferenser mellan skolsköterska, skolkurator och varje klassföreståndare +enskilt var fjortonde dag och gå igenom skolket. Det har prövats med gott +resultat i ett par Stockholmsskolor. + +På kriminologiska institutionen vid Köpenhamns universitet har man försökt göra +en kartläggning av pornografins inverkan på vuxna män och kvinnor. För en +statistiskt utvald grupp män och kvinnor visades en samlagsfilm i färg med tre +agerande, pornografitidningar delades ut och slutligen lästes en novell upp. Det +visade sig att pornografin hade en märkbart sexualstimulerande effekt på nästan +samtliga i gruppen. + +Det kunde sålunda fastlås att pornografin har en kraftig inverkan också på +kvinnor. Av de sammanlagt 29 kvinnorna i åldern 18-34 år blev 17 stycken så +påverkade under porrexperimentet att de erfor 'vaginala förnimmelser'. Av de 42 +manliga deltagarna i samma åldersgrupp blev 36 sexuellt påverkade. + +På kriminologiska institutionen uppger man att triangelfilmen i färg (två +kvinnor, en man) var en 'tekniskt fullkomlig 'pornografifilm, att +pornografifotografierna i tidningarna var kvalitetsbilder, och att berättelsen +hade författats av en välkänd dansk författare. De närmaste dagarna efter +experimentet uppgav huvudparten av gruppens deltagare att deras sexuella +aktivitet stigit avsevärt. + +Undersökningen har dock också gett besked om att pornografiliberaliseringen i +Danmark har utlöst fall av incest, exhibitionism, fönstertittande och övergrepp +mot småflickor. Kriminologerna har sammanställt de senaste årens antal +inrapporterade sådana fall och jämfört dem med en kriminalstatistik över de +senaste tio åren. I dagarna har institutionen tilldelats pengar för att kunna gå +så långt tillbaka i tiden som 30 år med statistiken, säger mannen som lett +pornografiexperimentet, Berl Kutschinsky. + +I dag klockan halv tre på eftermiddagen läste nye handelsministern Kjell-Olof +Feldt upp Sveriges förhandlingsutspel för EEC:s ministerråd. Det innebär +inledningen till minst ett halvt års intensiva förhandlingar med +EEC-kommissionen för den svenske chefsförhandlaren Sverker Åström. + +- De här områdena vill vi förhandla med EEC om, sa handelsminister Feldt till +västtyske utrikesminister Walter Scheel i dag på eftermiddagen. + +Feldt räknade upp främst: + +Tullar + +Jordbruk + +Gemensam handelspolitik + +Teknologi + +Feldt framhöll att Sverige håller formen för samarbete med EEC öppen. Den +svenska regeringen är beredd till ett vittgående ekonomiskt samarbete inom ramen +för den traditionella svenska neutralitetspolitiken. + +Innertrio under Feldt Som handelsminister är Feldt ledare för Sveriges EEC-lag. +Men han får inte föra de direkta förhandlingarna än på minst ett halvår. Fram +till maj - juni nästa år är det lagkaptenen Sverker Åström som under Feldts +ordförandeskap gör det reella jobbet. + +Han anför en av regeringen särskilt utsedd innertrio. + +Förhandlingstrion som arbetar under Feldt består av: + +Chefsförhandlaren Sverker Åström, 54 år. + +Biträdande kabinettssekreteraren på UD Göran Ryding, 54 år. + +Departementsrådet Ragnar Sohlman, inrikesdepartementet. + +Deras uppgift är att föra s k utredande samtal med EEC-kommissionen under det +närmaste halvåret. + +När innertrions första jobb är klart ska EEC-tjänstemännen skriva en rapport +till politikerna i Ministerrådet. Det är då EEC tar ställning till de fortsatta +förhandlingarna med Sverige. + +- Parallellism i sak - Vi har i huvudsak nått det vi i första fasen önskade. + +Det är de svenska förhandlarnas kommentar till EEC:s uppläggning av +Sverige-förhandlingarna. + +Svenskarna hade reda på EEC:s linje på förhand. Formellt var det ministerrådets +nuvarande ordförande Walter Scheel som gav beskedet i morse till de tre neutrala +ansökningsländerna Sverige, Schweiz och Österrike. + +- Vi har nått en parallellism i sak. Det är det som vi sätter störst avseende +vid, säger de svenska EEC-förhandlarna. + +De menar att de praktiska problemen med tullar, jordbruk, handelspolitik m m nu +kommer att diskuteras samtidigt för Danmark, Norge och Sverige. Den nordiska +samordningen har redan gått så långt på dessa områden att det anses nödvändigt. + +Formellt sker Danmarks och Norges förhandlingar, som gäller fullt medlemskap, +med ministerrådet. Till 80 proc berör de dock kommissionen. + +Först till sommaren kan regeringen tvingas till ett avgörande: Ska Sverige +förhandla med fullt medlemskap som mål eller sätter neutralitetspolitiken stopp? +Inför ministerrådets beslut nästa sommar måste Sverige svara på den frågan. + +Den svenska innertrion kommer att åka till Bryssel ett par gånger i månaden +framöver. Däremellan jobbar de i Sverige. + +I Stockholm sitter en bred grupp med representanter för alla departement. Den +diskuterar löpande tekniska frågor i EEC-förhandlingarna. I viktigare frågor +kommer den att arbeta på statssekreterarnivå. + +Innertrion kommer för specialproblem att förstärkas med experter ur +kanslihusgruppen. + +Sveriges EEC-ambassad i Bryssel leds av ambassadör Sven Backlund. Han har en +försvarlig stab till sitt förfogande. Den ska fortsätta att jobba som förut och +rapportera om vad som händer inom EEC. Med de direkta förhandlingarna får den +staben inte så mycket att göra. + +'Sverige plockar russinen ur EEC-kakan' Maktkampen inom EEC gynnar Sverige. Både +Sveriges motståndare och de som vill ha med Sverige är eniga: En tullunion är +den bästa lösningen. + +För Sverige betyder det tullfrihet för tre fjärdedelar av exporten, men mycket +små nackdelar i höjda råvarutullar. + +Sverige förklarade sig i dag berett att delta i EEC:s ekonomiska samarbete. Den +politiska samordningen går inte ihop med Sveriges neutralitetspolitik. + +Samtidigt finns det två motstridiga viljor inom EEC om Sveriges samarbete med +Gemenskapen: + +Federalisterna - främst Belgien, Holland, Luxemburg - vill inte att EEC:s +politiska målsättning ska uttunnas av att det neutrala Sverige kommer med. + +De är beredda att ge Sverige en fördelaktig uppgörelse om en tullunion för att +slippa Sveriges politiska påverkan som fullvärdig medlem. + +Nationalisterna - ledda av Frankrike - vill få med Sverige för att hålla igen på +EEC:s överstatlighet. De vill bevara medlemsländernas självbestämmande. Därför +vill de ge Sverige en bra lösning. + +Russinen ur kakan Sveriges önskan att medverka i ekonomiskt samarbete utan +formella bindningar tillfredsställes bäst i en tullunion, anser EEC-byråkratin. + +I svenska förhandlingskretsar kallas detta, att Sverige plockar russinen ur +kakan. Kort sagt: Sverige får alla fördelar men slipper betydande nackdelar. + +Utgångsläget är detta: + +Den svenska industrin vill komma under EEC:s tullmur. Jordbruket kan fördra en +samordning med EEC:s jordbrukspolitik. Fackföreningsrörelsen vill inte ha +minskade aktionsmöjligheter. Regeringen vill bevara neutraliteten. + +Resultatet av en tullunion: Alla grupper får det de vill ha: Ingen behöver +betala för mycket. + +Industrin får möjlighet att utan tullhinder konkurrera på EEC-marknaden. Det +innebär att 75-80 proc av den svenska exporten blir tullfri om EEC utvidgas med +alla länder som nu förhandlar. + +Ett redan inlett teknologiskt samarbete kan vidgas. Industrin kommer innanför en +rad konkurrensbegränsade regler. Etableringarna inom EEC-länderna av svensk +industri behöver inte öka så snabbt. + +Jordbruket skulle drabbas av i dagsläget cirka 10 proc lägre producentpriser. +Sveriges självförsörjning skulle dock inte hotas. + +Rationaliseringen inom jordbruket skulle behöva drivas något snabbare än nu. Men +från jordbrukets organisationer har man försäkrat att jordbruket inte skulle +komma att fälla en sådan uppgörelse för Sveriges del. + +Fackföreningsrörelsen skulle i en tullunion slippa de avigsidor som fri +etableringsrätt, en fri kapitalmarknad och fri invandring skulle innebära. + +Istället kan man räkna med att det svenska kapitalet får minskad stimulans att +flytta utomlands och alltså kan bära lönehöjningar av den hittillsvarande +storleken. Möjligheterna för de utländska storbolagen att sätta käppar i det +svenska förhandlingsmaskineriet skulle utebli. + +Regeringen slipper genom en bred tullunion det utrikespolitiska samrådet som +Danmark och Norge som medlemssökande redan drabbats av. Inte heller behöver +finansminister Gunnar Sträng börja räkna med att samordna sin ekonomiska politik +direkt i Bryssel med EEC-länderna. + +Sveriges neutrala utrikespolitik och jämlikhetspolitik kan föras vidare utan +risk för samordning med de mer kapitalistiskt sinnade EEC-länderna. + +I går kunde SDS berätta om ett skelettfynd som gjordes vid ett vägbygge i Skurup +i somras. Nu har skelettdelarna undersökts närmare och befunnits härröra från +två olika kvinnor samt en landsköldpadda, en stor hund och ett litet svin - alla +från förhistorisk tid. Fynden betecknas som sensationella, och professor +Nils-Gustav Gejvall, som gjorde den preliminära undersökningen, jublar. + +Ännu återstår den s k C14-undersökningen, genom vilken man definitivt skall +datera fynden, men redan nu är man på riksantikvarieämbetet på det klara med att +man gjort ett strålande kap. + +- Nu kommer det inte på frågan att överlämna skelettdelarna till kyrkan för +jordning, fastslår antikvarie Claes Varenius. + +De mänskliga skelettdelarna härrör från två olika kvinnor. Det kan man se genom +att man funnit tre strålben - människan har bara två. + +Huvuddelen av de mänskliga skelettdelarna har tillhört en kvinna som förmodligen +levde under stenåldern, d v s 1500 år före Kristus. På hennes skenben kan man se +att hon varit en s k huksittare, och att döma av graden av sammanväxning av +huvudskålen kan man förmoda att hon var mellan 25 och 30 år när hon dog - d v s +medelålders med den tidens mått mätt. + +En mindre fördjupning i blygdbenet berättar att hon fött ett eller möjligen två +barn - vilket är ovanligt få för en stenålderskvinna i den åldern. + +Ett väl ihopläkt nyckelben och ett strålben som läkt i en ful vinkel visar att +hon varit skadad på såväl höger som vänster sida. + +Hennes kranium antyder att hon haft ett ädelt utseende, och hennes tänder är +hårt och jämnt slitna. Anmärkningsvärt är att hon helt saknar anlag för +visdomständer. + +I kvinnans mun har man påträffat hallonfrön. Ett liknande fynd, en ung +stenåldersflicka med hallonfrön mellan tänderna, har tidigare gjorts i +Västergötland. Hon brukar kallas 'hallonflickan'. + +- Så nu får vi väl kalla den här 'hallondamen', eftersom hon är litet mognare, +säger Claes Varenius. + +Kanske ännu mer sensationellt än kvinnoskelettet är det fynd av en buksköld från +en landsköldpadda som hittades samtidigt. Landsköldpaddan levde under +värmetiden, men det är ytterst sällsynt att man hittar kvarlevor efter dem i +Sverige. + +Dessutom innehöll skurupfynden en halskota av en hund av storleksordning varg +och ett bäckenfragment av ett litet förhistoriskt svin. + +Det var inget dåligt skoptag! + +En del av de fynd som gjordes vid ett vägbygge i Skurup + +Dubbdäck eller inte dubbdäck? Det har hittills varit en besvärlig höst för +bilister som vill köra säkert. + +Snön och halkan fick många bilförare att sätta på dubbdäcken redan i slutet av +oktober. Inte bara längst upp i norr, utan även längst nere i söder. Den senaste +veckan har det varit vårväder med ända upp till 10 plusgrader i Mellansverige. +Då slits både dubbar och vägbeläggning i onödan. + +Skall man våga ta av dubbdäcken inför en långresa? Då kan man förstås ge sig +sjutton på att det blir glansis och snömodd på vägarna igen. + +Meningen med dubbdäcken är ju att de skall kunna köras även på barmark. + +Visserligen rasslar det från dubbarna, men det är inte så farligt med dubbar om +man kör därefter. När dubbdäcken monterats måste hastigheten sänkas. Annars blir +slitaget på tok för stort både på dubbar och vägar. + +Tyvärr har däckdubbar på barmark blivit ett mycket större bekymmer än vad som är +nödvändigt. Det beror på att de flesta av oss vill ha så många dubbar i däcken, +som det finns plats för. Vi vill ha dubbar på varje gummiklack tillräckligt stor +för att rymma en dubb. + +Ju flera dubbar vi plockar in i däcken, desto sämre grepp ger de på barmark. På +gatsten och betong kan ett fulldubbat däck ge bilen helt livsfarliga egenskaper. +Bilen åker lätt kana på den hårda beläggningen. + +För att få det bästa greppet och minsta dubbslitaget i olika slags väglag, skall +man nöja sig med att sätta dubbar i ytterkanterna på slitbanorna. Det blir då +två dubbrader i varje däck. + +Där ligger den största belastningen. Dubbarna tränger därigenom ned i is och +hård snö. På barmark trycks de in i slitbanegummit. + +Det är också viktigt att ha tillräckligt korta dubbar. De skall inte sticka ut +mer än 1,5 mm, maximalt 2 mm. + +Har man dubbar som skjuter ut längre ur slitbanan försämras bilens vägegenskaper +på barmark på ett riskabelt sätt. Bilen får en slingrig gång. Den kanar med +andra ord på dubbarna. + +Dessutom slits dessa långa dubbar snabbt genom att de viker sig. Samtidigt äts +gummit runt dubbarna sönder. Det kommer in grus i dubbhålet och så gör dubben +mera skada än nytta. + +Utvecklingen har gått mot allt bredare däck på bilarna. Särskilt vi som kör bil +mycket och nyhetsmedvetna ungdomar försöker förse bilarna med så breda fälgar +och däck som möjligt. Det är efter racerbilsmönster. + +Detta är bra på barmark - under förutsättning att bilens hjulställ är +konstruerat att tåla den större påfrestningen breda däck ger. De bredare däcken +skall vidare ha godkänts och utprovats av biltillverkaren. Om man gör egna +förändringar, tänker man inte på att styrgeometrin förändras med bredare däck. + +Men på is och i snö är det inte bra med breda däck. + +På ett ojämnt vinterväglag ger breda däck instabil gång. Framkomligheten i djup +snö försämras. + +Tänker man efter lite, så är det väl ganska självklart att ett brett däck har +svårare att ta sig fram i snö än ett smalt däck. På ett smalt däck blir +yttrycket större och därmed också väggreppet. + +De bästa vägegenskaperna och den största framkomligheten når man med dubbdäck av +radialtyp (gördeldäck, bältdäck kallas de också). De flesta bilar är i dag redan +från fabriken utrustade med radialdäck. Därför har däcktillverkarna i allt +större utsträckning byggt vinterdäcken enligt radialprincipen. + +På radialvinterdäck får bilen en stadigare gång, under förutsättning att man +inte låtit överdubba. Bilen går också betydligt tystare. Vägljudet från +radialdäcken är i en del fall överraskande lågt trots tillräcklig dubbning. + +Expressens erfarenheter från långtestbilar och de många andra bilar vi kör tyder +på att radialvinterdäck av Pirellis och Continentals tillverkning mycket bra +förenar de olika kraven på bra väggrepp, stadig gång och låg ljudnivå. + +Vinterdäcken ska inte överdubbas. Bästa resultatet nås med två dubbrader +placerade längst ut på slitbanan. + +Toaletter ombord på nöjesbåten har blivit ett naturvårdsproblem. Som det nu är +vill de flesta båtköpare ha toalett i båten. De modeller, som används, låter för +det mesta avfallet gå ut direkt i sjön utan något slags rening. Det finns även +på marknaden kemiska toaletter, där avfallet bryts ner på kemisk väg. Här finns +det modeller från den enkla hinken med lock till typer med separat +uppsamlingstank. Oss veterligt är det bara en båt som har en dylik som +standardutrustning, den norrländska Orrskär. + +Några lagar och förordningar om hur sanitetsanläggningarna skall vara beskaffade +på en nöjesbåt finns ännu inte. I USA med sitt stora antal nöjesbåtar har man +hunnit mycket långt med vattenföroreningsfrågorna. Det finns exempelvis +förordningar, som begränsar motorstorlekarna i vissa sjödistrikt. Man får inte +använda snurror över 10 hästar i dessa vatten för att inte avgas- och +oljeföroreningar skall bli för stora. + +Plomberas När det gäller användandet av toaletter ombord, har olika områden sina +bestämmelser. På en del ställen får man använda kemtoaletter och sedan dumpa +avfallet inom vissa öppna vattenområden. På andra ställen måste +uppsamlingstanken vara sådan, att man inte har någon chans att dumpa smörjan på +utsidan. Har man inte en sådan tank måste avloppet plomberas vid färder inom +dessa områden. + +Hur bestämmelserna än är finns det dock vid marina-anläggningarna +uppsamlingstankar och pumpstationer med anslutningar vid bryggorna för utsugning +av avfallet. Sådana anläggningar måste i och med det ökade båtbeståndet komma +även här hemma. Det är angeläget, att man redan nu vid planering av båthamnar, +både för klubbar och kommunala sådana, planerar avfallsanläggningar. Dit kan ju +en del bensinskattepengar dirigeras redan nu. + +Otrevligt Som det nu är ser det inte vidare trevligt ut med toalettpapper och +avföringshögar vid stränderna till de populära ankringsvikarna i skärgårdarna. +För att inte tala om sjölotten omkring ankarplatserna. + +Vid Kvarnvikens B��tsällskap i Blackeberg i Stockholm har man på eget initiativ +satt upp en toalettanläggning av Electrolux vakuumsystem. Vakuummetoden ger den +fördelen, att det går åt mindre vatten per spolning och därmed kan +uppsamlingstanken hålla måttliga dimensioner trots anläggningens kapacitet. +Fördelen med systemet är vidare att det inte behöver vara anslutet till +vattennätet vilket ofta kan vara fallet på avsides belägna klubbar. Det går +utmärkt att använda sjövatten för spolning. + +Händiga Electrolux-systemet är ett helsvenskt toalettsystem, som är avsett för +villor, fritidsanläggningar och större fartyg men det kan även passa in inom +fritidsbåtssektorn som uppsamlingsanläggning. Kostnaderna för exempelvis en +båtklubb är ju till stor del beroende på händigheten hos medlemmarna. Vid +Kvarnvikens båtsällskap gjorde man byggnadsjobbet själv och fick lägga ner c:a +8500 kronor i materialavgifter. Eftersom man har 400 medlemmar i klubben blev +utdebiteringen per medlem inte hög. Tömning av tanken beräknar man med transport +kosta 90 kr / år. + +Till en sådan här anläggning kan man med ett enkelt rörsystem ut på bryggorna +koppla utsugningsslangar till båtarnas uppsamlingstankar. Båtens uppsamlingstank +behöver inte vara någon speciellt utformad vakuumtank, och man kan således +använda de flesta tanksystem som finns på marknaden i dag. BÅTTOALETTER ett +miljövårdsproblem + +I morgon öppnas ett nytt avsnitt på Essingeleden och Skanstullsbron får en +särskild kollektivfil. + +Två glada trafiknyheter den här veckan: + +I morgon öppnas ett nytt avsnitt av Essingeleden. + +Samtidigt införs särskild kollektivfil över Skanstullsbron. + +Nya Essingeleden innebär framför allt att bilisterna slipper ge sig in i +innerstan om de ska passera Stockholm. Flaskhalsarna vid S:t Eriksgatan och +Fridhemsplan försvinner. + +Luften och miljön på Kungsholmen blir en aning bättre. Samtidigt blir det sämre +för alla som bor på Norra Stationsgatan, en av Essingeledens stora tillfarter. + +I morgon kl 10 får kollektivtrafikanterna en höstpresent från gatukontoret - 150 +meter bussfil på Skanstullsbron. + +Det låter inte mycket, men gatukontoret lovar att bussarna på väg in mot stan +ska vinna ca fyra minuter under rusningstid. + +Kollektivfilen, som bara gäller norrgående trafik, börjar ca 100 meter norr om +Gullmarsplan och sträcker sig över Skanstullsbron. Filen upphör 150 meter söder +om Ringvägen. + +Särskild kollektivfil för södergående trafik på Nynäsvägen införs samtidigt. Den +reserverade filen börjar 450 meter söder om Ågestavägen och går fram till +Forsbrovägen. + +Det blir förbjudet att göra vänstersväng in mot Stortorpsvägen. Bilisterna måste +ta av vid Ågestavägen. + +Sämre för bilisterna Det här är den besvärligaste sträckan för alla som bor i +Trångsund, Skogås, Handen, Jordbro och Västerhaninge. Gatukontoret anser att +bussarna vinner cirka 3 minuter på kollektivfilen. + +Bilisterna får betala förbättringen för kollektivtrafikanterna. +Kapacitetsminskningen beräknas till 10 procent. + +Essingeledens nyinvigning har redan föranlett aktion från Kungsholmens byalag. + +Genomfartstrafiken på Kungsholmen försvinner, men byalaget fruktar att effekten +blir kortvarig. Gatorna fylls med andra bilar. + +Man kräver + +* bredare trädkantade trottoarer + +* cykelbanor längs gatorna + +* prioritering av kollektivtrafiken + +* ombyggnad av Fridhemsplan till ett levande torg. + +Ny matematik har införts i grundskolan. I radio och teve, på kurser och +föräldramöten får skolbarnens pappor och mammor lära sig mängdlära, statistik, +funktioner, sannolikhetsberäkningar o s v . Så att de ska kunna hjälpa ungarna i +fortsättningen också. + +Vi vill också informera om den nya matten och har av två lärde i Lund fått höra +om bakgrunden till reformen. Vi-tecknaren Lars-Erik Håkansson, signaturen Lehån, +själv matematiklärare, visar hur den nya matematiken fungerar i vardagslivet. + +Många tror att den nya matematiken är nånting som amerikanarna har hittat på. + +att dess införande i de svenska skolorna har samband med en UNESCO-undersökning +av skolelevers mattekunskaper i olika länder, publicerad -67, som säjs ha gett +ett för Sverige nog så pinsamt resultat. + +Men varken det ena eller andra stämmer! Det säjer lektor Ove Hemer och docent +Olof Magne vid Lärarhögskolan i Malmö. Och de tillägger att strängt taget är den +nya matematiken inte ens särskilt ny! För ser man till undervisningsmetoderna så +bygger det nya i dem i hög grad på Maria Montessoris pedagogik från seklets +början. Ett annat viktigt namn bakom de nya metoderna är Jean Piaget, en +världsberömd schweizisk forskare och psykolog, som har studerat +begreppsbildningen hos barn - till exempel av matematiska begrepp som antal, +kvantitet, mängd, rum, tid och hastighet. Han visar att upp till tolvårsåldern +är barnens tänkande beroende av konkreta situationer. Det innebär att +matematikundervisningen ofta varit alltför abstrakt för att barn skulle kunna +begripa vad de höll på med. + +Vad sen innehållet beträffar så innebär förnyelsen bl a att man tagit med +viktiga delar av de senaste århundradenas matematiska utveckling, som hittills +inte rymts i kursplanerna. Till exempel mängdläran, som på allvar utarbetats för +ca 100 år sen, när det blivit nödvändigt för matematikens olika grenar att ha en +sammanhållande ram. + +Den nya mattens påstådda amerikanska härkomst då? Jo, det stämmer visserligen +att amerikanarna tidigt (= under femtiotalet) gjorde omfattande +undervisningsexperiment. + +Men samtidigt pågick i Europa en nästan parallell utveckling. Bakom den nya +mattens intåg i skolorna står bland andra toppmatematikpedagoger, Z P Dienes, +verksam i England, och belgaren Georges Papy. + +År 1959 anordnades utanför Paris ett OECD-seminarium över ämnet New thinking in +school mathematics - nytt tänkande inom skolmatematiken - och det brukar +betecknas som ett av de viktigaste startskotten för skolmattereformerna i vår +del av världen. De nordiska deltagarna fattade där ett beslut om regionalt +samarbete, som så småningom resulterade i Nordiska kommitten för modernisering +av matematikundervisningen med bland andra lektor Hemer som ledamot. Den +avslutade sin verksamhet -67. + +Sverige först Sverige blir det första land som tillämpar den nya matematiken i +hela sitt skolväsende. Gymnasiet och fackskolan började med den 1966, i +grundskolans samtliga årskurser är den införd 1972 och yrkesskolorna sätter i +gång nästa år. Vi är inte bara först i Norden utan till och med i hela världen! +Visserligen har andra länder börjat med nya matten tidigare än vi (Danmark och +England på nära håll), men det har då gällt reformer inom enstaka skolor eller +distrikt. + +Hur ser det ut i Sovjet? Ryssarna är berömda för sin matematikpedagogiska +forskning. Piaget är också där ett mycket stort namn. Jo, man är på väg mot en +reform jämförbar med vår, men inget nytt begrepp införs i sovjetmatten innan +varenda lärare är grundligt beredd. + +Lärarknorr Hos oss går det till nästan tvärtom. Och därför knorras det och säjs +en hel del fula ord runt om i svenska lärarrum. Av låg- och mellanstadielärarna +utbildades nämligen bara en tredjedel i fjol för det nya systemet via +Deltaprojektet. De övriga utbildas i ny matematik nu under höstens gång, +samtidigt med att de lär sina elever den. + +Men det finns också lärare som är stimulerade av det nya och menar att det kan +bli både roligare och bättre. + +När UNESCO-undersökningen förs på tal blir docent Magne förtretad. 