| Den allmänna pensionen är av två slag: folkpension och tilläggspension (ATP). | |
| Folkpensionen får man oberoende av tidigare arbetsinkomst. | |
| Tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete (arbetsinkomst). Endast | |
| arbetsinkomst som man haft mellan 16 och 65 år beaktas. Arbetsinkomst för tid | |
| före år 1960 inverkar inte på ATP. | |
| Om arbetsinkomsten under ett år överstiger det s k basbeloppet vid samma års | |
| ingång med minst hundra kronor är inkomsten pensionsgrundande för ATP. Vid 1971 | |
| års ingång var basbeloppet 6400 kr. | |
| Basbeloppet är ett belopp, som fastställs för en månad i taget på grundval av en | |
| beräkning av statistiska centralbyrån. Allt efter som prisläget förändras, | |
| ändras också basbeloppet. Storleken av de utgående pensionerna följer | |
| basbeloppet. Därigenom blir pensionerna värdebeständiga. I juli 1971 var | |
| basbeloppet 6900 kr. | |
| Det behövs ingen anmälan för att komma med i ATP. Inkomst, som ger pensionsrätt, | |
| beräknas i regel efter självdeklarationen. | |
| Vem får folkpension? Folkpension kan den få som är svensk medborgare och bosatt | |
| här i landet. Om en svensk medborgare inte är bosatt här, kan han dock få | |
| pension, om han varit mantalsskriven här det år han fyllde 62 och de fem åren | |
| närmast dessförinnan (alltså i åldern 57-62 år). | |
| Enligt avtal med vissa länder kan i Sverige bosatta medborgare från dessa länder | |
| få folkpension, om de vistas här viss angiven tid. | |
| Vem kan få ATP? ATP kan den få, som har haft pensionsgrundande inkomst för minst | |
| 3 år. Det första år, för vilket pensionsgrundande inkomst beräknades, var år | |
| 1960. | |
| Inkomst av annat förvärvsarbete än anställning kan undantas från ATP. För | |
| undantagen inkomst erläggs inte ATP-avgift och givetvis kan inkomsten inte | |
| medföra pensionsrätt. Undantagandet kan även påverka pensionsrätten av | |
| anställningsinkomst. Undantagandet medför i regel sämre skydd vid ålderdom, | |
| invaliditet och vid dödsfall för familjen. | |
| Pensionsförmåner Såväl folkpensioneringen som ATP ger möjligheter till följande | |
| förmåner: | |
| Ålderspension | |
| Förtidspension eller sjukbidrag | |
| Änkepension och barnpension | |
| Från folkpensioneringen kan dessutom utgå: | |
| Barntillägg | |
| Invaliditetstillägg | |
| Invaliditetsersättning och vårdbidrag | |
| Hustrutillägg (inkomstprövat) | |
| Kommunalt bostadstillägg (inkomstprövat) | |
| Att en förmån är inkomstprövad betyder, att den minskas eller inte alls utgår om | |
| den försäkrades inkomst överstiger vissa belopp. Även förmögenhet har betydelse. | |
| (Se vidare sid 8 ff.) | |
| Ålderspension Ålderspensionen från folkpensioneringen är i juli 1971 6210 kr per | |
| år för en ensam pensionär eller pensionär vars make inte har pension samt 9660 | |
| kr för två pensionsberättigade makar tillsammans. Dessutom utgår i vissa fall | |
| pensionstillskott. Hos försäkringskassan finns en särskild broschyr om | |
| pensionstillskott. Helt pensionstillskott är i juli 1971 621 kr per år. | |
| Full ålderspension från ATP får man, enligt huvudregeln, om man haft | |
| pensionsgrundande inkomst i 30 år. Storleken av pensionen räknas ut på grundval | |
| av ett genomsnitt av de pensionsgrundande inkomsterna under de 15 bästa åren (se | |
| sid 7 'ATP de första åren'). Full pension motsvarar 60 procent av nämnda | |
| genomsnittsinkomst. Har man pensionsgrundande inkomst för mindre än 30 år | |
| reduceras pensionen i förhållande till det antal år, som fattas (halva antalet | |
| år ger halv pension osv). På grundval av den pensionsgrundande inkomsten | |
| beräknas pensionspoäng, som registreras på Ert poängkort hos försäkringskassan. | |
| På slutskattesedeln finns den pensionsgrundande inkomsten angiven. Vill man | |
| räkna ut poängen kan man göra detta genom att dela den pensionsgrundande | |
| inkomsten för ett visst år med basbeloppet vid ingången av det året. (Dessa | |
| basbelopp har varit följande: 1960 = 4200 kr, 1961 = 4300 kr, 1962 = 4500 kr, | |
| 1963 = 4700 kr, 1964 = 4800 kr, 1965 = 5000 kr, 1966 = 5300 kr, 1967 = 5500 kr, | |
| 1968 = 5700 kr, 1969 = 5800 kr, 1970 = 6000 kr och 1971 = 6400 kr.) | |
| Om den pensionsgrundande inkomsten för år 1971 blir 14000 kr (motsvarande en | |
| förvärvsinkomst av cirka 20400 kr) blir pensionspoängen 14000 : 6400 = 2,19. | |
| Högsta möjliga pensionspoäng är 6,50. | |
| Om basbeloppet är 6900 kr, blir full ATP av följande storlek: | |
| Att märka är att de angivna beloppen utgår utöver folkpensionen. | |
| För svenska medborgare som är födda 1896-1923 gäller särskilda regler, se 'ATP | |
| de första åren', sid 7. | |
| Pensionsålder Rätt till ålderspension har Ni från och med den månad Ni fyller 67 | |
| år. Pensionsåldern är densamma för folkpensionen och ATP. | |
| Möjlighet finns att ta ut ålderspension både före och efter 67-årsmånaden, dock | |
| tidigast från 63-årsmånaden. Både vid förtida uttag och uppskjutet uttag blir | |
| det dock vissa ändringar i pensionsbeloppen. | |
| Har man rätt till både folkpension och ATP måste ett förtida uttag gälla båda | |
| pensionerna samtidigt. | |
| Förtida uttag ger lägre pension Ålderspensionen blir alltid mindre vid förtida | |
| uttag. Och den förblir mindre livet ut. Minskningen utgör 0,6 procent för varje | |
| månad som man vid uttaget är yngre än 67 år. | |
| Den som har gjort förtida uttag av ålderspension kan återkalla detta. På | |
| försäkringskassan finns en särskild broschyr som lämnar information om förtida | |
| uttag av ålderspension. Och hur man gör exempelvis för att återkalla förtida | |
| uttag. | |
| Observera att förtida uttag av ålderspension inte är detsamma som | |
| förtidspension! (Om förtidspension kan Ni läsa i en annan broschyr hos | |
| försäkringskassan.) | |
| Uppskjutet uttag ger högre pension Den som väntar med att ta ut ålderspensionen | |
| till efter 67-årsmånaden får högre pension. Beloppet ökar med 0,6 procent för | |
| varje månad man väntar med uttaget, dock längst till 70-årsmånaden. Detta | |
| innebär att pensionen genom uppskjutet uttag kan förhöjas med högst 21,6 | |
| procent. | |
| ATP de första åren ATP infördes 1960. Inkomster som man haft dessförinnan ger | |
| inte rätt till ATP. För de inkomsterna har inte heller avgift erlagts. | |
| För att få full ålderspension från ATP fordras enligt huvudregeln att man har 30 | |
| år med pensionsgrundande inkomst. För svenska medborgare som är födda något av | |
| åren 1896-1923 gäller förmånligare regler. Sålunda behöver den som är född 1923 | |
| endast pensionsgrundande inkomst för 29 år för att få full ATP, den som är född | |
| 1922 behöver endast 28 år, osv; den som är född 1914 behöver endast 20 år. | |
| De som är födda 1913 och tidigare hinner inte förvärva pensionsgrundande inkomst | |
| för 20 år. De kan alltså inte få full ATP. Årsklass 1905 kan t ex få högst 11/20 | |
| av full pension, årsklass 1906 kan få högst 12/20 och årsklass 1907 kan få högst | |
| 13/20 . | |
| Särskilda folkpensionsförmåner Kommunalt bostadstillägg är ett tillägg till bl a | |
| ålderspension och utgår enligt grunder som varje kommun själv bestämmer. | |
| Bostadstilläggets storlek varierar mellan olika kommuner. | |
| Kommunalt bostadstillägg är inkomstprövat. Det betyder att bostadstillägget | |
| minskas om inkomsterna utöver folkpensionen uppgår till mer än ett visst belopp, | |
| nämligen 2000 kr för en ensam pensionär och 3000 kr för två makar tillsammans. | |
| Även förmögenhet (exempelvis i fastighet) över vissa belopp kan påverka | |
| bostadstillägget. | |
| Hustrutillägg utgår om hustru till pensionär fyllt 60 år och inte har egen | |
| folkpension. Det fordras vidare att makarna varit gifta i 5 år för att | |
| hustrutillägg skall kunna utgå. I undantagsfall kan dock hustrutillägg beviljas | |
| även om hustrun inte fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än 5 år. | |
| Hustrutillägget kan högst utgå med så stort belopp att makarna tillsammans får | |
| lika stor folkpension som två pensionsberättigade makar. Hustrutillägget, som är | |
| inkomstprövat på samma sätt som kommunalt bostadstillägg, utbetalas till | |
| hustrun. | |
| Barntillägg utgår till ålderspensionär, som har eget eller hustruns barn under | |
| 16 år i hemmet eller som har vårdnaden om sådant barn. Barntillägget utgår för | |
| varje barn med högst 25 procent av basbeloppet (i juli 1971 1725 kr för år | |
| räknat). Om pensionären är en gift kvinna utgår f n inte barntillägg. | |
| Invaliditetstillägg kompletterar i vissa fall ålderspension, om pensionären inte | |
| kan reda sig själv och vid upprepade tillfällen dagligen behöver hjälp av annan | |
| person. Hjälpbehovet skall ha uppstått innan pensionären fyller 63 år. Den som | |
| är blind har alltid rätt till invaliditetstillägg om blindheten inträffat före | |
| 63 år. | |
| Invaliditetstillägget utgör 30 procent av basbeloppet (i juli 1971 var det 2070 | |
| kr för år räknat). | |
| Om förtidspension eller sjukbidrag samt änkepension och barnpension kan Ni läsa | |
| i särskilda broschyrer som finns att hämta på försäkringskassan. | |
| Vad menas med ett u-land? 'U-land' står för 'underutvecklat land' eller | |
| 'utvecklingsland'. Ibland talar man om 'de fattiga länderna'. Men det är viktigt | |
| att veta att de flesta u-länder är fattiga bara i den meningen att större delen | |
| av befolkningen lever i fattigdom. I nästan alla u-länder finns de för | |
| utvecklingen nödvändiga tillgångarna såsom arbetskraft, jord, vatten, mineraler, | |
| skog o s v . Men antingen förmår man ännu inte utnyttja de resurser man har - | |
| eller också utnyttjas dessa på ett sätt som inte kommer majoriteten av folket | |
| tillgodo. | |
| En vanlig karakteristik av ett u-land är att bruttonationalprodukten (BNP) per | |
| person och år understiger en viss summa. Ibland nämns 2000 kronor som gräns; | |
| länder ovanför detta genomsnittstal skulle inte vara u-länder (i Sverige är BNP | |
| / person ca 13000 kronor). Andra egenskaper utmärkande för u-länder är | |
| arbetslöshet; analfabetism, d v s brist på läs- och skrivkunnighet; låg | |
| medellivslängd. Man kan också mäta ett lands standard med sådana mått som antal | |
| läkare, lärare, böcker, tidningar, telefoner, radioapparater, bilar o s v per | |
| invånare. | |
| Dessa metoder för att söka mäta ett lands rikedom eller fattigdom är | |
| otillfredsställande. I BNP, exempelvis, inräknas inte oavlönat arbete och bara | |
| ytterst ungefärligt de varor som produceras inom självhushållen. Måtten säger | |
| heller ingenting om fördelningen av resurserna, om livet för de enskilda | |
| människorna. Genomsnittssiffrorna döljer stora materiella klyftor inom varje | |
| land. | |
| Men de existerande måtten är ändå användbara när man vill göra sig en bild av | |
| olika folks levnadsnivå. Ett exempel: enbart i USA ökar BNP varje år med ett | |
| belopp, som är ungefär lika stort som den totala bruttonationalprodukten i hela | |
| Afrika eller Indien! | |
| U-länderna är olika Från vår horisont kan u-länderna sinsemellan te sig | |
| likartade. Uppräkningen nyss av typiska 'u-landsegenskaper' bidrar till ett | |
| sådant intryck. Men dessa länder - där tre fjärdedelar av jordens befolkning bor | |
| - skiljer sig naturligtvis starkt från varandra. Peru har inte samma klimat, | |
| geografi eller kultur som Tanzania. Indien brottas med helt andra svårigheter än | |
| Kenya. En del länder är tättbefolkade, andra glest befolkade. Naturliga och | |
| mänskliga resurser skiftar liksom relationerna till omvärlden. Det finns inte | |
| två länder, som befinner sig i samma kulturella eller ekonomiska situation. | |
| Skillnaderna inom ett land kan vara mycket stora. I världens totalt sett rikaste | |
| land, USA, finns utbredd svår fattigdom. I oljeländer som Saudi-Arabien lever en | |
| del i ofattbart överflöd. Invånarna i Kenyas huvudstad Nairobi kan ha ännu | |
| svårare att finna sig tillrätta i isolerade byar på den kenyanska landsbygden än | |
| en stockholmare att klara sig i lappmarken. I Indien finns 845 skilda språk och | |
| dialekter. | |
| Många av de länder, som i dag kallas underutvecklade, har en kultur långt äldre | |
| än t ex den europeiska. För 6000 år sedan fanns det städer i Egypten, i | |
| Mesopotamien och i Indusdalen - 5000 år innan stadskulturen började utvecklas i | |
| Sverige. Den kinesiska kulturen kan spåras tillbaka till 3000 f Kr. I | |
| Latinamerika, Afrika och Asien fanns vid europeernas ankomst ofta högt | |
| utvecklade samhällen. | |
| De flesta u-länder har varit koloniserade När dagens 30-åringar gick i skolan | |
| var Afrikas och Asiens kartor i huvudsak indelade i några få färgfält - för att | |
| utmärka de olika områden, som tillhörde England, Frankrike, Holland, Belgien | |
| eller Portugal. Vad som sedan skett, ett 70-tal länders politiska frigörelse, | |
| kan betecknas som en av de mera genomgripande händelserna i världshistorien. | |
| Att kolonisera ett land betyder att erövra det och utnyttja det för egna | |
| ändamål. 1700- och 1800-talens industrialisering i England, Frankrike, Tyskland, | |
| Holland o s v förutsatte en ordnad försörjning med råvaror för industrin | |
| (bomull, jute, hampa, metaller, gummi). Kolonierna utnyttjades för denna | |
| råvaruproduktion. De kunde också utnyttjas som marknad - befolkningen hemma | |
| räckte inte till som köpare av industrivarorna. På olika sätt kunde man se till | |
| att befolkningen i det koloniserade landet blev köpare av moderlandets | |
| produkter. Ett vanligt exempel är hur den indiska textilindustrin genom att man | |
| saknade tullskydd konkurrerades ut av engelsmännen. Härigenom fick den engelska | |
| textilindustrin avsättning för sina produkter också i Indien. | |
| På så sätt fastlades den arbetsfördelning mellan olika länder, som till stor del | |
| fortfarande gäller: industriländerna ('i-länderna') producerar förädlade | |
| produkter, som de måste få avsättning för, u-länderna måste få sälja sina | |
| råvaror. Råvaror - både naturprodukter och synteter - produceras dock numera i | |
| ökande omfattning även i i-länderna. | |
| Jordens befolkning: i dag 3,6 miljarder, om 30 år dubbelt så många? Tvärtemot | |
| vad man kunde tro är Europa den mest tättbebodda - men också vad beträffar | |
| jordbruk och industri den bäst utnyttjade - världsdelen med i genomsnitt 92 | |
| invånare per kvardratkilometer. Därefter följer Asien med 69 invånare per kvkm. | |
| Jordens sammanlagda befolkning ökar f n med 70-80 miljoner människor om året, | |
| och ökningen är störst där människorna är fattigast. Nu är vi drygt 3,6 | |
| miljarder, vid århundradets slut 6-7 miljarder om den nuvarande takten i | |
| befolkningstillväxten består. | |
| Fattigdomen är inte ny. De flesta människor har alltid levat i fattigdom. Men | |
| befolkningsexplosionen är unik i jordens historia. Den är följden av att stora | |
| folksjukdomar nu bekämpas med moderna hjälpmedel, att människornas kunskap om | |
| hygien har förbättrats och att tillgången på mat och vatten har ökat. | |
| Spädbarnsdödligheten har minskat särskilt kraftigt; det är inte så att varje | |
| kvinna föder fler barn än förr, men de som föds överlever i långt större | |
| utsträckning. | |
| Genom befolkningsutvecklingen får jorden en väldig försörjningsbörda, där än så | |
| länge de fattiga länderna bär det tyngsta lasset. I många u-länder är tillväxten | |
| så snabb, att barn under 15 år utgör inemot hälften av hela befolkningen. Att | |
| bygga skolor, utbilda lärare och producera undervisningsmaterial till dessa | |
| barnskaror är på många håll omöjligt. Ett snabbt växande antal människor i vuxen | |
| ålder kräver arbete och lön i en situation, där det redan råder arbetslöshet och | |
| undersysselsättning. De arbetslösa från landsbygden söker sig till städerna. När | |
| de inte heller där kan få arbete uppstår en slum, som med sin svält, sjuklighet, | |
| trångboddhet, smuts och brottslighet är ett stort och växande problem i | |
| u-länderna. | |
| U-ländernas tillgångar växer. Men det gör också folkmängden. Även med en jämn | |