'Man skulle +lika gärna kunna säja att de svenska resultaten var gynnsamma. Det är självklart +att jämför man matematikkunskaper hos svenska och till exempel tyska gymnasister +så vinner tyskarna. Därför att vi har ett brett förankrat undervisningsväsende. +Vid undersökningstillfället kom över 20 % av en årskurs till gymnasierna - nu är +vi uppe i över 30 %. Men hos dem går bara en liten elit i gymnasiet, 7-8 % när +undersökningen gjordes. Sånt påverkar förstås medelvärden. Tar man däremot ut +jämförbara grupper av svenska och tyska elever så är svenskarna snarare bättre.' + +Inte lättare Men hur man än tolkar den så nog skulle vi fått den nya matten +oberoende av den. Och vare sig gammelmatten genomsnittligt producerade bra eller +dåliga elever - så nog var den en fasa för många. + +Docent Magne har sysslat mycket med matematiksvårigheter och menar att man inte +utan vidare kan säja att den nya matten blir lättare. + +Bästa sättet att förebygga matematiksvårigheter är att låta barnen arbeta +konkret med laborativt material, låta dem genom egen verksamhet upptäcka och +komma underfund med begrepp och principer. Genom en intensiv tillämpning av de +laborativa metoderna har man i experimentskolor på olika håll i världen kunnat +lära helt vanliga ungar att lösa matteproblem av en svårighetsgrad som annars +hör hemma på avancerad akademisk nivå. Hos oss används de laborativa materialen +ännu så länge bara i begränsad omfattning i vanliga klassrum. I +matematikklinikerna däremot har de blivit väldigt populära. Problemet! de kostar +pengar. + +'Kusin Ruth har lärt sig den nya matematiken, och frågar man henne vad sex +gånger sex är svarar hon prompt: Under femtio.' Så skrev kåsören Red Top +nyligen. Är detta månne en korrekt uppfattning av nymatten? + +Lektor Hemer: 'Ha ha. Just det. Överslagsräkningen har blivit mycket viktigare +än förut. Man måste till exempel snabbt kunna kolla i huvudet på ett ungefär att +en maskin har räknat rätt.' + +Docent Magne: 'Ho ho. En missuppfattning! Många tror att avskaffandet av den +överdrivna drillen betyder att det inte längre är så noga med att räkna rätt. Så +är det inte alls, 6 X 6 är minsann fortfarande 36!' + +Bland de fundamentala ting som barn behöver för att utvecklas till harmoniska, +självständiga människor spelar leken en stor roll. Barn leker nästan jämt, leken +är deras 'arbete'. Men det är viktigt att de får leksaker och lekmaterial, som +passar just för deras ålder och utvecklingsskede. + +För att ge konsumenterna en handfast hjälp vid valet av leksaker presenterar nu +KF:s lekråd en lekcirkel. Den ger vägledning på ungefär samma sätt som +kostcirkeln, som hjälper oss att välja rätt kost för att få riktig näring. +Lekcirkeln är uppdelad i färgglada bitar, som var och en omfattar olika typer av +lek: skapande lek, låtsaslek etc. + +KF:s lekråd, som arbetat sedan årsskiftet 1967/68 , har som mål att få fram +bättre lekmiljö utomhus, i hemmen och på institutionerna. Rådet har bland annat +gjort en översyn av leksakssortimentet. + +Enbart i KF:s sortiment finns det omkring tusen olika leksaker. Totalt köper vi +leksaker för cirka 200 miljoner om året. Men ofta saknas såväl +kvalitetsuppgifter som annan information, vilket gör det svårt för föräldrar och +andra som köper leksaker att träffa rätt val. + +VDN-fakta finns på tre typer av leksaker: mjuka djur, dockor och - i någon mån - +på uppblåsbara leksaker. En bra början, men mycket mer behövs. + +Lekrådet lanserar nu en helt ny form av information, som vänder sig till +konsumenten i det psykologiska ögonblicket. Man finner den på leksaksavdelningen +i varuhuset just när man står i valet och kvalet. Information ges dels i en +broschyr, 'Tjäna på att veta om leksaker', som delas ut utan kostnad, dels på +skärmar vid de olika typerna av leksaker och lekmaterial. Men den fyller också +en annan funktion, den ger värdefulla upplysningar till inköparna av leksaker, +vilka har en mycket viktig uppgift. Mängder av leksaker importeras. När KF:s +leksaksinköpare far till England, Tyskland, Japan och Hongkong för att köpa +leksaker arbetar de efter lekcirkelns principer. I varuhusen börjar nu +leksakerna ordnas efter samma grunder. På så sätt blir det lättare att välja +leksaker åt barn i olika åldrar och utvecklingsstadier. + +Så fungerar lekcirkeln: Lekcirkeln är uppdelad i fem sektorer i var sin glad +färg. + +Den orangefärgade biten i cirkeln står för skapande lek, bygglek och konstruktiv +lek. Hit hör färg, lera, sand, papper, sax och klister, byggklossar m m . + +Den blå biten inrymmer vad som kan behövas för låtsaslek. Dit hör docklekar, +rollekar, yrkeslekar, teaterlekar, lek med och vård av djur. + +Den gröna biten står för ordna - att plocka ur och i, sortera, lägga pussel, +spela spel, samla saker i askar, lådor och pärmar. + +Den gula biten handlar om att uppleva: se, höra, titta och lyssna, uppleva ljud, +rytm, bilder. Lekmaterialet i den biten upptar rytm- och musikinstrument, +böcker, grammofonskivor, kalejdoskop och så vidare. + +Den röda biten handlar om att röra sig, det är att hoppa, springa, bolla, +klättra och gunga etc. Rörelselek är all motorisk övning från spädbarnets +gripande efter sin skallra till de större barnens sportutövande. + +Och liksom vi i vår kost behöver något från varje bit av kostcirkeln för att må +bra, så behöver barnen något från varje del av lekcirkeln för sin lek för att +den ska bidra till deras utveckling. + +Tänk efter före köpet I broschyren uppmanas läsaren att tänka på några viktiga +punkter före inköpet av leksaken: + +Klarar barnet att använda leksaken just nu? + +Fyller det en lucka i barnets leksaksförråd - om man utgår från lekcirkeln? + +Hur ska du förvara leksaken hemma? + +Kan den vara farlig för yngre syskon? + +Är det en sak att leka ensam med eller inbjuder den till gemensam lek? + +De åldersgrupper, som lekcirkeln i första hand är tänkt för är - förutom +babybarnen - småbarn (1-3 år), förskolebarn (4-6 år), skolbarn I (7-9 år) och +skolbarn II (10-12 år). Åldersgränserna måste ses som ungefärliga, barn +utvecklas ju olika snabbt i olika avseenden. Många bra leksaker kan också hänga +med i flera år (tänk bara på en mjuk, älskad nalle). + +Broschyren är försedd med ett instruktivt bildmaterial, som visar leksaker för +olika åldersgrupper. Man får också veta ungefärliga priser. + +- Men också fantasieggande 'skräp' Men naturligtvis behöver inte allt +lekmaterial köpas, framhåller lekrådet. Det finns mycket material i hemmen, som +vi vuxna tycker är 'bara skräp' men som för barnen är fantasieggande +lekmaterial: äggkartonger, vackra omslagspapper, askar, gamla kläder. Men också +riktiga redskap som hammare och hovtång, kastruller, vispar och andra husgeråd +för att ta några exempel. + +Bakom lekcirkeln ligger ett långvarigt arbete. Urvalet av leksaker, som finns +med i broschyren, har gjorts av lekrådet, i vilket bland andra ingår +barnpsykologer. + +Under arbetets gång kom man underfund med att en åldersgrupp var nästan +bortglömd i leksakssammanhang. Det var 6-åringarna, som står på gränsen mellan +småbarns- och skolbarnsåldern. Därför tog Gertrud Schyl-Bjurman, en av lekrådets +barnpsykologer, initiativ till en '6-årsundersökning'. Arbetet har utförts av +två barnpsykologer i samarbete med sex förskolor. Utredningen, som motses med +stort intresse, kommer att publiceras senare i höst. + +Ett statligt lekråd kommer att inrättas under 1971. Det skall sortera under +socialstyrelsen, och dess arbete skall i första hand inriktas på lekmaterial men +också på miljöfrågor. Man får hoppas att det statliga lekrådet skall få +tillräckliga resurser för forskning. + +Av de senaste årens debatt framgår tydligt att miljöns utformning och tillgången +på lämpligt lekmaterial för alla barn, såväl hemma som i daghem och andra +institutioner - har stor betydelse. Därför är det roligt att konstatera att det +nu börjar hända en del positiva saker inom det här viktiga området. + +Tag själv - betala i kassan - nej, så enkelt är det inte att köpa leksaker om +Kalle eller Lisa ska få leksaker som passar just deras ålder och förmåga. + +Kan en hund se vad ett fotografi föreställer? Javisst, men den tycker inte att +det är särskilt intressant. Fotot kan inte användas, rör sig inte och är inte +ens i naturlig storlek. Därför fångar det inte hundens intresse. Hunden kan +finna ett visst nöje i att titta på TV, speciellt när det sänds djurprogram. Då +går den ofta bakom apparaten och kikar efter vad det kan vara för fyrbenta +varelser som finns där. Men hunden hittar ingen, ger upp och går och lägger sig +igen. Tittar några minuter. Sedan somnar den. + +Det lär dock inte vara någon direkt kritik av TV-programmen för enligt doc. +Göran Bergman, vid universitetet i Helsingfors, saknar hunden förmåga att +imitera. Till skillnad mot t.ex. aporna. + +Här i landet finns nu ca 400000 hundägare. De flesta är mycket intresserade av +sina djur. Därför anordnades i veckoslutet ett hundsymposium i Stockholm där +olika forskare lade fram sina rön om 'det bästa hos människan'. + +Varför skaffar man sig en hund? Många är motståndare till att ha en hund i +staden. Motståndarna är ofta av någon anledning rädda för hundar. Men vi får +inte glömma den nytta en hund kan göra i samhället. Ledarhunden för den +synskadade, vakthunden för den som behöver trygghet, polishunden när +våldsbrotten bara ökar. Jakthunden som tycker det är roligt att hjälpa jägaren i +jakten, 'knarkhunden' i narkotikaproblemet. Och inte minst sällskapshunden. Vid +symposiet berättade prof. Hans-Jörgen Hansen vid Statens veterinärmedicinska +anstalt att det allt oftare händer att en psykiater ordinerar en deprimerad +patient att skaffa sig hund. + +Det finns många fördomar när det gäller hundens skötsel. Om utfodring bl.a. . +Prof. Stig Larsson vid universitetet i Odense påpekar att man ofta ger hunden +ett mål mat per dag. Det är fel. Hunden skall utfordras två, helst tre gånger +per dag. Det finns också människor som klarar sig med ett mål mat. Men såväl +hund som människa mår bättre, och tillgodogör sig näringsämnen bäst, om maten +delas upp på flera mål. + +Hur klok? Hur klok är egentligen en hund? Doc. Göran Bergman, själv taxägare, +lade fram många intressanta resultat från sitt arbete. + +En hundägare kan komma med de mest fantastiska skildringar om sin hunds klokhet. +Men tyvärr, för oss hängivna hundägare, är hundforskarna betydligt mer +kallsinniga på den punkten. En klok hund är en erfaren hund. En ung hund är en +oerfaren hund och alltså inte 'klok'. Men den blir det genom sin erfarenhet. + +Hur uppfattar hunden omvärlden? Vad synen beträffar så ser en hund som en något +närsynt människa utan glasögon. Här kan också hundens temperament och nyfikenhet +spela en roll. De flesta hundar kan känna igen människor på avstånd som varierar +mellan 30 och 180 meter. På de längsta avstånden är det ofta kläderna som ger en +vägledning. + +I mörkret ser hunden något bättre än en människa. Synförmågan är dock inte +särskilt god i svagt ljus. Hundar tycker t.ex. inte särskilt mycket om att gå i +trappor i mörker. + +Hur är det med hundens färgseende? Försök har visat att det går att lära en hund +att skilja på matskålar med olika färger. Men den har inte någon särskild nytta +av det och det är därför betydelselöst för hunden. Vi måste också komma ihåg att +hunden i stort härstammar från vargen och är ett djur som jagar i skymning. Då +är färgerna irrelevanta i sammanhanget. + +Hunden glömmer inte Hunden har sin största hjälp i ett fantastiskt luktsinne. Vi +människor kan aldrig föreställa oss den enorma doftvärld en hund lever i. +Hundens luktslemhinnor upptar en yta som är 1000 till 10000 gånger större än hos +oss. + +Men hur kommer det sig att en hund kan spela oskyldig efter ett busstreck, om +den inte har förmåga till en större tankeverksamhet? + +Där kommer hundens associationsförmåga in i bilden. Hunden sammanknippar dofter +och händelser från en tidigare upplevelse med något som händer senare. Den kan +ha fått bannor för något den gjort, det glömmer inte hunden. Men den kan också +ha klarat sig ifrån det vid ett liknande tillfälle. Nu chansar hunden och +förefaller alltså oskyldig. Doc. Bergman påpekade att det möjligen finns en +lägre intelligens hos hunden. Den drömmer ju bl.a. men ofta efter stora +aktiviteter. + +Doc. Bergman berättade om en egen upplevelse där hans dåvarande hund, en skotte, +råkade i slagsmål med en annan hund. Efter sju år kom de med båt till samma +ställe. Skotten blev aggressiv då dofterna närmade sig hans nos. Huset syntes +inte. Väl på bryggan hoppade skotten i land och anföll gårdens nya, men +betydligt fogligare, hund av samma ras som den förra. Doftminnet från slagsmålet +satt kvar efter sju år. En hund glömmer aldrig en sådan upplevelse. + +Vid symposiet lades fram många intressanta synpunkter. Och vad gör det +egentligen oss hundägare om intelligensen är klokhet som kommer genom +erfarenhet? Eller som doc. Göran Bergman avslutade sitt anförande: + +- De som inte tycker om hundar skall naturligtvis inte skaffa någon hund. Men vi +andra skall allt göra det. + +Typer av familjer Kärnfamiljen Pappa, mamma och barn bildar vad man brukar kalla +för kärnfamiljen. Den finns i alla kända kulturformer. Det förefaller sannolikt +att i tidiga, mycket enkla familjer de ekonomiska faktorerna spelade en större +roll än sexualiteten för att hålla samman människorna i en familj. Det skedde en +arbetsfördelning, där kvinnans graviditet och vård om barnen tvingade fram ett +bestämt mönster. Det var vanligt att mannen jagade och fiskade och att han tog +kontakt med andra människor för att byta varor och så vidare. Hustrun ägnade sig +åt barnen och åt sysslor som kunde ske på boplatsen eller nära denna. Det är en +arbetsfördelning som sedan utan större förändringar har levt vidare i det +typiska jordbrukarsamhället. Barnen deltog också i arbetet och är i denna typ av +familjer en ekonomisk tillgång, vilket framgår särskilt markant när föräldrarna +blir äldre. Det fanns därför ett starkt motiv hos föräldrarna att ta hand om +barnen. + +Kärnfamiljen kan tydligen fylla en rad starka behov hos medlemmarna och +samhället. Den ger makarna möjlighet till sexuell tillfredsställelse, bättre +bärgning och barn, och den ger barnen vård och fostran. Kärnfamiljen ingår +därför i alla kulturer som förmått överleva till vår tid. (Gunnar Boalt, +Familjesociologi, s. 16) + +Monogami och polygami En utökning av kärnfamiljen kan innebära att två eller +flera kärnfamiljer förenas till en, med antingen en gemensam man eller en +gemensam hustru. Man skiljer här mellan monogami (två makar lever sexuellt +tillsamman), polygyni (en man har flera hustrur), polyandri (en hustru har flera +män) och gruppäktenskap. Polygyni och polyandri kallas med ett gemensamt namn +för polygami. + +Polygyni förekommer framförallt hos folk som ofta för krig. Det uppstår då ett +överskott av kvinnor och de olika dagliga göromålen fördelas på fruarna. +Polyandri - som finns bara i undantagsfall - har troligen att göra med svåra +försörjningsvillkor - de nyfödda flickebarnen sätts i stor utsträckning ut i +'vildmarken' och det uppstår därför kvinnobrist. Bakom detta mönster ligger en +lägre värdering av kvinnan än av mannen. + +George Murdock är en amerikansk forskare som har ställt ihop material från 250 +olika kulturformer. Han fick därvid följande olika typer av familjer: + +Monogami ... 43 samhällen + +Polygyni ... 193 + +Polyandri ... 2 + +Gruppäktenskap ... 0 + +Säkra uppgifter saknas ... 12 + +Summa 250 samhällen + +Enföräldersfamiljer och storfamiljer Det finns vidare enföräldersfamiljer, en +pappa eller (vanligare) mamma med ett eller flera barn. I vårt samhälle finns +det ganska många ogifta mammor och det finns pappor eller mammor som efter +skilsmässa eller efter den andra partens död är ensamma med barnen. Det finns +också storfamiljer som enbart har den ekonomiska hushållningen gemensam. + +Patriarkat och matriarkat Det är inte bara i skämtsamma sammanhang som man +diskuterar vem som har makten i familjen. Så här beskriver Jan Trost den +patriarkaliska familjen, där mannen är dominerande: + +I den extremt patriarkaliska familjen är en man, i regel den äldste, den +maktutövande. I den kinesiska familjen fanns detta system ganska utpräglat (före +den kommunistiska revolutionen). Berättelsen i bibeln om Abraham och Isak visar +också familjefaderns makt över liv och död. + +Familjefaderns namn är det som fortlever. Hustru och barn antar dennes +efternamn. (Jfr den nya namnlagen i vårt land, som ger hustrun möjlighet att +behålla sitt namn vid giftermål.) + +Arvet går på den manliga sidan. 'Gånge hatt till, huva ifrån.' + +Männen har en mängd privilegier ... + +Polygyni förekommer eller någon form av älskarinnesystem tillåts. + +Mannen representerar familjen utåt, är den som för familjens talan. + +Maskulina privilegier med avseende på skilsmässa är karaktäristiska för det +patriarkaliska systemet. + +Fäderna utväljer äktenskapspartner åt sina barn och även brudköp förekommer. +(Familjen i samhället, s. 10 f.) + +Om vi helt kastar om rollerna får vi i stället ett renodlat matriarkat - något +sådant har sannolikt aldrig förekommit i verkligheten. + +(Det kan här vara lämpligt att gå tillbaka till den diskussion som vi tidigare +hade om könsrollerna, s. 30 ff.) + +Maktstrukturen inom familjen i det moderna samhället är betydligt mindre +renodlad och därför svårare att beskriva. Den bestäms i många fall inte heller +enbart eller ens i övervägande grad av familjestrukturen, utan personlighetsdrag +hos makarna har stor betydelse. Det finns vissa undersökningar som tyder på att +en dominerande person (man eller kvinna) gärna söker en äktenskapspartner som +inte är dominerande och det omvända gäller också. I sådana äktenskap är det +alltså makarnas personlighetsdrag som har en avgörande betydelse för hur +maktfördelningen mellan makarna blir. + +I en undersökning som Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvestam gjorde av ett urval +Stockholmspojkar ställde man frågor som rörde den här saken. De fick fylla i en +sats som började 'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...' Och så här fördelade +sig svaren i procent: + +Fundera över + +Hur var förhållandena i det här avseendet i den familj som ni växte upp i och +hur är de i er egen familj? + +Familjens funktioner När televisionen på allvar slog igenom i Sverige, påverkade +detta ganska mycket antalet biobesök. Framför allt för äldre och medelålders +personer minskade biobesöken kraftigt, medan ungdomar fortfarande gärna sökte +sig till biograferna. + +Man kan tolka det här på något olika sätt men tydligt är att ungdomarnas +biobesök också har stor betydelse för kamratkontakter och för kontakter med det +andra könet. De äldre däremot sökte kanske i större utsträckning enbart den +stimulans och förströelse som själva filmen gav; detta kunde nu ersättas av +tv-programmen. Tv gav familjen en ny samlingspunkt. + +Hur var det förr? Ett sätt att överblicka familjens utveckling är att se vilka +funktioner den tidigare har haft och vilka den har i dag. Vi kan räkna med att +familjen tidigare haft följande funktioner: + +Den produktiva / ekonomiska. + +Den sexuella. + +Den reproduktiva (barnafödande). + +Den uppfostrande och utbildande. + +Skyddsfunktionen vid sjukdom etc. + +Fritidsfunktionen. + +Den religiösa funktionen. + +Den känslomässiga funktionen. + +Hur är det nu? Dessa funktioner har fortfarande anknytning till familjen men +flera av dem spelar numera en liten roll inom familjen. Vi producerar mycket få +varor hemma - däremot tillreder vi fortfarande livsmedel. Utbildning och en del +av uppfostran har flyttats utanför hemmen. Om vi behöver kvalificerad sjukvård, +söker vi oss till ett lasarett, och om vi behöver hjälp i religiösa frågor går +vi till en kyrka eller en annan religiös organisation. Ett stort antal av våra +fritidssysselsättningar sker utanför familjen och med ett tydligt mönster som +skiljer föräldrar och barn över en viss ålder från varandra. Däremot har +familjen fortfarande en allmän känslomässig funktion. + +Svårast är att bestämma vilka förändringar som har skett i fråga om den sexuella +funktionen. Det finns en lång tradition i vårt land att acceptera +föräktenskapliga förbindelser (i vissa former) men det förefaller vara sannolikt +att de föräktenskapliga och utomäktenskapliga förbindelserna har ökat. De skäl +som talar för detta är dels den mindre starka sociala kontrollen (jfr s. 102) i +de typiska tätortssamhällena, dels ändrade attityder till sexuella förbindelser +utom äktenskapet och dels bättre metoder för födelsekontroll. + +Diskutera + +Hur har de här olika funktionerna inom familjen ändrats. Vilka konsekvenser kan +det ha för olika familjemedlemmar? + +Jordens befolkning uppgick vid mitten av 1967 till omkring 3,42 miljarder och +ökar årligen med ungefär 2 %. Detta motsvarar en ökning av folkmängden med 65 +miljoner varje år eller 180000 varje dygn. Befolkningstillväxten är störst i +utvecklingsländerna, allra störst i Centralamerika med 3,5 %. Om denna explosiva +folkökning fortsätter, kommer jordens folkmängd att ha fördubblats några år in +på 2000-talet, alltså på mindre än 40 år. + +Världsbefolkningens utveckling från år 1650 till 1967 och FN:s prognos till år +2000. + +Bara för några hundra år sedan var folkökningen långsam och reglerades bl.a. +genom en hög barndödlighet och en relativt kort livslängd. Det industriella +genombrottet gav tillsammans med vetenskapliga och tekniska framsteg +förutsättningar för en ökad befolkningstäthet, främst i den västliga världen. +Efter år 1800 har även hygieniska förbättringar och medicinens snabba utveckling +lett till en stark nedgång i dödligheten. I Europa, Nordamerika och andra +områden med västerländsk civilisation har dock en alltför våldsam +befolkningsökning kunnat dämpas genom födelsekontroll. + +Rationellt genomförd födelsekontroll är nödvändig. I utvecklingsländerna ligger +förhållandena annorlunda till. I viss utsträckning har även de blivit delaktiga +av de medicinska framstegen, men produktionsökningen har där inte på något sätt +hållit jämna steg med folkökningen, som fortsätter ohämmat utan egentlig +födelsekontroll. Följden har blivit att en stor del av befolkningen i dessa +områden svälter. + +Ohämmad befolkningsökning har lett till kris i livsmedelsförsörjningen. +Mänskligheten står därför inför en kris i fråga om livsmedelsförsörjningen. +Produktionen av livsmedel skulle redan nu behöva ökas med 50 % för att avhjälpa +svälten, och vid början av nästa sekel skulle den behöva vara tre gånger så stor +som i dag. Särskilt är bristen på högvärdigt protein stor i u-länderna. +Proteinbrist förorsakar låg effektivitet och apati. + +Skall denna kris kunna bemästras? Meningarna därom är delade. Somliga experter +är djupt pessimistiska, andra mer optimistiska. På en punkt är alla eniga: +naturresurserna måste utnyttjas på ett förnuftigt sätt. De får inte skövlas utan +måste användas på ett sådant sätt, att de kontinuerligt förnyas. +Jordförstöringen måste t.ex. stoppas och skadad mark om möjligt restaureras. +Föroreningen av sjöar och havsområden måste upphöra, så att vattnens +produktivitet inte minskar. Men den odlade arealen måste också ökas och +rationella brukningsmetoder tillämpas inom områden, som nu ger alldeles för låg +avkastning. + +Som redan nämnts är bristen på vatten en begränsande faktor för växtodling inom +stora delar av världen. Konstbevattning kommer till användning inom vissa +områden, men möjligheterna till sådan begränsas av den tillgängliga +vattenmängden och av den starka avdunstningen. Avsaltat havsvatten ställer sig +ännu för dyrt för att användas inom jordbruket, men projekt har framlagts att +använda atomenergi för detta ändamål. + +Vissa växter kan fördra en viss salthalt, och försök i Israel har visat, att man +kan odla sådana på grus- och sandjord, som bevattnas med en blandning av salt +och sött vatten. På så sätt sparas sötvatten. Ett annat lovande försök, också +från Israel, går ut på att minska avdunstningen från markytan. Man leder vattnet +genom ett system av plastslangar direkt till det markskikt i vilket rötterna +utvecklas. Likaså söker man minska avdunstningen genom att belägga jordytan med +någon porös hinna. + +'Ökenträdgård' i Israel, skapad genom saltvattenbevattning (0,2-0,6 % salt i +vattnet). Samma sluttning vid planteringen (överst) och tio år senare (nederst). + +På flera håll i världen har man med viss framgång gjort försök med att framkalla +regn ur moln genom att bepudra dem med saltstoft. Metoden innebär dock risken +att angränsande områden kan få för ringa nederbörd. + +Jordarnas innehåll av växtnäringsämne är en avgörande faktor för avkastningen. +Medan man i Väst-Europa och USA använder stora mängder handelsgödsel inom +jordbruket, är sådan gödsling mycket obetydlig i u-länderna eller förekommer +inte alls där. Det är därför angeläget att undersöka gödslingsbehovet i dessa +länder. Även behovet av spårelement måste undersökas. På detta område har +forskningen nått goda resultat. Ett exempel från Syd-Australien kan anföras. +Vissa nyodlade jordar gav mycket dålig avkastning, trots att de brukades och +gödslades enligt gängse metoder. Sedan man konstaterat, att jorden saknade +molybden, kunde man genom tillförsel av 100 g molybden per hektar höja +avkastningen upp till 100 gånger. + +Stora förhoppningar knyts till växtförädlingen, när det gäller att öka +livsmedelsproduktionen i u-länderna. Genom att införa hybridmajs (del 1, s. 155) +i Mexico ökades skördarna så att landet nu är självförsörjande med majs. I södra +Asien har nya högavkastande sorter av ris och vete börjat odlas på allt större +arealer. De nya rissorterna mognar snabbt, och på sina håll tar man två eller +tre skördar om året. Den nya vetesorten är kortstråig och tål stora givor av +handelsgödsel utan att bilda liggsäd. Med majs, hirs och durra bedrivs också +växtförädling i Indien. Den ökade avkastningen stimulerar odlarna till att vidta +även andra förbättringar inom jordbruket. En viktig uppgift för växtförädlingen +på längre sikt är att försöka få fram sorter med högre proteinhalt och lämplig +aminosyrasammansättning i proteinet, alltså en kvalitetsförädling (jfr del 2, s. +59). + +Växtsjukdomar och skadedjur minskar utbytet av odlingen och skadar produkterna +under lagring och transport. I vissa tropiska länder uppskattas +lagringsförlusterna till 50 % av den bärgade grödan. Åtgärder för rationell +lagring, konservering och distribution av livsmedel är därför mycket angelägna. +Lämpliga metoder för bekämpning av alla slag av skadegörare på den växande +grödan måste också utarbetas. Härvid bör man om möjligt ge företräde åt +biologiska bekämpningsmetoder (s. 69). + +Resistensförädling mot bl.a. svampsjukdomar hos kulturväxterna har redan givit +goda resultat och torde kunna få ännu större betydelse. + +Proteinförsörjningen kan förbättras genom kvalitetsförädling av kulturväxter, +ökad odling av baljväxter, husdjursförädling, ökad fiskodling, rationell +användning av havsfiskets fångster. Från energisynpunkt är det fördelaktigt med +korta näringskedjor (s. 48). Trots detta överförs en stor del av jordens gröda +genom husdjur till animaliska födoämnen. Med tanke på proteinförsörjningen kan +väl detta åtminstone till en del försvaras - även i en svältande värld. Men det +är viktigt, att förlusterna inte blir onödigt stora. I alla u-länder krävs +därför en målmedveten husdjursavel med sikte på förädling av djuren till hög +produktivitet, och vidare forskning för att få fram lämpliga foderväxter. +Proteinrika växter, främst baljväxter som ärter och bönor, inte minst den +värdefulla sojabönan, bör få större odlingsarealer i tropikerna. Genom sin +kvävefixerande förmåga är baljväxterna också särskilt värdefulla i växtföljden. + +Fiskodling i dammar och grunda lagunområden ökar tillgången på proteinrik föda i +de tätast befolkade områdena av världen, t.ex. Kina och Indonesien, men även i +tropiska Afrika. Där väljer man för odling snabbväxande planktonätande +fiskarter, och utbytet kan överträffa skördeutbytet på motsvarande landareal. + +I diskussionen om världens proteinförsörjning har man ofta ställt överdrivna +förväntningar på havsfisket. Som redan antytts, är havets resurser dock +begränsade. Efter andra världskriget har framför allt Japan och Sovjetunionen +byggt ut havsfisket till mycket hög effektivitet och till global omfattning. +Stora högmekaniserade fiskeflottor med utrustning för konservering av fångsterna +ombord eller vid baser i andra länder bedriver nu ett intensivt fiske inte bara +på de gamla rika fångstplatserna i Nordatlanten och norra delen av Stilla +oceanen utan också i övriga delar av dessa hav och i Indiska oceanen. Till +större delen går