| fördelning av produktionen blir det inte tillräckligt för var och en. Därför | |
| måste befolkningstillväxten hållas tillbaka. Samtidigt måste det skapas en | |
| rättvis fördelning av tillgångarna. Det har redan sagts att befolkningsökningen | |
| är störst där människor är fattigast. Färre barn skaffar man sig först då man | |
| ser en utväg ur sin fattigdom. | |
| Mat och hälsa Många svåra sjukdomar som malaria, smittkoppor och spetälska | |
| trängs alltmer tillbaka genom aktiva hälsovårdsinsatser. Fortfarande beräknas | |
| dock 300 milj människor vara sjuka i malaria, 10 milj i spetälska. | |
| Uppskattningsvis 400 milj lider av ögonsjukdomen trakom. Olika former av | |
| inälvsmask härjar stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika och nedsätter | |
| starkt arbetsförmågan. Barndödligheten beräknas - trots den minskning som skett | |
| - i Indien vara tio gånger så hög som i Sverige, i Peru och Tunisien sex gånger | |
| så hög. | |
| Trots att u-ländernas sammanlagda livsmedelsproduktion ökat kraftigt är | |
| tillgången på livsmedel per person föga större än förut, tidvis och på sina håll | |
| inte alls större. I dessa länder får majoriteten av befolkningen varken | |
| tillräckligt med kalorier eller av de livsviktiga äggviteämnena (protein). I | |
| Sverige och andra länder, där de flesta lever i materiell välfärd, har vi mer än | |
| vad vi behöver av bådadera. Skall utvecklingen vända och en godtagbar | |
| näringsstandard uppnås, måste produktionen av sådana näringsämnen i världen | |
| tredubblas fram till år 2000. En rad undersökningar tyder på att brist på | |
| äggvita under spädbarnstiden kan medföra skador på hjärnan, som för hela livet | |
| minskar inlärningsförmågan och arbetskapaciteten. | |
| Kvinnan på bilden har själv vuxit upp i den här byn i den västafrikanska staten | |
| Dahomey. Hon har fått utbildning i näringslära (nutrition) inom ramen för ett | |
| FAO-projekt (FAO = FNs livsmedelsorganisation). Här visar hon hur lokal föda, | |
| fisk och grönsaker, kan användas, och betonar särskilt hur viktigt det är att | |
| barnen får rätt sammansatt kost. | |
| Här nedan kan man läsa om några huvuddrag i äktenskapslagstiftningen. I | |
| Socialkatalogen finns vidare upplysningar om bl.a. barn- och ungdomsfrågor, | |
| bostadsfrågor, försäkringsskydd, arv och andra familjerättsliga frågor. | |
| Giftemål När man ska gifta sig måste detta anmälas till pastorsexpeditionen där | |
| man bor. På pastorsexpeditionen kan man begära, att äktenskapet utlyses i kyrkan | |
| (lysning) om man så önskar. Där får man också upplysning om hur kyrklig och | |
| borgerlig vigsel går till. | |
| Den som är under 20 år ska ha föräldrarnas samtycke för att gifta sig. Är han | |
| eller hon under 18 år behövs också särskilt tillstånd från länsstyrelsen. | |
| När man har gift sig innebär det att båda makarna får omfattande personliga och | |
| ekonomiska skyldigheter mot varandra. Makarna har bl.a. skyldighet att försörja | |
| varandra. | |
| Vidare uppkommer giftorätt. Denna innebär bl.a. att vardera maken vid | |
| äktenskapets upplösning har rätt till hälften av den andre makens tillgångar. | |
| Man kan dock avtala om att sådan egendom som annars skulle ha ingått i | |
| giftorätten ska vara enskild egendom. Ett sådant avtal kallas äktenskapsförord. | |
| Äktenskapsförordet ska inregistreras hos domstol för att bli giltigt. | |
| Föräldrar har vårdnaden om sina barn. De har alltså ansvar och omsorg om barnen. | |
| De företräder barnen utåt i olika frågor och de är skyldiga att bekosta barnens | |
| uppehälle och uppfostran. | |
| Se Arv sida 5, Förmyndare sida 12 och Testamente sida 22. | |
| Man vänder sig till pastorsexpeditionen. | |
| Skilsmässa Hemskillnad Innan ett äktenskap upplöses ska i allmänhet domstolen | |
| först ha beslutat om att samlevnaden upphävs. Denna dom kallas hemskillnadsdom. | |
| Den kan sökas hos domstolen av båda makarna tillsammans. Då behöver inte annat | |
| skäl uppges än att de är överens om att inte fortsätta att leva tillsammans. | |
| Om bara den ena maken vill ha hemskillnad måste han eller hon stämma den andra | |
| inför domstol. | |
| Innan man begär hemskillnad är man skyldig att begära medling hos präst eller | |
| hos medlare, som är utsedd av kommunen. | |
| Hemskillnadstiden är till för att ge makarna en prövotid. Om de har börjat | |
| samlevnaden på nytt under hemskillnadstiden, vilket de får göra, upphävs | |
| hemskillnaden utom i fråga om ekonomiska förhållanden. | |
| Äktenskapsskillnad Om makarna har levt var för sig (hemskilda) under minst ett | |
| år, kan en eller båda begära att domstolen dömer till äktenskapsskillnad. Det | |
| innebär att äktenskapet upplöses. Bl.a. i samband med otrohet kan domstolen döma | |
| till omedelbar äktenskapsskillnad utan föregående hemskillnad. | |
| Både vid hemskillnad och äktenskapsskillnad ska domstolen fastställa vem av | |
| makarna som ska ha vårdnaden om barnen. Om ingen av makarna bedöms vara lämplig | |
| att ha vårdnaden kan särskild förmyndare utses. Domstolen avgör vidare om det | |
| ska betalas underhållsbidrag, hur boet ska delas och om eventuellt skadestånd. | |
| Se också Förmyndare sida 12 och Underhållsbidrag sida 23. | |
| Man vänder sig till familjerådgivningsbyrå, medlare, härads- eller rådhusrätt, | |
| rättshjälpsanstalt eller advokat. | |
| Att få ett barn är en stor upplevelse och glädje och medför en genomgripande | |
| förändring av vårt liv. | |
| Den nyblivna modern känner sig dock ofta mindre glad än hon hade trott. Men att | |
| vara trött och nedstämd efter förlossningen är normalt och naturligt och går | |
| över allteftersom krafterna återvänder. | |
| Den fulla känslan av moderlighet brukar komma så småningom när man fått pyssla | |
| om sitt barn en tid och känner sig säkrare och tryggare. | |
| Om modern är trött och klen en tid efter förlossningen, betyder ett yttre stöd | |
| mycket för henne. Är hon ensam kan den egna modern eller en god väninna ofta | |
| vara henne och därmed också barnet till stor nytta. | |
| Annars är naturligtvis pappan den som är närmast till hands att dela både | |
| bekymmer och glädjeämnen med. Pappan lär bäst känna sitt lilla barn genom att | |
| hjälpa till med att sköta det. Att båda föräldrarna från början upplever barnet | |
| tillsammans stärker familjens samhörighet. | |
| Anlag och miljö Alla föräldrar funderar över hur det skall gå för deras barn i | |
| livet och vilka möjligheter det har inom sig. Varje barn har fått arvsanlag från | |
| båda föräldrarna. Anlagen inverkar inte bara på hur barnet ser ut, utan också på | |
| sådant som t.ex. begåvning och lynne. | |
| Hur barnet kommer att bli som människa, vilka egenskaper det kommer att få och | |
| hur karaktären utformas beror också i hög grad på de erfarenheter det gör. Genom | |
| oss föräldrar får barnet sina första upplevelser av kärlek och trygghet, men | |
| också av bekymmer och konflikter. Det är lätt att förstå, att barn som har det | |
| bra med sina närmaste blir mer förtroendefulla och vänliga mot andra än de som | |
| ständigt upplever otrygghet och bristande förståelse. Här gäller det den | |
| grundton i hemmet som vardagslivet byggs upp på - inte de tillfälliga | |
| svårigheter som då och då drabbar oss alla utan att behöva skadligt påverka våra | |
| barn. | |
| Spädbarnet behöver trygg omvårdnad och mycket ömhet för att trivas. | |
| Det är viktigt att det lilla barnet i lugn och ro får växa samman med den som | |
| vårdar det, så att det från början känner sig tryggt och ompysslat. | |
| En mamma som har yrkesarbete känner sig ofta otillräcklig och tycker att hon | |
| inte kan ge sitt barn allt hon skulle vilja. Men, även om tiden man kan vara | |
| tillsammans med barnet är kort, kan man ge det vad det behöver av trygg och varm | |
| moderskontakt. Naturligtvis måste allt praktiskt arbete i hemmet skötas, men | |
| stunderna tillsammans med den lille är minst lika viktiga. | |
| Mamman måste också veta, att barnet har det bra på dagarna, antingen det vistas | |
| på daghem, i ett familjedaghem eller någon sköter det hemma. Det är | |
| betydelsefullt att barnet får behålla sina vardagsvanor, t.ex. får sova middag | |
| med en kär leksak eller suga på napp. | |
| Lämna aldrig spädbarn ensamma hemma någon längre stund! De är ju alldeles | |
| hjälplösa och kan inte klara sig själva om de t.ex. skulle börja kräkas eller | |
| råka få något över ansiktet. Plastskynken är särskilt farliga och bör inte | |
| finnas inom räckhåll för de små. | |
| Måste barnet vårdas på sjukhus, barnhem eller på annat sätt sändas bort, är det | |
| önskvärt, att föräldrarna besöker det så ofta som möjligt. | |
| Utvecklingen Barnets utveckling sker i en viss ordningsföljd, i stort sett lika | |
| för alla barn. En del barn är tidiga och andra sena, skillnaderna brukar jämna | |
| ut sig på längre sikt. Det kan hända, att ett barn är tidigt på ett område, | |
| t.ex. när det gäller att gå, men senare med att tala eller tvärtom. | |
| Vi hjälper inte barnet genom att skynda på dess utveckling. Varje barn mognar i | |
| sin egen takt. Under det första året visar det nya färdigheter varje månad, | |
| sedan går det långsammare. Lugna perioder växlar med mera oroliga - sådan är | |
| utvecklingens gång. | |
| Under de första månaderna ligger spädbarnet helst på sidan, benen saknar stadga | |
| och det kan inte hålla uppe sitt stora huvud. Det kan inte fästa blicken och att | |
| ögonen tittar i kors ibland är inget att oroa sig för. Först vid 2-3 månaders | |
| ålder lär det sig att se ordentligt. | |
| Så småningom kan barnet lyfta upp bröst och huvud när det ligger på magen och | |
| det tycker om att ligga så och titta på sin omgivning. Det övar kryprörelser och | |
| lär sig rulla över på rygg. Man får passa det noga vid skötningarna, så att det | |
| inte ramlar ner och slår sig. Barnet sover nu helst på rygg med armarna | |
| uppåtböjda på var sida om huvudet. Det börjar gripa efter saker och då är tiden | |
| inne för de första leksakerna, t.ex. en skallra eller en bitring. | |
| Omkring halvåret brukar barnen kunna sitta med stöd, men sitta själva kan de | |
| inte förrän vid 8-10 månader. De griper efter alla saker som kommer i deras väg | |
| och stoppar allting i munnen. De tycker om granna färger. Målade klossar och | |
| andra lämpliga leksaker måste vara ofarliga och tåliga. | |
| Under andra halvåret börjar de flesta barn resa sig upp och stå. En del kryper | |
| eller hasar omkring på stjärten. De undersöker allt de kommer åt och nu börjar | |
| en tid när man måste plocka undan allt som kan gå sönder eller skada dem. Ju | |
| rörligare barnen blir desto mer måste man tänka på att inte i onödan hindra dem | |
| i deras rörelsefrihet och upptäckariver. | |
| Omkring året börjar en del barn ta de första stegen, men de flesta brukar inte | |
| gå förrän några månader senare. | |
| Det första riktiga leendet brukar visa sig vid 2-3 månaders ålder. Från den | |
| tiden behöver barnet mer av lek och sällskap. Också för utvecklingen av språket | |
| är det viktigt att vi jollrar och pratar med barnet. Språket utvecklas i en | |
| bestämd ordning: först kommer långa ljudramsor - jollret - då barnet liksom | |
| leker med olika ljud. I 1-årsåldern brukar de första enstaka orden komma, som | |
| senare blir meningar. | |
| Att följa med hur barnet utvecklas, se hur det förändras och lär sig nya saker | |
| är en stor upplevelse. Det är så mycket som händer under barnets första år, då | |
| det förvandlas från en helt beroende varelse till en liten personlighet redo att | |
| ta sin omvärld i besittning. | |
| Uppfödningen Amningen är det bästa - och som regel också det enklaste - både för | |
| mamman och barnet. Bröstmjölken innehåller allt som barnet behöver. Amningen ger | |
| också mor och barn en alldeles särskild känsla av närhet och samhörighet. | |
| Men - om mamman har dåligt med mjölk eller kanske inte någon alls, kan hon ge | |
| barnet en tillfredsställande uppfödning i alla fall. Barnet klarar sig bra på en | |
| rätt skött flaskuppfödning och det finns numera färdiga mjölkblandningar, som | |
| utgör en god ersättning för bröstmjölken. Barnavårdscentralen hjälper gärna | |
| mamman med råd. | |
| Det är viktigt att flaskmatningen blir så lik amningen som möjligt. Det är | |
| därför bäst om barnet ligger i mammans famn under matningen, så att det får | |
| uppleva den varma kroppskontakten. Det är inte alltid lätt att få lugn omkring | |
| sig om man har flera småbarn i familjen - som kanske dessutom känner sig | |
| avundsjuka på den minste som får ha mamma alldeles för sig själv, men om | |
| matningen kan ordnas som en skön stund utan jäkt och brådska är det bäst för | |
| både mor och barn. | |
| Anpassa måltiderna någorlunda efter barnets behov. | |
| En god regel är att aldrig låta ett barn ligga och skrika av hunger någon längre | |
| stund. Man behöver inte heller väcka det till målen, utan kan vänta tills det | |
| vaknar av sig självt. De flesta barn ställer in sig på ganska regelbundna mål | |
| efter någon tid. | |
| Nattmål vill nästan alla spädbarn ha den första tiden och bör då också få det. | |
| Man undgår mycket skrik och onödig oro genom att ge dem detta i början och det | |
| brukar inte dröja länge förrän de sover över av sig själva. | |
| Sugbehovet Alla små barn tycker om att suga och de behöver också göra det för | |
| att känna sig nöjda och tillfredsställda. För somliga räcker det med bröstet | |
| eller flaskan, andra hittar dessutom sin tumme eller tycker kanske om en | |
| tröstnapp. Har barnet napp bör man se till, att den är hel och av en säker | |
| modell, som inte kan glida ner i halsen. | |
| 'Sovtummen' behöver många barn ganska länge för att kunna slappna av och komma | |
| till ro. | |
| Skriket Det är oundvikligt att spädbarn skriker ibland, och om det inte beror på | |
| sjukdom är det inget att oroa sig för. Skriker de ihärdigt finns alltid en | |
| orsak, fast den många gånger kan vara svår att komma på. Barnen kan t.ex. vara | |
| hungriga eller törstiga. De kan vara för varma eller för kalla. Kläderna kan | |
| sitta åt och blöjorna vara våta. De kanske ligger obekvämt, har ont i magen | |
| eller störs av starka ljud eller ljus. En lika viktig orsak är att barnen känner | |
| sig ensamma och har behov av att komma upp i famnen en stund. Att trösta barn | |
| när de är ledsna är inte att skämma bort dem. | |
| Många nyblivna föräldrar känner sig först osäkra inför vården av sitt späda | |
| barn. Men snart blir skötningarna de efterlängtade stunderna. Försök ta god tid | |
| vid skötningen, lek och kela med barnet och njut av att vara tillsammans med | |
| det. Kärlek och ömhet kan barnet inte få för mycket av. | |
| Mänsklighetens lämmeltåg rusar mot förintelsen. Det behöver inte ta mer än 100 | |
| år om allting fortsätter så här. | |
| Det beror ytterst på befolkningsexplosionen, fast det är en felaktig term. | |
| Partiklarna i en explosion förlorar så småningom farten när de sprider sig. | |
| Folkökningen går bara fortare och fortare. | |
| Under stenåldern fanns det uppskattningsvis en miljon människor på jorden. Inte | |
| förrän 1850 noterades den första miljarden. Sen började lavinen rulla. 1930 - | |
| bara 80 år senare - var det två miljarder. 1960 - bara 30 år senare - var det | |
| tre miljarder. 1975 - bara 15 år senare - är vi fyra miljarder. År 2000 eller | |
| strax därefter är vi sju miljarder. | |
| Och det hör till saken att verkligheten hittills har lämnat alla sådana | |
| beräkningar hopplöst på efterkälken. | |
| Redan om 30 år är läget bokstavligt olidligt. Våra miljövårdsproblem av i dag | |
| kommer att framstå som idylliska. Sju miljarder människor på jorden kan betyda | |
| drastiska förändringar i klimatet. Kan störa naturens balans så radikalt att | |
| endast en tredjedel överlever. | |
| Det gäller inte bara födan. Livets kretslopp är beroende av bakterier som | |
| förstör döda organismer och av de organismer som återger luften det syre som | |
| människor och djur förbrukar. Det är hela detta nätverk som löper faran. | |
| Kräva bevis? Finns det någon som bryr sig om varningarna? Vi har inte sett några | |
| symtom, men det skrämmande är att vårt öde kanske är beseglat tjugo år innan | |
| symtomen framträder. Eller som professor Göran Löfroth har formulerat det: | |
| 'Måste vi kräva bevis om en katastrof innan vi gör något?' | |
| Den brittiske författaren Gordon Rattray Taylor har i 'Domedagsboken' (Forum, | |
| cirkapris 49:50) samlat alla den globala miljöförstöringens argument till en | |
| förkrossande anklagelseskrift mot teknokraterna och politikerna. Det står | |
| ingenting nytt i boken, men bara att lyckas samla alla dessa synpunkter är | |
| imponerande. | |
| Han är pessimist förstås. Han tror att det är klippt om hundra år, om inte förr. | |
| Inte så att jorden går under precis, men han menar att vid det laget är | |
| människans situation så olidlig på grund av överbefolkning med åtföljande | |
| stress, nersjaskad miljö och anhopningar av allsköns djävligheter att det kommer | |
| till en social kollaps som innebär en drastisk reduktion av jordens befolkning | |
| till så där 2 miljarder. | |
| Om människan å andra sidan tack vare teknokraternas ansträngningar lyckas | |
| avgifta marken, rena luften så pass att man kan andas och rena åtminstone några | |
| vattendrag, så skapas därmed ett liv som knappt är värt att leva. Vi får äta | |
| alger i stället för kött, leva i grottor och tunnlar kring nordpolen, en värld | |
| där man inte kan plocka ett äpple från ett träd utan risk för förgiftning, en | |
| värld utan ensamhet och lugn, utan gröna fält och blå himmel ... en värld där | |
| människorna lever som broilers. | |
| Utestängda När de optimistiska framtidsprofeterna börjar tala om en värld där vi | |
| skall flyga omkring vart som helst i tusensitsiga överljudsplan, ringa hem från | |
| djungeln tack vare satelliterna, bli fjärrundersökta av läkare, få all vår | |
| undervisning via datorer, äta samma mat, framställd av sojabönor och proppas med | |
| elektronisk kultur via TV, så låter det visserligen som skolpojksfantasier, men | |
| det är säkerligen inte tekniskt omöjligt. Det enda man kan säga med säkerhet är | |
| att u-länderna blir utestängda från en sådan värld och att klyftan mellan | |
| fattiga och rika bara blir större och större. | |
| Det är uppenbart att USA ligger närmast till denna framtidsvision. Men invånarna | |
| i hela Nordamerika, som utgör 7,5 procent av jordens befolkning, använder redan | |
| nu hälften av avkastningen av världens alla råvarutillgångar. Om alla världens | |
| resurser skulle fördelas rättvist och upp till USA:s nuvarande förbrukning, | |
| skulle de bara räcka för en halv miljard människor. | |
| Går inte ihop Ändå talar utvecklingsoptimisterna i USA om att tre- eller | |
| fyrdubbla den nuvarande konsumtionsstandarden och även utvidga den till | |
| u-länderna. Det går bara inte ihop. Det är rena struntpratet. | |
| Svalget mellan industriländer och utvecklingsländer kommer bara att bli större | |
| och större den tid vi har kvar på jorden. Analfabeterna blir fler och fler. | |
| Urbaniseringen leder till en förslummning av en omfattning som världen hittills | |
| aldrig har skådat. Taylor tar Turkiet som exempel. Han utgår från tumregeln att | |
| u-ländernas befolkning är fördelad med 80 procent på landsbygden och 20 procent | |
| i städerna. För industriländerna är det tvärtom. Städer i u-länderna växer | |
| explosionsartat, beroende bl a på jordbrukets mekanisering. Lantarbetarna blir | |
| överflödiga och söker sig till städerna för att få arbete i industrin. | |
| Tvärtom Turkiet har f n en lantbefolkning på 27 miljoner och en stadsbefolkning | |
| på 7 miljoner. Turkiets folkmängd ökar med en miljon om året och fördubblas vart | |
| 25:e år. År 2010 beräknas landet ha en folkmängd på 110 miljoner med 20 miljoner | |
| på landsbygden och 90 miljoner i städerna . Stadsbefolkningen har alltså ökat | |
| från 7 till 90 miljoner på 40 år. | |
| Hur skall man klara problemen med bostäder, skolor och andra samhälleliga | |
| anordningar i ett land som fortfarande befinner sig i början av | |
| industrialiseringen? Bara för att ta ett exempel på de ökade kraven behövs det | |
| 30000 nya lärare per år, frånsett att man redan nu har otillräckligt med lärare. | |
| Öppna diken Ett annat exempel är Kalkutta, låt vara det extremaste av alla. | |
| Stadens folkmängd växer för närvarande med 300000 per år. Det beräknas att | |
| staden framemot sekelskiftet har mellan 36 och 66 miljoner invånare. | |
| Bostadsfrågan löses redan nu med att man bygger skjul, öppna utåt gatan. 20-30 | |
| personer delar på en kallvattenskran. Avloppen består av öppna diken i gatorna, | |
| och när det blir översvämningar flyter avföring och matrester omkring var som | |
| helst. Folk tvättar både kläder och sig själva i förorenat vatten. Städer som | |
| Kalkutta kan näppeligen bli annat än djungler, där brottsligheten inte kan | |
| bekämpas, farsoterna får fritt spelrum och folk ligger och dör på gatorna utan | |
| att någon bryr sig om det. | |
| Slumstäderna kring den 'fina 'stadskärnan är sedan länge ett faktum i Asien, | |
| Afrika och Sydamerika, och de fortsätter att breda ut sig med en förfärande | |
| fart. Sao Paulo i Brasilien hade 900000 invånare 1930, har 7 miljoner nu och | |
| omkring 20 miljoner år 2000. Och det är folk som inte bor i hus, utan i | |
| lerkojor, under korrugerad plåt eller bakom säckväv, utspänd på fyra käppar. | |
| Grundorsaken Jag har med flit plockat endast ur bokens rikhaltiga exempelflora | |
| av befolkningsproblem, därför att detta när allt kommer omkring är grundorsaken | |
| till världens desperata situation just nu. Allt det andra, miljöförstöringen i | |
| form av luft- och vatten- och jordföroreningar, jorderosionen och de minskade | |
| naturtillgångarna, är konsekvenser av överbefolkningen. | |
| Taylor visar med många exempel hur myndigheterna viftar bort alla vetenskapligt | |
| grundade farhågor, sedan tvingas tillbaka steg för steg allt eftersom skadorna | |
| börjar kristallisera sig i statistik. | |
| Han utreder hur både amerikanska och brittiska myndigheter på helt godtyckliga | |
| grunder har fastslagit den 'godtagbara dosen' av radioaktiv strålning och hur de | |
| sedan med tvetydigt officiellt fikonspråk justerar den godtagbara dosen uppåt. | |
| Blodkräfta Om det skulle visa sig att den godtagbara dosen är opraktisk för | |
| atomkraftindustrin, så är Taylor övertygad om att myndigheterna, de | |
| opportunistiska politikerna, är kapabla att höja den utan vidare med | |
| motiveringen: Vi måste ha elkraft. Om det så ska kosta oss ytterligare 50000 | |
| fall av blodkräfta per år. | |
| Och han citerar en amerikansk forskare som sökte förklara varför atomenergins | |
| folk driver på så hänsynslöst: 'Det finns en förståelig tendens hos dess duktiga | |
| människor att framhäva de positiva synpunkterna på atomenergin helt enkelt | |
| därför att de negativa följderna är så nedslående.' | |
| Kannibaler bör akta sig för att äta amerikaner. De innehåller över 10 milligram | |
| DDT per kilo, vilket är mer än dubbla tillåtna kvantiteten i USA. Svenskar | |
| ligger också över med 7 mg per kilo. Britterna klarar kvalgränsen precis med 5 | |
| mg DDT per kilo. | |
| Andelen stadsbor i procent I industriländer bor fyra av fem i städer år 2000 | |
| enligt FN:s (osäkra) beräkningar. Men procentuellt sett växer städerna mest i | |
| u-länderna. | |
| Antalet städer med över 2500000 invånare Om tio år finns det ungefär 60 | |
| jättestäder, alltså städer som har mer än 2,5 miljoner invånare hopklumpade. | |
| Detta enligt FN:s beräkningar . | |
| 'Envar har rätt till undervisning ... Den elementära undervisningen skall vara | |
| obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt | |
| tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen för alla på grundval av | |
| deras duglighet.' (Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 26.) | |
| FN har döpt sitt jubileumsår till 'internationella utbildningsåret' - ett försök | |
| att sporra till nationella ansträngningar på undervisningens område. Under | |
| veckan uppmärksammas detta i Sveriges skolor. | |
| Utbildningsåret har en symbol som ska visa hur kunskapen utgår från punkten i | |
| mitten av pannan. | |
| Artikeln bygger främst på Unesco Courier, January 1970; Världshorisont 1, 1970; | |
| och Svenska FN-förbundets och skolöverstyrelsens studiehäfte 'Undervisning eller | |
| undergång'. | |
| Under den tid som det tar att läsa den här meningen föds elva människor till | |
| världen. Under samma tid dör fem människor. Jordens befolkning har ökat med sex | |
| personer. Dvs när du läst hit har den hunnit öka med omkring tjugo personer. | |
| De 200000 som föds varje dag måste utbildas om de skall ha någon chans i livet, | |
| och om världens fattiga och utsugna länder skall kunna resa sig. | |
| Varför är utbildningen särskilt viktig? Den FN-ideologi som ligger bakom tanken | |
| på ett särskilt 'internationellt utbildningsår' 1970 ger ungefär detta svar: | |
| U-länderna måste ta en genväg för att komma i fatt. Genvägen är att utnyttja | |
| modern vetenskap och teknik. Då behövs utbildning. Utan utbildning ingen genväg. | |
| Mycket mer skall in i utvecklingsbilden, men en djärv satsning på utbildning kan | |
| ge resultat. Det har länder som Sovjet, Japan, Kina och Kuba visat. | |
| Slutar Folkökningen i världen är så stor att antalet människor som varken kan | |
| läsa eller skriva (analfabeter) ökar. Då har man alltså inte räknat med barn | |
| under skolåldern. Under 1960-talet blev det 60 miljoner fler analfabeter i | |
| världen. | |
| Dessutom är det många i u-länderna som slutar skolan efter ett par års dålig | |
| undervisning. Då glömmer de fort vad de lärt sig. Dessa analfabeter kommer | |
| aldrig i statistiken. Så när man säger att var tredje människa är analfabet så | |
| är det en underskattning. | |
| Befolkningstrycket är roten till det mesta onda i u-ländernas utbildningssystem. | |
| Undervisningsbudgeten måste ständigt och kraftigt utvidgas i takt med | |
| folkökningen. | |
| Fel Vart denna (ojämna?) kapplöpning leder kan man konstatera: resurserna räcker | |
| inte till, det blir för få skolor och lärare, alltså blir undervisningen dålig | |
| och många slutar i förtid eller sitter kvar - om de ens får chansen att gå i | |
| skola. | |
| Ett annat problem är att u-landsbarnen får fel utbildning. Det beror på att | |
| undervisningssystemen övertagits från den forna kolonialmakten och ofta har | |
| värderingar från 1800-talet. | |
| Undervisningen är inte anpassad efter u-länders behov. Den är för teoretisk och | |
| humanistisk. Den lär inte ut de praktiska kunskaper som behövs för att förbättra | |
| jordbruket t ex . | |
| Undervisningen ger barnen uppfattningen att jordbruk och praktiskt arbete inte | |
| är riktigt fint. Den bidrar till elittänkande. Den skapar eller vidmakthåller | |
| klassklyftor. | |
| Detta problem är dock relativt lätt att lösa. Det går att göra undervisningen | |
| mer praktiskt inriktad, mer anpassad till jordbrukets behov, även om det är jobb | |
| med nya kursplaner och vidareutbildning av lärare. Sådana reformer har Kina och | |
| Tanzania just genomfört. | |
| Men det större problemet - folkökningen och bristen på resurser - är mer | |
| svårlöst. Ökad u-hjälp, ja, men det är inte mycket att hoppas på. | |
| Ett slags lösning är faktiskt att rätta mun efter matsäcken. De flesta länder | |
| har målsättningen att alla barn skall få gå i skolan. Men med nuvarande resurser | |
| betyder det i u-länderna att de flesta barn får en dålig undervisning. | |
| Varannan Tanzania tog nyligen det svåra beslutet att bara låta vartannat barn gå | |
| i skola. Därmed får de som går i skola bättre undervisning, en undervisning som | |
| är värd något. Andra länder som fattat liknande fast mindre drastiska beslut är | |
| Marocko, Algeriet och Nigeria. | |
| Vissa länder i Afrika har alltså övergivit målsättningen om allmän skolgång. I | |
| Sydasien, Mellanöstern och Latinamerika har de flesta länder aldrig försökt | |
| genomföra den målsättningen. | |
| Att rätta mun efter matsäcken - en provisorisk lösning, kanske en skenlösning? | |
| En samling kalla fakta 500 kronor per år - det är vad man genomsnittligt offrar | |
| i världen på ett barn som ska lära sig att läsa och skriva. Lite senare i livet | |
| använder man 39000 kronor för att lära den värnpliktige skjuta. | |
| Världen ger ut 40 procent mer på rustningar än på utbildning: 795000 miljoner | |
| kronor per år till militäranslag, 555000 till utbildning. Industriländerna (USA, | |
| Sovjet, Sverige etc) använder en mycket större del av sin nationalprodukt på | |
| utbildning (fem procent) än u-länderna (tre procent). | |
| U-länderna använder 25 kronor per år och person till utbildning, | |
| industriländerna 500 kronor. U-länderna har 72 procent av världens befolkning, | |
| men bara 11 procent av världens utbildningsbudget. | |
| U-ländernas militärutgifter är dubbelt så stora som deras inkomster i form av | |
| u-hjälp. | |
| Minst var tredje människa är analfabet, kan varken läsa eller skriva. | |
| Antalet analfabeter ökar varje år. Folkmängden ökar fortare än läskunnigheten. | |
| Av barnen i åldern 6-14 år i Mali gick 68000 i skolan 1961. Det var tio procent. | |
| 1964 gick 113000 av barnen i den åldersgruppen i skolan. Det var fortfarande | |
| bara tio procent. | |
| Nästan hälften av alla i u-länderna är under 15 år. Motsvarande siffra i | |
| industriländerna är 15-20 procent. Det betyder att u-länderna, som har sämst | |
| råd, måste satsa mest på utbildning. I stora delar av Afrika och Latinamerika | |
| slutar mer än varannan elev efter två år. | |
| Kvarsittning är vanlig i u-länderna. Av de barn som går ut grundskolan i | |
| arabvärlden är det bara vart fjärde barn som inte suttit kvar ett eller flera | |
| år. Det beror på dålig undervisning, bristande resurser. | |
| Antalet lärare i världen ökar långsammare än antalet elever, 3,9 procent mot 4,8 | |
| procent. | |
| Någon har räknat ut att om u-länderna ska ha en chans att bli ekonomiskt | |
| självförsörjande 1980, så behövs 1,5 miljoner tekniker och ingenjörer - fyra | |
| gånger fler än vad som finns i dag. Bara 38 procent av skolbarnen i Afrika och | |
| Asien är flickor (1967). | |
| Diagrammet ovan visar hur mycket världen satsar i tusental miljoner dollar per | |
| år till olika ändamål. Militära utgifter slukar t ex 159000 miljoner dollar, | |
| medan utbildningen bara får 111000 miljoner. | |
| Miljöhotet mot Östersjön har resulterat i nästan totalstopp för | |
| strömmingsförsäljningen. I dag garanterar Folkhälsan och Naturvårdsverket att | |
| larmrapporten om gifthalten fått överdrivna proportioner - strömming, lax och ål | |
| är helt riskfritt att äta. | |
| Det är ingen fara med strömmingen! | |
| Så säger i dag Folkhälsan och Naturvårdsverket. Och anledningen till detta | |
| kategoriska uttalande är den larmrapport som släpptes ut förra veckan om PCB- | |
| och DDT-halterna i östersjöfisken. | |
| Visserligen är halterna oroande höga, men nån fara för människan är det inte. | |
| - Rubrikerna om gifthalterna i bland annat strömming har resulterat i nästan | |
| totalstopp för strömmingsförsäljningen i större delen av Sverige, säger direktör | |
| John Erik Boork, direktör i Ostkustfisk Centralförening till Aftonbladet. | |
| - Visserligen anser vi att miljöhotet mot Östersjön är oroande men ännu så länge | |
| finns det garantier för att både strömming, lax och ål är helt ofarliga. | |
| Rapporten om gifthalterna i de här fisksorterna kommer från en omfattande | |
| undersökning som gjorts av en forskargrupp på Riksmuseet. | |
| Vetenskapligt provfiske Under sommaren har man bedrivit vetenskapligt provfiske | |
| på ett 40-tal stationer i både Bottenhavet och Östersjön. | |
| Resultatet av detta fiske visar att södra Östersjön drabbats av oroväckande | |
| stora mängder DDT och PCB. | |
| - Situationen kan bli besvärlig men ännu så länge är det ingen fara, påpekar | |
| både Statens institut för Folkhälsan och Naturvårdsverket. | |
| Men deras upptäckter och artiklarna kring dessa har direkt resulterat i kaos för | |
| fisket längs hela svenska ostkusten. | |