fångsterna åt för att täcka dessa länders egna behov. I viss +utsträckning har de dock kommit andra behövande folk till godo, liksom tekniskt +bistånd kunnat lämnas för utveckling av fisket i en del u-länder. I Peru och +Chile har på senare år utvecklats ett fiske, som till kvantitet överträffar +varje annat lands. Det är den rika produktionen i Humboldtströmmen som +utnyttjas, men så gott som hela fångsten används till framställning av fiskmjöl. +Detta exporteras till USA och Europa och används där som fodermedel för fjäderfä +och andra husdjur - en med tanke på proteinbristen i u-länderna föga rationell +användning av det värdefulla fiskproteinet. Samma sak gäller också till stor del +de nya stora fiskena i Syd- och Sydvästafrika, vilka är baserade på den rika +produktionen i Benguelaströmmen. På flera håll i världen har man på senare tid +kunnat konstatera ett tydligt överfiske av olika fiskslag, och FAO (Food and +Agriculture Organization of the United Nations) räknar med att man på sin höjd +skulle kunna fördubbla världens fiskfångst. + +Havsalger (röd-, brun- och grönalger) används som människoföda i Ostasien (del +1, s. 26). Särskilt i Japan ingår alger i den dagliga kosten, och flera arter +odlas i stor skala vid grunda havsstränder. En omfattande forskning bedrivs +också över odlingsmetoder och algernas användning. Det är troligt, att havsalger +kommer att få en avsevärt större betydelse än hittills för +livsmedelsförsörjningen. + +Biotekniska metoder för livsmedelsproduktion: industriell algodling, +framställning av protein ur bergolja, framställning av fett och protein ur +kolhydrat, framställning av essentiella aminosyror. Med tanke på betydelsen av +korta näringskedjor har man diskuterat möjligheten att direkt utnyttja plankton +som människoföda. Att från havsvattnet sila plankton i tillräckliga mängder +låter sig dock knappast göra. Mer realistiska är de försök som på många håll +utförts med odling av encelliga alger i industriell skala. Lovande resultat har +t.ex. erhållits med sötvattensgrönalgen Chlorella. Denna alg är rik på bl.a. +fett och protein och har visat sig lämplig som tillskottsfoder vid uppfödning av +svin och kycklingar. Under gynnsamma betingelser har avkastningen varit mycket +tillfredsställande. + +Andra biotekniska metoder av stort intresse är de som under senare år framkommit +för att utvinna fett och protein ur bergolja. För detta har man använt +jästsvampar och vissa bakterier. Kvantitativt är utbytet mycket +tillfredsställande, och om högrenade kolväten används som odlingssubstrat, blir +produkten även kvalitativt fullgod och kan användas som inblandning även i +livsmedel för människor. I varje fall kan detta protein bli av stort värde som +tillskottsfoder för husdjur. + +De sist berörda metoderna att framställa protein bygger på en råvara (bergolja), +som visserligen ännu finns i stora kvantiteter, men som inte förnyas. Men man +känner också många jästsvampar, som bildar protein och fett av kolhydrat, och +som kan odlas på olika biprodukter från industrin, såsom socker ur sulfitlut +eller melass. Vissa bakterier kan också utnyttjas för framställning av +essentiella aminosyror. + +Även om jordens livsmedelsproduktion skulle kunna ökas i avsevärd utsträckning, +kommer under alla förhållanden en rationellt genomförd födelsekontroll att bli +nödvändig i hela världen. + +Familjen är en föråldrad institution, en kvarleva från 1800-talets borgerliga +samhälle. Ändå betraktas den som sakrosankt, som ett socialt och moraliskt axiom +i stället för vad den är - en typ av gruppbildning i ett visst socialt system. I +skydd av den idealbildning som omger familjen har denna blivit vår mest riskabla +samhälleliga institution, där nästan vilka fysiska och andliga brutaliteter som +helst tillåts. (Barbro Backberger i DN 24/12 1965.) + +Barbro Backberger har i en rad artiklar ifrågasatt den konventionella +uppfattningen om familjens ställning och kvinnans roll i samhället och bland +annat undersökt veckotidningarnas kvinnoideal. + +Äktenskapet är av Gud stiftat, till samhällets bestånd och till förenade makars +inbördes hjälp, att lätta livets mödor, mildra mötande bekymmer och genom en +sorgfällig uppfostran bereda efterkommandes välfärd. Denna stiftelse är helig. +Heliga är dess förbindelser, heliga dess ändamål. (Ur Svenska Kyrkans +vigselritual.) + +De här citaten representerar två diametralt motsatta ståndpunkter när det gäller +synen på äktenskapet och familjen. Den stundtals mycket intensiva debatten på +detta område har framför allt rört sig kring sex frågor. + +Är äktenskapet en privatsak eller en social institution? Den här frågan dyker +ofta upp i diskussioner om äktenskapet. De besvaras ibland med påståendet, att +äktenskapet är en ren privatsak, som inte angår samhället. Men man observerar +inte alltid, att ordet privatsak är mångtydigt. + +Äktenskapet är en institution i samhället En man och en kvinna kan mycket väl bo +tillsammans och skaffa sig barn, utan att deras förhållande räknas som +äktenskap. För att ett förhållande mellan en man och en kvinna ska erkännas som +äktenskap, måste förhållandet godkännas och registreras - enligt en praxis som +råder i så gott som alla slags samhällen idag. Redan denna praxis visar ju, att +man uppfattar äktenskapet som en ordning i samhället. Olika länder påbjuder +olika tillvägagångssätt för ingående av äktenskap. De flesta ritualer bygger på +ett allmänt krav: de båda kontrahenterna ska offentligt - inför vittnen - betyga +sin överenskommelse att leva samman. + +De kristna kyrkorna ställer samma krav. Enligt både katolsk och protestantisk +uppfattning kommer ett äktenskap till stånd genom den ömsesidiga +överenskommelsen inför vittnen. + +De som frivilligt genomgår denna akt inför myndighet med vigselakt etablerar sig +därmed i samhället som äkta makar. Som sådana åtnjuter de enligt borgerlig och +kyrklig lag bestämda rättigheter och är underkastade bestämda skyldigheter. Men +samhället bestämmer inte bara i frågan om sättet för äktenskapets ingående. +Samhällets äktenskapslagar innehåller också bestämmelser om engifte och +flergifte, giftermål med anhöriga, skilsmässa o s v . Samhället regleras också +genom lag om faderskap, familjemedlemmarnas egendom och arvsrätt. + +På senare tid har krav på andra legaliserade samlevnadsformer än äktenskapet +rests av bl a författarinnan Frances Westin t v på bilden. Hon lever själv i en +s k storfamilj. storfamilj en grupp människor som bor tillsammans och har +gemensamt hushåll, dock utan att ha sexuell gemenskap (jfr s k gruppäktenskap). +I storfamiljen kan ingå en eller flera kärnfamiljer (far, mor och ev barn). Med +storfamilj menades förr vanligen en kärnfamilj utökad med far- eller +morföräldrarna + +Äktenskapet är alltså en institution eller ordning i samhället. Det fungerar +dessutom ofta i västerlandet som en kyrklig ordning, hägnad av trossamfundens +skiftande förordningar. + +Äktenskapet har mer och mer privatiserats Vi finner det numera självklart, att +ett äktenskap i första hand motiveras av två människors kärlek och frivilliga +överenskommelse. Men denna uppfattning har slagit igenom relativt sent. +Skilsmässostatistiken i länder, som inte domineras av den romerska kyrkan, visar +en brant stigande kurva under 1900-talet. Vad beror denna utveckling på? En +viktig faktor kan vi komma åt genom att ställa frågan: vad var det som höll ihop +äktenskapen under tidigare skeden? + +I det agrara samhället var det i hög grad arbetet som förenade - inte bara +makarna utan hela familjen; och inte bara den enskilda familjen utan dessutom +ofta storfamiljen. Mycket långt fram i tiden var kvinnans ekonomiska beroende av +mannen-inkomsttagaren ett sammanhållande band av betydelse. Kring dessa och +andra faktorer utformades sociala, moraliska och religiösa mönster och ideal, +som upplevdes som förpliktande till sammanhållning. Man gjorde som andra gjorde. +Att bryta sig ur ett äktenskap betydde inte bara ett brott mot mer eller mindre +tabuladdade, av alla accepterade regler utan betydde dessutom ofta personlig +isolering och ekonomisk katastrof. + +Upplysningen på 1700-talet blev med sina krav på individens rätt gentemot +kollektivet början till en ny utveckling i inställningen till äktenskapet. +Romantiken under 1800-talets förra hälft 'upptäckte' - det är inte bara ett +skämt utan ett konstaterande av faktum - kärlekens plats i äktenskapet. + +Vid sidan av dessa åsiktsförändringar har samhällets omstrukturering bidragit +till en helt ny inställning till äktenskapet. Varken arbete eller ekonomi är på +sådant sätt som förr förenande band i nutida äktenskap. Det har mindre och +mindre blivit offentliga angelägenheter - där staten, samhället, samhällsklass +eller storfamiljen är intressenter. Äktenskapet har i stället mer och mer blivit +en privat angelägenhet mellan enskilda. Tidigare inskränkande regler och +tabuföreställningar, som krävde samma sociala ställning, religion eller ras för +de båda kontrahenterna i ett äktenskap - har efterhand avskrivits. Det är inte +längre som medlemmar av den eller den gruppen i samhället som moderna människor +ingår äktenskap utan som individer med självklar rätt att välja efter eget val. +Denna nya inställning har också gett äktenskapet en ny struktur jämfört med +tidigare förhållanden. Det moderna äktenskapet, ett privat förhållande mellan +två fria individer, har inte plats för det gamla äktenskapets över- och +underordning utan kräver en rättvis fördelning av roller, skyldigheter och +rättigheter mellan makarna. + +Förhållandet mellan samhällets krav och individens fri- och rättigheter är en +viktig del av det moderna äktenskapets problem Äktenskapet är - såsom det varit +i alla tider och kulturer - en social institution. Men samtidigt har det mer och +mer blivit möjligt för individen att göra sina personliga intressen gällande. +Det är helt naturligt, att det lätt blir en spänning mellan äktenskapets +samhälleliga och privata sida. Sådana spänningar är till stor del orsak till den +kris som utmärker det moderna äktenskapet. + +I och med att människorna i äktenskapet blivit viktigare än äktenskapet som +institution, har frågorna om äktenskapets vara eller icke-vara och om den +personliga trivseln i äktenskapet blivit långt mer aktuella och brännande än +förr. Här kommer de personliga och moraliska frågorna in och med dem ibland +också livsåskådningsfrågor. Vad är min plikt mot andra och samhället? Hur långt +bör denna plikt få inkräkta på mina personliga fri- och rättigheter? Om det inte +är yttre saker som gemensamt arbete och ekonomi som håller ihop äktenskapen, vad +är det då? Vad är ett äktenskap? Vad har det för uppgifter? Sådana frågor har i +den nya situationen blivit aktuellare än någonsin. + +Vad är äktenskapet? Vad är dess innebörd och uppgifter? Man kan också fråga: Vad +är motiveringen till att två människor håller samman i ett äktenskap? + +För katolikerna är äktenskapet ett sakrament Skilsmässostatistiken visar +relativt låga procenttal för sådana länder som Italien och Spanien, där den +romersk-katolska kyrkan har en dominerande ställning. Det hänger samman med den +romerska kyrkans syn på äktenskapet som ett heligt sakrament, omöjligt att +upplösa. Att det är ett sakrament innebär, att det är 'ett sätt att möta +Kristus'. Enligt denna sakramentala syn på äktenskapet är det tre religiösa +motiveringar som håller makarna samman. Den ena är att man har en förebild som +visar hur äktenskapet ska vara: enheten och kärleken mellan Kristus och de +kristna. Vi kan kalla detta förebildsmotivet. Det är makarnas uppgift att +förverkliga den absoluta kärlek som Kristus fört in i världen. Om de gör det, +får de uppleva det andra motivet, lyckomotivet: de får genom varandra uppleva +Guds kärlek. Denna upplevelse innebär emellertid inte bara lycka utan denna +lycka blir en kraft som hjälper makarna att mogna fram till fullkomlighet, +helighet. Därmed skulle vi ha ett tredje motiv, helgelsemotivet. + +Protestanterna bygger sin äktenskapssyn på två argument I jämförelse med +katolikernas uppfattning är den protestantiska synen på äktenskapet mer +prosaisk. Protestanterna har från början byggt upp sin äktenskapsuppfattning +kring två argument, ett positivt och ett negativt. Det positiva kan vi kalla +skapelseargumentet. Det säger, att äktenskapet går tillbaka på en allmän ordning +i naturen. Den naturliga instinkt, som gör att man och kvinna dras till +varandra, betraktas som en gåva av Gud. Gud har skapat människan med den +sexuella driften för fortplantningens skull och därmed för människosläktets +bestånd. Barnalstring och uppfostran skulle alltså enligt den ursprungliga +protestantiska uppfattningen vara äktenskapets huvuduppgift och viktigaste +motivering. I denna uppgift betraktas föräldrarna ibland som Guds medarbetare +och medskapare. Efterhand har emellertid det protestantiska skapelseargumentet +kompletterats under trycket från profan västerländsk äktenskapsuppfattning. Det +är nog inte många protestanter idag som vill stå för åsikten, att äktenskapet +och den sexuella lustupplevelsen inte skulle ha något annat berättigande än +barnalstringen. Protestanter använder numera ofta ett värderesonemang: +äktenskapet har vi fått för att vi genom det bl a ska få uppleva sådana värden +som personlig gemenskap och den sexuella lusten. + +Protestanternas andra argument är ursprungligen negativt: äktenskapet är till +för att kanalisera sexuell drift och därmed hindra människan från syndiga +användningar av denna drift. Idag försöker man i regel ge det här argumentet en +positiv formulering: det är bara inom äktenskapets ram som det sexuella samlivet +blir fullödigt. Endast där, menar man, kan sexuallivet fullgöra sin dubbla roll +att skapa en innerlig gemenskap och att ge upphov till nytt liv. + +Profan äktenskapssyn Det finns idag många variationer på icke religiösa +äktenskapsuppfattningar. Alla förnekar, att äktenskapets enda motivering skulle +ligga i dess barnalstrande funktion. Vid sidan av denna uppgift har äktenskapet +ett egenvärde. Enligt humanistisk syn består detta värde i den personliga +gemenskapen och det fria utbytet mellan två mogna människor. Här har givetvis +den sexuella lusten sin uppgift - vid sidan av fortplantningen. Ett äktenskap, +där personen och dennes allsidiga lycka och mognad står i centrum kräver, säger +man både hänsyn och offer. + +En helt annan uppfattning skulle vi kunna kalla den egoistiska lyckoupplevelsens +äktenskap. Det som håller samman ett sådant äktenskap är framför allt +tillfredsställandet av erotiska och sexuella förväntningar. Om dessa uteblir, +saknar man den egentliga motiveringen för en fortsatt sammanhållning. + +Varför monogami? Varför trohet? Äktenskapet är i vår kultur monogamt. Svensk lag +påbjuder monogami och förbjuder alla former av flergifte. Enligt vanlig kristen +uppfattning strider polygamin mot äktenskapets natur. För att vara ett riktigt +äktenskap måste det vara monogamt, menar man. Men varför ska äktenskapet vara +monogamt? Den frågan har blivit aktuell i vår tid. Detta är helt naturligt, +eftersom äktenskapet mer än förr upplevs som en privat angelägenhet mellan +individer. Och det är naturligt, att vi frågar oss, om just engiftet ger +individerna största möjliga lycka och nytta. + +En röst ur den svenska debatten kring äktenskapet: vår moraliska uppfattning om +äktenskapet är 'varken av Gud eller naturen given och det är därför möjligt att +förändra den. Vi kan alltså sätta oss ned och rationellt granska äktenskapet, +den monogama samlevnadsformen och sexualmoralen och se efter om den leder till +lyckliga eller olyckliga konsekvenser. Vi behöver inte på något sätt ta hänsyn +till de rådande förhållandena i så måtto att vi behöver känna oss bundna av dem. +Vi kan känna oss helt fria att teoretiskt konstruera en annorlunda moral för +framtidens släkten, om vi finner att den rådande moralen övervägande leder till +olyckliga konsekvenser.' (Garthon: Äktenskapet fri samlevnad.) + +Varför monogami? De kristna har två svar. Enligt det första ska äktenskapet vara +monogamt, därför att det är Guds vilja. Det framgår, menar man, av Jesu +förkunnelse och apostlarnas förmaningar i Nya Testamentet, utan att vara direkt +utsagt. Monogamin är alltså påbjuden - med gudomlig auktoritet. + +I filmen Min lycka skildrar Agnes Varda en man som lever i ett lyckligt +äktenskap och samtidigt har ett lyckligt förhållande med en annan kvinna. Mannen +upplever ingen konflikt - det gör däremot hans hustru, som i förtvivlan tar sitt +liv. + +I de flesta samhällen har kvinnan uppfattats som mer monogam än mannen. +Könsskillnad eller traditionsmönster? + +Det andra kristna svaret använder sig av värderegeln: man ska handla så att +resultatet blir det bästa för de flesta. Den bästa äktenskapsformen med hänsyn +både till mannen, kvinnan och barnen är, säger kristen etik, just monogamin. +Detta andra argument för monogami är naturligtvis inte kristna människor ensamma +om. Det torde vara en ganska allmän uppfattning, att både +personlighetsutvecklingen och moralisk mognad jämte olika emotionella värden +skulle äventyras om monogamin byttes ut mot fria förbindelser. Det här +temperamentsfulla svaret på resonemanget om 'gruppäktenskap' återger nog en +vanlig opinion i Sverige: + +'Ett ögonblicks eftertanke skulle inte skada. Har herrarna alldeles glömt +existensen av könssjukdomar, vissheten att ett otal barn skulle födas utan att +man hade en chans att identifiera fadern, att en våldsam svartsjuka och +misstänksamhet skulle utbryta till höger och vänster (för ännu har den mänskliga +naturen inte totalt förändrats), att barnen (som ändå har rätt att känna sitt +ursprung) sannolikt skulle avsky och hata varandra från första stund de började +reagera. + +Vad man inbillar sig vinna i tekniskt-teoretiskt avseende skulle tusen gånger gå +förlorat i emotionellt. Känslor kan inte och kommer inte att kunna elimineras +med vare sig lagstiftning eller mediciner ... Om ingen vet vilka personer, som +hör samman från den ena dagen till den andra, lär alla sociala förmåner och +skyldigheter befinna sig i gungning. Vad denna anarki är, inte är den till +förmån för vare sig individ eller samhälle. Men onekligen typisk för köp- och +slängtiden.' (Brita Wigforss i G H T våren 66.) + +Skilsmässa eller inte? Det är sålunda - både enligt kristet och profant sätt att +se - mycket som talar för monogami och trohet mellan makar. Hur går nu denna syn +att förena med det faktum, att många äktenskap upplöses? Om man, trots denna syn +på äktenskapet, accepterar skilsmässa - på vilka grunder gör man det? + +Romersk-katolsk syn: Äktenskapet oupplösligt i princip och praxis De romerska +katolikerna löser problemet skilsmässa efter ett relativt enkelt schema. Enligt +deras syn är äktenskapet ett sakrament och kan som sådant inte upplösas - vare +sig av otrohet, ny kärlek eller misslyckanden. Däremot händer det att ingångna +äktenskap ogiltigförklaras. Skälet är då, att något formellt hinder för +äktenskap förelegat vid ingåendet. + +Grekisk-ortodox syn: Skilsmässa i kompromissens tecken Den ortodoxa kyrkans +praxis innebär en kompromiss. Äktenskapet uppfattas som en bild - ikon - av +gudomliga förhållanden och är därför i princip oupplösligt. Men denna princip +går inte alltid att tillämpa i människornas ofullkomliga värld. För syndens +skull tillåter den ortodoxa kyrkan både skilsmässa och omgifte. Det blir sålunda +en klyfta mellan himmelska ideal och kompromisslösningar, som motiveras av +syndiga människors oförmåga att leva upp till idealen. + +Otrohet är enligt protestantisk syn ett skäl för skilsmässa, och ohjälpligt +söndriga äktenskap är inte äktenskap i egentlig mening och kan därför upplösas +Protestanterna räknar ursprungligen bara med ett enda skäl för skilsmässa, +nämligen otrohet hos en av makarna. Man åberopar ett uttalande av Jesus: 'Den +som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig och tager sig en annan +hustru, han begår äktenskapsbrott.' Otukt skulle enligt protestanternas tolkning +av detta uttalande vara ett acceptabelt skäl för skilsmässa. + +Man har efterhand kommit att acceptera ett annat skäl för skilsmässa och +omgifte. Argumentet är detta: ett äktenskap, där makarna inte har någon glädje +av varandra utan tvärtom kränker varandra, kan inte kallas ett äktenskap. Ett +sådant äktenskap har så att säga ogiltigförklarat sig självt genom att sakna det +som vi väntar av ett verkligt äktenskap: gemenskap på olika plan. I ett sådant +fall resonerar man enligt värderegeln: man ska handla så, att resultatet blir +det bästa. Om ett par makar genom att leva ihop ständigt kränker varandra är det +enligt värderegeln ett tillräckligt skäl för skilsmässa, menar man. Om djup +disharmoni mellan föräldrarna dessutom äventyrar barnens själsliga hälsa, kan +detta enligt värderegeln bli ytterligare ett skäl för att acceptera skilsmässa. +Många kommer dock till rakt motsatt resultat just genom att använda värderegeln: +man håller ihop ett trasigt äktenskap 'för barnens bästa'. + +Skilsmässa eller inte - vad säger de som inte är religiösa? Både om protestanter +och religiöst indifferenta gäller, att den moraliska bedömningen av en +skilsmässa varierar med olika uppfattningar om äktenskapets uppgift. Ju fler +värden man tillskriver äktenskapet, desto mer komplicerad blir frågan om +skilsmässans berättigande. + +Skilsmässa eller inte? De vanliga inställningarna torde röra sig mellan två +ytterligheter. På den ena sidan handlar man efter sina impulser utan att på +allvar ställa frågan, om det är rätt eller orätt. På den andra sidan vill man ha +svar på frågan: hur misslyckat ska ett äktenskap vara för att man ska ha rätt +att känna sig fri från sin trohetsplikt? + +Hur bör rollfördelningen mellan mannen och kvinnan utformas idag? + +Förr + +* en kvinnas plats är i hemmet + +* en kvinnas uppgift är att vara maka, mor och husmor + +Nu + +* hur förena de tre rollerna maka, mor och yrkeskvinna? + +* vilken fördelning av dessa roller är bäst för kvinnan själv, maken och barnen? + +Förr + +* han - yrkesman och familjeförsörjare + +* på fritid helt befriad från s.k. fruntimmerssysslor + +Nu + +* hur förena de tre rollerna make, far och yrkesman? + +* vilken fördelning av dessa roller är bäst för honom själv, hustrun och barnen? + +Mannens och kvinnans roller i ett vanligt äktenskap ser idag i Sverige helt +annorlunda ut än vad det gjorde för bara hundra år sedan. Man kan litet +schematiskt återge förändringen i tre etapper. Den första är typisk för det +agrara samhället: man och kvinna hade en självklar och relativt trygg hem- och +arbetsgemenskap. I den andra etappen drivs mannen ut från hemmet till +arbetsplatsen, medan kvinnan stängs inne med barnen i hemmet. Det utmärkande för +den moderna situationen är att mannen och kvinnan gemensamt tvingas att fråga: +hur ska vi fördela våra yrkes- och hemuppgifter? + +Ett allt vanligare sätt att fördela rollerna i familjen. + +Uppfattningarna om hur en sådan fördelning skall se ut torde i stort sett vara +gemensamma för religiösa och icke-religiösa i Västerlandet. Man använder både +värderesonemanget och rättvisekravet. Man tycks numera vara relativt överens om +följande synpunkter. + +* inte antingen-eller utan både-och: både hem och yrke för både mannen och +kvinnan + +* inte prestige utan rättvisa: det gäller att avdramatisera problemet och i +varje enskilt fall försöka komma fram till en rättvis fördelning av hem- och +yrkesförpliktelser + +* inte generaliseringar utan individuella lösningar: för att en fördelning ska +vara rättvis, måste man ta hänsyn till individuella behov, anlag och attityder. + +Inom alla kulturer har man strävat att komplettera den egna muskelkraften med +andra krafter. Vinden har i årtusenden utnyttjats till att driva segelfartyg, +enkla kvarnar och pumpverk. Hästar och oxar har spänts för jordbruksredskap och +hjälpt till att driva tröskverk och kvarnar. + +Ett värdefullt krafttillskott fick människan, då hon lärt sig att tämja och +utnyttja vattenkraften. Den fick särskilt stor betydelse inom gruvdriften och +järnframställningen. Genom sinnrikt konstruerade stånggånger kunde man överföra +kraften från vattenhjulet till mer lämpligt belägna arbetsplatser. + +Vid sidan av ved, träkol och torv har stenkol länge utnyttjats för +värmealstring. Men sin verkligt stora betydelse fick kolet först genom +uppfinningen av ångmaskinen. Den blev, kan man säga, den nyckel, som öppnade +dörren mot den industriella tidsåldern. + +För vår tids näringsliv har de gamla energikällorna nästan helt spelat ut sin +roll. Jordbruksredskapen dras nu av traktorer, fartygen drivs av dieselmotorer +eller ångturbiner och pumparna av elektromotorer. En uppräkning av de +energikällor, som har betydelse för det moderna näringslivet, kan inskränkas +till att gälla kol, olja, naturgas, vattenkraft och kärnenergi. Kärnenergi, +'atomenergi', energi som frigörs vid kärnreaktioner. + +I äldre litteratur möter man ofta ett påstående, att alla våra energikällor på +ett eller annat sätt härrör från solenergin. Veden, torven, kolet, oljan och +naturgasen är genom olika organismer lagrad solenergi, och vattenkraften är ett +resultat av den genom solstrålningen förorsakade vind- och vattencirkulationen i +atmosfären. Men nu kan vi också tillgodogöra oss den kraftutveckling, som sker +vid kärnreaktioner. Eftersom solstrålningen är en följd av kärnreaktioner, blir +slutsatsen att alla våra energikällor ytterst utgår från kärnenergin. + +Hur länge räcker tillgångarna? Den ständigt fortskridande industrialiseringen +och mekaniseringen har resulterat i en enorm ökning av världens +energikonsumtion. Också på detta område möter vi den ständigt återkommande +klyftan mellan rika industriländer och fattiga u-länder. Som vi kan se av +nedanstående diagram, finns det ett direkt samband mellan ett lands +nationalinkomst och dess energikonsumtion. + +Goda utgångspunkter för studier av jordens energiförsörjning erbjuder s k +energibalanser. Dessa visar t ex den regionala fördelningen av +energikonsumtionen och konsumtionens uppdelning på de vanligaste energikällorna. +För att förstå dessa balanser bör vi dock känna till två begrepp, primärenergi +och nyttoenergi. + +Sambandet energikonsumtion - nationalinkomst. Den grå zonen anger det 'normala' +sambandet. + +Primärenergi är den energimängd, som finns lagrad i våra vanligaste +energikällor. Genom omvandling av primärenergin till sekundärenergi, t ex råolja +till bensin och vattenkraft till elektrisk energi, kommer vi över till begreppet +nyttoenergi. Det är denna energimängd som står till människornas förfogande i +form av värme, ljus och kraft. För att kunna ställa upp energibalanser måste man +först omräkna de primära energikällorna till likvärdiga enheter, t ex +stenkolsenheter. Omvandlingstal till stenkolsenheter är t ex för koks 1,05, för +ved 0,17, för bensin 1,60, och för brännolja 1,50. + +På nedanstående diagram kan vi närmare studera, hur världens energiproduktion +ökat sedan sekelskiftet och hur samtidigt sammansättningen förändrats. Om man +också tar med så lågvärdiga energikällor som ved och halm, är den totala +genomsnittliga verkningsgraden lägre än 25 %. Verkningsgrad, förhållandet mellan +avgiven energi och tillförd energi. Uttrycks ofta i procent. Räknar man däremot +bara med de viktigaste konventionella energikällorna, blir verkningsgraden +väsentligt högre men överstiger dock inte 50 %. Verkningsgraden på t ex en +standardbilmotor ligger i regel under 30 %. + +Världens energiproduktion 1900, 1937, 1954 och 1964 uttryckt i milj stenkolston. + +Diagrammet nedan åskådliggör också den fortgående förskjutningen inom +energiproduktionen. Oljan och naturgasen ökar alltmer sina andelar av +energiproduktionen på stenkolets bekostnad. Intressant är också att se den +förhållandevis ringa roll, som vattenkraften spelar för världens totala +energiproduktion. + +En grov analys av världens energibalans ger vid handen, att USA ensamt svarar +för drygt 35 % av världens totala energiförbrukning. Västeuropa tar sedan ca 20 +% och Sovjetunionen ca 16 %. Dessa tre områden, som bara rymmer ca 20 % av +världens folkmängd, svarar alltså för drygt 70 % av världens energikonsumtion. +Diagrammet avslöjar också de största överskotts- och underskottsområdena och +antyder också de stora handelsvägarna för olja och stenkol. + +Världens produktion och konsumtion av energi med fördelning på områden (Uttryckt +i milj. ton stenkolsekvivalenter. Totalt 1964: 5100 milj. t.) + +Från sekelskiftet fram till 1960-talets början har konsumtionen av primärenergi +ökat med ca 3 % om året. Ser vi enbart på perioden 1950-60 har ökningen varit +väsentligt högre och utgjort ca 5 %. Eftersom samtidigt verkningsgraden höjts, +kan vi räkna med att konsumtionsstegringen av den nyttiggjorda energin varit +betydligt högre än dessa värden. + +Hur kommer då energikonsumtionen att utvecklas i framtiden? Svaret på frågan +beror på ett flertal faktorer och kan därför bara bli en ganska osäker prognos. +Men låt oss försöka räkna fram till år 2000. Världen har då en totalbefolkning +på ca 7 miljarder. Dessa människor skall främst försörjas med livsmedel. Om +detta problem skall lösas, måste det ske genom en kraftig uppbyggnad och +mekanisering av både jordbruket och fisket. En sådan utveckling kommer +naturligtvis att medföra en stor ökning av energibehovet. + +Men människorna skall också beredas arbete i industrier, kommunikationer och +annan serviceverksamhet för att därigenom få en högre levnadsstandard. Även om +de tekniska framstegen bör leda till en ytterligare höjning av verkningsgraden, +kommer konsumtionen av primärenergi att årligen öka med 5-6 %. Omkring år 2000 +skulle den då vara minst 6 gånger större än vid 1960-talets början. + +Är det nu möjligt att åstadkomma en motsvarande stegring av energiproduktionen +inom den närmaste framtiden? Räcker våra tillgångar av primärenergi till för +denna dynamiska utveckling? Dynamisk, kraftig. Jordens brytvärda stenkolslager +uppgår i runt tal till 3500 miljarder t och räcker med oförändrad brytningstakt +ca 800 år. Men om vi räknar med att alla världens länder skulle ha samma höga +konsumtion per capita som USA, räcker tillgångarna bara ca 100 år. Per capita, +per 'huvud', dvs per person. + +Med oförändrad konsumtion beräknas oljetillgångarna räcka ca 40 år framåt. +Därtill kommer att vattenkraften ytterligare kan utbyggas till att motsvara en +energiproduktion på ca 2,5 miljarder t stenkol per år. Flera av dessa +beräkningar är, som vi senare skall se, ganska osäkra. Men mycket tyder på att +vi inte kan räkna med obegränsade tillgångar av de vanliga primärenergierna. + +Trots detta ter sig den framtida energiförsörjningen nu ljusare än för bara +några decennier sedan. I och med att kärnkraften inom något decennium blir ett +realistiskt alternativ till oljan, stenkolet och vattenkraften, har världen i +sina uran- och toriumlager fått ett nytt energitillskott. Detta antas vara upp +till tjugo gånger större än samtliga våra förråd av fossila bränslen. Fossila +bränslen, bränslen som har sitt ursprung i gamla lämningar av växter och djur +(främst kol och olja). + +Uppgifter + +Vilka är de viktigaste energikällorna i vår tid? + +Vad menas med a) primär energi b) nyttoenergi? + +Hur länge kommer jordens kända tillgångar av a) stenkol b) olja att räcka med +nuvarande produktionstakt? + +Vilket samband finns mellan energiförbrukning och levnadsstandard? + +Ta reda på var det finns outnyttjade fyndigheter av kol och olja! Sök förklara +varför dessa fyndigheter inte har exploterats? + +Vilka länder har stora tillgångar av uran? + +Diskutera vilka möjligheter som i framtiden kan finnas att direkt utnyttja +solenergin! + +Vilka energikällor skall man välja? Särskilt produktionsförhållandet mellan +oljan och stenkolet har bestämts av den tekniska utvecklingen. Oljans frammarsch +går i de flesta fall parallellt med förbränningsmotorernas ökade betydelse, +särskilt inom kommunikationerna och jordbruket. Kolet försvarar bäst sina +positioner inom järn- och stålframställningen samt gasproduktionen. Oljans +förbränningsvärde (ca 10000 cal per kg) ger den också ett försteg framför +stenkol (ca 7000 cal per kg). + +En mycket användbar energiform är elkraften, som är billig i transport och +distribution och lämpar sig för alstring av både ljus, värme och rörelsekraft. +Elkraften kan i sin tur vara antingen vattengenererad eller ånggenererad. +Vattengenererad (el hydrogenererad), alstrad av vattenkraftverk. Ånggenererad +(el termogenererad), alstrad av ångkraftverk el värmekraftverk, vilka kan drivas +med kol, olja el atombränsle. + +Fördelningen mellan hydro- och termogenererad elkraft i vissa områden. + +I kolrika länder kommer huvuddelen av elkraften från värmekraftverk. Till de +största i världen hör verket vid Frimmersdorf i ett brunkolsdistrikt vid Rhen. +Från detta verk levereras elkraft inte bara till hela Västtyskland utan också +till Beneluxländerna och Frankrike. + +Eftersom priserna på kol och olja är relativt fasta, bestäms avvägningen mellan +vatten- och ånggenererad kraftproduktion främst av anläggningskostnaderna för +vattenkraftverk. Dessa stiger kraftigt vid utbyggnad av mindre gynnsamma +vattendrag. I många länder, bl a USA och Sovjetunionen, tenderar kostnaderna för +nya vattenkraftverk att bli så höga, att anläggningarna ej blir ekonomiska om de +inte kan användas även för andra ändamål. + +I de fall både olja, kol och naturgas med fördel kan användas för +kraftproduktionen, har transportkostnadsfaktorn en avgörande betydelse för +avvägningen dem emellan. Så är t ex transportkostnaderna för oljan, vare sig den +går i rörledningar, s k pipelines, eller med tankfartyg, väsentligt lägre än för +det skrymmande kolet. Kolet har dessutom höga lastnings- och lossningskostnader. +Dessa kompenseras i regel inte av att kolet har lägre lagringskostnader än +oljan. + +De stenkolsdrivna värmekraftverken är därför liksom järn- och stålverken i regel +lokaliserade till brytningsområdena, t ex till de stora stenkolsdistrikten i +England, Västtyskland, Polen och Sovjetunionen. De länder som måste importera +fossila bränslen, använder i första hand oljedrift för sina värmekraftverk, t ex +det svenska Stenungsundsverket. + +Givetvis har också produktionskostnaderna en stor betydelse. Att utvinna olja, +naturgas och speciellt vattenkraft fordrar höga begynnelseinvesteringar (t ex +prospekteringar, borrningar och dammbyggen), men när väl produktionen är i gång, +blir kostnaderna väsentligt lägre än vid den arbetskrävande kolbrytningen. +Prospektering, systematisk efterforskning (t ex malm- och oljeletning). Stora +ansträngningar görs dock för att nedbringa kostnaderna vid kolproduktionen. I +Sovjetunionen prövar man att bryta kol med hjälp av vattenborrar, och i USA +söker man få ner fraktkostnaderna genom att transportera pulveriserat och +uppslammat kol i rörledningar. Lovande försök görs också att förgasa stenkolet +direkt i flötsläget för att transportera energin i gasform. Flöts, i sedimentära +bergarter inbäddad gång av stenkol e d . + +En annan betydelsefull faktor är, att oljan och naturgasen är både lättare och +renligare att handskas med än kolet. Detta har tillsammans med oljans höga +förbränningsvärde och mindre krav på lagringsutrymmen fått särskilt stor +betydelse för världens handelsflotta, som nu till drygt 90 % är oljedriven. + +Uppgifter + +Inom vilka industrigrenar är kol ännu den viktigaste energikällan? + +På vilka olika sätt kan oljan transporteras? + +Av vilka orsaker har man inom sjöfarten nästan helt övergått till oljedrift? + +Vilka faktorer avgör, om man främst skall bygga vattenkraftverk eller +ångkraftverk? + +Vilket av de tre länderna Västtyskland, Canada och Frankrike baserar sin +elkraftproduktion på a) huvudsakligen vattenkraft b) huvudsakligen värmekraft c) +ungefär lika delar vatten- och värmekraft? Förklara orsakerna till detta. + +Försök att med endast kartans hjälp ge några exempel på länder med goda +förutsättningar för produktion av vattenkraft? + +Vilka slutsatser kan av diagrammet på sid 152 dras beträffande sambandet mellan +levnadsstandard och energikonsumtion? + +Gruppmedlemmarna har förväntningar på varandra I varje grupp intar varje individ +en särskild position, han har en viss status. Status, eg tillstånd. Här: den +ställning en person intar i en grupp. En person kan få sin status på formell +väg, t ex genom att utnämnas till byrådirektör i ett verk eller genom att få +plats som chaufför. Han kan också få sin status som ett uttryck för gruppens +reaktioner gentemot honom, t ex genom att bli ledare för ett gäng. Den status +varje person får i sådana och liknande grupper bestäms av samspelet mellan +personernas individuella beteende och gruppens sammansättning och verksamhet. +Den som är ledare i en grupp kan ha en underordnad status i en annan. + +Till de flesta positioner i den sociala strukturen hör ett visst förväntat +beteende, en viss roll. Roll, det beteende som förväntas av en person t ex på +grund av att han har en viss position i gruppen. Förväntningarna är olika på +föräldrar och barn i familjegruppen, på ledaren och de övriga medlemmarna i ett +gäng, på 'basen' och 'jobbarna' i ett arbetslag, på män och på kvinnor. Hur fast +sådana rollförväntningar är knutna till olika positioner, det växlar mellan +olika grupper. En person kan röra sig mellan olika rollförväntningar, när han +flyttar sig mellan grupper som familjen, arbetsgruppen, gänget, idrottsklubben +etc i vilka han intar olika status. + +Rollerna kan sägas ha en informationsekonomisk funktion. (Se sid 15.) Det är ett +sätt för oss att bringa ordning och överskådlighet i de förväntningar vi har på +våra medmänniskor i olika situationer. + +Var och en av oss har flera olika roller. Vilka olika krav ställs på flickan i +dessa olika rollsituationer? + +Könsrollen En av de roller som vi föds till är könsrollen. Vissa beteenden +väntas av oss bara därför att vi är födda till man eller kvinna. De flesta av de +rollförväntningar vi har på varandra av könsrollskaraktär är inlärda och hör +samman med den kultur vi lever i. Många av våra invanda föreställningar om vad +som är manligt respektive kvinnligt har också satts under debatt. + +Rollförväntningar innebär inte bara att andra har förväntningar på att möta ett +visst beteende hos den som innehar en viss roll. Rollen påverkar också +rollinnehavarens förväntningar på omgivningens reaktioner mot honom liksom hans +förväntningar på sig själv. Vi har tidigare redovisat forskningsresultat som +tyder på att flickor har mindre förväntningar på hur ofta de blir valda av sina +kamrater än pojkar. + +I en undersökning 1965 om yrkes- och studieinriktning tillfrågades 582 pojkar +och 591 flickor om följande alternativ: Hemma tycker de + +1 att det är mycket viktigt att jag fortsätter i skolan så länge som möjligt. + +2 att jag ska gå kvar i skolan om jag vill själv. + +3 att det kvittar om jag fortsätter i skolan eller ej. + +4 att jag ska sluta skolan så fort jag får. + +Jag vet inte vad de tycker hemma om detta. + +Var och en av eleverna skulle ange vilket av de fem alternativen som var det +riktigaste för honom eller henne. Svaren fördelade sig enl tabellen för pojkarna +resp flickorna. + +I undersökningen ingick också intelligenstest och kunskapsprov. Både ifråga om +intelligens och skolkunskaper hade pojkgruppen och flickgruppen lika stora +förutsättningar att gå vidare till fortsatta studier. Icke desto mindre var det +en kraftig skillnad mellan grupperna ifråga om vad de trodde om föräldrarnas +förväntningar på dem när det gällde deras framtid. + +Om flickornas upplevelse av föräldrarnas inställning var riktig eller om den +också hade påverkats av traditionella könsrollsförväntningar hos flickorna +själva, säger ju siffrorna inte något om. De är emellertid intressanta som +uttryck för en av de kraftigast verkande rollförväntningarna som finns i +samhället. + +Våra bedömningar påverkas av gruppen I ett absolut mörkt rum förefaller en fast +ljuspunkt som man fixerar med blicken att röra sig (den s k autokinetiska +effekten). Autokinetiska effekten , en fast ljuspunkt i ett absolut mörkt rum +förefaller att röra sig. Riktningen och längden av den upplevda rörelsen är till +en början helt osystematiska. + +En i taget av ett antal försökspersoner fick under noggrant kontrollerande +betingelser ange hur långt de bedömde att ljuspunkten rörde sig. De fick göra en +sådan bedömning 50 gånger var. Resultatet blev att bedömningarna, som till en +början var mycket spridda, för varje person alltmer närmade sig ett stabiliserat +värde, olika för olika personer. Var och en hade alltså under bedömningarna +utbildat sin egen norm. Norm, något som man jämför individuella iakttagelser +med. Medeltalet av poängtal på en skrivning kan vara en norm för bedömningen av +en prestation. I nästa steg av undersökningen återkom samma personer, men de +fick nu göra om bedömningarna i grupper om två personer, varvid en i taget avgav +sina bedömningar. Gruppbedömningarna gjordes vid tre på varandra följande +tillfällen. + +I diagrammet redovisas medeltalen för två personer i en grupp dels av de +bedömningar som utfördes individuellt, dels av deras bedömningar vid vart och +ett av grupptillfällena. Vi kan konstatera att de individuella bedömningarna +förskjuts mot varandra i gruppsituationen för att till slut nästan helt +sammanfalla. Gruppnormen har varit starkare än den individuella normen. Den +individuella tolkningen av situationen förändras i riktning mot den tolkning som +utbildas i gruppen. + +Två personers bedömningar närmar sig varandra om de får göra sina bedömningar +tillsammans. + +Resultaten kan naturligtvis inte utan vidare generaliseras att gälla för vilka +situationer som helst. Även andra resultat talar emellertid för två viktiga +slutsatser. För det första: När en person sätts i en situation, där han saknar +underlag för hur han skall tolka tillgängliga stimuli, skapar han sin egen norm +så att han kan göra likformiga bedömningar och tolkningar. (Jfr resonemanget om +beredskap i kap 1 och 2.) För det andra: Den tolkning man gör av en situation, +då man befinner sig i en grupp, påverkas av den tolkning som görs av de andra +medlemmarna i gruppen. Detta gäller i synnerhet om situationen är sådan att den +endast ger vagt underlag eller inget underlag alls för tolkningen. + +Ytterligare ett exempel kan belysa i huvudsak samma problematik. För ett antal +grupper, med 8 personer i varje grupp, visade man en 'standardlinje' med vilken +tre andra linjer skulle jämföras. En av de senare hade samma längd som +standardlinjen. Uppgiften för personerna bestod i att ange vilken av de tre +jämförelselinjerna som var lika lång som standardlinjen. Sju av de åtta i varje +grupp hade i förväg blivit instruerade att svara på ett visst sätt och deras +bedömningar kom alltid först. Under de första tre försöken i varje grupp svarade +alla rätt, men från och med det fjärde svarade alla de invigda fel, men fel på +ett likartat sätt. Hur beter sig nu den åttonde? Det ser vi i tabellen på nästa +sida. + +Resultaten för de försökspersoner som deltog i gruppförsök utan att i förväg +vara instruerade. + +Av de studenter som deltog i gruppförsöken utan att vara instruerade var det +alltså 6 som gjorde felaktiga bedömningar 7 gånger. Ingen av de studenter som +gjorde sina bedömningar individuellt gjorde ens tillnärmelsevis så många fel. 12 +av barnen i 10-13-årsåldern och 26 av barnen i 7-10-årsåldern gjorde 7 fel var. + +På grundval av en intervju efter experimentet med de oinvigda som gjort +felaktiga bedömningar kunde man dela in dem i tre grupper: (a) de som faktiskt +trodde att de bedömt riktigt, (b) de som trodde att de själva måste ha misstagit +sig eftersom inte så många kan ha fel mot en enda person och (c) de som faktiskt +var medvetna om att de angav felaktiga bedömningar men som inte ville avvika +från gruppen. + +Situationen i det senast beskrivna experimentet skiljer sig från det föregående +genom att det som ska bedömas är mycket entydigt till sin karaktär. Trots att +tolkningen av situationen är så starkt bunden av de faktorer som ingår i den, +styrs bedömningen ändå i hög grad av sociala faktorer. + +Resultatet av andra experiment tyder på att också våra åsikter och värderingar +präglas av åsikterna och värderingarna hos medlemmarna i de grupper som vi +räknar oss till. + +Våra handlingar påverkas av gruppen Också för vårt beteende i övrigt spelar den +sociala miljöns karaktär en viss roll. Vi varierar i vårt beteende från +situation till situation beroende på vilka andra människor som finns med. + +Sexton personer kombinerades på olika sätt till tjugofyra grupper med fyra +personer i varje grupp. Var och en av personerna förekom tillsammans med +samtliga andra men endast en gång tillsammans med var och en av dem. Grupperna +ställdes inför tre olika uppgifter. På grundval av observationer som gjordes +under arbetet med dessa uppgifter skattades gruppdeltagarna i fråga om graden av +aggressivitet, effektivitet, samarbetsförmåga, insikt, auktoritära tendenser, +tendenser till individuella lösningar och ledarskap. Auktoritär, maktfullkomlig. +Resultaten var mycket entydiga. Om en medlem visar utpräglat aggressivt, +självständigt, initiativrikt, individuellt eller auktoritärt beteende, visar de +övriga medlemmarna i gruppen mindre av samma beteende än de gör i andra +situationer. + +Grupptillhörighet leder till konformitet De resultat som nu närmast har +diskuterats visar några förhållanden som också stöds av resultat från en stor +mängd andra studier: + +Våra handlingar, våra bedömningar, åsikter och värderingar styrs i viss +utsträckning av den grupp vi tillhör. + +Styrningen har till resultat konformitet hos medlemmarna i dessa avseenden. + +Grupptillhörighet leder till konformitet i många avseenden. De värderingar och +åsikter som finns i gruppen kommer till uttryck i gillande av vissa beteenden +och ogillande av andra. Den som vill bli accepterad upplever belöning eller +straff i de gillanden resp ogillanden som följer på olika beteenden. På detta +sätt styrs beteendet mot konformitet i en rad olika avseenden. + +Inte minst i uppfostran påverkas individens beteende i riktning mot konformitet. +Familjen är den grupp, vars värderingar och attityder under de tidiga barnaåren +bestämmer vilka belöningar och straff som ska utdelas för olika beteenden. +Därmed bestäms också vilka beteenden som kommer att förstärkas resp försvagas. +Familjen ingår i ett större sammanhang, samhället, som i sin tur har värderingar +och attityder som satt sin prägel på föräldrarna och bestämt deras attityder och +värderingar. Så ger den allmänna kulturella miljö vi växer upp i en konformitet +som i stort skiljer oss från andra kulturmiljöer. + +Man visar lätt konformitet även i sina protester mot det traditionella. + +I många olika sammanhang är vi utsatta för denna konformitetstendens. Det gäller +ifråga om språk, kläder, umgängesvanor, religiösa och nationella +föreställningar, matvanor, artighet osv. Bakom det gemensamma beteendet i många +av dessa avseenden ligger gemensamma värderingar. + +Vissa seder hos folk i andra kulturmiljöer förefaller oss ofta egendomliga. Vi +ser helt förnuftsmässigt på dem, eftersom vi inte har de värderingar som ligger +bakom. Det förefaller oss t ex egendomligt att man kan sätta ut mat åt de döda +på gravar i Indien. Vi tycker ju att vi vet att de döda inte har någon glädje av +maten. Men vi finner det helt naturligt att själva placera ljus på gravarna i +Sverige på allhelgonadagen. + +'Det är inte fråga om dom, det är fråga om en av oss.' Sverige: nästan alla har +det bra, har en relativt tillfredsställande inkomst, har bil och TV och medel +därutöver att köpa litet annat också - och för dem som har det svårt har +samhället satt upp ett skyddsnät av socialhjälp och socialförsäkring. Det är ett +system som är känt över hela världen. + +Två statliga utredningar, arbetande under år 1970, har blottlagt den bistra +utvecklingen bakom den svenska välfärdsfasaden. Det är kapitalskatteutredningen +och låglöneutredningen: + +En miljon svenskar är lågavlönade. + +Ytterligare en miljon är arbetslösa men det syns inte i den officiella +statistiken. + +Av de mest lågavlönade är två tredjedelar kvinnor och kvinnor förblir i regel +lågavlönade hela sitt liv. + +Bäst tjänar byråkrater, utredare och administratörer. + +Sämst har de ensamma mammorna det, den grupp som mest tvingas söka socialhjälp. + +Riskerna för olycksfall, förgiftningar och yrkesskador är större i de sämre +betalda jobben. + +Låglöneutredningen handlar om de människor här i landet som har det ekonomiskt +svårast - från de vanliga lågavlönade till dem som lever i ren misär. De största +bristerna finns i de större städerna och längst ut på landsbygden. + +I det förmögna Sverige saknar hälften av hushållen egendom. En tredjedel av +löntagarna saknar egendom totalt. Så många har alltså så klena inkomster att de +inte har kunnat spara - och så många lever så oskyddat att de drabbas hårt även +av obetydliga ekonomiska påfrestningar. + +I runt tal 300000 löntagare, dvs. drygt var tionde, har 1970 under 6:50 i +timmen. Drygt var tredje kommer under LO:s låglönegräns, 20000 / år. Hur klarar +de sig? + +Ett par hundra tusen svenskar har ingen hjälp med sin försörjning, ingen eller +bara en obetydlig inkomst. Folkpensionen ger - så småningom - en +standardhöjning. + +De människor som har de sämsta inkomsterna eller inga inkomster alls, varför har +de hamnat i den situationen? + +'Blotta tanken på ett samhälle utan sociala problem är absurd. Man måste alltid +räkna med - oavsett samhällsform - att vissa av oss kommer att befinna oss i +eller försätta oss i sådana tillstånd eller förhållanden att vi inte kan fungera +på ett riktigt sätt i t.ex. arbetet eller i våra relationer till andra +människor.' + +Låglöneutredarna svarar: De som arbetar har väl i och för sig någon inkomst, +studerande har lånemöjligheter. De som råkar mest illa ut är de som inte kan få +arbete , inte tillräckligt i varje fall, inte har pension, inte är gifta - och +en stor grupp är i hög grad sjukliga men inte så sjuka att de får pension. Många +har rätt till förtidspension men har inte kunnat utnyttja den rätten. I +utredningens material finner man att av dem som har mindre än t.ex. 5000 kr / år +är det bara ca en tiondel som har socialhjälp. Vi har ett socialhjälpssystem som +nog är rätt väl tänkt men det fungerar inte alltid. + +Låglöneproblematiken är inte bara en fråga om att vara hänvisad till slumnivå +och sociala bidrag. I ännu högre grad är det fråga om att livet igenom jobba i +ett tungt, slitsamt, smutsigt och ofta riskfyllt arbete och att aldrig kunna ta +sig ur sitt låglöneläge - att som påbröd på det dagliga slitet ha vardagens +ekonomiska bekymmer. + +Socialvårdarna svarar: Tyngdpunkten i samhällets ansvar för den enskilde +medborgarens ekonomiska trygghet ligger i socialförsäkringarna. Där dessa inte +räcker till skall socialhjälpen komma in och bygga på. Tyvärr dras man med en +del fördomar från den föregående fattigvårdslagen. Fortfarande är socialhjälpen +kringgärdad av en omfattande detaljgranskning och ett visst kineseri varför +många känner motvilja, t.o.m. ångest, för att söka hjälp. Man ser inte biståndet +som en rättighet om man är sjuk, har det bekymmersamt eller är handikappad så +att man behöver ekonomiskt stöd, kanske bara för tillfället. + +Socialhjälpslagen Den obligatoriska hjälpen regleras i § 12. Frivillig hjälp kan +kommunen ge enligt § 13. Som lagen nu är formulerad står det kommunerna fritt +att tolka denna paragraf. Den ger också möjlighet att underlåta att ge hjälp. +Det kan alltså bero på om man bor tjugo meter på ena eller andra sidan av en +kommungräns då man behöver socialhjälp. En snäv tolkning fördröjer +rehabiliteringen och kostnaderna växer - snålheten bedrar visheten. + +En procent av 27 miljarder Folkpensioner, barnbidrag, bidragsförskott, +sjukpenning m.m. drar 27 miljarder 1970. Socialvården tar en procent därav. +Kommunerna tjänar definitivt på nödställda människors negativa uppfattning om +socialhjälpen, att det är hemskt och förnedrande att begära sådant. Utgifterna +skulle bli betydligt större om folk här gjorde sin rätt gällande. + +De sociala och mänskliga problem socialvården i dag brottas med kommer att +förvärras och fördjupas om man inte går in för att mindre söka efter fel, +brister och sviktande funktioner hos enskilda personer eller primärgrupper än +förekomma uppkomsten av sådana problem. + +Utan säkerhetsmarginaler, utan livbojar Det är svårt att hitta gemensamma +kännetecken för den stora gruppen som är utan inkomster över huvud taget - det +ligger många orsaker bakom. Många befinner sig strax ovanför den gruppen och +riskerar ständigt vid en eller annan påfrestning att ramla ner. Den låga lönen +ger extra stor otrygghet vid arbetslöshet och skapar hälsorisker. Det är +säkerligen skadligt för hälsan att leva på låg lön. I och med att hälsan sviktar +blir lönen ännu lägre och spiralen kommer i gång neråt. + +Ett nytt, ett modernt arbetslöshetsbegrepp Hur stor är arbetslösheten egentligen +här i landet? Det beror på hur man definierar begreppet arbetslös. Fortfarande +gäller tjugotalets syn: för att räknas som arbetslös måste man gå och söka jobb +aktivt, helst på en arbetsförmedling. I sjuttiotalets samhälle vidgas begreppet: +då kommer arbetslöshetsöversikterna att ta med bl.a. dem som vill ha arbete men +inte kan, därför att de inte kan få barntillsyn. En av de främsta orsakerna till +den dolda arbetslösheten och behovet av socialhjälp hos kvinnor i dagens Sverige +är just bristen på god barntillsyn. + +Ljudbildbandet Tryggare informerar om våra sociala förmåner. Framställt av +Utbildningsförlaget i samarbete med Försäkringsbolaget Trygg. - Övre bilden: Vid +arbetsmarknadsutbildningens kurscentra kan man bl.a. få grundläggande +yrkesutbildning eller gå omskolnings- och fortbildningskurser. Man kan då få +olika slags bidrag för sitt och familjens uppehälle. - Nedre bilden: Vår +tillvaro kan också förändras , rivas sönder av en olycka, en sjukdom. När alla +förebyggande åtgärder varit förgäves gäller det nu att hjälpa och lindra. + +AMS söker behandla manliga och kvinnliga arbetssökande lika, ingen avdelning +eller linje är spärrad. Inom den fackliga rörelsen strävar man med all kraft +efter att göra män och kvinnor likvärdiga på arbetsmarknaden. Det synes dock +vara långt kvar innan företagen gör det helhjärtat. Här måste ställas nya krav +på företagarna och deras politik. + +Vad är socialpolitik? Alla socialpolitiska handböcker är lika överens när det +gäller att betona hur svårt det är att med några meningar försöka definiera vad +socialpolitik är. Alla former av den s.k. välfärdspolitiken kan sägas vara +socialpolitik. Nästan alla former av den ekonomiska politiken och utvecklingen +har vidare en socialpolitisk återverkan. + +Socialpolitiken vill i en första etapp syfta till en viss garanterad +minimistandard och därmed en viss trygghet för alla medborgare. Socialpolitiken +är därför välfärdssamhällets främsta vapen mot de fiender som ständigt hotar den +trygga tillvaron. Fienderna kan heta sjukdom, olyckor, fattigdom, svält, +arbetslöshet. + +En konventionell systematisering av socialpolitiken brukar innehålla följande +tre byggstenar: + +* förebyggande socialpolitik + +* hjälpande socialpolitik + +* strukturomdanande socialpolitik + +Av de två första är givetvis den förebyggande den avgjort betydelsefullaste. Det +gäller att så långt det är möjligt försöka förhindra att otrygghet uppstår och +därmed ett akut hjälpbehov. Om någon trots allt passerar eller kommer nära +otrygghetens tröskel skall den hjälpande formen automatiskt träda i funktion. +Den strukturomdanande syftar främst till att skapa större ekonomisk jämlikhet +mellan medborgarna, dvs. till en inkomstutjämning. Den strukturomdanande är +strängt taget ett led i den förebyggande genom att man från de rika till de +fattiga överför pengar, vilka bör bidra till att förhindra att akut hjälpbehov +uppstår. Läs närmare härom på s. 295 ff. + +Socialpolitiken i ett internationellt perspektiv En sak som man måste komma ihåg +är att socialpolitiken och välfärdsideologin inte är något unikt svenskt. +Visserligen ligger vårt land bland de främsta i världen då det gäller att +tillämpa välfärdsideologin, men våra nordiska grannländer och en rad andra +länder har också ett omfattande socialpolitiskt program. 