| Massor av fiskare ringde i går i förtvivlan till sina organisationer för att få | |
| klarhet om gifthalterna i strömmingen. | |
| - Totalt finns det omkring 4000 yrkesfiskare längs ostkusten. Och deras | |
| situation är allaredan besvärlig. En sån här sak gör den inte bättre, säger | |
| ombudsman Gösta Lindebo i Svenska ostkustfiskarnas centralförbund. | |
| Perfekt föda - Därför är det viktigt att svenska folket nu får reda på att | |
| Östersjöfisken fortfarande är perfekt som föda, förklarar Gösta Lindebo. | |
| - Vi är naturligtvis medvetna om att Östersjön innehåller olika sorters | |
| miljögifter. Och det är en oroande faktor. | |
| - Men fiskets olika organisationer ligger hårt på myndigheterna i den här | |
| frågan. Vi kräver att Naturvårdsverket med kraft tar itu med den här saken. | |
| - Ett sånt löfte har vi också fått av jordbrukminister Ingemund Bengtsson, säger | |
| Gösta Lindebo. | |
| 39 barn av 100 föds ovälkomna och bara 43 av 100 är aktivt planerade. Var femte | |
| gravid kvinna visar besvärande psykiska störningar under graviditeten. Lika | |
| vanligt är det med svårare psykiska besvär hos modern under barnets sex första | |
| levnadsmånader. Detta är några av alla de data som med lic Åke Nilsson vid | |
| psykiatriska kliniken i Lund fått fram i en undersökning av 165 gravida kvinnor. | |
| På fredagen disputerar Åke Nilsson på avhandlingen. | |
| De 165 kvinnorna har intervjuats vid tre tillfällen: efter första besöket på | |
| mödravårdscentralen, omedelbart efter förlossningen och sex månader efter | |
| barnets födelse. I den första och tredje undersökningen deltog också psykolog | |
| Per-Erik Almgren. | |
| Lätta problem är 'normala' Vissa lättare psykiska symptom anses normala under en | |
| graviditet, säger Åke Nilsson. En ökad känslighet, lättare depressionsperioder | |
| eller mindre störningar hör till den normala bilden. | |
| Däremot finns det enligt undersökningen en stor grupp kvinnor, nära 45 procent, | |
| som under graviditeten visar psykiska symptom som i olika utsträckning påverkar | |
| välbefinnandet. I den gruppen har 17 procent symptom som tyder på påtagliga | |
| psykiska besvär. | |
| - Traditionellt anses ju att det är under tiden efter förlossningen man finner | |
| de flesta psykiska störningarna, säger Åke Nilsson. Men enligt mina resultat är | |
| psykiska besvär lika vanliga under graviditeten som efter förlossningen. | |
| Psykiska problem under uppväxttiden eller i vuxen ålder före graviditeten kan ge | |
| svårigheter under och efter en graviditet, visar undersökningen. En tidig | |
| sexualdebatt och många sexualpartners kan i en del fall tyda på neurotiska | |
| störningar. En moraliserande inställning till sexuallivet i uppväxtmiljön hör | |
| också till de faktorer som kan ge psykiska problem vid en graviditet. | |
| Oplanerat barn ger mer besvär Kvinnans anpassning till det väntade barnet beror | |
| också i hög grad på om graviditeten är planerad eller inte. Dålig eller ingen | |
| preventivteknik finns med i bakgrunden hos många av de kvinnor som har svåra | |
| problem. | |
| 47 procent av kvinnorna i dr Nilssons undersökning var gravida vid giftermålet. | |
| Dessa kvinnor är en riskgrupp, säger han. De blev i många fall gravida | |
| oavsiktligt. De blev 'tvungna att gifta sig'. Deras val av äktenskapspartner | |
| blev kanske slumpmässigt. | |
| Den personlighetspsykologiska delen av avhandlingen går mera på djupet. | |
| Kvinnor som inte kan acceptera modersrollen i djupare bemärkelse, som inte kan | |
| identifiera sig med sin egen mor eller har en markant starkare identifikation | |
| med fadern får oftare svårigheter vid en graviditet. En del kvinnor som förnekar | |
| att de haft menstruationssmärtor, som förnekar illamående under graviditeten, | |
| kan också få problem efter förlossningen. | |
| Frånvaron av besvär kan vara ett uttryck för en förträngning av graviditeten, | |
| säger Åke Nilsson. En omedvetet negativ inställning till havandeskapet kan ge en | |
| öppen konflikt först när barnet är fött. | |
| Smärtfylld förlossning Man håller också på att undersöka upplevelsen av | |
| förlossningen närmare och det arbetet skall läggas fram i en särskild | |
| publikation. | |
| Jag har funnit att man inte kan betrakta själva förlossningen som en fristående | |
| företeelse, säger Åke Nilsson. Naturligtvis spelar faktorer som om barnet är | |
| önskat eller inte en stor roll vid upplevelsen av smärtan. Psykiskt instabila | |
| kvinnor, som betraktat sig som sjuka under hela graviditeten, anger också en | |
| starkare smärtupplevelse. Om mannen är med eller ej tycks inte spela någon | |
| större roll för smärtupplevelsen. | |
| - Jag är själv inte särskilt villig att dra långtgående slutsatser ur | |
| materialet, säger Åke Nilsson. Men jag anser att undersökningen visar att fri | |
| abort, naturligtvis efter kontroll av motiven för ansökan, skulle kunna lösa en | |
| del av de problem som finns. Men övervägande delen av problematiken ligger på | |
| attityderna till barnafödande och mödraskap och sådana attitydförändringar | |
| kommer på mycket lång sikt. | |
| Åderförkalkning har blivit ett begrepp som bland lekmän och lärde användes för | |
| att förklara den försämring i hjärnans funktion som med stigande ålder drabbar | |
| oss alla. Hos somliga kan en sådan funktionsnedsättning vara ringa och långsamt | |
| insättande och är då att betrakta som ett led i det normala åldrandets process. | |
| Hos andra däremot kan nedsättningen vara snabbt insättande och ta sig dramatiska | |
| uttryck och kan då leda till sådana tillstånd som betecknas som senil demens. | |
| Det är patienter med dessa tillstånd som utgör en stor procent av det klientel | |
| som i dag vårdas på ålderdomshem, långvårdskliniker och mentalsjukhus. | |
| I bästa fall kan de nödtorftigt sköta sig själva eller enklare rutingöromål, i | |
| sämsta fall är de helt borta från denna världen. Det råder inget tvivel om att | |
| förändringar i hjärnans kärl i majoriteten av fall är orsaken till dessa grava | |
| symtom och man måste ha klart för sig att i denna grupp kan någon behandling | |
| inte erbjudas. Det är emellertid säkert så att det finns fall där den | |
| bakomliggande orsaken är av annan natur. Det är bland dessa sistnämnda man över | |
| huvud taget kan tänkas nå fram till någon form av åtgärd som kan leda till | |
| förbättring. | |
| Anledningen till denna mycket försiktiga optimism är att man under senare år | |
| funnit att somliga av dessa fall har haft god nytta av ett operativt ingrepp. | |
| Det rör sig alltså om fall där orsaken till patientens symtom inte primärt är | |
| åderförkalkning utan i stället beror på en sannolik störning i cirkulationen av | |
| den vätska som omger hjärnan. En sådan cirkulationsstörning kan bero på ett | |
| mekaniskt hinder men också på att balansen mellan nybildning och försvinnande av | |
| denna vätska är störd. | |
| Borrar hål I sådana fall kan neurokirurgerna borra ett litet hål i skallen och | |
| föra in ett tunt rör i hjärnans hålrum. Röret leds sedan ner under huden på | |
| halsen vidare in i en av halsvenerna och får utmynna i hjärtats högra förmak. | |
| Det är för övrigt samma operationsmetod som användes hos barn som föds med s k | |
| vattenskalle. Ett sådant operationsförfarande kan leda till 'normalisering' av | |
| den störda cirkulationen och kan understundom ge påfallande förbättringar i | |
| hjärnans funktion. Det är framför allt i USA som man tillämpat denna | |
| behandlingsmetod på äldre patienter med nedsatt hjärnfunktion. | |
| När man talar med svenska experter om detta ställer de flesta sig ganska | |
| tveksamma: 'Skriv inte om detta med för stora bokstäver.' 'Väck inget hopp om | |
| det.' | |
| De rapporter som föreligger har trots detta motiverat en planmässig forskning, | |
| bl a på lasarettet i Lund, ett projekt där både psykiater, neurologer, | |
| neurokirurger och röntgenologer är engagerade. SDS har talat med en av | |
| deltagarna i den vetenskapliga undersökningen, röntgenologen dr Sten Cronqvist i | |
| Lund. | |
| Problem Vi måste lära oss att respektera och acceptera att åldrandet så ofta | |
| leder till tillstånd där ingen terapi finns. Det är emellertid å andra sidan i | |
| grunden fel att bunta ihop gamla människor på institutioner bara för att de är | |
| gamla, säger dr Cronqvist. Vi måste i det enskilda fallet inta en aktiv attityd | |
| för att utröna om något kan göras för att patientens tillvaro skall bli | |
| drägligare. På S:t Lars sjukhus i Lund tillhör mer än hälften av de patienter | |
| som årligen intas, gruppen åldringar. Om så bara en procent eller ännu mindre | |
| kan erbjudas en behandling av det slag som berörts ovan, så vore det en enorm | |
| vinst, både på det mänskliga och det praktiska planet. Det stora problemet är | |
| emellertid just att spåra upp de fall där förutsättning finns för ett operativt | |
| ingrepp, dvs de fall där en cirkulationsrubbning i hjärnvätskan kan tänkas | |
| föreligga. Genom den utrustning som finns på röntgendiagnostiska avdelningen vid | |
| lasarettet i Lund, en s k gammakamera, finns nu möjligheter att studera dessa | |
| cirkulationsförhållanden. Det är emellertid inte fråga om någon form av | |
| röntgenapparatur. | |
| Detektor Till skillnad från en vanlig röntgen som innebär att röntgenstrålar | |
| skickas tvärsigenom patienten och avsätter en bild på röntgenfilmen så sprutas, | |
| när gammakameran användes, ett radioaktivt ämne direkt in i patienten. Detta | |
| ämne, som alltså själv utsänder strålar kan via en detektor överföras till ett | |
| oscilloskop där man erhåller en bild som på olika sätt kan registreras. När det | |
| gäller de äldre patienterna där man önskar undersöka hjärnvätskans cirkulation | |
| sprutas det radioaktiva ämnet in i ryggmärgsvätskan och man kan med hjälp av | |
| gammakameran följa ämnets passage, om denna är fördröjd eller sker på vägar som | |
| avviker från det normala mönstret. | |
| Gammakameran har emellertid också ett annat användningsområde som ingår i | |
| rutinutredningarna vid den neuroradiologiska sektionen på röntgenavdelningen. | |
| Det radioaktiva ämnet kan i stället för att som i det ovan angivna exemplet | |
| sprutas in i ryggmärgsvätskan, i stället tillföras direkt till patientens blod. | |
| Utan besvär Hos patienter som har en tumör i hjärnan, hjärnblödning eller | |
| blodpropp i hjärnans kärl, sker då en ansamling av det radioaktiva materialet | |
| inom tumören, inom blödningshålan eller i den hjärnvävnad som skadats i | |
| anslutning till blodproppen. Det innebär alltså att man motsvarande det | |
| 'skadade' området får en ökad strålning i jämförelse med den omkringliggande | |
| vävnaden och att denna skillnad mellan abnorm och normal vävnad kan iakttagas | |
| med hjälp av gammakameran. | |
| Den detektor som uppfångar strålningen kan vridas kring patientens huvud och | |
| rutinmässigt tar man hos patienter med misstanke på en sådan 'skada' fem olika | |
| projektioner, vilket kan ske under loppet av 20-30 minuter. Det är alltså en | |
| snabb undersökning och dessutom försiggår hela proceduren utan minsta besvär för | |
| patienten frånsett ett stick i armen, på samma sätt som när sänka tages. Så | |
| snart registreringarna är klara kan patienten i princip resa sig från sin brits | |
| utan några kvarstående besvär. | |
| 300 vårddagar Gammakameran ger inte lika fullständig bild av hjärnan som en s k | |
| luftskalle eller en s k färgskalle, men båda dessa undersökningar är besvärande | |
| för patienten och kräver också att patienten intages på sjukhus. Eftersom | |
| undersökning med gammakameran är så lätt att genomföra och som påpekas utan | |
| besvär för patienten, ger alltså gammakameran oss möjligheter att undersöka | |
| också polikliniska patienter. Det är framför allt neurologerna som tagit fasta | |
| på detta. De är av den uppfattningen att kombinationen undersökning med | |
| gammakameran och en klinisk undersökning av en erfaren neurolog erbjuder både | |
| diagnostiska och praktiska fördelar. Professor Ragnar Muller vid neurologiska | |
| kliniken har gjort ett försiktigt överslag på de besparingar som kan göras genom | |
| att bedriva utredningsarbetet polikliniskt på detta sätt. Försiktig beräkning | |
| visar att en besparing på 75000 kronor, ungefär 300 vårddagar hade kunnat sparas | |
| redan under gammakamerans första användningsår. | |
| Gammakameran har också andra användningsområden utöver de två som nämnts här | |
| ovan. Den kan t ex användas också för att spåra tumörer i exempelvis skelett, | |
| lungor och njurar. Det kan förefalla vådligt att tillföra radioaktiva ämnen till | |
| patienten med tanke på den strålning som sker, men med de mängder som i dag | |
| behöver användas för ett gott resultat är stråldosen mindre, eller i alla fall | |
| inte större än vad patienten erhåller vid en ordinär undersökning. | |
| I en del fall - hur många vet man inte - av senil sinnessvaghet har forskarna | |
| funnit att det beror på för mycket hjärnvätska som hjärnans vävnader inte kan | |
| tillgodogöra sig. I dessa fall då orsaken alltså inte är den vanliga höggradig | |
| åderförkalkning, finns chansen att återföra patienten till ett normalt liv genom | |
| en operation av det slag som återges på skissen här intill | |
| Hjärnkirurgen borrar ett litet hål i kraniet och för in en sond i hjärnans | |
| hålrum. Den leds vidare under huden bakom örat, in i en av halsvenerna och | |
| utmynnar i hjärtat. På detta sätt fungerar hjärtat som en pump som håller | |
| hjärnhålorna fria från överflödig vätska | |
| Dr Sten Cronqvist förordar en 'storstädning' på mentalsjukhusen. Det skulle | |
| kunna återföra många patienter till ett normalt liv | |
| Med s k hjärnscintigrafi får forskarna en sådan här bild av patientens hjärna på | |
| ett mycket enkelt sätt. Metoden är snarlik till gammakameran som är beskriven i | |
| artikeln, men tar något längre tid. Den röda fläcken på bilden är en stor | |
| hjärntumör. | |
| Undersökningen med gammakameran i Lund tar inte längre tid än cirka tjugo | |
| minuter och sker fullständigt smärtfritt för patienten | |
| Psykiatri är vetenskapen om psykiska störningar I det föregående har flera | |
| gånger framhållits likheter mellan djur och människor i fråga om beteende men | |
| också olikheter. Huruvida man skall anse likheterna större än olikheterna eller | |
| tvärtom är diskutabelt. Men en stor skillnad ligger däri att människan är i | |
| stånd att utforska sitt eget psyke och medvetet påverka det. | |
| Isolering från andra innebär även för människan en stor psykisk påfrestning. Men | |
| också samlevnaden med andra kan medföra stora problem. Överhuvudtaget är | |
| människans psyke med sin sammansatthet och känslighet utsatt för många slags | |
| påfrestningar, och psykiska besvär är också mycket vanliga. Den vetenskap som | |
| sysslar med dessa kallas psykiatri. | |
| Nervositet och stress Alla människor råkar någon gång ut för vissa psykiska | |
| störningar. Man känner sig nervös, nerverna krånglar, säger man. Det innebär | |
| oftast inte att någon verklig sjukdom drabbat nervsystemet utan är en tillfällig | |
| rubbning av den psykiska jämvikten på grund av fysisk eller psykisk påfrestning. | |
| Om en sådan påfrestning blir långvarig, kan resultatet bli ett tillstånd av s k | |
| stress, ett slags spänningstillstånd, som beror på att vissa försvarsmekanismer | |
| i kroppen trätt i funktion. Vissa hormoner avsöndras mer än normalt och håller | |
| kroppen i ständig alarmberedskap. Det anstränger olika organ mycket och kan leda | |
| till 'stressjukdomar' som magsår, hjärtbesvär och 'nervsammanbrott'. | |
| Pavlov kunde vid sina försök med hundar framkalla psykiska besvär hos | |
| försöksdjuren. De vande sig vid att mat sattes fram när klockan ringde. Om det | |
| dröjde länge med maten, eller om mat sattes fram bara vissa gånger, eller om | |
| signalen varierades så att hunden blev osäker, kunde den bli nervös och retlig | |
| och till sist så deprimerad att den inte alls ville äta. | |
| Mentalsjukdomar Psykiska jämviktsrubbningar som de ovannämnda kan bli långvariga | |
| och leda till ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd, en neuros. | |
| Det är mycket svårt att dra en gräns mellan svårare former av neuroser och de | |
| sjukdomar som ibland kallas psykoser och som förr brukade kallas | |
| sinnessjukdomar. Alla psykiska sjukdomar, både neuroser och psykoser, kallas | |
| numera mentalsjukdomar. De har vissa gemensamma symptom och kan behandlas med | |
| större eller mindre framgång. Det är svårt att skilja mellan fysiska och | |
| psykiska sjukdomar eftersom fysiska besvär kan ha psykiska orsaker och vice | |
| versa. Forna tiders uppfattning om mentalsjukdomars mystiska och skrämmande | |
| natur är helt förlegad. | |
| Som tidigare framhållits kan psykiska rubbningar uppstå vid yttre påfrestningar. | |
| Olika människor har olika lätt att utstå sådana. Somliga har en nervös och | |
| känslig läggning, andra en mer robust. I vissa fall kan psykiska störningar | |
| uppstå utan att man kan finna någon yttre anledning. Man kallar dem endogena (= | |
| av inre ursprung). De kan yttra sig som neuroser, depressioner, ångestkänslor | |
| eller tvångsföreställningar. Möjligen beror de på förändringar i hjärnans | |
| verksamhet. | |
| Vid vissa mentalsjukdomar spelar ärftliga faktorer en stor roll. Det gäller de | |
| två vanligaste av de mera kroniska mentalsjukdomarna, den manisk-depressiva och | |
| schizofrenin. | |
| Den manisk-depressiva sjukdomen Vissa människor drabbas av periodiskt | |
| återkommande anfall av onormal upprymdhet respektive nedstämdhet. Symptomen kan | |
| bli så allvarliga att en sjukhusvistelse blir nödvändig. Med moderna metoder kan | |
| man mildra symptomen avsevärt, men man kan inte förebygga nya attacker av | |
| sjukdomen. Den kan försvinna efter några sjukdomsperioder eller bli långvarig. | |
| Även periodernas längd kan skifta. Mellan perioderna är personen i allmänhet | |
| fullt frisk. | |
| Denna sjukdom är något vanligare hos kvinnor än hos män. Ungefär en procent av | |
| befolkningen har haft eller har denna sjukdom. | |
| Schizofreni - en gåtfull sjukdom Ungefär lika vanlig som den manisk-depressiva | |
| sjukdomen är schizofrenin. Eftersom den har en mera förödande effekt på den | |
| sjukes själsliv, är den ännu allvarligare. Omkring hälften av dem som insjuknar | |
| blir psykiskt invalidiserade under flera år eller för resten av sitt liv. I | |
| Sverige vårdas 15000-20000 personer på mentalsjukhus för schizofreni. | |
| Ordet schizofreni betyder ungefär kluven själ. Troligen är det inte fråga om en | |
| enda sjukdom utan en hel grupp av sjukdomar med likartade symptom. Dessa består | |
| av rubbningar i tanke- eller känslolivet. Inställningen till omvärlden blir | |
| förändrad. Misstänksamhet, fixa ideer och förföljelsemani är vanliga symptom. | |
| Den sjuke kan också bli slö och likgiltig, försjunka i fantasier och uppleva | |
| hallucinationer. I svåra fall blir patienten oåtkomlig och omöjlig att förstå i | |
| tankar och tal. | |
| Med moderna metoder kan man få ungefär en fjärdedel av de schizofrena nästan | |
| helt återställda och hälften någorlunda förbättrade, medan en fjärdedel blir | |
| kroniskt sjuka och därvid alltmer psykiskt avtrubbade. | |
| Eftersom man med mycket små doser av vissa gifter kan framkalla övergående | |
| schizofreni-symptom hos friska personer, tänker man sig att sjukdomen skulle | |
| kunna bero på ämnesomsättningsrubbningar. Ett intensivt arbete pågår för att | |
| klarlägga denna sjukdom. | |
| Kemiska ämnen med psykiska verkningar Att vissa i naturen förekommande ämnen | |
| verkar stimulerande eller bedövande har människan vetat sedan urminnes tider och | |
| också begagnat sig av. Sådana ämnen är t ex alkohol, koffein, opium och kokain. | |
| Kvist av kokabuske och opievallmo. | |
| Den medicinska vetenskapen har också utnyttjat dessa ämnen. Dessutom har man | |
| genom renframställning och på syntetisk väg fått fram ämnen med liknande och | |
| bättre effekter. Man kan nämna bedövningsmedel som kloroform och eter, | |
| smärtstillande medel som morfin- och barbitursyrepreparat m fl . Dessa ämnen har | |
| haft och har mycket stor betydelse för att lindra plågor, men de har också vissa | |
| nackdelar. Dels blir patienten efter hand lätt beroende av dem och dels har de | |
| en negativ inverkan på tankeförmåga och vakenhet. | |
| Under de senaste två decennierna har en ny stor grupp av ämnen upptäckts och | |
| framställts, som har mycket större och mer specifika verkningar på psyket. De | |
| kallas psykofarmaka och har fått stor betydelse för behandlingen av mentalsjuka. | |
| Olika slag av psykofarmaka Tidigare i detta kapitel har nämnts en del om | |
| transmittorsubstanserna, som överför impulser från en nervcell till en annan vid | |
| synapserna. Bland dem är flera monoaminer, som spelar en viktig roll vid | |
| överföringen av impulser inom hjärnan. Det har visat sig att ett överskott av | |
| monoaminer leder till att aktiviteten i vissa delar av hjärnan skruvas upp med | |
| oros- och spänningstillstånd som följd. Vid underskott mattas aktiviteten och | |
| depressionstillstånd kan bli följden. Detta gäller särskilt det retikulära och | |
| det limbiska systemet (se s 160 och 162). | |
| Psykofarmaka kan indelas i två grupper. Den ena består av de dämpande, rogivande | |
| medlen. Åtminstone en del av dem förstör vissa monoaminer eller hindrar dem från | |
| att verka. | |
| I Indien finns en växt, Rauwolfia, som befolkningen i hundratals år har använt | |
| för att bereda medicin mot sömnlöshet och orostillstånd. Sedan 1950 har man | |
| renframställt ett fyrtiotal olika ämnen från rötterna av denna växt. Ett av dem | |
| är reserpin, som har en starkt lugnande verkan och som av läkarna användes vid | |
| svåra maniska tillstånd. I små doser kan det också användas mot högt blodtryck. | |
| Reserpin kan emellertid ha en del biverkningar, som begränsar dess användbarhet. | |
| Rauwolfia-växten, ur vars rötter reserpin framställes. | |
| En grupp av rent syntetiskt framställda ämnen, fentiazinföreningarna, har fått | |
| stor betydelse som lugnande medel. Ett av dem (klorpromazin) säljes under namnet | |
| Hibernal och användes som ett verksamt medel mot schizofreni och även mot | |
| maniska tillstånd. Ett annat är Lergigan, som användes mot sjösjuka och | |
| allergier men också som lugnande medel och sömnmedel. | |
| Betydligt mildare verkningar har en annan grupp av ämnen, till vilken hör | |
| meprobamat. Det var den verksamma substansen i de mycket omtalade | |
| 'lyckopillerna', som för en del år sedan var de mest använda lugnande medlen. | |
| Det visade sig vara vanebildande och missbrukades i stor omfattning, varför man | |
| numera inte använder dem så mycket. | |
| Den andra gruppen av psykofarmaka är de uppiggande, stimulerande medlen, som | |
| användes mot depressionstillstånd. Till dem hör amfetaminerna, varav det mest | |
| kända är Preludin. De verkar snabbt men kortvarigt på lättare depressioner och | |
| trötthetstillstånd och är också aptitnedsättande, vilket gör att de användes som | |
| bantningsmedel. Dessvärre är de vanebildande och har särskilt i Sverige kommit | |
| att missbrukas i stor omfattning. | |
| Det finns också antidepressiva medel med långsammare och mera långvarig och | |
| kraftig verkan. De har i allmänhet vissa biverkningar och måste användas med | |
| försiktighet, men de har i stor utsträckning kunnat ersätta elchockbehandlingen, | |
| som är ett mycket verksamt medel vid svåra depressioner men som många människor | |
| känner skräck för. | |
| Ett nytt medel, som har visat sig kunna förebygga depressioner hos | |
| manisk-depressiva patienter, är alkalimetallen litium, nära besläktad med | |
| natrium. Det prövas nu vid svenska sjukhus. | |
| Hallucinogener På senare tid har det skrivits och talats mycket om en del ämnen, | |
| som framkallar egendomliga psykiska tillstånd med bl a hallucinationer och som | |
| därför ofta kallas hallucinogener. I själva verket har de varit kända i | |
| tusentals år. I Mellanamerika användes de långt före Columbus' dagar av | |
| indianerna, särskilt i samband med religiösa ceremonier. | |
| Hallucinogener framställes ur olika växter. Ur en kaktusart framställes meskalin | |
| och ur mjöldryga, en svamp som parasiterar på sädesslag, får man råmaterialet | |
| till LSD. Dessa ämnen kan inte kallas psykofarmaka, eftersom de framkallar | |
| psykiska rubbningar i stället för att bota sådana. Men de har väckt | |
| vetenskapsmännens intresse, främst därför att man har tyckt sig finna likheter | |
| mellan deras verkningar och symptomen vid schizofreni. Till sin kemiska | |
| sammansättning påminner hallucinogenerna om vissa monoaminer. | |
| Meskalin framställes ur peyote-kaktusen. | |
| Rågax med mjöldryga. | |
| Det har emellertid uppstått strid om forskarnas juridiska och moraliska rätt att | |
| använda dessa droger på försökspersoner. Man fruktar att de kan ha varaktigt | |
| skadliga verkningar. I USA har entusiastiska skildringar av kända författare och | |
| konstnärer väckt ett stort intresse för hallucinogenerna. Man påstår sig med | |
| deras hjälp kunna 'frigöra inre krafter' och uppleva en 'högre verklighet'. | |
| Motståndarna menar att de bara möjliggör en tillfällig flykt från verkligheten | |
| och kan vara farliga, medicinskt och socialt sett. | |
| Alkohol och narkotika Som förut framhållits har stimulantia och narkotika, d v s | |
| uppiggande och bedövande medel, varit kända i alla tider och överallt. Man har | |
| använt dem på grund av deras verkningar på nervsystemet utan att känna till | |
| dessas fysiologiska natur. Att de i allmänhet varit vanebildande och vid | |
| långvarigt bruk haft farliga följder har man väl vetat, men det har inte | |
| avhållit alla från missbruk. I våra dagar vet man en hel del om de fysiologiska | |
| verkningarna också, men i nästan alla länder har man stora problem med alkohol- | |
| och narkotikamissbruk. | |
| Gemensamt för alkohol och narkotika är att de påverkar det centrala | |
| nervsystemet. I små doser ger de en känsla av avspänning och välbefinnande. I | |
| fråga om alkohol och många narkotika beror detta på att vissa nervcentra, som | |
| har en hämmande effekt på hjärnbarken, blir bedövade och mer eller mindre | |
| kopplas ur. Detta uppfattas som en stimulans. Större doser bedövar allt större | |
| delar av centrala nervsystemet, så att den narkotiska effekten slår igenom. | |
| Eftersom alkohol och många lugnande medel och sömnmedel har likartade | |
| verkningar, blir effekten kraftigt förstärkt vid en kombinerad förtäring av | |
| dessa ämnen. | |
| Bruk leder lätt till missbruk Regelbundet bruk av alkohol och narkotika leder | |
| ofta till att kroppen vänjer sig vid dem. Det behövs allt större doser för att | |
| framkalla effekt. Efter längre eller kortare tid kan så ett beroende uppstå. Det | |
| innebär ett behov eller begär efter ämnet i fråga och mer eller mindre svåra | |
| psykiska och fysiska symptom om inte begäret tillfredsställes. Tillståndet | |
| kallas alkoholism eller narkomani och är svårbehandlat. | |
| Särskilt farliga är morfinpreparaten. Redan efter några dagars behandling t ex | |
| på sjukhus kan tillvänjning och beroende uppstå. Doserna måste ökas 50-200 | |
| gånger, och om behandlingen avbrytes uppstår psykiska besvär i form av oro och | |
| ångest och fysiska i form av feber, smärtor och kramper. Ny tillförsel av giftet | |
| är det enda som snabbt häver symptomen. Det tar annars flera dagar innan de är | |
| helt borta. | |
| De tidigare nämnda lugnande medlen har samma verkningar, men det tar betydligt | |
| längre tid och fordrar betydligt större doser. Detsamma gäller alkohol, som | |
| måste missbrukas i åratal innan verklig alkoholism uppstår. | |
| De ämnen, som direkt stimulerar centrala nervsystemet, t ex amfetaminer och | |
| kokain, har inte samma fysiologiska tillvänjningseffekt, men de kan leda till | |
| ett starkt psykiskt beroende och till svåra rubbningar vid långvarigt bruk. | |
| Bruk av alkohol och narkotika i små doser kan innebära en omedelbar fara, t ex | |
| för trafikolyckor, eftersom omdömet trubbas av och reaktionstiden förlängs. Den | |
| största faran ligger emellertid i att allt bruk lätt leder till vanebildning och | |
| missbruk. | |
| Alkoholism och narkomani När missbruket har lett till alkoholism eller | |
| narkomani, har det också uppstått störningar i de fysiologiska förloppen i | |
| kroppen. Vid alkoholism uppstår t ex förändringar i levercellens mitokondrier. | |
| Många av sjukdomssymptomen beror emellertid på näringsbrist och vitaminbrist, | |
| som uppkommer genom att alkoholister och narkomaner oftast lever ett | |
| oregelbundet liv utan ordnade måltidsvanor. | |
| Den medicinska behandlingen, som givetvis är nödvändig om dessa personer skall | |
| kunna räddas till liv och hälsa, måste därför i första hand ta sikte på att | |
| förbättra allmäntillståndet genom närings- och vitamintillförsel. Samtidigt | |
| företas en 'avgiftning' genom att den sjuke långsamt avvänjes med allt mindre | |
| doser av giftet i fråga. Efter denna akutbehandling vidtar en betydligt svårare | |
| och långvarigare efterbehandling, då man skall försöka hindra patienten att | |
| återfalla i missbruk. | |
| Sedan några årtionden tillbaka har bostadsfrågorna ansetts så viktiga att de | |
| blivit en hela samhällets angelägenhet. | |
| Stat och kommun har genom regleringar, lagstiftningar, subventioner och | |
| ekonomiskt stöd försökt påverka tillgång och efterfrågan på bostäder i en | |
| riktning som ansetts gagna samhället. | |
| Målet för bostadspolitiken är att var och en ska ha möjlighet att skaffa en | |
| tillräckligt rymlig, tillräckligt modern och samtidigt välbelägen bostad. | |
| Bostadspolitiken från 1920-talet och fram t o m krigsslutet Under 1920-talet | |
| höjdes hyrorna kraftigt i förhållande till realinkomsten och i förhållande till | |
| andra utgiftsposter. Det blev lönsamt att bygga och äga hyresfastigheter. Man | |
| kan med fog påstå att ett visst spekulationsbygge ägde rum. Byggnationen | |
| inriktades på små lägenheter. Lägenheter på ett rum och kök ställde sig | |
| lönsammast för hyresvärdarna, och denna lägenhetstyp var den vanligaste under en | |
| följd av år. Den trångboddhet som var alltför vanlig inom stora samhällsgrupper | |
| bibehölls härigenom. Samhället var ointresserat av att ingripa för att få en | |
| ändring till stånd. Man avvecklade t o m de begränsade insatser på | |
| bostadsmarknaden som gjorts under första världskriget. | |
| Under 30-talet förändrades sakta synen på bostadsbyggandet. Samhället började få | |
| upp ögonen för de rådande missförhållandena på bostadsmarknaden. Man gav lån och | |
| bidrag för att förbättra undermåliga bostäder på landsbygden. Ett försök till | |
| familjevänligare bostadspolitik var också de bidrag som gavs till kommuner som | |
| byggde s k barnrikehus. Man kan alltså under 30-talet se ett försök till aktiv | |
| bostadspolitik, även om den politiken fick karaktären av punktinsatser. | |
| När andra världskriget bröt ut sjönk takten i bostadsbyggandet. Medan 59000 | |
| lägenheter färdigställdes 1939, var motsvarande siffra år 1941 endast 17000. | |
| Räntorna höjdes, det rådde brist på material och arbetskraft, då andra områden | |
| inom näringslivet krävde ökade insatser av produktionsfaktorer. | |
| Man insåg att den dämpade takten i nybyggnaden ganska snart skulle leda till | |
| bostadsbrist och, som en följd av det minskade utbudet, höjda hyror. Ett sådant | |
| framtidsperspektiv var minst av allt lockande. Barnkullarna tenderade att öka | |
| och en fortsatt stark inflyttning från landsbygden till städerna kunde | |
| förväntas. Det var väsentligt att bostadsbyggandet höll jämna steg med de ökade | |
| krav på bostäder som detta ledde till. En hyreshöjning skulle få besvärande | |
| konsekvenser. Levnadskostnaderna i övrigt hölls tämligen konstanta och höjda | |
| hyror skulle öka fastighetsägarnas realinkomster på hyresgästernas bekostnad. | |
| Hyreshöjningar kunde också resultera i kompensationskrav vid | |
| löneförhandlingarna, något som lätt kunde få till följd en ovälkommen inflation. | |