1960-talets +socialpolitiska utredningar innehåller många sidor om förhållandena utomlands, +inte minst i övriga Norden och EEC-området. Det finns internationella +strävanden, i synnerhet inom EEC, till en synkronisering just av +socialpolitiken. + +Rubriken 'Socialpolitiken i ett internationellt perspektiv' måste också +innefatta ett omnämnande av u-landshjälpen. De rika ländernas utvecklingshjälp +till de fattiga länderna är egentligen inget annat än just en solidaritets- och +socialpolitik på det internationella planet. + +Sveriges insatser för u-hjälp, fältverksamhetsanslaget 1969/70-1971/72 , enligt +SIDA, beräknad ämnesfördelning. + +Socialpolitiken i ett historiskt perspektiv Förr, då vi hade ett utpräglat +bondesamhälle i Norden, som byggde på naturahushållning, var det familjen och +släkten som försökte lösa de problem som uppstod på grund av ålderdom, sjukdom +osv. Med industrialiseringen och befolkningsomflyttningarna följde ett allt +starkare behov av socialpolitiska insatser. Familjen kunde inte längre ensam +klara de otrygghetsproblem som uppstod. Den moderna socialpolitiken tog sin +början med att olika politiska rörelser, främst arbetarrörelsen men också +liberalerna, framförde krav på frihet från nöd och fruktan, från arbetslöshet, +svält och misär. Dessa primära krav har i huvudsak tillgodosetts men fördenskull +har inte den socialpolitiska reformivern avtagit. Kraven har vuxit vidare och +medfört att man vill ha garantier för trygghet för en viss minimistandard för +alla medborgare. Ungefär till denna etapp har den nordiska och stora delar av +den europeiska socialpolitiken kommit i dag. Men utbyggnaden är inte klar i +något land och det kommer den inte någonsin att bli. + +Samtidigt som garantin för den ekonomiska tryggheten för de stora grupperna har +byggts ut har den enskilda människans problem kommit allt starkare i förgrunden. +Detta har uttryckts så att när socialpolitiken väl har blivit generell kan den +börja bli individuell. + +Socialpolitiken i det nordiska välfärdssamhället I morgondagens socialpolitik +blir det inte nog bara med att trygga rätten till ett existensminimum för den +enskilde. Som mål för dagens och morgondagens politik skulle kunna sättas: Varje +medborgare skall ha rätt och möjlighet att leva aktivt med i samhället allt +efter sina förutsättningar, dvs. sina anlag och intressen. Var och en skall ha +möjlighet till att göra en insats i arbetslivet och till att leva i social och +kulturell samvaro med andra. + +Av denna anledning kräver en modern uppläggning av socialpolitiken dels en +vidareutveckling av trygghetsunderlaget, t.ex. socialförsäkringarna, dels en +allt starkare utveckling av det sociala arbetet. Genom den nu pågående +socialpolitiska reformeringen i Norden strävar man så långt det är ekonomiskt +och personellt möjligt efter att försöka hjälpa den enskilda, svagare +samhällsmedlemmen eller gruppen ut ur ensamhet och isolering till en aktivare +tillvaro i samhälls- och yrkeslivet. Detta är varje enskilds rättighet, men den +kan realiseras bara om samhällets insatser i högre grad än hittills anpassar sig +till dessa minoriteters och enskilda människors behov. En intensifierad +samhällsvetenskaplig forskning efterlyses ofta i detta sammanhang. + +Ett modernt socialpolitiskt program kräver därför en långtgående integration +mellan bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och familjepolitiken. Denna +integration måste dessutom kompletteras med speciella åtgärder för att de +svagare grupperna i samhället skall kunna uppnå ungefär samma valfrihet som +andra samhällsgrupper. + +Barnfamiljerna, utbildningssamhället och socialpolitiken Förr då familjen +vanligen var mycket större än nu och det alltså var stor åldersskillnad mellan +de äldsta och yngsta barnen i en familj gick kanske de äldsta ut i +förvärvsarbete i 15-årsåldern eller tidigare samtidigt som deras småsyskon i +förskole- och skolåldern fanns kvar hemma. De äldsta syskonen bidrog t.o.m. i +några år till familjens försörjning. I dag fortsätter allt fler ungdomar +skolgången till 20-årsåldern. För 20 år sedan skaffade sig mindre än 10 % av +20-åringarna studentexamen eller en liknande utbildning. Snart är denna siffra +uppe i 40 %. Självfallet medför denna förlängda skolgång - utbildningssamhället +- ekonomiska påfrestningar både för familje- och statsbudgeten. Hur stor del av +den ekonomiska bördan skall familjen bära? De inkomster som barnen längre fram +som förvärvsarbetande vuxna lämnar till samhället är inte en intäkt som kommer +företrädesvis deras egna föräldrar till godo. Det är en inkomst som skapar +standarden för välståndssamhällets alla grupper, också för dem som aldrig +fostrat upp några barn. + +Ungefär på detta sätt argumenterar man i de familjepolitiska reformer som håller +på att genomföras i vårt land. Man säger att även om föräldraansvaret bör vara +grunden i barnens uppfostran så måste det i ett välfärdssamhälle vara ett +gemensamt ansvar för att barnfamiljerna har en ekonomisk standard som inte +alltför mycket skiljer sig från medelsituationen i samhället. Det finns många +olika sätt att familjepolitiskt lösa detta delade ansvar. Här skall bara +socialförsäkringar, barnbidrag, barndaghem, bostadspolitik och social service +omnämnas. + +I Björn Runeborgs pjäs Väckarklockan, som sändes i TV i mars 1970, får sexårige +Jonny ta hand om sig själv ensam medan mamma är på sitt jobb. När väckarklockan +ringer, går han till sin lekskola. + +'När man absolut behöver så trodde jag ändå att det skulle gå att få en +daghemsplats, sade en mamma i en intervju kring TV-pjäsen Väckarklockan. + +De två amerikanska sociologerna Parsons och Bales menar att rollsystemet i (den +västerländska) familjen kan analyseras efter två dimensioner. + +Den ena dimensionen är auktoritet eller makt; se figuren nedan. Vi ser att +fadern har högre auktoritet än modern. Av barnen, som är underlägsna föräldrarna +i makt, har sonen större auktoritet än dottern. + +Den andra dimensionen rör funktioner som familjens medlemmar fyller. Dessa +funktioner delas vanligen upp i instrumentella och expressiva. Den som fyller en +instrumentell funktion kallas ibland för sakledare. Enligt Parsons och Bales är +det fadern som har sakledaruppgifter. Han representerar familjen utåt, han +bestämmer om den materiella försörjningen, han upprätthåller ordning, bestraffar +och belönar. Den expressiva funktionen utövas huvudsakligen av modern. Det är +hon som svarar för de inre relationerna mellan familjemedlemmarna. Hon +tillgodoser medlemmarnas emotionella behov, hon vårdar dem, hon medlar mellan +dem osv. Se figuren, som också visar barnens placering efter denna andra +dimension. + +Auktoritetssystemet i stockholmsfamiljer Hur auktoriteten upplevs i +stockholmsfamiljer kan vi läsa om i Gustav Jonssons och Anna-Lisa Kälvestens +undersökning '222 stockholmspojkar' (Uppsala 1964). + +I intervjuer fick föräldrarna till dessa pojkar svara på frågan' Vems ord väger +tyngst, Ert eller Er makes / makas om Ni är av olika mening om en sak?' Här är +svaren i procent: + +Svarsfrekvenserna bestyrker i någon mån Parsons och Bales' antagande. Båda könen +anser att manlig dominans är vanligare än kvinnlig. + +Också pojkarna fick uttala sig om dominansmönstret. Man bad dem att fullborda en +sats som började så här: 'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...' Svaren +återges nedan. + +Uppställningen visar att pojkarna oftare än föräldrarna tilldelar fadern makten. +Det är inte klart varför det förhåller sig så. Det skulle för övrigt vara +intressant att veta hur flickorna ser på maktförhållandet. + +Vi har sett att Jonsson / Kälvestens undersökning i viss mån stöder Parsons och +Bales. Deras teoretiska schema har dock kritiserats som alltför grovt och +abstrakt. I praktiken, har man invänt, varierar olika familjer kraftigt +sinsemellan när det gäller fördelningen av roller. + +Den hårt rollbundna familjen är dessutom på avskrivning. En känd amerikansk +familjesociolog, E. W. Burgess, talar om den nya familjen som kamratfamiljen +(companionship family). I denna, säger han, fördelas rollerna ganska fritt och +efter vad som passar båda parterna. Den av makarna som bäst behärskar ett visst +område dominerar där. Vidare är det inte yttre band som håller samman familjen +utan medlemmarnas känslor för varandra. Också barnens ställning är förändrad. De +är inte längre undersåtar. I den nya familjen har de avancerat till delägare. + +Några typer av stockholmsfamiljer Burgess har betecknats som optimist: han målar +en för ljus bild av verklighetens familjer. + +Jonsson / Kälvesten har försökt att klassificera sina stockholmsfamiljer i olika +grupper. Vi ser med författarnas hjälp på de tre vanligaste typerna: + +Den traditionella bondefamiljen inflyttad i en stadsvåning + +Detta är enligt Jonsson / Kälvesten den familjetyp som med små variationer tycks +dominera inom arbetarklassen. Så här beskriver de familjens verklighet: + +'Far fyller en roll som en kugge i den stora stadens arbetsliv, en liten +oansenlig anonym roll som lika bra skulle kunna fyllas av någon annan. (Hur +skulle det kunna vara annorlunda, när man kommit som ung man till Stockholm från +Norrland eller Småland och inget annat kan än hugga skog och hjälpa till i +lantbruk?). Mor är vanligen enbart hemmafru, kanske hon tagit en städning eller +några timmars avbytning i närmaste mjölkaffär för att få litet klädpengar och +komma ut litet. Ingen av familjen lever med sitt hjärta i storstaden, de vistas +där men brukar den inte ... De lever som deras egna föräldrar gjorde, +skilsmässor och sådant är inte något för dem. Att far är den som bör fälla det +avgörande ordet, tycker båda ... fastän de ibland erkänner att det kanske inte +är så helt med den ordningen just i deras hem. Fadern är ju inte så mycket +hemma. Det blir så att mamma måste ta befälet över barnen i den dagliga lunken +mer än i bondehemmen.' (222 stockholmspojkar, s. 303.) + +Direktörernas familjetyp + +Denna familjetyp förekommer i socialgrupp 1. Rollfördelningen mellan man och +hustru är mycket tydlig. + +'Familjefäderna är effektiva och ytterst upptagna män. Hustrurna är värdinnor i +stora vackra hem, ibland dessutom hårt arbetande hemslavinnor eftersom hemhjälp +tryter. Männen i deras familjer säger att de är belåtna med sitt arbete men får +för litet tid över från arbetet, bl.a. för familjen. Att de skall ha sina fruar +hemma är självklart - någon gång har de direkt satt sig emot att hustrun gett +sig ut i arbetslivet. De flesta av fruarna har nog inte gjort allvarligt menade +försök. Men de talar längtansfullt om att de skulle vilja ha ett 'riktigt +yrke'.' (222 stockholmspojkar, s. 305.) + +Kamratfamiljen + +Det är den familjetyp som kommer i närheten av Burgess' 'companionship family'. +Jonsson / Kälvesten hittar den i alla tre socialgrupperna. Numerärt omfattar den +hälften av det undersökta materialet. Här är några exempel: + +'I socialgrupp 1 har vi träffat ämbetsmannen med heltidsarbetande hustru i något +lägre lönegrad, men båda välbeställda kvalificerade yrkesmänniskor. Det hade +inte alltid varit något idealäktenskap. Han hade haft dålig mage - av nervösa +orsaker säger de båda. Ett av de tre barnen hade trasslat med både sömn och mat +och tvingat mamman att ta sig helt ledigt ett år längre än beräknat. +Hemhjälpernas kvalitet hade förstås växlat. Det hela har varit ett puzzel. Men +nu tycker de att alla familjemedlemmarna har sitt värsta bakom sig. Nu är barnen +halvvuxna och man har ingen hemhjälp. Alla hjälps åt ... + +Som ett exempel från medelklassen kan vi ta köpmansfamiljen, där båda arbetar i +ett eget blomstrande företag. Hon går ifrån kontoret litet tidigare ibland för +att sköta hushållet. De två barnen i läroverksåldern sköter bestämda uppgifter. +Pappan är den ständige lille hemförbättraren med hammare och målarpensel. Diska +är ju inte lika roligt, det förstår frun så väl. Men nog är deras livsform +kamratlig. Modernare än så har vi just inte idag. + +Arbetarfamiljerna av kamratskapstyp lutar ibland en liten smula över åt +modersdominans (också i de välintegrerade).' (222 stockholmspojkar, s. 306-307 +.) + +Rollfördelningen Hur mycket mannen hjälper till i hushållet beror på i vilken +utsträckning hustrun förvärvsarbetar utanför hemmet. Data finns från en +undersökning utförd år 1957 av professor Carin Boalt. (1000 husmödrar om +hemarbetet, Konsumentinstitutet meddelar, 1961:9.) + +Mannens vanligaste insats gäller skoborstning (förmodligen är det de egna +skorna). I 58 procent av hushållen hjälper han till med detta. Några av de mer +väsentliga bidragen redovisas i tabellen. + +Mannens hjälp är som synes störst, när hustrun på heltid förvärvsarbetar utanför +hemmet. De tre största hjälpinsatserna gäller då diskning (33 %), barnskötsel +(23 %) och storstädning (23 %). Det är dock långt ifrån fråga om någon jämlik +fördelning. + +Carin Boalts undersökning är nu ett tiotal år gammal. Man får anta att det +numera och speciellt i de yngre familjerna råder en något mer likformig +arbetsfördelning. + +Socialt beteende Kommunikationen mellan de olika individerna inom en art +resulterar ofta i gruppbildningar av olika storlek och styrka. Beteckningar som +hjord, flock, stim och koloni är uttryck för sådana temporära eller mer +permanenta samhällsbildningar hos olika djur. Hos insekterna möter vi exempel på +en högt organiserad samhällsbildning med stark differentiering mellan +individerna (del 1, s. 87). I etologisk mening räknar man emellertid också +fortplantningsbeteende, vård av avkomma m.m. till socialt beteende, även när det +gäller arter som i övrigt lever solitärt, dvs inte bildar samhällen. En av +förutsättningarna för ett socialt beteende är att individerna kan känna igen +varandra och att en kommunikation kan åstadkommas mellan dem. + +Solitära getingar gräver ett par cm djupa bon med en enda 'cell' i botten. +Getinghonan dödar en fjärilslarv, för den till boet och lägger ett ägg på bytet. +Getinglarven som utvecklas här uppföds med fjärilslarver som fångas av honan. +Beteendet visar en viss flexibilitet. Så anpassas antalet fångade näringslarver +efter den egna larvens utveckling i boet. + +Fortplantningsbeteende hos små skorpioner (pseudoskorpioner) som finns bl.a. i +markfaunan. Efter en dans fram och tillbaka avsätter hanen en skaftad kapsel med +sädesceller och lockar med rörelsemönster och doft honan mot denna. + +Hjälp med att komma åt besvärliga småkryp där de är svåråtkomliga hör till god +ton i tordmularnas umgängesliv. + +Hos marina djur, såsom sjöborrar och ostron, vilka saknar vanliga +kommunikationsmöjligheter, släpps i regel sädescellerna fritt ut i vattnet. +Detta stimulerar honorna till äggläggning, varigenom fortplantningen säkras. I +dessa fall använder man inte termen socialt beteende. Däremot är spiggens lek +med dess olika nyckelretningar, äggläggningen och hanens vård om avkomman ett +för oss redan känt exempel på socialt beteende. Fåglarnas parvisa bobyggnad, +ruvning av äggen och matning av ungarna utgör också ett nedärvt system av +beteenden, vilkas olika delar utlöses av bestämda signaler. Villkoret för ett +socialt beteende är alltså ett visst samspel mellan individerna. Hos däggdjur +kan den sociala enheten, djurfamiljen, bestå under längre tid. Ett exempel är +schimpansen, där ungarna under flera år står under föräldrarnas uppsikt. + +Socialt beteende innebär samspel mellan individerna. Socialt beteende kan även +resultera i samverkan i större grupper, ofta utan samband med fortplantningen +(fig. 20). Kända exempel är fiskarnas stim, vargarnas flockar och hovdjurens +hjordar. Många fåglar, t.ex. kajor, har gemensamma nattvisten. I en sådan +temporär flockbildning reagerar hela flocken på en enskild fågels skräcksignal. +Liknande förhållanden finner man hos häckande måsar. Exempel kan också hämtas +från fiskarna och däggdjuren. Om en elritsa i ett stim såras, utgör blodet i +vattnet en skräcksignal för de övriga i stimmet. Bäverns smällande med svansen +mot vattnet vid fara är också en varningssignal för hela kolonin. + +Upptäcker en flock flygande starar en rovfågel som jagar dem, bildar de en +mycket tät flock. Risken för att rovfågeln skadas genom kollision är nämligen +mycket stor om den störtar sig in i en tät flock. + +Hävdandet av reviret Hos fåglar är en arts häckningsområde uppdelat i revir med +en hane i varje. Revirens storlek kan för olika arter variera inom vida gränser. +På ett fågelberg med häckande mås- eller alkfåglar blir naturligtvis utrymmet +för varje par minimalt. För sångfåglar brukar däremot reviret bestå av ett +mindre område med ett busksnår eller några träd. Hanen hävdar sitt revir med +sången, men denna verkar sannolikt även attraherande på honan. Efter +parbildningen deltar även honan i hävdandet av reviret. + +Hos däggdjuren begränsas ofta reviren genom doftsignaler. Grävlingen märker träd +och stenar i revirets ytterområde med sekret från en körtel vid analöppningen. +Bäverns markering med bävergäll har tidigare nämnts. Björn och visent stämplar +sina revir med urin (fig. 22). Hos former med nattliga vanor, t.ex. halvapor, +underlättar sådana doftstaket även djurets orientering inom området. + +Tjuren av europeisk bison märker ut sitt revir genom att med hornen barka av ett +stycke från trädstammen. Han rullar sig i sin egen urin och gnider sig mot +trädstammen. + +Fiskar som är utrustade med elektriska organ, t.ex. den sydamerikanska darrålen, +kan ge strömstötar på ända upp till 600 volt. Dessa organ utnyttjas sannolikt +vid fångst av byte. Det finns emellertid även 'lågspänningsfiskar', t.ex. +nilgäddan, som kontinuerligt utsänder impulser av omkring 5 volts spänning och +med en frekvens av ca 300 per sekund. Störningar i detta elektriska fält +registreras av receptorer i sidolinjeorganet. Vissa omständigheter tyder på att +dessa elektriska impulser har betydelse för djurens orientering. Möjligen +tjänstgör de även som ett kommunikationssystem inom arten, bl.a. vid +revirhävdandet. Dessa arter lever på lokaler, där vattnet är grumligt och sikten +obetydlig. Hos andra fiskar utgör färgen och fenföringen signaler vid +revirhävdandet. Många fiskar har liksom kräftdjur och valar även akustiska +signaler. Karpar producerar t.ex. knorrande och brummande läten, som är +karaktäristiska för arten. Marina fiskars mottagning ligger inom området +100-1500 herz. Valarnas ljudkommunikation når ultraljudområdet. En tumlare +uppfattar svängningar upp till 150000 herz. Störningar mellan dessa gruppers +ljudsignaler torde alltså inte förekomma. + +En s.k. lågvoltsfisk i sötvatten lokaliserar föremål i omgivningen genom +störningar i sitt elektriska fält. Har föremålet högre ledningsförmåga än +vattnet - i försök med t.ex. metallstav, i naturen djurkroppar - konvergerar +kraftlinjerna. Har det lägre ledningsförmåga, t.ex. luftblåsor och stenar, +divergerar kraftlinjerna. + +Bobeteende och flockbeteende Olika djurarters beteende i samband med +parbildning, bobyggnad och vård om avkomman har studerats noggrant. Storspiggens +lek- och bobeteende har beskrivits som ett exempel (s. 4). + +Ingående undersökningar av gråtrutens beteende under motsvarande förhållanden +har utförts av Niko Tinbergen. Före parbildningen lever gråtruten i flockar, +vilkas beteende ofta påverkas av reaktionen hos ett eller ett par enstaka djur. +Om en trut börjar skrika mot en inkräktare, gör snart hela flocken detsamma. En +ropar det rytmiska ga-ga, och hela flocken lyfter. Under våren sker parbildning +varvid det är honan som tar initiativet. I och med parbildningen och bobyggandet +följer beteendet andra mönster. Särskilt hos hanen blir kampbeteendet mot +inkräktare framträdande. Liksom hos andra måsfåglar, som häckar i täta kolonier, +försvarar trutarna mycket små revir på häckningsplatsen. Utom dessa individuella +borevir har trutarna även 'kommunala' områden, där annan aktivitet än boförsvar +kommer till synes. Sedan äggen lagts, ruvar honan och hanen omväxlande, och båda +föräldrarna deltar senare i matningen av ungarna. En intressant detalj i +beteendet är att ungarna pickar mot den vuxna trutens näbb, på vilket truten +svarar med att mata ungen (fig. 24). I försök med attrapper har man visat att +pickningen är ett fixt rörelsemönster, vars nyckelretning är den röda fläck som +gråtrutens gula näbb är försedd med. En näbbattrapp med röd fläck gav fyra +gånger så många pickningar per tidsenhet som en naturtrogen modell utan röd +fläck. Det visade sig även, att röd färg på fläcken gav betydligt fler svar än +varje annan färg. + +Attrapper av gråtrutshuvud med näbbfläck i olika färger och utan fläck. +Staplarnas längd visar antalet pickningar som utlöstes av de olika modellerna i +försöket. + +I pingvinernas kolonier lever djuren parvis och kommunicerar med varandra genom +igenkännings- och hälsningsceremonier. Honan och hanen samverkar vid vården av +ungarna. Är båda föräldrarna ute och fiskar, hålls inkräktare borta av särskilda +vaktare. Vägarna ner till havet görs i ordning genom ett samfällt arbete av +kolonins medlemmar. + +Ledarskapet i däggdjursflockar är i motsats till förhållandet hos fåglar mer +permanent. Ledaren för flocken bestämmer riktning och hastighet vid +förflyttning, väcker alarmberedskap, tar initiativ till betning etc. Maktkampen +utspelas i form av strider mellan de starkaste handjuren. Hos hjortdjur kan +uppgifterna vara fördelade på olika individer. + +Den biologiska betydelsen av socialt beteende Samarbetet mellan individerna inom +en grupp grundar sig på ett socialt beteende. Detta gäller såväl +fortplantningsbeteende, vård av avkomma som samvaro utanför familjen i grupp. +Systemet av utlösare, nyckelretningar, i det sociala beteendet innefattar bl.a. +akustiska, optiska och kemiska signaler. Hur olika former av social organisation +uppkommit är till största delen obekant. Men tendensen att signalera och ge svar +ärvs från generation till generation och är därmed föremål för en evolution på +samma sätt som andra ärftliga egenskaper. + +Under evolutionen har djur med grupp- eller samhällsbildande beteende gynnats +vid selektionen. Vid ogynnsamma klimatförhållanden eller vid angrepp av rovdjur +har gruppen större möjligheter att överleva än det ensamma djuret. Solitära +gnagare gräver t.ex. sämre gångsystem än de som lever i samhällen och faller +därför lättare offer för rovdjur. I en fågelkoloni stimulerar paren varandra +till häckning, och frekvensen av denna visar en nedgång om populationens storlek +sjunker. Även i detta fall gynnas alltså arten av kolonibildningen. + +Två tumlare hjälper en sårad artfrände att hålla näsöppningen över vattnet. + +Putsarfiskar som rengör en flodhästs hud från slem och parasiter. Många arter av +putsarfiskar finns i korallreven, där de putsar andra fiskarter fria från bl.a. +parasiter, t.o.m. i munnen. Denna aktivitet grundas på signaler mellan arterna. + +Gruppbildning ger också möjlighet till en fördelaktig arbetsfördelning. De +samhällsbildande insekterna ger goda exempel på detta. Det sociala beteendet hos +insekter är dock mera stereotypt än hos däggdjur, och beteendemönstren är inte +direkt jämförbara. Hos samhällsbildande insekter, som för övrigt endast omfattar +tre procent av alla insekter, har man genom studiet av bärnstensfaunan från +Östersjöområdet kunnat spåra den sociala differentieringen tillbaka till tidig +tertiär. + +Bisamhället är ett av de högst organiserade insektsamhällen. Det kännetecknas av +en stark morfologisk differentiering mellan individerna och ett +kommunikationssystem, som bygger på syn-, lukt- och känselsinne. Den strikta +arbetsfördelningen eller hierarkin mellan samhällsmedlemmarna baseras på ett +rikt system av signaler. Bidansens uttrycksmöjligheter visar rörelsemönstrens +betydelse som kommunikationsmedel. Beteendet utgörs huvudsakligen av fixa +rörelsemönster i motsats till förhållandena hos däggdjur och människa. Under +extrema miljöförhållanden kan en viss plasticitet i beteendet iakttas, t.ex. +arbetsbinas omställning till andra arbetsuppgifter än de normala för +åldersstadiet ifråga (del 1, s. 88). Deras beteende följer som bekant en bestämd +utvecklingsföljd: amning, vakthållning, nektarhämtning etc. Socialt beteende och +språk hos bin förvärvas inte som hos oss med viss möda under hela livet utan +nedärvs fixt och färdigt. Ur biologisk synpunkt kan det fixa, nedärvda beteendet +vara en fördel, eftersom insekternas liv är relativt kort och inlärning är en +tidskrävande procedur. Risken för felprestationer blir också mindre. Hos högre +utvecklade djur och speciellt då hos människan måste stora delar av +reaktionsmönstret inhämtas genom inlärning. Detta ger dessa varelser större +möjligheter till variationer i beteendet i nya, oväntade situationer. + +Hos människan överlagras successivt det nedärvda beteendet av inlärning. Hos den +vuxna människan har det inlärda beteendet till stor del överlagrat det nedärvda +mönstret. På detta sätt har skilda seder och bruk uppstått och utvecklats i +skilda delar av världen. Frågor om hur detta skett och hur våra sociala +attityder påverkas av bl.a. massmedia, är snarare psykologiska och sociologiska +frågeställningar än biologiska. + +För artens fortbestånd och evolution är det sexuella beteendet en nödvändig +förutsättning, men även aggressionen mot individer inom samma art har stor +betydelse. Tack vare den hindras svaga djur från fortplantning och kan t.o.m. +ibland dödas av de starkare individerna i gruppen. Men om aggressionen vore för +stark, skulle detta medföra en allvarlig decimering av individantalet genom +ständiga strider. Kampens dödliga utgång förhindras genom avväpningsställningar +där den svagare reagerar på sådant sätt att den starkare avbryter striden. +Vargen blottar inte längre tänderna utan vänder bort huvudet. Andra djur, t.ex. +kalkonen, lägger sig platt ner på marken. + +Olika stadier av aggression hos lämmel mot fiende, t.ex. människa. + +Genom kampbeteendet uppkommer, som tidigare nämnts, även en social rangordning +inom gruppen med ett mer eller mindre utvecklat ledarskap. När väl denna +arbetsfördelning utbildats, minskar störningar och aggressioner inom samhället. +Detta är emellertid ett område där vår kunskap om de nu existerande +samhällsorganisationerna i djurvärlden är mycket ofullständig. + +Konkurrensen mellan olika arter har även stor betydelse för arternas förekomst i +naturen och ger vad man i ekologiska sammanhang kallar nischer. Det innebär att +två arter i stället för att konkurrera om samma föda specialiseras till var sitt +slag av föda, varigenom konkurrens undviks. + +Socialt beteende kan utgöra en barriär för korsning med andra arter. Vid studiet +av evolutionen berördes betydelsen av geografiska barriärer för artbildningen +(del 1, s. 174). Utbildningen av olika sociala utlösningsmekanismer är även en +form av isolering och kan ha liknande betydelse för uppkomsten av nya arter. Hos +de s.k. vinkarkrabborna (släktet Uca; från grunda tidvattensstränder i +tropikerna) utgör rörelsemönstret vid klons förande en igenkänningssignal inom +arten och utgör därför en barriär för korsningar med samtidigt lekande arter, +som har ett något avvikande rörelsemönster. Hos bananflugor utgör vingslagens +frekvens en liknande korsningsbarriär mellan närstående arter. + +På tropiska plana sand- eller slamstränder finns många arter av s.k. +vinkarkrabbor. De hanliga vinkarkrabborna bygger hålor i stranden. Genom +rörelser med den starkt förstorade klon lockar de honor till sig. Detaljerna i +denna klosignalering varierar från art till art. Figuren visar hur hos en art +klon böjs utåt-uppåt och tillbaka till utgångsläget. Hos andra arter förekommer +endast vertikala klorörelser. Honorna identifierar och lockas av den egna artens +hanar; parning sker med en av dem. De olika arterna av vinkarkrabbor är sexuellt +isolerade genom denna för varje art typiska klosignalering. + +Att diskutera + +Diskutera olika sinnens betydelse för orienteringsförmågan hos insekter, fiskar, +fåglar och fladdermöss. + +Hur sker kommunikationen hos samhällsbildande djur? + +Definiera nyckelretningar och fixa rörelsemönster. + +Ge exempel på hur serier av olika slags nyckelretningar utlöser ett +beteendemönster. + +Jämför och exemplifiera nedärvt och inlärt beteende hos djur. + +Diskutera nedärvt och inlärt beteende hos människan. + +Vad innebär termen motivation? + +Vad är s.k. aptitbeteende? + +Ge exempel på rytmiskt beteende och sök ange orsakerna. + +Vad innebär termen 'biologiska klockor'? + +Diskutera revirhävdandets biologiska betydelse. + +Diskutera problemet flock- och stimbildning. + +Ge några exempel på att beteendemönstret kan utgöra barriär för korsning mellan +olika arter. + +Vi har tidigare studerat staden ur historisk synpunkt och sökt peka på några +olika drag under århundradenas gång. + +Men du kan få ett givande grepp på staden och dess miljö också från andra +utgångspunkter. Det finns i våra dagar många olika typer av städer, som alla har +sin historiska bakgrund och förklaring. Man kan tala om: staden där katedralen +(kyrkan) utgjort centrum; hantverkare och köpmän fick i början sin utkomst genom +den efterfrågan kyrkans folk skapade. staden där en borg, ett slott utgjort +centrum; i många medeltidsstäder låg staden nedanför borgen, som var belägen i +förnäm avskildhet på en höjd. I andra städer t.ex. under barockens tidevarv, +utgjorde slottet centrum i staden; mot det inriktades hela gatunätet. den +anlagda staden; du möter den inte enbart i antikens värld, t.ex. i de grekiska +kolonistäderna på Sicilien. Till denna typ kan också räknas den socialistiska +staden, t.ex. Miljutin i Sovjetunionen, med dess konsekventa uppdelning i +områden för produktion, administration och bostäder och med stora grönområden, +som skiljer industrierna från bostadsregionen. I Sverige möter du dessa anlagda +städer i t.ex. Borås, Kristianstad, Kalmar, Karlskrona, Kiruna och i en ort som +Domnarvet. handelsstaden; dess ekonomiska liv är baserat på fjärrhandeln, dess +centrala byggnader är rådhuset och storföretagarnas palatsliknande bostäder. +Amsterdams centrum är i våra dagar ett exempel på denna 1600-talets borgerliga +patricierstad. industristaden; ibland uppstod den med en gammal handels- eller +kyrkostad som centrum, ibland är den helt och hållet en skapelse av 1800-talet. +universitetsstaden; i några fall utgör universitetet och studenterna fortfarande +stadens ekonomiska grundval, i andra fall har en senare industristad vuxit upp +kring den lilla universitetsorten, som t.ex. i Lund och Uppsala. +garnisonsstaden; i vissa fall har de militära förbandens förläggning blivit av +avgörande betydelse, t.ex. i Boden. järnvägsstaden; då Nils Ericsson planlade +det svenska stambanenätet på 1850-talet lät han dra järnvägarna genom till stor +del obebyggda trakter. Södra stambanan passerar således varken genom Jönköping, +Växjö, Kristianstad eller Hälsingborg utan mitt emellan dessa gamla städer. I +stället uppkom nya centra: Nässjö, Alvesta, Hässleholm, Eslöv. + +Arbetsuppgifter Undersök med utgångspunkt i detta schema din egen stad. Till +vilken typ hör den? Eller har flera faktorer påverkat dess utveckling? Har den +utvecklats från en typ av stad till en annan? + +Använd uppslagsböcker och olika stadshistorier eller broschyrer. + +Staden, sådan den byggdes under 1800-talet, har blivit utsatt för mycken kritik. +Då Haussmann och Napoleon III skapade det nutida Paris centrum strävade de att +skapa intryck av monumentalitet, genom breda gator, stora torg, statyer, +kolonner, palats och offentliga byggnader i gatuperspektivens fond. + +Kritikerna har menat att dessa stadsdelar ger intryck av stel och formell +monumentalitet, saknar den naturvuxna medeltida stadens intimitet, har öppna +platser, som saknar annan uppgift än att omge en ointressant staty och som är +folktomma, livlösa, har husen grupperade i stora, likformiga kvartersblock, utan +omväxling i stadsbilden. + +Arbetsuppgifter + +Tag själv ställning till hur en stads centrala delar bör bebyggas. + +Hur ter sig de öppna platserna i din egen hemstad? Har de någon funktion eller +är de enbart folktomma, utsparade kvarter, numera eventuellt parkeringsplatser? + +De stora kvartersblocken, med en trist bakgård i centrum, var en skapelse inte +bara av monumentalitetsidealet utan också av de höga tomtpriserna, som +framtvingade exploateringen och gav upphov till de solfattiga bakgårdarna. Redan +på 1890-talet började Wienarkitekten Otto Wagner sträva efter att förvandla +kvarterens inre till en trädgård med grönska och lekplatser. + +Undersök i din egen stad, om du kan finna exempel på båda dessa typer av +kvarter. + +I stadsmiljön utgör parker och grönområden en viktig del i våra dagar. + +Medeltidens trånga städer hade emellertid inget rum för parker innanför +försvarsmurarna. Men naturen låg i omedelbar närhet, och stallar och ladugårdar +var långt in på 1800-talet vanliga i den agrara svenska småstaden. När +hyreshuset under industrialismens genombrottsskede blev den normala +bostadsformen, när stenstaden växte ut över omgivningarna, blev behovet av +'lungor' i staden allt större. Det fanns sedan gammalt två traditioner: de +kungliga slotts- och jaktparkerna å ena sidan och allmänningarna å den andra. +För slottsträdgårdarna hade Frankrike varit mönstergivande, och den franska +trädgårdskonstens symmetriska gångar, klippta häckar och anlagda bassänger hade +präglat dem. Allmänningarna hade varit en fritt vuxen natur och gett mönster åt +den engelska parken. Då de första stadsparkerna började anläggas vid 1800-talets +mitt tog de arv av båda dessa typer: Central Park i New York 1857, Kungsparken i +Malmö 1870. I de mindre parkerna kom det franska idealet att få störst +betydelse. Det gäller t.ex. de talrika järnvägsparker, vilka som en grön sträng +kom att skilja många stationer från den närmaste bebyggelsen. + +Under 1900-talet har en ny parkform vuxit fram. Stora grönområden med golfbanor, +tennishallar, lekplatser och simbassänger sträcker sig som oaser genom städerna +och håller isär bebyggelseområdena. De har en annan funktion än stadsparkerna. +Dessa skapades för borgerskapets promenader och vila; de nya parkerna är avsedda +för aktiv sport och långa strövtåg. + +Arbetsuppgifter Studera park- och grönområden i din egen stad. Vilka ideer +ligger bakom deras planering? När har de skapats? Hur skulle du själv vilja se +dem utformade? + +Först 1874 fick vi i Sverige en byggnadsstadga för städerna med regler för +hushöjder och gatubredder, parker och öppna platser, hygien och brandsäkerhet. +Men inget hindrade enligt denna stadga att man byggde en fabrik intill ett +hyreshus, en hyreskasern intill en villa. Först på 1890-talet började man i +Tyskland lansera ideerna om olika zoner i städerna: för kontor och affärer, för +bostäder och för fabriker. + +Förslag till bebyggelse på Skeppsholmen 1905. Vad utmärker denna typ av +bebyggelse? Jämför med bilden s. 159 överst. + +Arbetsuppgifter Studera hur denna zonindelning fungerat i din egen hemstad. Gör +om möjligt ett besök på stadsarkitektkontoret och sök få en intervju med dem som +arbetar där. + +Könsroller Kön heter på latin sexus. Sexuella frågor är frågor som hör samman +med att människorna föds till olika kön, till man eller kvinna. Den sexuella +driften, könsdriften, driver man och kvinna tillsammans i samspel och +motsatsspel. I detta spel spelar de skilda roller, könsroller. + +En mindre del av könsrollen är oföränderlig, den som direkt hör samman med +olikartad kropp, i första hand olikartade könsorgan. Men med könsroll avser man +inte bara de delar av spelet mellan man och kvinna som är direkt beroende av +kroppsliga olikheter utan också de skilda roller män och kvinnor spelar i +mänsklig samlevnad över huvud, i familj och i samhälle. Det mesta i dessa roller +är miljöbestämt. Olika kulturtraditioner kan tilldela män och kvinnor mycket +olika roller. Ibland tilldelas exempelvis kvinnorna de kroppsligt tyngsta +arbetena, ibland tilldelas dessa männen. + +Könsrollerna är ett i Sverige för närvarande livligt diskuterat ämne. Orsaken är +att vi lever i en brytningstid, då levnadsmönster med bestämda roller för man +och kvinna håller på att förändras. För inte länge sedan var det normalt, att +flickor och pojkar gick i olika skolor och fick olika utbildning. Nu går de i +samma skolor och erbjuds samma utbildning. Betyder det att män och kvinnor fått +samma roller att spela? Betyder likaberättigande att olikheterna i könsrollerna +skall försvinna? Bör män och kvinnor i familjelivet dela uppgifterna lika, så +att inte som hittills männen får huvudansvaret för försörjningen, kvinnorna +huvudansvaret för hushåll och barn? Trots yttre likaberättigande anser många det +fortfarande självklart, att det i första hand är kvinnornas uppgift att t.ex. +laga mat och sy och att därför skolan har till uppgift att se till att flickorna +får lära sig det. Andra frågar, varför sådana uppgifter skall höra till +könsrollen, och menar, att pojkar har lika stor anledning som flickor att +utbildas i textilslöjd och hemkunskap. + +Av hävd har många vårdyrken kommit att betraktas som typiskt kvinnliga. Att män +utbildar sig till 'sjuksköterskor' är fortfarande ganska ovanligt. + +Är frågorna om könsroller etiska frågor eller konventionsfrågor (jfr s. 274)? Är +det fråga om rätt och orätt, när man diskuterar, hur uppgifterna i familj och +samhälle ska fördelas på könen, om över huvud taget fördelningen ska ta hänsyn +till kön? I stor utsträckning tycks frågorna röra konventioner, röra vad som är +lämpligt mer än vad som är rätt. Men frågan om etiskt rätt och orätt kan komma +in, om det t.ex. blir så att den roll som tilldelas kvinnan innebär att hon inte +får samma möjlighet som mannen att växa, att ställa sin förmåga till andras +tjänst, att förverkliga sina möjligheter. Då blir det fråga om mänskliga +rättigheter (jfr s. 264). + +Familjen Att man och kvinna ingår äktenskap och bildar familj har alltid ansetts +och anses av de flesta alltjämt som en normal och riktig form för samliv mellan +könen. Men familjen har i olika kulturmiljöer haft mycket olika utformning. + +I Bibeln omtalas, att det i det gamla Israel inte var ovanligt att en man hade +flera hustrur. En sådan familjeform kallas polygyni. Den kan innebära en +ekonomisk fördel för mannen: han försäkrar sig om riklig arbetskraft. Men den +kan också innebära en ekonomisk börda för honom: han har svårt att försörja +flera hustrur. Vanlig är polygamin i våra dagar i islamiska länder och hos +afrikanska stammar. Men industrialiseringen, som tränger fram även där, medför +att polygami blir mera kostsam än lönsam. Att ha flera hustrur blir en lyx för +de rika. En etisk fråga i detta sammanhang är, om polygami innebär att kvinnan +får lägre människovärde än mannen: det går flera kvinnor på en man. Man kan +också fråga, om det i ett polygamt förhållande är möjligt för mannen att ge sina +hustrur samma omsorg, samma hänsyn, samma kärlek. Polygamin bygger på en +patriarkalisk uppfattning: mannen (pater = fader) står i centrum. + +Att en kvinna har flera äkta män (polyandri) är ovanligt. Polygyni och polyandri +är olika former av polygami. + +Vanligare är emellertid monogami: en man och en kvinna hör samman. Medan i Gamla +testamentet polygami accepteras, är i Nya testamentet monogami den enda +godtagbara familjeformen. Att en man och en kvinna tillsammans skall bli 'ett +kött' och att denna gemenskap utesluter samtidiga band med andra har varit den +kristna kyrkans syn på äktenskap och familj genom tiderna. Både etiska och +ekonomiska skäl gör, att monogami är den vanligaste familjeformen även utanför +den kristna traditionen. + +Den monogama familjeformen medför dock många problem, som gör att dess värde +ifrågasätts. Att skilsmässor är vanliga visar, att enheten mellan dem som ingått +äktenskap är svår att bevara. En annan svårighet är att många inte finner någon +partner. Gör monogami det svårare för dem som inte får tillfälle att leva i ett +ordnat monogamt äktenskap att finna meningsfulla roller? I Bibeln tar både Jesus +och Paulus upp de ogiftas problem. I nutida svensk debatt hävdar somliga, att +man borde ersätta det monogama äktenskapet med någon form av gruppliv mellan män +och kvinnor, varigenom inga behövde bli ensamma. Mot detta invänds, att även om +gruppäktenskap skulle lösa vissa problem, skulle andra problem skapas, då inte +längre en man och en kvinna kunde göra anspråk på att få rå om varandra. + +Många av det monogama äktenskapets nuvarande svårigheter beror på ändrade +samhälls- och försörjningsförhållanden. I äldre tiders samhälle var det mycket +som höll samman familjen: man skötte gårdens arbete tillsammans, man hade +gemensam fritid, man gick tillsammans i kyrkan. Familjen var i regel också stor, +inte bara genom att föräldrar gärna ville ha många barn för att få hjälp till +gårdens sysslor utan också genom att äldre generationer, kanske också ogifta +syskon, stannade kvar på gården. Denna grupp människor bildade en 'storfamilj', +en företeelse som fortfarande är vanlig i jordbrukssamhällen t.ex. i Asien och +Afrika. + +I det industrialiserade samhället utförs försörjningsarbetet inte i hemmet och +inte i gemenskap mellan familjens medlemmar. Där har också den enskildes +läggning och intressen kommit att värderas mera, vilket ofta medför att +familjens medlemmar splittras också i fråga om nöjen och i fråga om religiöst +engagemang. Hemmen har alltmer blivit platser, där man kanske bara sover. +Samtidigt upplever dock de flesta ett starkt behov av att höra ihop med sin +familj, varvid man försöker att använda fritiden för gemensamt familjeliv: +framför TV, i bilen, i sommarstugan etc. + +Föräktenskapliga förbindelser Man kan som ovan nämnts hävda, att det främst är +de ömsesidiga känslorna som håller man och kvinna samman i äktenskap. Andra +hävdar att den yttre formen, den officiella vigseln, är det som främst binder +samman dem. En tredje faktor som hör till äktenskapet är den kroppsliga +samlevnaden. Det finns de som menar, att där kroppsligt samliv förekommer finns +äktenskap men där det har upphört, har också äktenskapet upphört. I en gången +tids svenska bondesamhälle var det en livsnödvändighet, att barn föddes som +kunde överta gården och försörja föräldrarna på deras ålderdom. Äktenskapet +började då med att en man och en kvinna sökte skaffa barn till världen. Vigseln +blev en bekräftelse på att äktenskapet redan påbörjats. Avgörande var +trolovningen: att en man och en kvinna kom överens om att bilda familj. Fastän +äktenskap av samhället bekräftas först med vigseln, räknar svensk lag alltjämt +trolovningsbarn som rätta arvingar. + +Sexuellt samliv har emellertid till syfte inte endast att ge upphov till barn. +Det är också i sig själv uttryck för djup samhörighet mellan en man och en +kvinna. Det innebär vidare njutning för den enskilde. Möjligheten att få del av +denna njutning har i vår tid ökats genom preventivmedelsteknik. Även om det inte +existerar preventivmedel, som absolut kan garantera, att ett samlag inte ger +upphov till barn, kan man dock göra tillkomsten av barn högst osannolik. Därmed +kommer frågan, om sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt rätt eller inte, +i ett nytt läge. + +I nutiden bryter sig åsikterna i hög grad på denna punkt. Det finns de som anser +att allt sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt orätt. Det finns också de +som anser, att inga andra etiska regler bör gälla för det sexuella samlivet än +för annat mänskligt umgänge: man äter tillsammans, man pratar tillsammans, man +arbetar tillsammans med olika människor. Då hindrar ingenting att man också +ligger tillsammans. De gör alltså ingen klar skillnad mellan att tillfredsställa +sexualdriften och att tillfredsställa andra behov. En mellanståndpunkt är, att +det är etiskt riktigt att begränsa sexuell samlevnad till ett förhållande men +att detta förhållande inte behöver vara stadfäst genom vigsel. Ett argument för +denna ståndpunkt är att samhällsutvecklingen medfört, att äktenskap ingås först +långt efter det att pojkar och flickor blivit sexuellt mogna. I det nuvarande +samhället krävs lång utbildning för de flesta yrken. Skall en familj kunna +försörja sig genom yrkesverksamhet, måste äktenskapet vänta, kanske till +25-30-årsåldern . Skall sexualdriften undertryckas under alla åren från +könsmognaden i 15-årsåldern fram till äktenskapsåldern? Tre möjligheter tycks +föreligga: 1) avhållsamhet fram till äktenskapet, 2) sexuellt samliv före +äktenskapet, 3) äktenskap redan under utbildningstiden. Alla tre möjligheterna +praktiseras, alla medför de också svårigheter. + +Orientering I västerländska industriländer har brottsligheten ökat kraftigt och +kontinuerligt. Denna utveckling har försiggått samtidigt som välståndet ökat och +folkbildningen blivit allt mer omfattande. + +I Sverige är denna utveckling mycket påtaglig. Under 1960-talet har enligt +kriminalstatistikens siffror antalet 'brott som kommit till polisens kännedom' +ökat från ca 275000 (1960) till ca 440000 (1967), dvs. med ca 60 %. Siffrorna +gäller strafflags- / brottsbalksbrott. Antalet anmälda brottsbalksbrott för 1965 +och följande år bör endast med stor försiktighet jämföras med tidigare år. Detta +beror på de stora förändringar som skett i mitten av 1960-talet: den nya +brottsbalken, polisväsendets förstatligande och omläggningen av den statistiska +redovisningen av brottsligheten. Tillgreppsbrotten svarar för den största +andelen, men även våldsbrotten (misshandel, dråp, mord) har ökat. Detsamma +gäller brott av typen bedrägeri. + +Kriminalstatistiken kan endast ge oss kunskap om en del av den verkliga +brottsligheten. Vi vet inte hur stor den 'dolda' kriminaliteten är. Därför vet +man inte säkert i vilken utsträckning kriminalstatistikens siffror visar på +reella förändringar i brottsligheten. Troligen finns det dock i stort sett en +proportionalitet mellan känd och dold brottslighet. + +Brottsligheten i Sverige utgörs till stor del av ungdomsbrottslighet. När det +gäller vissa tillgreppsbrott, är den synliga brottsligheten störst i åldrarna +under 15 år. Man kan i detta sammanhang alltså tala om barnbrottslighet. Som +bekant kan lagöverträdare under 15 år inte drabbas av någon straffpåföljd. +Ingripande från barnavårdsnämnden betraktas ju i juridisk mening inte som +påföljd. + +Några intressanta undersökningar i Sverige och i andra i-länder tycks visa att +den verkliga brottsligheten bland barn och ungdom är mycket stor, främst i fråga +om tillgreppsbrott. Vissa forskare drar rent av den slutsatsen att en del typer +av kriminella handlingar är 'normala' under ett visst skede av pojkarnas +pubertetsålder. De allra flesta av dessa - för det mesta oupptäckta - +barnbrottslingar blir vid mera mogen ålder väl anpassade i samhället. En mindre +del blir kriminella också som äldre ungdomar och vuxna. Vid alla försök att +förebygga brottslighet och ingripa mot lagöverträdare måste man beakta dessa +forskningsresultat. + +'Nio pojkar av tio eller 92 % av Stockholms skolpojkar mellan 9 och 14 år har +gjort sig skyldiga till brott av något slag. De bagatellartade förseelserna +överväger, men varannan pojke har prövat på i medeltal tre olika slags grövre +brott.' (Ur redogörelse i pressen i februari 1969 för en enkätundersökning av +den faktiska brottsligheten bland skolbarn i Stockholm.) + +Grundläggande lagbestämmelser om brott och deras påföljd finns i Brottsbalken, +som trädde i kraft 1/1 1965. Den ersatte 1864 års strafflag, som i sin tur hade +efterträtt missgärningsbalken och straffbalken i 1734 års lag. 1700-talets +lagstiftning om brott och straff var starkt färgad av vedergällningstanken: +misshandel straffades med svåra kroppsstraff, dråp med dödsstraff osv. +Upplysningstidens ideer medförde dock en humanisering av rättskipningen. +1800-talets straffrätt utgick i stor utsträckning från tanken att vetskapen om +de straff, som brottslingar dömdes till, skulle avskräcka människor i allmänhet +från att begå brott (allmänprevention). Detta syfte skulle nås genom ett klart +utformat system av straff i proportion till brottets svårighetsgrad. + +Under 1800-talet och än mer under 1900-talet har de individualpreventiva +synpunkterna allt mer understrukits. Brottspåföljder bör avpassas så att den +enskilde lagöverträdaren avhåller sig från att begå nya brott och återinpassas i +ett normalt samhällsliv. Sociala synpunkter på brottsligheten gör sig allt +starkare gällande. Samhället bör genom socialvårdande insatser, speciellt barn- +och ungdomsvård, förebygga brottslighet. + +De individualpreventiva och sociala synpunkterna har resulterat i att +brottspåföljderna blivit allt mera varierande allt efter brottslingens +personliga förhållanden och möjligheter. En katalog över påföljderna finns i +Brottsbalken 1 kap. 3 §. + +När det gäller grövre brott blir påföljden i regel olika former av +frihetsstraff, dvs. kriminalvård på anstalt. I allt större utsträckning +tillämpas dock kriminalvård i frihet. Diskussionen om kriminalvårdens utformning +har under de senaste åren varit livlig. Saken kan ses ur flera synpunkter: +anstaltsvård är ur samhällets synpunkt en mycket dyrbar vårdform. De intagna +isoleras socialt och återfaller i stor utsträckning till brottslighet. Men +kriminalvården i frihet medför också svåra problem. Hur välfärdssamhället skall +lösa sina kriminalpolitiska problem beror på en mängd faktorer: forskning, +opinionsbildning, väljarnas inställning och den lagstiftning och de anslag som +riksdag och regering bestämmer sig för. + +Uppgifter + +Vilka felkällor kan finnas i polisstatistiken? Hur mycket har olika +tillgreppsbrott ökat från 1960 till 1967? Se Kriminalstatistik 1967, Del 1 +(SOS). En sammanfattning av polisstatistiken finns i Statistisk Årsbok. Se +vidare Brottsbalken kap. 8 (stöld, rån