| För att stimulera till ökat byggande och för att hålla hyreskostnaderna nere | |
| ingrep nu staten. Man gav statliga topplån till bostadsbyggandet. Man medgav | |
| räntefria tilläggslån för att byggkostnader och hyror skulle kunna hållas vid | |
| förkrigsnivå. Man subventionerade ränteutgifterna, så att tillfälliga | |
| räntehöjningar inte skulle slå igenom i form av höjda hyror. Man införde också | |
| en allmän hyresreglering. Hyrorna för hus som byggts före 1942 låstes fast vid | |
| den nivå som rådde detta år. För hus byggda senare räknade man fram en skälig | |
| hyra, som grundade sig på produktionskostnader, ränteutgifter och utgifter för | |
| skötsel av fastigheten. Med dessa metoder lyckades man hålla hyrorna under | |
| kontroll under krigsåren, men speciellt i städerna upplevde man en växande brist | |
| på bostäder. | |
| En ny bostadspolitik tar form Vid krigsslutet tog en helt ny bostadspolitik | |
| form. Huvuddragen i denna har blivit bestående till slutet av 60-talet. Man har | |
| strävat efter att bygga ifatt bostadsbristen, öka lägenhetsstandarden och | |
| samtidigt hålla hyrorna på rimlig nivå. | |
| För att en lägenhet skulle anses motsvara fordringarna borde den vara så stor | |
| att det förutom köket blev minst ett rum per två familjemedlemmar. Den skulle | |
| vidare vara försedd med vatten, avlopp, centralvärme och badrum. Rimliga | |
| hyreskostnader för en sådan standardlägenhet skulle få motsvara högst 20 % av en | |
| industriarbetares inkomst. | |
| Så här kommer många lägenheter att byggas. Av bilden framgår 'ramen' d v s | |
| bärande väggar samt vatten och avlopp. Hyresgästen bestämmer sedan själv hur | |
| rumsindelningen skall vara. Väggarna kan också lätt flyttas. | |
| För att nå upp till dessa mål var det givetvis inte tillräckligt att lagstifta | |
| om bostadsstandard eller övervaka byggandet. Man måste mera aktivt styra och | |
| stimulera byggandet. Ekonomiska lagar om tillgång och efterfrågan kunde inte | |
| ensamma få styra byggnationens inriktning. På en fri marknad skulle den som har | |
| ekonomiska möjligheter kunna bygga vad som helst. | |
| Kommunerna har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Kommunen avgör var, när | |
| och hur bebyggelse ska ske. Instrumenten för detta är de stads- och | |
| byggnadsplaner kommunerna upprättar. Som stöd för kommunerna finns lagar om | |
| kommunal förköpsrätt till mark och lagar om expropriation, dvs tvångsinlösen av | |
| mark. | |
| Kommunerna svarar också, genom allmännyttiga bostadsföretag, för en stor del av | |
| de flerfamiljshus som byggts. Kooperativa bostadsföretag och enskilda | |
| byggmästare har dock också möjlighet att köpa mark för att bygga bostäder. | |
| Diagrammet överst på s 72 visar flerfamiljshusens fördelning på olika | |
| ägandekategorier. | |
| Flerfamiljshusens fördelning på olika ägandekategorier | |
| För att friställa kapital, material och arbetskraft till sådan byggnation som | |
| anses mest samhällsnyttig, finns lagstiftning om igångsättningstillstånd för ur | |
| samhällets synpunkt mindre angelägna byggen. | |
| Statliga lån till bostäder I den statliga bostadspolitik som gällt t o m 1967 | |
| har staten givit stora ekonomiska bidrag till bostadsbyggandet. Man har fortsatt | |
| att lämna topplån. Lånevillkoren har varit så beskaffade att de har medverkat | |
| till att hålla bostadskostnaderna på rimlig nivå. Bottenlånen har placerats på | |
| den öppna kreditmarknaden, men staten har åtagit sig en garanti för att räntorna | |
| inte ska överstiga vissa procentsatser. Staten har också lämnat ränte- och | |
| amorteringsfria tilläggslån. Samtliga dessa lån och bidrag har förutsatt att de | |
| nyproducerade bostäderna hållit en viss minimistandard. | |
| Fr o m 1968 har den statliga bostadslånepolitiken radikalt förändrats. De | |
| tidigare subventionerna har borttagits. I princip ska de reella kostnaderna för | |
| en fastighet belasta densamma. I avsikt att neutralisera den kostnadshöjande | |
| effekten av detta har införts s k paritetslån, vars innebörd är att en del av de | |
| kostnader för en fastighet som skulle betalas när denna är ny, skjuts framåt i | |
| tiden. Genom denna omfördelning i tiden av kostnader motverkas också en del av | |
| den hyressplittring (se nedan) som kan uppkomma på grund av förändringar av | |
| byggnadskostnaderna. | |
| Hur finansieras bostadsbyggandet? | |
| Man har från samhällets sida garderat sig mot att de fastighetsägare som | |
| utnyttjat statliga lån och bidrag genom höga hyror gjort sig oförtjänt stora | |
| vinster. Man fortsatte därför även efter kriget den år 1942 införda | |
| hyresregleringen. Samtidigt förband man de statliga lånen och bidragen med | |
| hyreskontroll. Länsbostadsnämnderna fick i uppgift att fastställa maximihyror. | |
| På så sätt har man ansett att de statliga subventionerna kommit hyresgästerna | |
| tillgodo. | |
| Hyresregleringens avskaffande Under 50-talet övergav man systemet med | |
| tilläggslån. Man började också gradvis avveckla den allmänna hyresregleringen. | |
| Avsikten var att den skulle avvecklas när det kunde konstateras att bostadsbrist | |
| inte längre rådde på en viss ort. Från början gällde hyresregleringen cirka 500 | |
| platser. Vid mitten av 60-talet fanns den kvar på endast 160 ställen. Man har så | |
| småningom kommit överens om att hyresregleringen i längden inte ens bör finnas | |
| kvar på platser där bostadsbrist råder. | |
| Anledningarna till detta förändrade synsätt är flera. Från början låstes hyrorna | |
| för äldre fastigheter till 1942 års nivå, eller - för senare byggda hus - till | |
| den aktuella produktionskostnaden. Under årens lopp har det varit nödvändigt att | |
| ge fastighetsägarna kompensation för starkt höjda omkostnader för reparationer | |
| och skötsel av fastigheter. Räntenivån har också höjts kraftigt, speciellt under | |
| 60-talet. Fastighetsägarna har fått kompensation via generella hyreshöjningar | |
| som bestämts av regeringen på förslag av statens hyresråd. Eftersom | |
| hyreshöjningarna varit generella, har vissa fastighetsägare fått mera än vad som | |
| motsvarat kostnadsökningen, andra har fått mindre. | |
| Ytterligare ett skäl för hyresregleringens slopande är att det varit svårt att | |
| hålla hyresstegringen inom de önskade gränserna när det gällt nyproduktion. | |
| Detta har medfört hyressplittring. Som en följd av att hyrorna knutits till | |
| produktionskostnaderna har lägenheter med ungefär samma standard och läge kunnat | |
| ha avsevärt olika hyror därför att de haft olika byggnadsår. I storstadsområdena | |
| märks hyressplittringen mest. Där har äldre centralt belägna, eftertraktade | |
| lägenheter varit betydligt billigare än nya lägenheter långt från stadens | |
| centrum. Denna hyressplittring, som oftast drabbat unga familjer, har betraktats | |
| som mycket otillfredsställande, särskilt som den uppkommit på grund av statliga | |
| ingripanden i marknadsmekanismen. | |
| 1969 - ny hyreslag och nya bostadstillägg År 1969 trädde en ny hyreslag i kraft. | |
| Samtidigt förändrades 1942 års hyresregleringslag på flera punkter. Den nya | |
| hyreslagen säger att hyressättningen grundas på avtal mellan hyresvärd och | |
| hyresgäst. Den ger också hyresgästen större besittningsrätt till sin lägenhet. | |
| Hans möjligheter att hyra ut lägenheten i andra hand eller att byta lägenhet har | |
| ökat. Den fria hyressättningen begränsades samtidigt av att hyresregleringslagen | |
| fram till 1971 existerar jämsides med den nya lagen. Hyrorna för de cirka en | |
| halv miljon lägenheterna på de år 1968 hyresreglerade orterna har inte kunnat | |
| höjas annat än i samband med ombyggnad och förbättring. De lägenheter som har | |
| färdigställts efter år 1968 undantas helt från varje hyresreglering. | |
| För att stimulera barnfamiljernas efterfrågan på bostäder av tillfredsställande | |
| storlek och standard har fr o m 1969 införts statliga och kommunala | |
| bostadstillägg. Dessa tillägg, som utbetalas kontant och inte är förbundna med | |
| några krav på att pengarna verkligen används till bostadskonsumtion, utgår i | |
| förhållande till följande tre faktorer: familjestorlek, inkomst samt bostadens | |
| storlek och i viss mån standard. Cirka 400000 familjer är berättigade till | |
| statliga bostadstillägg. | |
| Kan man komma tillrätta med bostadsköerna? Bostadspolitiken i Sverige har varit | |
| mycket omdiskuterad. Statens oförmåga att 'bygga bort' bostadsköerna har starkt | |
| kritiserats. Genom olika utbudsstimulerande åtgärder har man höjt | |
| bostadsproduktionen från 50000 lägenheter per år 1950 till omkring 100000 vid | |
| slutet av 1960-talet. På grund av omflyttningen från landsbygd till stad, lägre | |
| giftermålsålder och ökade krav på bostadsstandard har köerna på många håll ändå | |
| inte visat tendens till minskning. | |
| Många anser detta vara en naturlig följd av systemet. Hyreskontroll skapar | |
| bostadsbrist. Med bibehållen hyresreglering går det inte att bygga ifatt köerna. | |
| Hyreskontroll skapar bostadsbrist. Utan hyreskontroll skulle jämvikt råda vid | |
| P0. Hyreskontrollen maximerar hyran till P1. Följden blir ett | |
| efterfrågeöverskott = e. | |
| Bostadsbristen har, anser man, uppkommit därför att hyrorna har hållits under | |
| jämviktsnivå. Om priset på en vara hålls under jämviktspriset måste ett | |
| efterfrågeöverskott uppkomma. När marknadsmekanismen sätts ur spel, måste | |
| bostäderna fördelas efter andra grunder. I Sverige fungerar bostadsförmedlingar, | |
| som fördelar lägenheter efter speciella principer. Bostadsförmedlingarna - | |
| framförallt i storstadsområdena - har långa köer av bostadssökande. Dessa köer | |
| är dock av olika skäl mycket otillförlitliga mått på den reella | |
| bostadsefterfrågan. | |
| Om fortsatt hyresreglering gör att hyrorna hålls under jämviktsnivå, kommer vi | |
| att få dras med konstanta bostadsköer. Tillåts däremot hyrorna stiga utan | |
| kontroll, uppnås snart ett läge där tillgången motsvarar efterfrågan och köerna | |
| försvinner. | |
| Andra åter anser att denna metod inte löser bostadsfrågorna, endast maskerar | |
| den. Enda möjligheten att motverka bostadsbristen är att bygga ännu mera. | |
| Frågan är närmast vad man menar med bostadsbrist. Ställer man enbart krav på att | |
| varje människa ska ha någonstans att bo, är det troligt att en fri | |
| bostadsmarknad skulle lösa problemet med bostadsköerna. Ställer man däremot | |
| bestämda krav på lägenheternas beskaffenhet och storlek måste man bygga mer. | |
| Här, som på så många andra områden, måste det bli fråga om en avvägning där | |
| hänsyn måste tas till såväl sociala aspekter som till de resurser vårt samhälle | |
| förfogar över. | |
| Så här bor Svenskson enligt den senaste bostadsräkningen. Tabellen visar 1 antal | |
| hushåll, 2 antal personer som bodde i dessa hushåll och 3 hur många av dem som | |
| var barn. (Källa: Veckans affärer 9 oktober 1969.) | |
| Arbets- och diskussionsuppgifter | |
| Hyresbidragen och bostadstilläggen: Hur fungerar dessa, hur stora är de i olika | |
| inkomstklasser och vid skilda familjestorlekar? | |
| Hög bostadsstandard - vad är det? Är det en stor lägenhetsyta? Elektronugn och | |
| diskmaskin? Närhet till naturen, närhet till affärer och service? | |
| Servicehuset - ska vi sträva efter det som normal boendeform? | |
| Vi upplever f n en befolkningsexplosion. Jordens befolkning ökar med mer än 50 | |
| miljoner människor om året. Om 40-50 år beräknas världens folkmängd vara | |
| fördubblad. Det allvarliga problemet är att livsmedelsproduktionen inte ökar i | |
| takt med befolkningstillväxten. Redan nu är situationen prekär. Två tredjedelar | |
| av jordens alla människor kan inte äta sig mätta och hälften lider av direkt | |
| svält. | |
| Man brukar skilja på industriländer (i-länder) och utvecklingsländer (u-länder). | |
| Industriländerna är starkt industrialiserade och har hög levnadsstandard. De | |
| rikaste av dem finns i Nordamerika, i Nord- och Västeuropa samt i Australien och | |
| på Nya Zeeland. U-länderna är i regel jordbruksländer med låg levnadsstandard | |
| och ofta med en kvardröjande analfabetism i stora befolkningsgrupper. Det går | |
| dock inte att dra någon skarp gräns mellan i-länder och u-länder. Termen | |
| utvecklingsländer tar fasta på att man i dessa länder är på väg mot eller i | |
| framtiden måste spåra in på en utveckling mot mera industrialiserat näringsliv | |
| och högre utbildningsstandard för att kunna uppnå högre levnadsstandard. I | |
| början av efterkrigstiden användes termen underutvecklade länder. Man har velat | |
| komma ifrån denna då den onekligen sätter en mindrevärdesstämpel på vissa | |
| länder. | |
| En av världens mest angelägna samarbetsuppgifter har under efterkrigstiden varit | |
| att försöka åstadkomma en försörjningsbalans så att industriländernas | |
| överskottsprodukter kan komma u-länderna tillgodo, samtidigt som möjligheter | |
| skapas för inhemsk industri i dessa länder. | |
| Nödvändigheten av utvecklingssamarbete har framstått allt klarare. Bistånd har | |
| också givits i olika former. Det har varit lån och gåvor i pengar. Det har varit | |
| experter som skickats ut för att bygga och organisera kommunikationer, jordbruk | |
| och industri, skolor, universitet och sjukhus. Det har varit stipendier till | |
| studenter från utvecklingsländerna för studier vid amerikanska, asiatiska och | |
| europeiska högskolor etc. | |
| Bistånd har givits genom internationella organ och främst då FN. Men hjälpen har | |
| framför allt kommit från enskilda stater. Sålunda satsade Förenta staterna under | |
| femårsperioden 1955-1960 sammanlagt 81 miljarder svenska kronor, varvid de | |
| största beloppen gick till Sydvietnam, Sydkorea och Indien. Under samma period | |
| lämnade Sovjetunionen 15 miljarder mätt i svenska kronor med Indien som störste | |
| mottagaren. Storbritannien, Frankrike och Västtyskland bidrog under samma tid | |
| med omkring 10 miljarder vardera. Siffrorna kan ställas under debatt. Bl.a. är | |
| det ofta oklart om militär hjälp räknas in i beloppen. | |
| Sverige har visat intresse för att ge sitt bidrag till utvecklingssamarbetet. | |
| Perioden 1955-1960 gav vi en sammanlagd hjälp på 75 miljoner kronor: 1960-65 | |
| hade den ökat till 575 miljoner. Riksdagen beslöt 1968 att anslaget till | |
| u-hjälpen skall öka, så att det senast 1974/75 utgör en procent av | |
| bruttonationalprodukten. Biståndet kommer då att omfatta mer än två miljarder | |
| kronor årligen. Ungefär 40 procent av anslaget går till FN och dess fackorgan | |
| för vidare utdelning. Den övriga delen, det direkta svenska biståndet till | |
| u-länderna, förvaltas av SIDA (Swedish International Development Authority), som | |
| är ett statligt ämbetsverk under utrikesdepartementet. | |
| WHO:s uppgift är att förebygga sjukdomar. Här tas ett blodprov på ett | |
| kongolesiskt barn för ett malariatest. | |
| FAO är FN:s organisation för närings- och jordbruksfrågor. Här en | |
| veterinärstation i Afganistan, där bönderna får sin boskap vaccinerad. | |
| Husdjursvaccinationen i u-länderna räddar miljonvärden och bidrar på sitt sätt | |
| till en högre levnadsstandard bland folket. | |
| Undervisning i alla former ingår i FN:s u-landshjälp. Här tränas afrikaner på en | |
| traktormotor. Det är inte minst tekniska framsteg som ger förutsättningar för | |
| högre levnadsstandard i u-länderna. | |
| Tidningsklipp DN 30 jan. 1968 Det finns inte någon av alla omfattad definition | |
| på vad som menas med ett u-land. De länder om vilka tveksamhet oftast råder har | |
| på kartan givits en streckrandning. På grund av deras låga nationalinkomster | |
| finns det ändå skäl att beteckna dem som u-länder. | |
| I I-länderna de industrialiserade länderna, bor något över 1 miljard människor, | |
| 30 procent av jordens befolkning. De svarar för ungefär 70 procent av | |
| 'världsinkomsten', har över 80 procent av världsexporten och ökar i genomsnitt | |
| sin inkomst per invånare med över 300 kr om året. I USA ökar nationalinkomsten | |
| varje år med ett belopp som är jämförbart med den totala nationalinkomsten i | |