och andra tillgreppsbrott); Sveri m.fl., +kap. 1; Nelson, kap. De särskilda brotten. + +Varför har brottsligheten - och speciellt ungdomsbrottsligheten - i Sverige ökat +så starkt under 1950- och 1960-talet? Se SOU 1964:58, kap. 3; Blomberg, kap. 11; +Boalt m.fl. , kap. Brottslighet. + +Vilken åldersgrupp var 1961 den största inom brottstyperna inbrottsstöld, stöld, +snatteri, biltillgrepp, rån, bedrägeri, skadegörelse? Förklara olikheterna i +fördelningen. Se SOU 1964:58, s. 26. Ta reda på liknande siffror för 1965 och +1966. Se Brottsligheten 1965 och 1966 (SOS). Se också Sveri m.fl. , kap. 1. + +Vilka möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet finns eller borde finnas? Se +SOU 1964:58, kap. 4; Blomberg, kap. 3; Eriksson, Kap. Samhället och +ungdomsbrottslingarna. + +I vilken utsträckning är den dolda brottsligheten liktydig med barn- och +ungdomsbrottslighet? Se Åkerman, kap. Självdeklarerad brottslighet bland +skolbarn (K. Elmhorn). + +Vad innebär teorin om straffets allmänpreventiva effekt? Vilken betydelse har +denna teori haft (och har den fortfarande) för rättsutvecklingen? Se Sveri m.fl. +, kap. Kriminalpolitiska åtgärder; Strahl, kap. 1; Åkerman, uppsatser av +Börjeson och Gustafsson; Blomberg, kap. 3. + +Hur skall man inom kriminalvården kunna förena straff- och vårdsynpunkterna, +dvs. skydda samhället mot brottslighet utan att ställa brottslingarna utanför +samhället? Se Sveri m.fl. , kapitlen Kriminalvård på anstalt och +Övervakningsnämndernas organisation och verksamhet; Nelson, kap. Verkställighet +etc.; Åkerman, kap. Fängelset som vårdform (Börjeson). + +Dåliga förutsättningar för harmonisk samlevnad Men jag tror att orsakerna till +många av våra samlevnadssvårigheter ligger djupare, är beroende av fundamentala +byggstenar i vårt samhälle, i vår miljö. Låt mig börja från början - grunden för +en harmonisk samlevnad - dvs individens förutsättningar för anpassning till +andra individer. I viss mån är dessa förutsättningar beroende av arvsmässiga +faktorer om än i obetydlig grad jämfört med miljö och fostran, säger dagens +forskare på området. Slutsats: Barnen väljer inte själva sina föräldrar - men +föräldrarna kan i relativt hög grad och borde i ännu högre grad påverka +förutsättningarna för barnens uppväxt och forma miljön i vilken barnen växer +upp, så att den erbjuder bästa tänkbara möjligheter för rik +personlighetsutveckling och psykisk balans. + +Den miljö vi ser omkring oss idag är enligt min uppfattning knappast befrämjande +för förmågan till harmonisk samlevnad varken med en person i ett +två-förhållande, med medlemmarna av en familj eller i samhällets +kollektivformer. Stadsplanerings- och byggnadslagstiftning hittills har tillåtit +eller snarare främjat framväxten av enorma trista förorter där man ofta inte +tillfredsställt ens minimifordringar på kollektiva service- och +kontaktinrättningar. Situationen på landsbygden, i mindre orter eller i +glesbygden är inte bättre. Överallt - i förorten med 12-våningshus eller i +glesbygden med kilometrar eller mil mellan egnahemmen - lever den lilla +familjen, den ensamma mamman eller pappan och de helt ensamstående i sina små +separata kuber, som är som vattentäta skott mot påverkan utifrån, mot +känslomässiga och andra befriande, stimulerande kontakter med andra människor. + +Mest paradoxal och påfallande är kanske ändå kubmentaliteten i förorterna med +tusentals människor tätt inpå varandra men utan kontakt med varandra. Förorter +där framförallt unga familjer samlas, som under dagarna bryts upp i en till +staden och förvärvsarbetet försvinnande man och en till det sterila +förortsområdet överlämnad kvinna med barn. I denna de 20-30-åriga hemmafruarnas +värld växer barnen upp. Dvs bland kvinnor som ofta frivilligt av +traditionstänkande och i många fall på grund av dålig eller ingen +yrkesutbildning eller motvilligt på grund av frånvaron av tillräckligt antal +eller inga daghemsplatser alls, mannens konventionella status- och +bekvämlighetstänkande och den avskräckande skattelagstiftningen' valt' att +stanna hemma. Från spädbarnsåldern är det mamma som sköter barnet och hushållet. +Och mamma, det är en person vars dag består av bäddning, städning, inköp, dra +barnvagn på promenad, matlagning, tvättning, diskning, ta på och av barn, leka +med barn, huta åt barn osv. Pappa, det är en person som kommer hem trött på +kvällen från detta som kallas arbete och som ger pengar - observera motsatsen +till vad mamma 'gör' och som inte ger pengar - till kola, leksaker, 'pappas' +bil, mat och hyra. I bästa fall 'hjälper pappa till' med tvätten och lägger +barnen och slår sig sedan till ro framför Tv:n, medan mamma diskar och kommer +med vatten när barnet skriker. + +Olycklig könsrollsprägling Resultaten av uppväxten i denna miljö är rätt så +uppenbara. Kan någon verkligen med berått mod påstå att de är lyckliga? Barn som +redan i treårsåldern, enligt forskarna, för hela livet är könsrollspräglade i +hushållsmammamönster och yrkespappamönster. Barn som saknar förmåga till kontakt +med äldre generationer som de endast stött på till högtider och helger i form av +far och morföräldrar. Händelser som inte sällan föregåtts av upprörda scener +mellan stressade föräldrar och uppjagande hets för alla och sedan utspelas i en +miljö, onaturligt färgad av far- och morföräldrars enorma förväntningar och +satsningar på dessa stunder när man får träffa de älskade barnbarnen. Barn, +överbeskyddade av mamma som sett dem som sitt existensberättigande, och +underbeskyddade av och kontaktoförmögna på ett normalt känslomässigt sätt med +dessa främmande trötta kvällspappafåglar eller över lördagar och söndagar +koncentrerat lekande och på utflykt stadda fäder. + +Hur lär man sig efter en sådan uppväxt att vid studie- och yrkesval välja i +enlighet med sin begåvning och sina förutsättningar och inte i enlighet med det +från barndomen inpräglade könsrollsmönstret? Och hur i all världen lär man sig +som vuxen att uppfatta och förstå det motsatta könet, sin partner, som individ, +som fristående personlighet med intellektuellt och känslomässigt +begåvningsmönster, inte som kvinna lika med hushållerska, uppasserska, mor - +eller som man lika med yrkesutövare, försörjare? + +Hur befria sig från roller som präglas in i oss från det vi ser dagens ljus på +BB? Roller som i så hög grad hindrar ett berikande, stimulerande växelspel +mellan individer av olika kön, av olika åldrar? Kan inte följande vara +lösningen? + +Evangeliets äktenskapsideal Det monogama äktenskapet är enligt kristen +uppfattning den bästa förutsättningen för att kontrahenterna ska lära känna +varandra och samman i ett inbördes förtroende. Man torde väl kunna säga att de +flesta människor i vårt land är överens om att denna syn är principiellt riktig, +alldeles bortsett från hur man sedan motiverar den. + +När Kristus grundar det livslånga äktenskapet på Guds i skapelsen uttalade +vilja, är detta uttryck för hans fordran att den sexuella relationen skall +präglas av kärlek på samma sätt som andra mänskliga relationer. + +Emellertid ger varken Kristus eller Bibeln över huvud taget några anvisningar om +hur äktenskapet skall ingås. När det kristna tänkandet närmare skulle bestämma +sin syn på äktenskapet, upptog man en formulering från den romerska rätten. I +anslutning till satsen consensus facit nuptiam fastställde man att det är +kontrahenternas ömsesidiga överenskommelse som konstituerar äktenskapet. Med +detta kombinerade man uppfattningen att denna överenskommelse icke blott var en +rent privat angelägenhet utan att den hade relation till den sociala gemenskapen +och samhället med rättsliga och moraliska konsekvenser. Därför måste också +överenskommelsen göras offentligt och under iakttagande av vissa fastställda +former. För kyrkan blev det tidigt naturligt att förbinda äktenskapets ingående +med en speciell liturgisk akt. Denna uppfattning präglar ännu i viss +utsträckning gällande svensk rättsordning enligt vilken äktenskapet framstår som +en rättslig institution och där kyrklig vigsel erkännes som laga form för +äktenskapets ingående. + +Jesus och skilsmässan Liksom varje civilisation har vissa former för +familjebildning och äktenskapets ingående, finns det också olika möjligheter att +genom skilsmässa upplösa ett bestående äktenskap och ingå ett nytt. Frågan är då +om den kristna synen på äktenskapet som principiellt livsvarigt, kan förenas med +ett erkännande av skilsmässa och omgifte. Detta har alltid av den kristna kyrkan +uppfattats som ett mycket svårt problem. Det är nämligen ingen tvekan om att +Kristus med hänvisning till Guds vilja starkt har understrukit att äktenskapet i +princip är livsvarigt. Han underströk så starkt skilsmässans oförenlighet med +denna princip att hans uppfattning verkade som en chock inte bara på hans +motståndare utan också på dem som stod honom allra närmast. Den invändning som +lärjungarna gjorde på Jesu uttalande (Mt. 19:10ff.) har aldrig upphört att +sysselsätta det kristna tänkandet. + +En kristen resonemangstyp Hur ser en kristen resonemangstyp ut som menar, att +äktenskapet är den bästa orten för sexuellt samliv? Ur religiös synpunkt ser vi +äktenskapet som uttryck för Guds vilja. Äktenskapet är - som redan framhållits - +ingen syndfri eller oproblematisk etisk ordning. Det är ur flera synpunkter inte +särskilt väl anpassat till vår kultursituation. Men vi har inom vårt nurvarande +samhällssystem ingen institution, som kan fylla den funktion äktenskapet har. +Det är ett viktigt argument för en sexualetik som arbetar med en idealbildning, +där äktenskapet framstår som sexualfunktionens rätta ort. Men det betyder inte +att man ser på äktenskapet som ett slags formell skyddsmur, inom vilken det inte +uppstår etisk och religiös skuld kring det sexuella samlivet. Därför går det +heller inte att stämpla föräktenskapligt umgänge som synd i förhållande till +sexuellt umgänge inom äktenskapet. Föräktenskapligt umgänge enligt vårt andra +alternativ skall inte betraktas som något speciellt kyrkligt själavårdsfall med +speciellt behov av evangelium. Kyrkans uppgift är att framlägga sin etiska +argumentering så att de förutsättningar som finns för sexuellt umgänge enligt +vårt andra alternativ fördjupas i stabilitet och leder till äktenskap. Vi tror +att här finns en naturlig bundsförvant hos människorna själva, just därför att +ingen annan umgängesform är så personligt genomgripande som den sexuella. Här +har nu förts ett etisk principresonemang som gällde det ett beteende av ungefär +samma slag som andra mänskliga aktiviteter. Detta är en medveten abstraktion och +förenkling. Den sexuella aktiviteten är särpräglad och betingad av drifts- och +känslolivet i en utsträckning som delvis genombryter varje etisk besinning. +Också detta måste den kristna etiken, den kyrkliga förkunnelsen, undervisningen +och själavården noga överväga, när den formulerar sin idealmoral kring sexuell +aktivitet. Den sexuella handlingen är också betingad av faktorer utanför den som +handlar. Attraktion, hängivenhet, den allmänna kultursituationen, den aktuella +miljön är exempel på yttre sådana faktorer. Men dessa faktorer kan aldrig sätta +den etiska besinningen ur spel. + +Religiöst engagemang och social kontroll Där ett religiöst engagemang utövar +stark social kontroll, kan en sådan kontroll åstadkomma hög frekvens av sexuell +avhållsamhet före äktenskapet. Men samtidigt medför denna restriktiva miljö, att +ett antal personer, som inte orkar motsvara de rigorösa rollförväntningarna, +visar starkare tendens till sexuell promiskuitet än personer som lever i +tolerantare miljö. En rigorös social kontroll resulterar inte sällan i hyckleri +och dubbelmoral. Ingenting stöder tesen, att den rigorösa attityden skulle skapa +bättre förutsättningar för ett lyckligt äktenskap. Dessutom innebär den ofta ett +återfall i kasuistisk etik som lägger större vikt vid den formella situationen +än vid den personliga avgörelsen. Kristen etik tillmäter människans egen +besinning inför kärleksbudet avgörande betydelse. Exemplet från Utah ger också +anledning att ställa en annan fråga. Är det ur kristen synpunkt försvarligt att +driva en sexualmoral som leder till moralisk upplösning för en mindre grupp +samtidigt som majoriteten kanske uppfyller de formella kraven? Det är ett svårt +problem men följande resonemang tycker vi är rimligt. Om flertalets avhållsamhet +är påtvingad av en förhärskande social kontroll, är det inte längre fråga om +etisk avgörelse i sann d.v.s. personlig mening. Vi får en miljö med pressure +groups mot vilkas normer man inte vågar bryta, därför att man är rädd för +repressalier i den ena eller andra formen. Ett sådant system skapar fruktan och +överdimensionerad skuld hos alla i denna miljö. En social gemenskap kan å andra +sidan inte existera utan former av social kontroll som också inbegriper ett +sanktionssystem. Men för en kristen är det kärleken, inte fruktan för sanktioner +som borde vara bärande motiv för handlingen. + +Kyrkans uppgift - att övertyga Vi vet att det finns former av oansvarig sexuell +lössläppthet, som åstadkommer mänskliga tragedier och socialt ont. Vi har också +gett exempel på en rad komplikationer som den kristna etiken måste se, om den +vill ge en nyanserad bedömning. Ur kristen synpunkt framstår äktenskapet som den +ideala lösningen eftersom det relativt sett ger den bästa stabiliteten kring det +sexuella umgänget. Rätt framförd aktualiserar en kristen uppfattning om +äktenskapet det förpliktande ansvaret i en sexuell förbindelse på samma gång som +äktenskapet ger en skyddande ram för denna exklusiva kontakt mellan två +människor. Vi känner f.n. ingen social institution som i dessa avseenden kan +ersätta äktenskapet. En kristen idealmoral med detta innehåll som framförs med +full insikt om relativiteten och de skiftande individuella betingelserna på +detta område, kommer inte att verka upplösande på sexualmoralen. Den kommer +tvärtom att ge enskilda som lyssnar till en sådan nyanserad information impulser +till personlig avgörelse. Först när människor möter generositet och förtroende +för eget ställningstagande, skärps deras eftertanke och ansvarskänsla. + +Inget är mer irriterande än när jag får beröm av välvilliga personer för att jag +'hjälper' min fru med att sköta våra barn. Jag försöker tålmodigt förklara att +det inte är fråga om att 'hjälpa till', att man lika gärna kunde berömma min fru +för att hon 'hjälper' mig. Vi ägnar oss lika mycket åt barnen och kan omöjligt +komma på en vettig anledning varför vi inte skulle göra det. Det låter numera +nästan förolämpande när man utgår från att min fru ensam sköter barnen: som om +jag vore försumlig, inte tyckte om mina barn, inte vore kompetent eller något +dylikt oförskämt. + +Men det är naturligtvis inte bara tiden med barnen som vi vill dela lika. Det är +också tiden ute, studierna, yrkesarbetet, som vi bägge trivs med. Varför skulle +den ene föredra barn och den andre yrkesarbete? Som om det vore fråga om +alternativ. De är icke jämförbara storheter, de kompletterar varandra, bägge +sakerna känns viktiga för oss och likadelningen är därför det naturliga. + +Det är inte fråga om annat än att vi har det bra förspänt för ett sådant +arrangemang. Vi är båda studenter och kan planera vår tid som vi vill. När vi +senare ska ut i förvärvslivet blir det sannolikt mer komplicerat. Vi kommer att +få svårt att få deltidsarbeten och det kommer att bli svårare att pussla ihop +vårt tidsschema. Den ene får kanske ett 'bättre' jobb än den andre. Men +principen om likadelningen av barn och jobb tänker vi hålla fast vid. Mitt jobb +blir givetvis inte mindre viktigt för mig om min fru råkar få ett bättre avlönat +och hon lär ju inte bli mindre intresserad av våra barn om hon har högre lön. + +Så ser vi det för egen del. Men principen bakom likadelningen tycker vi äger +allmän giltighet även om vi är medvetna om att de praktiska svårigheterna för +andra ekonomiskt och utbildningsmässigt sämre lottade och mer 'omaka' par kan +vara av en helt annan storleksordning, kanske oöverstigliga. Men för de flesta +är det knappast de ekonomiska hänsynen som är de viktigaste utan de +psykologiska, bundenheten vid en traditionell rollfördelning som hämmar männens +engagemang i barnavården och kvinnornas i yrkeslivet. Folk har svårt att välja +fritt, om man med valfrihet menar något mer än att välja att falla in i de +traditionella rollerna. Många inbillar sig att de väljer fritt och hänvisar till +'läggning', 'fallenhet' och 'intresse', allt detta som just ofta är ett resultat +av en traditionell uppfostran och miljöpåverkan. Vägen till 'valfriheten' är +sannerligen inte lätt och vi behöver all hjälp vi kan få av principerna. +Principen om likadelningen av barntillsynen är i det här fallet en ganska bra +utgångspunkt. Först när den accepterats till fullo kan man börja göra de +justeringar som personliga förutsättningar kan påfordra. + +Den man som vill emancipera sig måste vara beredd på en hel del problem. Bl.a. +måste han kunna göra sig kvitt diverse traditionell manlig värdighet. Det kan +vara fråga om futiliteter som att bli uppropad som 'fru' på barnavårdscentralen, +att bli matroniserad av expediter i babyklädsaffären som välvilligt hjälper en +tillrätta och försöker hindra en från att köpa en blå tröja till sin flicka; +alla förfrågningar om var ens fru håller hus, alla registreringstillfällen där +det inte duger med ens eget namn som målsman utan där det måste vara mammans. +Sådant piggar snarast upp. Har man tur får man kanske chansen att diskret lägga +ut det nya faderskapets evangelium och ge några konkreta bevis på sina +ny-faderliga färdigheter. Jag minns särskilt en gång på barnavårdscentralen då +frun bredvid erbjöd sig att byta även på mitt barn. Jag avböjde vänligt, la in +ett extra kol och hade bytt och klätt på Malin innan den hjälpsamma damen hade +hunnit halvvägs med sin unge. Det kändes mycket tillfredsställande. + +Ett mindre problem som jag tidvis upplevt och som jag föreställer mig att andra +pappor i min situation råkar ut för är misstron till den egna förmågan att +'betyda' lika mycket för barnet som mamman. Ett tag t.ex. noterade jag nogsamt +om Malin var lika glad åt att jag kom hem som när min fru kom och om hon sökte +tröst i lika hög grad hos mig som hos min fru. Jag registrerade utslaget med en +känsla av tillfredsställelse eller osäkerhet beroende på om det var till min +förmån eller ej. Det är en sorts svartsjuka och jag tror att det är bra om fruar +till nyemanciperade män är medvetna om den sortens överkänslighet. De kan säkert +hjälpa till att mildra effekten av temporära favoriseringar, som man +naturligtvis bör vara beredd på. Det gäller för männen att inte dra några +förhastade slutsatser om sitt eget handlag. Risken är annars att man minskar +anspråken på sin pappa-roll och låter mamman ta över ansvaret för t.ex. något så +centralt som tröstandet. Visst måste man också vara beredd på att acceptera att +man har olika handlag men att detta givetvis inte alls behöver påverka +likadelningen och att kontakten med barnet kan bli mycket intim även om vissa +funktioner fylls bättre av mamman (och vice versa, naturligtvis). + +Ett synsätt som jag har svårt att acceptera är det som den i könsrollsfrågan för +övrigt progressive professor John Lind ger uttryck för i ett inlägg i Hertha +(1964:4) där han säger att vi inte får glömma 'barnets rätt till far och mor och +till det bästa båda har att ge, var och en efter sina förutsättningar' (Linds +egen kursivering). Han använder detta som ett argument mot en konsekvent +tudelning av barnavården som han säger inte får bli 'ett självändamål, där +barnet blir ett slagträ i emancipationsstriden'. Slutsatsen av en sådan tes +måste bli att om mamman är bättre på att ta hand om barnet än pappan, barnet har +rätt till en större proportion mammavård. Detta kan jag inte gå med på. Om +pappan inte är i juridisk mening olämplig som barnavårdare och alltså kan +fråndömas vårdarskapet så bör han ha lika mycket 'rätt' till barnet som mamman +och barnet får lov att hålla tillgodo med honom även om han skulle råka vara +lite slarvigare eller lite lynnigare än mamman. Förhållandet mellan föräldrar +och barn är givetvis något mycket mer än vad som ligger i begreppet 'barnavård'. +Det rör sig inte främst om en objektiv behandling av växlande kvalitet som man +utsätter barnet för utan om ett ömsesidigt förhållande där föräldrarna har lika +mycket att vinna och förlora som barnet. + +Om alltså en barnpsykolog är gift med en lokomotivförare så bör inte det faktum +att han-barnpsykologen kanske kan leverera en bättre 'vård' i någon objektiv +bemärkelse än hon-lokomotivföraren vara utgångspunkten för fördelningen +sinsemellan av tiden med barnen. Det är lika viktigt att bägge får full +möjlighet att bygga upp sitt förhållande till barnen. + +Förändringar i könsrollnormer och familjemönster Den form av lagstiftning som +undanröjt yttre formella hinder för gifta kvinnors förvärvsarbete har sannolikt +gett stöd åt och förstärkt mera yrkesvänliga hustrurollnormer, men man får utgå +från en viss eftersläpning av äldre familjeideal med inslag av yrkesfientlighet +för kvinnornas del. De äldre rollmodellerna är seglivade, bl.a. beroende på +deras förankring i tidig socialisation. + +Det tidigare borgerliga privilegiet att ha hemmavarande hustrur har blivit +uppnåeligt för allt fler. Eftersom de flesta arbeten som står de gifta kvinnorna +till buds om de går ut i förvärvsarbete hör till de sämst betalda och minst +attraktiva på arbetsmarknaden är detta ideal en realitet än i dag. + +Gamla tiders hemmafruideal får näring från den anda av romantiska +föreställningar och erotisk könsmystik som förmedlas av stora delar av +massmedia. Denna metafysiska betoning av 'feminina egenskaper och beteenden' +innebär indirekt en kvinnoyrkesfientlig inställning. + +Den moderna barnpsykologin har klarlagt hur betydelsefull emotionell kontakt är +för ett barns harmoniska utveckling - ett behov som det huvudsakligen tillkommit +mödrarna att tillfredsställa. + +I positiv riktning för kvinnornas yrkesverksamhet verkar den jämställdhet mellan +flickor och pojkar som råder inom skolan. Med det svenska skolväsendets omdaning +har följt en stark utbildningsexpansion som förmodligen kommer att ha vittgående +konsekvenser för den framtida gestaltningen av relationerna mellan könen. + +Familjens isolering Sociologer har vanligen tolkat den ökade +äktenskapsfrekvensen som ett tecken på kärnfamiljens växande betydelse som +primärgrupp eftersom samhället saknar alternativa former för samlevnad i +varaktiga lojala och stödgivande kollektiv. Bortsett från familjen och i någon +mån arbetsgruppen är det huvudsakligen medlemskap i sekundära grupper, +massbildningar, organisationer, tillfälliga bekantskaper och anonyma +församlingar som karakteriserar individens kontakter och samvaro med andra. I +den familjesociologiska litteraturen möter man kontroversiella uppfattningar om +den lilla, relativt isolerade och i teknisk-ekonomisk mening irrationellt +organiserade familjegruppens inflytande på sina medlemmar. Vid en analys av +familjens primärgruppsfunktion har man att skilja på två problemkomplex: å ena +sidan familjemedlemmarnas inre relationer och å andra sidan familjemedlemmarnas +relationer utåt. + +I det första fallet kan man diskutera i vad mån det är en realistisk +föreställning att kärnfamiljen mäktar med huvudansvaret - för att inte säga +monopolet - att tillfredsställa samtliga sina medlemmars psykologiska behov av +sympati, personlig förståelse, uppmuntran och stöd. + +Kritiska röster har ifrågasatt om familjerna är kapabla att ge sina medlemmar +realistisk ledning och konstruktivt stöd, och om inte deras 'accepterande' av +individen främjar resignation och ett undertryckande av produktivt missnöje som +kunde ha lett till försök att övervinna svårigheter. Går familjens +behovstillfredsställelse delvis ut på flykt och sentimentalitet, fiktiv +självhävdelse, ett avledande av bekymmer till förmån för en slapp anpassning +till de befintliga sociala villkoren? + +Inom familjeforskningen söker man efter kriterier på mental hälsa, dvs. man +försöker fastställa vilka egenskaper man egentligen väntar sig att familjen +skall främja hos sina medlemmar. Därvid har föreslagits följande sex aspekter på +'medmänskliga dugligheter': hälsa, intelligens, kontakt- och inlevelseförmåga, +självständighet och självkänsla, omdöme och skapande förmåga. I den utsträckning +familjen hos sina olika medlemmar stärker och utvecklar de drag som räknats upp +ovan anses den fylla en positiv primärgruppfunktion. + +I det andra fallet kan man fråga sig om inte den terapeutiska synen på familjen +har sin grund i en underförstådd negativ uppfattning av samhället utanför den +egna privata kretsen. Man tillskriver familjen nya botande och kurativa +funktioner i en hård värld av stora anonyma sociala enheter med vilken individen +inte förmår uppleva meningsfulla relationer. + +Sociologer har också uttryckt farhågor för att banden av kontakter och +verksamhet mellan familjen och övriga samhällsinstitutioner är för svaga. Det +har hävdats att genom släkt- och generationsbandens upplösning har individens +upplevelse av organiskt socialt sammanhang gått förlorad. Därför menar man att +familjens uppgift i ett ogästvänligt samhälle inte i första hand går ut på att +garantera individuell känslotillfredsställelse utan att själva +samhörighetsbehovet är den främsta solidaritetsfaktorn. + +Enligt detta resonemang karakteriseras det kapitalistiskt industriella samhället +varken av individuell eller klassegoism utan av familje-egoism. En +familje-egoism som bl.a. innebär att familjen vänder samhället ryggen, +indifferent till dess sociala och politiska problematik, upptagen av att erövra +en plats i solen åt sina egna medlemmar. + +Det förtjänar att understrykas att den bild av familjen som kan sägas vara den +officiella och därvid den som samhället grundar sin familjepolitik på är den +isolerade terapeutiska lilla gruppen. + +Anslutning till den terapeutiskt dominerande familjesynen med dess latenta +misstro mot det allmänna och gemenskaper utanför hemmet, respektive anslutning +till kritiken av önskvärdheten att överbrygga familjens isolering från övriga +samhällsinstitutioner och att på flera områden aktivera och dra in +familjemedlemmarna i politisk, social och produktiv verksamhet lägger grunden +för helt olika moraliska valsituationer och rollideal för familjerna. + +Om kvinnorna även i fortsättningen inriktas på familjens primärgruppsliv, om de +i samband med att barnen är små för en avsevärd tid helt håller sig borta från +sitt yrke och sin karriär och om olikheten mellan hemmets primärgruppsliv och +yrkeslivets sekundärgruppsliv ytterligare skärps, så skapas överlag svårigheter +för kvinnorna i deras anpassning till förvärvslivet och deras återgång efter den +aktiva moderskapsperioden försvåras. + +Men den förändrade gruppstrukturen har också en annan effekt som kan öka motivet +för de gifta kvinnorna att ta förvärvsarbete. Genom att avbryta yrkeskarriären +förlorar kvinnan kontakten med arbetsgruppen och andra sekundära grupprelationer +och riskerar att hämmas i sin utveckling i en ålder då människors liv i regel är +som mest expansivt. Frågan är om den gifta kvinnan kommer att finna sig till +rätta med den isolerade hemmafrurollen som är särskilt påtaglig i de moderna +stads- och förortssamhällena. + +Syftet med äktenskapet Säger bibeln uttryckligen något om, varför eller rättare: +vartill en man och en kvinna skall förenas i äktenskapet? Vilket är, enligt +bibeln, syftet med det äktenskapliga samlivet? + +Sedan det berättats, hur Gud skapat människan till sin avbild, till man och +kvinna, heter det: 'Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: 'Varen fruktsamma +och föröken eder och uppfyllen jorden ...'' 1 1 Mos. 1:28. I Svenska kyrkans +vigselritual formuleras detta i två ord: Äktenskapet är av Gud stiftat till +'samhällets bestånd'. Sedan det sålunda fastslagits, att stiftelsen är Guds, +anges dess syfte vara samhällets bestånd. Kort. Realistiskt. Bibliskt. + +Ty när Gud uttryckligen uppmanar det första människoparet att vara 'fruktsamma', +är äktenskapets förstahandssyfte tydligt angivet: det sexuella samlivet skall +leda till, att nya individer föds. Man och kvinna blir därigenom insatta i Guds +fortsatta skapelseakt: att låta samhället bestå därigenom att nya människor +oupphörligen föds. + +Vilket annat syfte med äktenskapets stiftelse som härutöver än kan anges, blir +hur som helst ett andrahandssyfte. Å andra sidan följer härav, att där viljan +till och längtan efter att 'vara fruktsamma' inte finns hos två makar, är det +inte längre tal om ett äktenskap på biblisk grund. Då har man kommit vid sidan +om äktenskapets enligt bibeln primära 2 2 Primära = första. syfte. Kraftfullt +har Martin Luther i Stora Katekesen utlagt detta: Gud vill, att det +äktenskapliga ståndet 'av oss hedras, anses och aktas såsom ett gudomligt, +saligt stånd, emedan han har stiftat detsamma före alla andra stånd och +fördenskull - såsom uppenbart är - skapat man och kvinna på olika vis, icke till +okyskhet, utan för att de skulle hålla samman, vara fruktsamma, föda barn, +försörja och uppfostra dem till Guds ära ... Ty det ligger för Gud all makt +uppå, att man uppfostrar barn, som äro samhället till gagn och främja Guds +kunskap, ett saligt liv och alla dygder, så att ondskan och djävulen bekämpas'. +1 1 SKB, sid. 240. Fruktsamheten, barnafödandet och barnuppfostrandet är alltså +äktenskapets primära syftning. I gamla s.k. ortodoxa 2 2 Ortodox = renlärig. +läroframställningar om äktenskapet brukar dessutom tre andra syften anges, +tillsammans alltså fyra syften: + +1. släktets förökelse + +2. inbördes hjälp + +3. undvikande av otukt + +4. möjliggörande av en kristen kyrka 3 3 NTU III, sid. 1257. + +Av dessa syften är det (förutom det primära syftet med släktets förökelse) +undvikandet av otukt, som kanske tilldragit sig den största uppmärksamheten i +tidigare framställningar om äktenskapet. I vår tid är det nog däremot inte +vanligt, att man vid äktenskapets ingående säger sig - och andra: 'Jag gifter +mig för att undgå otukt.' Och dock är denna motivering för äktenskapet helt +biblisk. I sina 'råd och föreskrifter angående äktenskap och ogift stånd m.m. ' +i det första brevet till korintierna, kap. 7, utvecklar aposteln Paulus noggrant +denna tankegång. Den tysta förutsättning han bygger på, är denna, att det +existerar en naturlig dragning mellan man och kvinna, ja, mellan varje man och +kvinna. Själva denna böjelse, denna dragning mellan könen till varandra är icke +i sig själv felaktig eller syndig. Felaktig och syndig blir dragningen, när den +i tanke, ord och handling leder till sexuella förbindelser vid sidan om de av +Gud i äktenskapet stadfästa. + +Det är i detta sammanhang som aposteln Paulus yttrar sitt berömda: 'Men för att +undgå otuktssynder må var man hava sin egen hustru, och var kvinna sin egen +man.' 1 1 I Kor. 7:2. Lägg märke till: för att. Härmed är sagt, att i varje fall +ett av äktenskapets syften är detta: undvikandet av otuktssynder. På samma tema +har Martin Luther ofta spunnit. Han skriver: 'Ty där naturen har sitt lopp, +sådan Gud har danat den, är det icke möjligt att utanför äktenskapet förbliva +kysk, ty kött och blod förbliva kött och blod, och den naturliga böjelsen och +retelsen går, utan att man kan undanröja eller hindra den, sin gång, såsom var +man ser och känner. För att det därför skulle vara lättare att i någon mån +(sic!) undvika okyskhet, har också Gud befallt det äkta ståndet, på det var och +en må hava sin beskärda del och låta nöja sig därmed, ehuruväl härvid även Guds +nåd är nödvändig, för att också hjärtat må bevaras kyskt.' 2 2 SKB, s. 421. + +Frågar man sedan, vilket djupare syfte som äktenskapet kan få för den, som lever +i Kristi tro, blir svaret: att på äktenskapets begränsade område söka leva ut +något av Kristi kärlek gentemot den andra parten i äktenskapet. Denna Kristi +kärlek är nu raka motsatsen till vad som i vår tid gemenligen går under namnet +kärlek: man tycker om och 'älskar' det som är vackert, tilldragande, sexuellt +upphetsande, i alla betydelser älskvärt. Den sortens numrerade kärlek är ju bara +en förlängd egenkärlek: det är sig själv, sina egna önskningar man älskar i den +andra. + +Jesus Kristus älskade icke människor i den meningen, att han sökte sitt. Han +sökte till hundra procent deras. Intill korsets död. Kärlek i samma riktning +vill nu en kristen söka praktisera innanför sitt äktenskap, därtill ledd just av +sin personliga erfarenhet av Kristi kärlek. + +Däremot kan man i princip vara en aning frågande inför sådana formuleringar av +syftet med ett bibliskt äktenskap som att 'förverkliga sig själv' o.s.v. . +Självet, jaget, mitt innersta är, fortfarande enligt bibeln, aldrig av den +arten, att det bör förverkligas och ges självständig ställning. Eftersom varje +fiber i mitt 'själv', i mitt 'jag' är märkt av syndafallet, blir varje +allvarligt självförverkligande motsatsen till kärlek. Det är i stället i den +mån, som Kristi kärlek får prägla jaget, som kärleken mellan man och kvinna kan +förverkligas. Jag erkänner därför, att jag har svårt att följa tankegången hos +Göta och Ludvig Jönsson i detta stycke: 'Kärleken får aldrig utestänga +självständigheten. Men alltför ofta låste vi in varandras möjligheter i stället +för att förlösa varandras särarter. Det är frestande nog att gömma undan det som +riktigt är jag själv under den andres dominans.' 1 1 Jönsson a. a., sid. 29. +'Det som riktigt är jag själv' - o hemska verklighet! - skall, enligt bibelns +lära om kärlek, varken blomma ut i någon sorts självständighet eller gömmas +under någon annans dominans. Ty enligt bibeln rör det sig aldrig bara om två +människoviljor, som ömsom skall självständigförklaras, ömsom kuvas under +varandra. Det rör sig om Guds goda vilja och människors förvända. + +Syftet med äktenskapet kan alltså enligt bibeln aldrig vara att 'förverkliga sig +själv' eller vara medel till att någon annan kan 'förverkliga sig själv'. Syftet +med äktenskapet enligt bibeln och luthersk katekestradition blir, för att +sammanfatta: + +1. förökelsen av människosläktet + +2. motverkandet av otukt + +3. utlevandet av genuint kristen kärlek 'såsom Kristus har älskat' + +Det kristna äktenskapet Vad är ett äktenskap? När man i den kristna etikens +sammanhang talar om äktenskapet, avser man den samlevnadsform mellan man och +kvinna, som ingåtts frivilligt och offentligt, och som i princip är avsedd att +vara livsvaraktig. Däremot är det inte alls frågor om 'privilegier' som omgärdar +denna samlevnadsform från samhällets sida eller könsroller eller liknande saker +som är i blickfältet. Allt detta är sekundära frågor. + +Varför ges nu äktenskapet denna framträdande roll i en kristen sexualetik? Ja, +först och främst är ju detta - sett i ett globalt och historiskt perspektiv - +ingalunda något särskilt karakteristiskt för kristendomen. Äktenskapets former +och villkor har skiftat i betydande grad i olika kulturer, men det har så långt +vi ser bakåt i historisk tid varit den traditionella formen för sexuell +samlevnad. Varför det i kristen etik har behållit en sådan huvudroll - skälen +till det ligger redan redovisade i vad som tidigare sagts:' Vad nu Gud har +sammanfogat ...' + +I framställningar av äktenskapsetik på lutherskt område brukar det ofta påminnas +om att Luther ansåg äktenskapet vara 'ett världsligt ting'. Det betyder att det +är en allmänmänsklig samlevnadsform, som inte i och för sig har något kristet i +sig. Det betyder också att det inte är kyrkan som på något sätt skapar +äktenskapet, det gör i stället de båda makarna själva. Nu kan man emellertid +inte som vi skall se ge en någorlunda fullständig framställning av vad +äktenskapet är för något från kristen synpunkt utan att komma till +värderingsfrågor som ingalunda - t.ex. i vårt land idag - kan anses vara +'allmänmänskliga'. Här visar sig tvärtom 'andligt' och 'världsligt' vara nära +sammanfogat. + +Naturligtvis har tanken på makarnas gemensamma ansvar för barnen varit en +betydande faktor, när kyrkan slagit vakt om äktenskapet. Men äktenskapets värde +kan inte begränsas till detta, det vore att ge en pragmatisk motivering som vore +alldeles för ytlig. Även om vi tänker oss någon sorts social utopi, där +samhället övertagit hela ansvaret för avkomman - och den utopin förespeglade +t.ex. någon debattör i trolöshetsdebatten för en del år sen - så skulle detta +inte upphäva äktenskapets ställning i kristen etik. Vi har här en sorts +parallell till vad vi tidigare sade om preventivmedlens betydelse för en +eventuell omvärdering av sexuellt samliv. Det är överhuvud aldrig självklart i +etiken vilka nya värderingar som kan följa från ett förändrat faktaläge, och i +bägge dessa frågor finns det anledning att undvika en förenklad tolkning av den +kristna ståndpunkten. + +Vad konstituerar äktenskapet? Vad är det nu som konstituerar äktenskapet? Det är +en fråga som uppkommer t.ex. när man diskuterar de föräktenskapliga +förbindelserna. Här förekommer ibland från kristet håll en sorts förment +bibeltrohet, som saknar grund helt enkelt därför att detta är en fråga som inte +berörs i Nya testamentet. En fullständig utredning av den här frågan skulle leda +till en omständlig historisk expose, som skulle visa hur förskjutningar här har +förekommit. Den s.k. trolovningens roll har t.ex. växlat. Men det finns ingen +anledning att fördjupa sig i de frågorna. Vad man allmänt kan konstatera är att +det är två faktorer som alltid haft en central funktion: makarnas frivilliga +samtycke och offentligheten vid avgivandet av det här samtycket. De olika +kristna konfessionerna skiljer sig här åt en del, eftersom ju Katolska kyrkan +betraktar äktenskapet som ett sakrament. Även där är det dock de båda makarna +som har huvudrollen, inte prästen. Det är helt klart att vi här har en fråga, +där man kan tänka sig skiftande praxis i olika samhällssystem, och där dessa +skiftningar inte i och för sig behöver tillmätas någon etisk relevans. Från +kristen synpunkt är t.ex. en borgerlig vigsel fullt lika giltig som en kyrklig. +Men det är svårt att se hur man skulle kunna komma ifrån de två nämnda +principernas betydelse för ett ordinärt äktenskap: konsensusförklaring och +offentligheten. + +Samtidigt är det ju klart att ett samlag har etisk relevans för denna enhet +mellan man och kvinna, men det kan inte ensamt anses konstituera ett äktenskap. +Här bör alltså rent terminologiskt gränsen dras mellan föräktenskapliga och +äktenskapliga förbindelser. + +Utifrån vad som tidigare sagts är det rätt klart hur kristen etik då måste +ställa sig till föräktenskapligt samliv. Det är omöjligt att se hur man - utan +att riva upp grundvalarna för denna etik - skulle kunna säga ett okvalificerat +ja till sådana förbindelser. Enkelt uttryckt - och för tillfället med bortseende +från alla komplikationer - måste uppmaningen från kristet håll till två +människor, som vet att de vill hålla ihop, bli: gift er! + +Den uppmaningen - gift er! - har många sidor som det finns anledning att kort +beröra. Först och främst är det för den kristna etiken nödvändigt att sociala +hinder av olika slag mot giftermål bryts ner, effektivt och obönhörligt. Vi har +här en parallell till abortfrågans ställning i kristen etik. Också där måste +denna etik leda till klara sociala konsekvenser: bostäder, hjälp till mödrar, +kort sagt social välfärd också för det väntade barnet. I frågan om äktenskapet +på samma sätt: bostäder, undanröjande av ekonomiska och andra hinder. Till det +som måste bort - och där har vi väl numera hunnit rätt långt - hör naturligtvis +alla 'måste' kring ett äktenskaps ingående. + +Trohetskravets innebörd En vanlig och allvarlig invändning mot denna uppmaning +till unga människor att gifta sig är, att den bortser från det orimliga i att +människor skall lova varann trohet för hela livet, när de kanske inte alls är +beredda till det. Detta är en fråga som det finns all anledning att begrunda, +och som för oss mot centrum av den kristna etiken. Utan tvekan finns det rader +av fall där man inte är beredd till denna trohetsförklaring. Man har helt enkelt +inte tänkt sig någon större varaktighet i förbindelsen. Eller man tror innerst +inne inte att förbindelsen skall hålla. Eller man gifter sig bara för ett barns +skull - något som är mindre vanligt nu än förr, men som inte minst från kristen +synpunkt måste anses orimligt. Ett tidigare felsteg avhjälps inte av ett nytt. +Slutligen finns det säkert många människor, som aldrig blir beredda till att +avge en sådan här trohetsförklaring för hela livet, och som om de gör det +egentligen bara hycklar. + +Det är väsentligt att dessa ting diskuteras öppet. Här visar det sig nämligen +kort sagt, att kristen etik inte alls lämpar sig för att utan vidare göras till +en allmän samhällelig etik. Så enkelt är det inte med Jesu enkla lära! Det här +har uppenbara konsekvenser t.ex. för skolans etiska fostran, vilket vi skall +diskutera senare. Men vad som här är viktigt att fastslå är, att ett +äktenskapligt trohetslöfte självklart inte kan isoleras från en människas hela +livssyn. Hur man uppfattar ett sådant löfte och vad man menar med det beror +förstås på personligheten, värderingarna, attityden till motgångar, motpartens +inställning, beredskapen till offer osv. Man kan aldrig offra utan att ha motiv +för detta som man upplever som fullvärdiga. Sådana motiv ges i en kristen +livssyn, men den som säger nej till denna har naturligtvis ingen glädje av dessa +motiv. + +Det är dessa saker som öppet måste redovisas. Däremot är det ett orimligt krav +på den kristna etiken, att denna skulle uppge trohetsaspekten därför att den +inte är allmänt gångbar. Konkreta konsekvenser av detta blir alltså inte att man +skall frisera den kristna ståndpunkten så att den blir allmänt acceptabel, utan +att det är ett kristet intresse att alla de som inte accepterar de kristna +villkoren istället skall ingå sitt äktenskap på egna premisser. Det betyder +rimligen ofta borgerlig vigsel istället för kyrklig. + +En realistisk sexuell rådgivning Kyrkan har all anledning att tala öppet och +realistiskt både om sex och om äktenskap, och i det avseendet är mycket vunnet +när man i vår tid avskaffat allt smussel. Till realismen hör naturligtvis att +tala om äktenskapets alla svårigheter, att skoningslöst förfölja den romantik +som sprider ut att allt var lycka och frid, när de bara fick varann. Till +öppenheten hör rådgivningen i alla samlevnadsfrågor, sociala, psykologiska och +rent sexuella. Kyrkan måste erkänna värdet av också den rent sexuella +rådgivningen, eftersom den uppenbart har en stor betydelse för äktenskapens +hållbarhet och lycka. Dock är det samtidigt begripligt om kristna blir +misstänksamma mot en del sådan rådgivning, eftersom man i sådana och liknande +sammanhang - som tidigare antytts - ofta oklart sammanblandar fakta och +värderingar. + +Till realismen hör att i själavården ta hänsyn till t.ex. frånskildas och änkors +/ änklingars rent sexuella nöd. Denna bör ofta vara stor, eftersom människor +utbildar vanor och därmed behov. Men fråga är om inte en viss viktorianism här +finns kvar på sina håll bland kristna människor - på så sätt att man inte låtsas +om att detta kan vara stora problem för dem som är eller blivit ensamma. Hur +problemen konkret skall lösas är det orimligt att här försöka utreda, eftersom +villkoren är så skiftande. Det är en uppgift för den enskilda själavårdaren att +ta sig an. + +En livsåskådningsmässig motsättning Den kristna äktenskapsetiken framstår säkert +för många människor idag som djupt konservativ och olustig. Det torde vara ett +tecken på en reell livsåskådningsmässig motsättning i vår tid, en motsättning +som det i och för sig inte finns någon anledning att dölja. Här står olika +människouppfattningar och livsideal mot varann. Från kristen synpunkt är ett +äktenskap en av de mest genomgripande satsningar en människa kan göra, och den +kristna etiken är såtillvida optimistisk i sin människosyn, att den tror att +människor har mycket stora möjligheter att växa samman och anpassa sig till +varann om de uppriktigt önskar göra det. Det är ett ideal som innebär att +motsättningar och olikheter som uppstår inom ett äktenskap skall bli något som +driver till fördjupad mognad, inbördes respekt och inbördes berikande. Detta är +ett utmålande av ett ideal, inte något som skall vara ett hån mot dem, för vilka +svårigheterna blir oöverstigliga. Två viktiga ting är att säga om svårigheter i +äktenskap: dels måste i kristen etik förlåtelsen alltid hållas vid liv som en +vital tillgång, dels måste vi självklart räkna med att situationen i ett +äktenskap kan bli outhärdlig - av en mängd olika skäl, som inte här kan +uppräknas. Då måste skilsmässan finnas, men också då finns förlåtelsen. + +Betonandet av troheten och av förlåtelsen i den kristna äktenskapssynen ger åt +denna en sådan karaktär, att man har allt skäl att hävda att den människa som +accepterar premisserna för den kristna etiken i denna också kan finna den +djupaste humanitet - i betydelsen realism, omtanke, hjälp. + +Jämställdhet mellan könen innebär att fäder och mödrar har samma privilegium och +skyldighet att ta hand om sina barn. För männen innebär detta en fördel i så +måtto att de får möjlighet till djupare och rikare kontakt med barnen, för +kvinnorna att de inte ensamma behöver ta ansvaret för barnens uppfostran och att +de endast behöver göra kortare avbrott i sitt yrkesarbete. För barnen är det en +mycket stor fördel om de får kontakt med bägge sina föräldrar. Flickan får +därigenom en mer positiv inställning till och större förståelse för det motsatta +könet och pojken får en bra manlig identifiering. Om man förutsätter att fäder +skall ta hand om barnen i samma utsträckning som mödrar, kommer det också att +bli lättare för pojkar att välja vårdyrken såsom barnsköterskor och +förskollärare. Detta kommer i sin tur att underlätta den manliga identifieringen +hos pojkar, vars fäder inte bor i hemmet, genom att de då i stället kan få +manlig personal som vårdare på daghem och lekskola att identifiera sig med. + +Det är typiskt för de könsrollsföreställningar som nu råder i vårt samhälle, att +debatten om hur föräldrarnas förvärvsarbete påverkar barnen har kommit att gälla +moderns förvärvsarbete, medan ingen har anklagat fäderna för att försumma sina +barn då de förvärvsarbetar. Man förebrår inte ens de fäder som har 'extraknäck' +och nästan aldrig träffar sina barn. I många familjer är det självklart att om +familjen behöver extra inkomster så skall fadern arbeta på övertid hellre än att +modern skall förvärvsarbeta. + +Eftersom man har utgått från den traditionella familjeformen finns det en del +forskning om effekterna av att skilja barn från deras mor, men så gott som ingen +om effekterna av att skilja dem från deras far. + +I den aktuella debatten om förvärvsarbetande mödrar tar man alltför ofta till +helt osakliga argument för att förfäkta den egna åsikten. Man generaliserar +friskt utifrån enstaka fall och tar till moraliserande brösttoner. De som talar +'för' hemmamamman beskriver daghems- och nyckelbarnen som de presumtiva kunderna +i våra fängelser. De som försvarar de förvärvsarbetande mödrarna ser i stället +dessa kvinnors barn som mer ansvarsfulla, lyckligare och självständigare än +hemmamammans, som blir överbeskyddade och osäkra. + +Också bland barnpsykiater, barnläkare och barnpsykologer har skadeverkningarna +av att skilja småbarn från deras mor för längre eller kortare tid varit föremål +för livlig forskning och debatt, utan att man hittills kommit fram till klara +resultat. År 1951 gjorde den engelske läkaren J. Bowlby för WHO:s räkning en +sammanställning av dittills gjorda undersökningar över hur späda och små barn, +som för någon tid helt skilts från sin mor, utvecklas. Resultatet var +skrämmande. Det visade sig att dessa barn kom att sakna förmåga till verklig +känsloanknytning, de blev oförmögna till inlevelse i andra människor, till att +verkligen tycka om någon. Rätt snart fick Bowlby emellertid delvis revidera sina +åsikter. Man fann att det inte var skilsmässan i och för sig som skadade barnen, +utan att det berodde på att barnen inte fick någon modersersättare. När Bowlby +skriver 'mamma', så menar han med detta inte bara den som sköter om barnets rent +fysiska behov utan också den som tillfredsställer barnets behov av värme och +psykisk stimulans - funktioner som vi slentrianmässigt kommit att tillföra +kvinnan i hennes roll som mor. + +Att barn under sina första år behöver en intim, vänligt stämd kontakt med +vuxenvärlden tycks stå utom allt tvivel. Men det är ingenting som säger - och +knappast någon seriös modern forskare som sagt - att 1. det måste vara modern, +som står för kontakten, 2. det måste vara bara en person, som vårdar barnet, 3. +att den eller de som vårdar barnet behöver fungera oavbrutet under dygnets 24 +timmar. Det är här som diskussionen kört fast. Att små barn inte skulle kunna ta +emot och ge värme till flera personer, om dessa bara uppfyller kravet att vara +igenkända och älskade av barnen, finns det inga vetenskapliga belägg för. Det +har väl i århundraden varit så - och är väl fortfarande i många kulturer - att +fäder, far- och mormödrar, andra släktingar och tjänstefolk fyllt en del av den +roll man ibland i vår kultur kommit att helt tilldela mödrarna. Att stödja sig +på barnets behov att ha samma dagliga vårdare under de tidigaste barnaåren och +därav dra slutsatsen att mamma a priori måste vara hemma hos barnet hela +dagarna, är med utgångspunkt av vad som ovan sagts helt absurt. + +Undersökningar, som gjorts om verkningarna på barnen av föräldrarnas +förvärvsarbete, visar att det inte är bortovaron i och för sig som påverkar +barnen. Man måste ta hänsyn dels till föräldrarnas motivering för sitt +ställningstagande, dels till deras möjligheter att ordna för barnen under den +tid som de eventuellt skulle vara skilda från dem. Man måste också ta hänsyn +till barnets ålder och utvecklingsnivå, föräldrarnas inställning till kvinnors +förvärvsarbete och inte minst till deras förmåga att tillfredsställa barnets +behov under den tid de under alla förhållanden är tillsammans. + +Hittills har man i diskussionen kring kollektiv uppfostran mest talat om vilka +risker en sådan uppfostran kan medföra. Vilka risker man tar genom att inte låta +barnen i tid komma ut bland andra barn, därom talas det mycket litet och forskas +ännu mindre. I vilken ålder lär man sig lättast att arbeta i grupp, att vänta på +sin tur, att samsas om leksaker osv? Här i landet låter vi oftast våra barn +vänta till 6 eller rent av till 7 års ålder innan de får dessa erfarenheter. +Från Israel vet vi att barnen klarar det bra redan i 3-årsåldern. + +Också i småskoleåldern behöver barnen en vuxenkontakt efter skolan, ett behov +som nog kan täckas lika bra av ett fritidshem som av någon vuxen i hemmet. + +Ser man nu till föräldrarnas behov så behöver det inte råda något +motsatsförhållande där, vilken väg de än väljer, om samhället skapar former för +att ta hand om barnen som är friare och smidigare än de vi nu har. Det är +möjligt att det kommer att visa sig vara bäst att slå ihop daghem och lekskolor +och låta samma institution ha hand om flera barngrupper, som stannar olika länge +alltefter skiftande behov. En del daghem måste kunna ha öppet på kvällarna för +skift- eller kvällsarbetande föräldrar. Kåren av barnvårdarinnor, som kan ta +hand om sjuka barn i hemmet och som eventuellt kan vara barnvakt på kvällarna +och enstaka nätter, måste utökas. Arbetsmarknaden måste också visa mer +förståelse för att sjukdom och annat med barnen förknippat kan medföra nödvändig +bortovaro från arbetet för såväl män som kvinnor. Mer ekonomisk hjälp åt den som +vill sköta barnen själv måste också ges. + +Sett ur barnens synpunkt vore det önskvärt med fler deltidstjänster för +småbarnsföräldrar. Så som samhället nu är inrättat är det svårare att få +kvalificerat arbete om man vill ha deltidstjänst. Nackdelarna för barnen med +föräldrarnas heltidsarbete kunde emellertid minskas om det byggdes flera +servicehus eller man på annat sätt hjälpte föräldrarna att ha råd att +rationalisera hemarbetet så att de verkligen finge tid att ägna sig åt barnen +efter arbetsdagens slut. Båda föräldrarna skulle också ha möjlighet till +arbetstidsförkortning om de så vill medan barnen är små. + +Även den förälder som väljer att stanna hemma under barnens första år har ett +legitimt behov av att då och då få avkoppling från barnen och borde inte behöva +släpa med sig barnen till tandläkare, hårfrisörska etc. Det vore säkert +mentalhygieniskt värdefullt om varje förälder som ägnar sig åt barnavård på +heltid kunde få hjälp med barnpassning åtminstone några timmar i veckan. Men så +länge det råder brist på daghemsplatser måste de förvärvsarbetande föräldrarnas +barn komma i första hand. + +Både för barnen och för deras föräldrar är det viktigt att föräldrarna får +möjlighet att välja den livsform som de trivs bäst med.