| Indien eller Afrika. | |
| Sverige tillhör de rikaste bland de rika. Nationalinkomsten är nästan dubbelt så | |
| stor som Pakistans - Pakistan har över 105 miljoner invånare. Med ett par | |
| promille av världens befolkning svarar Sverige för dryga två procent av | |
| världshandeln. Genomsnittssvensken har en inkomst på ungefär 12000 kr om året. I | |
| två tredjedelar av u-länderna är genomsnittsinkomsten under, ofta långt under, | |
| 700 kr om året. 1966 gick 0,64 procent av den svenska nationalinkomsten till | |
| u-länderna. | |
| I U-länderna bor över 2 miljarder människor, 70 procent av världens befolkning. | |
| Deras andel av 'världsinkomsten' är ungefär 30 procent. De svarar för knappa 20 | |
| procent av världens export. De ökar årligen sin genomsnittsinkomst per invånare | |
| med cirka 10 kr. 60 procent av tredje världens invånare är analfabeter. 300 | |
| miljoner har malaria, 10 miljoner spetälska, 400 miljoner ögonsjukdomen trakom. | |
| Barndödligheten ligger ofta 10 gånger över den svenska. Proteintillgången per | |
| invånare och dag är cirka 10 gram - över 50 i i-länderna - mot ett behov på 45 | |
| gram. I Indien går det nära 6000 människor på varje läkare, i Etiopien nära | |
| 100000, i Ruanda nära 150000 - i Sverige under 1000, i USA under 700. | |
| Jag låg länge vaken i natt. Mina tankar snubblade på varann. Jag hade svårt att | |
| få någon ordning på dem. De kom alltför fort på varann. Något kort ögonblick | |
| tyckte jag att jag såg sakerna i deras rätta sammanhang. Så har det varit flera | |
| nätter, jag har haft tankarna springande i långa korridorer och inte kunnat | |
| hitta någon utväg för dem. | |
| Jag läste någonting i en aftontidning igår som snuddade vid jämlikhetsproblemet. | |
| Medan jag bäddade sängarna försökte jag komma ihåg i vilken tidning det var. Jo, | |
| ett uttalande i Expressen av Rose Kennedy. Hon sade någonting om kvinnans roll | |
| som jag reagerade starkt emot. | |
| Jag gick ner till matrummet och hittade vår tonåring vid matbordet. Han räckte | |
| mig tidningarna, så att jag kunde leta fram Rose Kennedys ord. Hennes berömmelse | |
| beror på att hon har fött ett antal barn och att två av dem i sin tur har gjort | |
| namnet Kennedy känt i hela världen. Nu säger denna kvinna: 'Kvinnans uppgift är | |
| att vara gift och att uppfostra barn.' | |
| Det har predikats genom århundraden om moderskapets salighetsvärde. Moderskapet | |
| har framställts som kvinnans första uppgift i livet och kanske också den enda. | |
| Man har sällan tänkt på dem som inte har kunnat få den sociala status som den | |
| gifta kvinnan har. Kvinnan ska ta den heliga modersrollen på sig, uppfostra sina | |
| barn, betjäna sin man och helst glömma sin egen existens. Framför allt ska hon | |
| veta att hon är skapad för den rollen, och om hon inte klarar den är hennes | |
| egenvärde inte mycket att tala om. Den här typen av uttalanden förekommer i | |
| press och veckotidningar vecka efter vecka. | |
| Det är mannen och barnen, framför allt barnen, som behöver kvinnan hemma, sägs | |
| det. Det talas sällan om att det är kvinnan som behöver sina barn och sin man | |
| för att se sig själv som en allmänt accepterad individ i samhället. Mannen och | |
| barnen är ju i själva verket hennes sociala status. Var har en kvinna makt och | |
| en känsla av att hon är någonting väsentligt - och kan nå det så enkelt? Det är | |
| i hemmet! | |
| Kvinnan borde basera sitt liv på sina egna personliga prestationer. Äktenskapet | |
| som en försörjningsmöjlighet borde helt försvinna. Då först är det möjligt för | |
| två ekonomiskt oberoende människor att skapa en gemensam tillvaro med större | |
| förståelse och mera gemenskap. Genom att båda delar yrkeslivet går det | |
| naturligare att dela hemarbetet också mellan makarna. Visst kommer var och en | |
| att möta en del svårigheter, men de är till för att övervinnas. Det är | |
| naturligtvis också fråga om att mannen får undvara den personliga servicen hemma | |
| lika mycket som att kvinnan delar den ekonomiska bördan med mannen. Barnen | |
| klarar sig bra och bättre om man uppmuntrar dem att fungera självständigt. | |
| Kvinnan behöver inga överflödiga varuhusronder eller dylikt för att pigga upp | |
| sitt humör. Kontakten mellan familjemedlemmarna behöver inte vara kontinuerlig, | |
| men den bör vara av bra kvalitet. | |
| Hur ska våra barn ha det för att trivas och få den bästa starten i livet? Hur | |
| löser man bäst barntillsynsproblemen? Varför dominerar kvinnorna de första åren | |
| i barnens liv? Hör de människorna som tar hand om våra barn till de väl | |
| avlönade? Det är så viktigt att våra barn ska bli lyckliga medborgare i världen! | |
| Har vi någonsin frågat oss om människorna som arbetar med våra barn i daghem, | |
| lekskolor, skolor, är tillräckligt intresserade och 'inne' i yrket att ta hand | |
| om våra barn? Hur arbetar de pedagogiskt? Hur pass mycket och i vilken riktning | |
| indoktrinerar de våra barns tänkande och handlande? Jag har inte tänkt på de här | |
| frågorna så mycket tidigare - i varje fall har jag inte tänkt att jag skulle | |
| kunna ändra på det som jag eventuellt har kritiserat. Jag - och många med mig - | |
| har tänkt att när skolan tar över är allting bra. Men hur är det med | |
| undervisningen när det gäller att sudda ut könstänkandet? För utlänningar är det | |
| ju roligt att berätta - för de uppskattar det - att våra pojkar har hemkunskap i | |
| sjuan. Men använder de kunskaperna i till exempel matlagning hemma? | |
| Barnen är kvinnodominerade och blir ensidigt påverkade från allra första början. | |
| Mor sköter om dem, hon är hemma. Daghemmens personal är kvinnlig. Barnen får den | |
| uppfattningen att det där med barn och kvinnor hör bestämt ihop. Men är det | |
| verkligen så? Om det inte är så måste väl den onda cirkeln brytas! | |
| Industritjänstemannaförbundet har ställt samman en upplysande tabell över 'hur | |
| manliga och kvinnliga medlemmar fördelar sig på olika s.k. befattningsskikt inom | |
| företagen'. Ungefär 80 procent av kvinnorna arbetar på de lägsta nivåerna mot | |
| ungefär 20 procent av männen. Kvinnorna har praktiskt taget ingen möjlighet att | |
| nå de höga befattningarna inom industrin, inte ens någon mellanposition utom i | |
| undantagsfall. Hur skulle de kunna det? Procentuellt är ju kvinnorna färre i de | |
| tekniska yrkena. Fortfarande siktar våra döttrar hellre på äktenskapet som yrke. | |
| Eller de vill ha kvinnliga yrken, helst sådana som kan kombineras med tillvaron | |
| som hemmafru eller yrken som hjälper dem att bli hemmafruar. För mannen skall | |
| man inte besvära med hemmatjänst och barnavård, det skulle bli för svårt att | |
| genomföra, tror säkert många kvinnor. | |
| Ingrid Sjöstrand vill ha flera alternativ till den gamla storfamiljen och den | |
| moderna lilla familjen. Vi skall utgå ifrån vad barnen behöver. | |
| Pappa, mamma, barn, det är de första roller vi leker oss in i - och vi har svårt | |
| att tänka oss dem annorlunda än så som vi upplevde dem från början. | |
| Men ett kallt faktum är att förutsättningarna för de gamla tydliga pappa- och | |
| mammarollerna har försvunnit, familjen är inte längre en praktisk nödvändighet | |
| för att tillhandahålla dagligservicen. Den är numera en ganska opraktisk | |
| nödvändighet, bottnande i vår trygghets avhängighet av vanor och konventioner, i | |
| våra föreställningar om familjen som garant för omtanken om barnen, för värme | |
| och samhörighet, ja t o m 'goda seder' och hög (sexual-) moral. Och förresten | |
| har vi knappast längre några alternativ till pappa-mamma-barn-familjen, var och | |
| en inom sitt revir, i sin lägenhet bak låsta dörrar. Den gamla storfamiljen är | |
| utdöd och de ansatser till en vidare gemenskap som vi hade i arbetarbaracken, | |
| statlängan och i samhörigheten kring gården i kvarterets mitt har vi inte tagit | |
| med oss till våra propra nya tätorter. | |
| Vårt hemliga ideal är fortfarande Sörgårdsfamiljen åtminstone byggs | |
| lägenheterna, fast ytan har krympt, fortfarande för fullt självhushåll. Unga | |
| herr far och unga fru mor sätter fortfarande bo med eget linneförråd och servis | |
| för tolv personer - och leken går bra så länge den ingenting kräver, d v s tills | |
| barnen å ena sidan kräver en vårdare på heltid, eller i den maskinellt | |
| topprustade lägenheten, på trekvartstid, medan arbetet å andra sidan kräver | |
| heltidsengagemang. | |
| Möjligheterna att skaffa tillfredsställande föräldravikarier är jämförbara med | |
| chanserna att vinna på lotteri. Medan man väntar på turen och barnen växer | |
| hankar man sej fram med de olika nödlösningarna: flickorna en flyktig och | |
| växlande skara av unga och instabila personer som hamnat i jobbet utan speciella | |
| kvalifikationer, dagmammorna, en ännu mera obekant faktor i barnens liv, det | |
| knepiga trebarnssystemet där tre grannfamiljer slår sej ihop om en utbildad | |
| sköterska - men där barnen lika lite kommer ut ur den trånga miljön med en | |
| isolerad kvinnsperson - aldrig en karl för den ensamma mammans barn. Och | |
| slutligen daghemmet, den hittills bästa lösningen - för robusta, grupptåliga, | |
| utåtriktade barn. Trots daghemmens otillräckliga resurser, framför allt | |
| personella, visar en färsk undersökning att daghemsbarn är självständigare, | |
| mindre ängsligt beroende och mer realitetsanpassade än barn som uppfostras i | |
| hemmet. | |
| De här lösningarna går alla ut på att lösa frågan om tillsyn, knappast om | |
| fostran. Också daghemmet ses som en form av förvaring som får rätta sej efter | |
| vad de vuxna kan prestera i fråga om lokaler och personal - inte som den | |
| plantskola det borde vara, där varje barn får de bästa förutsättningar för att | |
| växa. | |
| Vad betyder t ex det två gånger om dygnet upprepade rycket från den ena miljön | |
| till den andra för daghemsbarnet? Den detaljen är knappast planerad utifrån | |
| barnets bästa - men tillmötesgår ju vårt behov att 'äga' våra barn. | |
| Först om vi går utanför landet och nuet kan vi få erfarenhet av kollektiv | |
| fostran, t ex från kibbutzerna. Men i fråga om dem, åtminstone i deras | |
| ursprungliga form, måste man ta hänsyn till att de startades under hårt yttre | |
| tryck för att frigöra så många armar som möjligt. Liten personal och mycket små | |
| resurser var ofrånkomliga villkor. Att pröva den ursprungliga kibbutzen här vore | |
| ungefär som att fostra spartaner i välfärdslandet. | |
| Då är erfarenheterna från helt annorlunda kulturer intressantare, t ex Margaret | |
| Meads från arapeshfolket där pappan hade det huvudsakliga ansvaret för | |
| barnavården, men där alla barn kunde söka hjälp hos alla vuxna om pappan eller | |
| mamman inte fanns till hands. Barnen kände trygghet i gruppen och växte upp i en | |
| hos oss okänd frihet från ångest och neuroser. | |
| Något av det samma kan vi studera där zigenarna ännu lever i sina ursprungliga | |
| storfamiljer. Barnen går ur famn i famn och är trots bindningen till modern inte | |
| uteslutande beroende av henne, något som rimligen bör garantera en större | |
| trygghet än ett absolut beroende. | |
| Storfamiljeiden har blivit aktuell på sistone. Den praktiseras på några håll så | |
| att några familjer som trivs tillsammans flyttar ihop och delar på barnavården | |
| och skötseln av det jordiska - en rationell och öppen livsform som för barnen | |
| måste bli rikare på kontakter och därmed mer stimulerande än isoleringen med en | |
| ensam vuxen. När de vuxna är hemma vill säja - på vardagarna blir det knappast | |
| annat än ett trebarnssystem i fast lokal, kanske med en större syskonskara bara. | |
| Storfamiljen av denna typ ställer stora krav på tolerans, hänsyn, mognad - en | |
| kollektiv fostran, som inte kräver kollektivt liv av de vuxna måste i längden | |
| vara lättare att acceptera för flertalet människor. Och här har vi inte mycket | |
| att utgå från: vi måste vara djärva och visionära nog att tänka oss något nytt. | |
| Vi är tvungna att råda bot på det ångestskapande beroendet av en enda person - | |
| vem denna person än är blir friktionsytan abnormt stor. | |
| Och vi måste bort från anstalten där barnen förskockas, tröttas ut och tvingas | |
| rivalisera om några få vuxna som inte orkar svara dem alla - en enkönad, | |
| avemotionaliserad, också den isolerad miljö utan anknytningar till världen | |
| utanför. | |
| Låt oss utgå från vad barnen behöver: trygghet och värme, intresse och | |
| stimulans, flera vuxna att lita på och tycka om, kamrater i olika åldrar, | |
| svängrum, arbetsmaterial, en fredad vrå och en gemenskap att höra till, någon | |
| som putsar näsan och någon som hör på - allt går inte att räkna upp, men vad ska | |
| det gå ut på? Möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar? Så lite | |
| beskärning som möjligt av växandets oerhörda glädje? Det kan formuleras så olika | |
| - men i varje fall vet vi att det inte räcker med att barn är mätta och rena och | |
| sysselsatta - saker som i och för sej kan hålla den enskilde vårdaren fullt | |
| sysselsatt. | |
| Vi kan inte räkna med att det i framtiden blir lättare än nu för den enskilda | |
| familjen att åstadkomma en vardag så rik på upplevelser som barnens hungriga | |
| sinnen kräver. | |
| Vi får räkna med att boendet slungas ännu längre bort från arbetsplatsen, att | |
| det ännu mer differentierade yrkeslivet kräver alltmer totala insatser, att den | |
| lilla familjen med ett eller två barn förblir den dominerande familjetypen. Det | |
| kommer ännu mindre att löna sej att en vuxen ägnar huvudparten av sin arbetstid | |
| åt ett eller två barn, allra minst om han är utbildad för nånting annat. | |
| Vi inser redan nu att det inte räcker med att ha fått barn för att kunna fostra | |
| barn. | |
| Det skulle inte skada vårt framtidsplanerande om vi vågade tänka lite mer | |
| obundet av det existerande samhället. Nog törs vi t ex ifrågasätta om alla våra | |
| bostadsområden måste se ut som de gör: travar med likadana topputrustade enheter | |
| centrerade kring snabbköp, kiosk och parkeringsplats? | |
| Många av oss skulle kanske föredra att avstå från komplett privat | |
| ekonomiavdelning och få utökad gemensam service i stället. Vi skulle klara oss | |
| alldeles utmärkt utan självhushållets hela prylarsenal, vi skulle kanske rentav | |
| trivas bättre med ett mera lättmanövrerat liv, i turistklass. | |
| Men bostadstänkandet - eller är det ett statustänkande? - går mot allt mer | |
| totalutrustade bomaskiner - som skulle varje familj kunna utstå en belägring. | |
| Egendomligt i ett samhälle där kollektiv utspisning i skolor och på | |
| arbetsplatser allt mer brer ut sej, där konsumtionen går mot allt mera | |
| bara-att-värma-produkter i en allt smidigare distribution! | |
| Men så länge barnen är uteslutande hänvisade till att växa upp inom familjens | |
| bostad utrustar vi varje bostad så att den ska inge sina bebyggare hoppet att | |
| här ska det gå att förverkliga en låt vara maskinell sörgårdsdröm. | |
| Vågade vi släppa bostadens Stavnsbaand och lämna barnen till sina egna bostäder, | |
| utformade som ideala hem för barn, skulle vi också våga utforma hela | |
| bostadsområdet mer rationellt, mer samhälleligt, mindre lägenhetslåst. | |
| I stället för att sprida bostäderna kring ett renodlat kommersiellt centrum | |
| kunde vi knyta dem till en verklig samhällskärna, som tillgodosåg behoven av | |
| service, kultur, umgänge. Här skulle utom affärer och hantverkare finnas | |
| tvätteri med klädvård, kantin med matförsäljning, cafe, bibliotek med | |
| lyssningsrum, kanske en kvartersbio, teverum, lokaler för sällskapsliv och | |
| sport, bastu, möjligen en liten bassäng. | |
| I nära anslutning härtill hemgården, eller vad man vill kalla dem, av intim | |
| kvarterstyp, inom sina längor rymmande barnens hus, ungdomsgård, hobbylokaler. | |
| Barnens hus tänker jag mej hellre av modell äldre villa med stora och små rum, | |
| fantasieggande prång och skrubbar, dit man kan dra sej tillbaka i ensamhet eller | |
| med sin bästis, än som hyperhygieniska och lättstädade lokaler där allt har sitt | |
| fastställda ändamål. Men den viktigaste frågan är inte lokalerna utan | |
| personalen. De som ska handleda barn är en av samhällets viktigaste yrkesgrupper | |
| och vi måste rekrytera, utbilda och betala dem därefter. Varje liten barngrupp | |
| bör ha sina 'vikarierande föräldrar' och deras assistenter som stadiga | |
| referenser, bland dem bör finnas både män och kvinnor, någon med gedigen | |
| psykologisk-pedagogisk skolning - och ingen utan kunskaper om barn och | |
| barnuppfostran. Viktigare än pappersmeriter måste vara viljan till personlig | |
| satsning - och viljan att stanna på platsen. | |
| Årsklasskiktningen som håller på att spalta upp hela vårt samhälle - snart kan | |
| 41/2-åringar bara leka med 41/2-åringar - bör kunna luckras upp i dessa | |
| åldersblandade grupper och kan motverkas genom ett mindre strängt | |
| kategoribyggande. Skolbarnen bör från sina närbelägna fritidslokaler ha fritt | |
| tillträde till småsyskon och mindre kamrater, pensionärer må ha möjlighet att | |
| fraternisera nedom åldersstrecket, föräldrar må komma och gå - överhuvudtaget | |
| kan de äldres speciella kunskaper och intressen komma fler barn tillgodo. (I | |
| framtiden kommer vi förmodligen inte alla att översvämma den fria världen just | |
| på söndagar - också ledigheten måste differentieras - små barn kan få se män, | |
| vanliga portföljpappor, också på vardagar.) | |
| I stället för den nuvarande situationen där föräldrar och barn är varandras | |
| livegna - med överbindningar, aggressioner, otrygghet som följd - (en ny | |
| uteslutningsgemenskap som inte kännetecknade den gamla mångfacetterade familjen) | |
| har föräldrar och barn ett ömsesidigt oberoende - med obeskurna möjligheter till | |
| fritidsumgänge. | |
| Barnen bor i 'sin' gård, men gästar föräldrarna när de vill - och barnens hus | |
| har plats för gästande föräldrar. Föräldrar och barn bör med föräldrarnas ökade | |
| fritid få ökade möjligheter att ha roligt tillsammans, men ingendera är utlämnad | |
| åt den andra parten så som föräldrar nu kan känna sej utlämnade åt en alltför | |
| krävande fostraruppgift - liksom barn är totalt utlämnade åt inkapabla | |
| föräldrar. Barnen har en viss känslomässig och en orubbad materiell trygghet | |
| garanterad vad som än händer de biologiska föräldrarna. Olämpliga föräldrar är | |
| inte samma outjämnbara handikapp som nu. | |
| Utopier har den nackdelen att de låter så utopiska, men - eftersom förhållandena | |
| nu inte är gynnsamma för någon kategori - borde vi inte i liten skala pröva | |
| också andra sätt att leva? | |
| Detta förslag som är ett samlingsförslag av en mängd uppslagsändar som länge | |
| legat i tiden är avsett för liten skala. | |
| Alldeles säkert kommer en så annorlunda uppfostran att skapa en annorlunda | |
| människa - men det behöver inte bli en sämre. Det kan bli en öppnare, friare | |
| människa, mindre benägen att hänga in sitt privata revir. | |
| Det blir allt vanligare att man i födelseannonser ser att föräldrarna har olika | |
| efternamn. Att på det sättet öppet visa att ett barn är fött 'utom äktenskapet' | |
| skulle i de flesta andra länder vara helt otänkbart - hos oss är det väl | |
| knappast längre någon som reagerar. Detta innebär inte att förhållandena är | |
| oförändrade i andra länder, som exempel kan nämnas den nya synen på skilsmässa i | |
| Italien. | |
| Man måste kanske ändå ställa sig frågan: Varför har just vi svenskar blivit så | |
| toleranta mot olika former av sammanlevnad och varför blir det hos oss allt | |
| vanligare att man bildar familj utan att ingå äktenskap? Antingen är det fel på | |
| äktenskapet eller också har våra värderingar förändrats. Kanske bådadera. | |
| Att värderingarna förändrats är helt säkert riktigt, och om någon förnekar det | |
| så låt oss jämföra vår reaktion inför upplysningen om att två ungdomar sammanbor | |
| med den vi skulle haft för tjugo år sedan. Det är här inte bara fråga om ett | |
| vagt accepterande av rådande förhållanden. Den 'nya' sexualmoralen har påverkat | |
| oss alla men samtidigt djupt oroat oss. | |
| Mest oroande är att synen på äktenskapet som samlevnadsform förändras i en | |
| riktning som ifrågasätter värdet av familjebildning och ansvarstagande i den | |
| form som i de flesta kulturer och under sekler varit allmänt rådande. | |
| Förutvarande justitieminister Kling tillsatte strax före sin avgång en | |
| utredning, familjesakkunniga, med utomordentligt specificerade direktiv för | |
| utredningsarbetet. Enligt direktiven skall lagstiftningen ses som ett medel att | |
| påverka utvecklingen och därjämte förändra samhällstrukturen mot ett samhälle | |
| där varje vuxen kan ta ansvar för sig själv utan ekonomiskt beroende av | |
| anhöriga. Äktenskapet är en form av 'frivillig samlevnad mellan självständiga | |
| personer'. Särskilt betonas självständigheten i ekonomiskt avseende, var och en | |
| skall helt enkelt försörja sig själv i framtiden. | |
| De flesta människor torde förlova och gifta sig utan närmare tanke på att deras | |
| förhållande blir rättsligt reglerat. I allmänhet är det först vid äktenskapets | |
| upplösning, genom skilsmässa eller genom att en av makarna avlider som | |
| rättsverkan träder i funktion. Lagens mening att makarna under äktenskapets | |
| bestånd skall leva på lika standard och att var och en efter sin förmåga skall | |
| bidra till försörjningen är för de flesta självklar. | |
| Den nya familjelagstiftningen, som kan väntas om några år, kommer att i grunden | |
| förinta denna uppfattning. | |
| I den förändringens tid som vi lever i bör man sträva efter att åtminstone | |
| bevara det som är värdefullt. Till det mest värdefulla måste räknas människors | |
| vilja att ta ansvar för varandra, att försöka att leva i 'viform' i stället för | |
| i 'jagform'. Familjegemenskapen, föräldrars och barns gemensamma ansvar för | |
| varandra skapar också trygghet. I ett förhållande är aldrig bägge parter lika | |
| starka. För den svagare har ofta vetskapen om att leva i nära gemenskap med en | |
| annan utgjort en ovärderlig tillgång. För barnen är det ytterst viktigt att veta | |
| att föräldrarna hör samman 'på riktigt'. | |
| Äktenskap och politik Teol dr Tom Hardt skrev i denna tidskrift en artikel: | |
| 'Till storms mot äktenskapet' där han kommenterade den svenska regeringens | |
| rapport i kvinnofrågan till FN. Av artikeln framgick klart, att den rapporten | |
| måste ses som representativ för det socialdemokratiska partiets familjesyn men | |
| att någon majoritet av svenska folket säkert inte står bakom de uppfattningar | |
| som förs fram i rapporten. | |
| Samma slutsats drar jag när det gäller direktiven till familjelagsakkunniga. Man | |
| vill från socialdemokraternas sida förändra samhället i riktning mot | |
| kollektivitet och jämlikhet. Eftersom den nuvarande familjebildningen utgör ett | |
| hot mot förverkligandet därav måste familjen och äktenskapet förändras. | |
| Familjen är emellertid konservativ på samma sätt som kärleken ofta är egoistisk. | |
| Kärlekens innersta väsen lär inte något politiskt parti kunna påverka, men | |
| formerna för dess yttringar kan alltid regleras i lag. Familjen är också i sin | |
| grund kapitalistisk, därför att känslan av ansvar för de närstående främjar | |
| sparande och ägandelust. Känslan av varaktighet i ett förhållande ökar viljan | |
| till investeringar i eget hem och andra kapitalvaror. Familjen blir lätt det | |
| primära, samhället kommer i andra rummet; förhållanden som ett socialistiskt | |
| parti självfallet bekämpar. | |
| Individens ekonomiska självständighet, den bärande tanken i utredningens | |
| direktiv, förutsätter att bägge makarna i en familj förvärvsarbetar. Detta | |
| underlättas givetvis genom att samhället tar över en allt större del av ansvaret | |
| för barnens vård. Den enorma satsningen för att få ut mödrarna i förvärvslivet | |
| görs inte enbart därför att dessa skulle eftersträva arbete utom hemmet. Bakom | |
| finns med all säkerhet också tanken att man genom en kollektiv uppfostran av | |
| barnen kan komma närmare ett socialdemokratiskt jämlikhetsideal. Skattepolitiken | |
| är ett annat verksamt medel att få ut mödrarna i förvärvslivet och därigenom | |
| förhindra att barnen får den personliga vård som ges i ett hem. | |
| Den konservativa uppfattningen att familjen är samhällets grund bygger på en | |
| annan ideologi. Äktenskapet är ett avtal, och ett bindande avtal. Det ställer | |
| krav på parternas ansvar såväl för varandra som för barnen. Bundenheten i | |
| avtalet underlättar samlevnaden och ansvaret begränsas inte till vissa områden. | |
| 'Äktenskapet är av Gud instiftat' heter det i vigselformuläret, och för de | |
| flesta människor innebär äktenskapets ingående ett allvarligt och noga övervägt | |
| ställningstagande. | |
| Vi kan vänta oss en politisk strid om äktenskapet och dess funktion. | |
| Är det fel på äktenskapet? Frågan är om man med den konservativa grundsynen helt | |
| enkelt kan slå bort tanken på att revidera den nuvarande | |
| äktenskapslagstiftningen. Jag tror inte att man kan det. Den starka negativa | |
| reaktion som mött direktiven beror på att dessa så detaljerat pekat ut lösningar | |
| och eftersträvade förändringar och lämnat mycket lite utrymme åt | |
| ställningstaganden från utredningens sida. Bl a anses att den nya lagstiftningen | |
| måste vara objektiv till olika samlevnadsformer, och moraliska värderingar får | |
| inte förekomma. | |
| Om man emellertid är helt övertygad om att den för alla parter bästa | |
| samlevnadsformen är äktenskapet, så innebär det inte att man gör moraliska | |
| värderingar. Det innebär i stället att man vill underlätta samlevnaden för dem | |
| som vill bilda familj. | |
| Varför ökar då antalet ogifta familjebildare? Det finns ingen undersökning gjord | |
| över vad orsaken är till att familjebildning, med eller utan barn, sker utan att | |
| parterna gifter sig. Man måste göra antaganden. | |
| De troliga orsakerna är i första hand tre: Det är för besvärligt att gifta sig, | |
| det blir bara inte av. | |
| Man vill inte 'binda sig', (ofta bara en part). Kärleken är stark nog att klara | |
| sig utan yttre band (tror man). | |
| Vad gäller det första fallet föreslår direktiven till familjelagsakkunniga att | |
| vigsel icke längre skall konstituera äktenskap. I stället bör man undersöka | |
| huruvida inte en registrering skulle kunna utgöra det konstitutiva momentet vid | |
| äktenskapets ingående. Givetvis kan sedan var och en efter egen vilja | |
| komplettera registreringen med vigsel. | |
| Vad man tycks glömma bort är det personliga engagemanget i det avtal som | |
| äktenskaps ingående medför. Om någon 'gifter sig' en lördag, troligtvis i kyrkan | |
| där majoriteten av dagens vigslar sker, skulle äktenskapet inte vara giltigt | |
| förrän registrering skett, kanske nästkommande onsdag. För parterna som önskar | |
| vigsel måste det vara en orimlighet att ur vigselformuläret skulle utgå:' | |
| förklarar jag Eder som man och hustru'. En sådan vigsel skulle i hög grad sakna | |
| berättigande och bidraga till att formen för äktenskapets ingående reducerades | |
| till postandet av ett ifyllt formulär. Däremot kan det vara riktigt att man | |
| förenklar äktenskapets ingående till en juridiskt bindande överenskommelse med | |
| vittnen, varvid detta kan ske antingen i samband med vigsel eller på annat sätt | |
| för dem som önskar ett mindre formellt ingående. | |
| Ofta hör man från moderat håll att 'det skall vara svårt att gifta sig'. Jag | |
| tror inte heller det är riktigt. Om man vill underlätta för unga familjebildare | |
| att ingå äktenskap gör man detta genom att inte i onödan krångla till | |
| proceduren. Själva avtalet måste emellertid vara det konstitutiva elementet, | |
| inte registreringen av detsamma. | |
| Den andra orsaken till att man inte gifter sig, man vill inte binda sig, kan man | |
| knappast komma åt lagstiftningsvägen. Den måste ses som en följd av en minskad | |
| benägenhet att ta ansvar och som ett tecken på osäkerhet. I de fall samlevnaden | |
| resulterar i barn kan man dock juridisk reglera förhållandena parterna emellan. | |
| Teoretiskt kan man resonera så, att har en samlevnad pågått en viss given tid | |
| och parterna fått barn tillsammans skall samma regler gälla för sammanlevnaden | |
| som om parterna ingått äktenskap. Med all sannolikhet skulle en sådan | |
| lagstiftning bidraga till att ordna upp de ofta stora svårigheter som uppkommer | |
| när förbindelsen bryts genom dödsfall eller genom separation. I detta fall | |
| skulle vi få ett nytt slags äktenskap, som syftar till att reglera förhållandena | |
| familjemedlemmarna emellan och som juridiskt jämställer dessa förhållanden med | |
| dem som råder i ett vanligt äktenskap. | |
| Att kärleken kan klara sig utan yttre band är i de flesta fall sant. Vad de som | |
| resonerar så glömmer är dels att kärleken inte alltid är beständig och att den i | |
| alla händelser inte är evig. Förr eller senare blir alltid den ena parten lämnad | |
| ensam, och då kommer svårigheterna. Arvsrätt och giftorätt finns inte. Kanske | |
| har hus- och bilköp skett i den avlidnes namn, och den efterlämnade har i så | |
| fall ingen rätt till den egendom som under samlevnaden varit gemensam. Skulle | |
| modern dö och efterlämna barn har fadern inte självklart någon vårdnadsrätt till | |
| de barn som han levt och bott med fram till dödsfallet. Inte ens umgängesrätt | |
| med dem finns reglerad i lag. | |
| Man skulle önska att alla de som tvärsäkert vet med sig att deras kärlek skall | |
| klara alla problem övervägde följderna av att kärleken eller motparten dör. | |
| Detta ställer stora krav på upplysning. Det är märkvärdigt så litet moderna | |
| ungdomar vet om rättsverkningar av olika samlevnadsformer. Genom en ökad | |
| effektiv information kan vi kanske i någon mån göra äktenskapet mer attraktivt. | |
| Ännu brister det i förfärande hög grad. | |
| Familjelagstiftning Familjelagstiftningen är egentligen inte begränsad till | |
| äktenskapet. I dagens samhälle premieras emellertid på flera olika sätt | |
| sammanboende i förhållande till gifta. Även om detta inte sker enligt lagens | |
| bokstav är det ett faktum. En ensamstående moder har betydligt lättare att få in | |
| sitt barn på daghem (även om hon i verkligheten sammanbor med barnets far). En | |
| studerandes studiemedel behovsprövas gentemot makes inkomst, inte gentemot | |
| sammanboendes. Genom litet 'skicklighet' kan de få dubbelt barntillägg. | |
| Bostadsbidrag kan utgå till den 'ensamstående' i betydligt högre grad än om | |
| föräldrarnas inkomst läggs samman - detsamma gäller arbetsmarknadspolitiska och | |
| sociala förmåner av olika slag. | |
| Där måste en ändring ske. Vi kan inte förhindra att familjebildning sker utanför | |
| äktenskapet, men vi måste åstadkomma sådana kontrollmöjligheter att ogifta | |
| familjer inte får större privilegier än andra. | |
| Vi upplever i dag en rotlöshet och rådvillhet hos många unga. Genom att försvaga | |
| äktenskapet ökar vi dessa företeelser och vi gör dem urarva. Vi måste i stället | |
| försöka skapa ett samhälle byggt på gemenskap människor emellan, och den | |
| gemenskapen har sin grund i familjen. Det innebär inte, att vi kan bortse från | |
| den förändring som skett vad gäller familjens levnadsförhållanden. Den lilla | |
| tvågenerationsfamiljen går miste om mycket som fanns i forna tiders stora | |
| familjer med flera generationer. Dagens familj ställer självklart nya krav på en | |
| utvidgad gemenskap, men den gemenskapen måste börja mellan familjemedlemmarna. | |
| Det är inte familjelagstiftarnas sak att i övrigt förbättra relationer mellan | |
| människor, det är en uppgift för hela samhället. Den socialdemokratiska | |
| bostadspolitiken med cellbildning och ålderssegregation har försvårat | |
| kommunikationerna mellan människor, skattepolitiken har nedvärderat det | |
| personliga ägandet och kollektiviteten har försvårat personliga insatser utöver | |
| det vanliga. Nu måste vi slå vakt om äktenskapet - medan tid är. | |