_id
stringlengths 16
22
| url
stringlengths 32
73
| title
stringlengths 1
38
| text
stringlengths 100
3.68k
| score
float64 0.5
1
| views
float64 348
13.1k
|
|---|---|---|---|---|---|
20231101.sv_1170_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet. | 0.5 | 10,984.601789 |
20231101.sv_1170_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | Malmö blev sydlig ändstation åt Södra stambanan, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. På 1860-talet passerade Malmö Norrköping som Sveriges tredje största stad. En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet. | 0.5 | 10,984.601789 |
20231101.sv_1170_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas. | 0.5 | 10,984.601789 |
20231101.sv_1170_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad. | 1 | 10,984.601789 |
20231101.sv_1170_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | På sommaren 1918 spreds spanska sjukan till staden och skördade 725 liv i tre vågor fram till 1921. Influensan spreds från Tyskland till Malmö. | 0.5 | 10,984.601789 |
20231101.sv_1170_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats. | 0.5 | 10,984.601789 |
20231101.sv_1170_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som Videdal, Söderkulla och Nydala–Hermodsdal–Gullviksborg. Senare tillkom Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Holma och Lindeborg inom ramen för miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande saneringar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden uppfördes Caroli City och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade till att börja med obebyggda tomter efter sig. | 0.5 | 10,984.601789 |
20231101.sv_1170_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | Flertalet av de avrivna tomterna från saneringsperioden under 1960- och 1970-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten. | 0.5 | 10,984.601789 |
20231101.sv_3095_29 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | I Grekland finns idag ett stort antal invandrare, varav omkring 65 % kommer från Albanien. När den grekiska-albanska gränsen öppnades var grekiska myndigheter oförberedda på den massinvandring som uppstod, och den omfattande invandringen från Albanien efter kommunismens fall har orsakat etniska konflikter i Grekland. Idag har emellertid de flesta greker accepterat albanernas betydelse för den grekiska ekonomin, och många idag framgångsrika, albansk-grekiska idrottsmän kom till Grekland under 1990-talet. I Grekland finns också flera mindre invandrargrupper med ursprung i Bulgarien, Rumänien, Ukraina, Belarus, Georgien, Afghanistan och Pakistan. Antalet invandrare i Grekland är dock svårt att uppskatta eftersom de flesta saknar uppehållstillstånd och inte syns i någon statistik. | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_30 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | Det finns ett flertal minoritetspråk, -religioner och -kulturer i Grekland. De största etniska minoriteterna är romer, slaviska makedonier (skall ej förväxlas med greker som kallas makedonier och bor i det grekiska landskapet Makedonien i norra Grekland), turkar, albaner (se Albaner i Grekland), och vlacher. Grekland har ännu inte ratificerat Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter. Istället har landet undertecknat OSSE:s Köpenhamnsdokument vilket ger var och en rätten att själv definiera sig som tillhörande en nationell eller annan minoritet. Grekland har inte undertecknat och ratificerat stadgan om regionala- eller minoritetsspråk. Den enda minoritet som tillerkänts särskilda rättigheter är den muslimska minoriteten i Thrakien (vilket framför allt beror på Lausannefreden 1923). | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_31 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | Den grekiska författningen garanterar fullständig religionsfrihet och erbjuder beskydd för alla trosuppfattningar, men nämner den grekisk-ortodoxa kyrkan som den förhärskande religionen. Den grekiska kyrkans makt genomsyrar dock hela samhället. Vid parlamentets öppnande, liksom vid alla butiksinvigningar och andra firanden, har prästernas välsignande en central roll. Omkring 95-98 % av alla greker räknas till den grekisk-ortodoxa kyrkan, men graden av sekularisering har ökat under senare år. Den största religiösa minoriteten utgörs av muslimer, som mestadels finns i Thrakien. Det finns också mindre religiösa grupper av protestanter och katoliker på Kykladerna och judar i Thessaloniki. Andra mindre grupper försöker återupprätta den gamla hedniska grekiska religionen. | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_32 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | Grekiska Utbildningsministeriet ansvarar för utbildningen och finansieras med skattepengar. Eftersom religions- och språkfrihet råder i hela Grekland är ministeriet ansvarigt för att det finns möjligheter för undervisning av minoritetsgrupper (exempelvis muslimer). | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_33 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | Den elementära skolan består av förskola med start vid tre och ett halvt års ålder samt en nioårig grundskola som börjar vid sex års ålder. Så sent som år 1985 beslutades det att även främmande språk ska ingå i utbildningen. Sekundära utbildningen omfattar en treårig gymnasieutbildning som är indelad i fyra olika linjer, men även fyraårigt gymnasium finns med kvällsutbildning för dem som arbetar. Läroböcker är gratis i de statliga skolorna, men oftast tas avgift för läromedel ut på privata skolor. | 1 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_34 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | I Grekland finns det totalt 17 universitet och högskolor (1996) med sammanlagt 106 000 studenter (varav runt 59 000 är kvinnor). Det största universitetet är Atens universitet som grundades år 1837. Det är dessutom mycket vanligt att ungdomar söker sig till andra länder för att skaffa sig högre och mer avancerade utbildningar. | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_35 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | Grekerna levde under isolerade småstater under antiken. Men de förenades av språk, religion och en stark kulturell gemenskap. Under guldåldern (400- och 300-talen) blev de en rik och sammansatt kultur. Det har gett mycket stora bidrag till den västerländska civilisationen. | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_36 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | Greklands kultur speglas av att landet befinner sig mellan öst och väst. Grekerna är mycket stolta över sin kultur och historia som håller dem enade. Greklands kultur består av traditioner, religion, musik, språk och inte minst mat och vin. | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3095_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland | Grekland | De flesta traditioner, både på fastlandet och öarna grundar sig i religiösa högtider. Namnsdagen firas exempelvis nästan mer än födelsedagen. | 0.5 | 10,856.628889 |
20231101.sv_3244_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Belgiens geografiska läge skapade nya arbetstillfällen i efterkrigstidens Europa. Bland annat etablerade Volvo en fabrik i Gent. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Belgien är i huvudsak ett slättland, som har kust mot Nordsjön och gränsar på landsidorna till Nederländerna, Tyskland, Luxemburg och Frankrike. Belgiens högsta punkt ligger 694 meter över havet och kallas Signal de Botrange. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Det böljande låglandet i norr övergår västerut i Flanderns bördiga marskland som avgränsas av dyner mot havet. De centrala delarna är ett platåland som i sydöst höjer sig i Ardennernas skogklädda berg. De stora floderna, Schelde med bifloder i nordväst och Meuse i öst, är segelbara långa sträckor och är viktiga transportleder, liksom nätet av kanaler som binder samman de största städerna. Landet har ett regnrikt kustklimat med milda vintrar. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Belgien är en konstitutionell monarki som efter andra världskriget utvecklades ifrån en enhetsstat till en federation. Sedan övergången till ett federalt statsskick 1993 består federationen av 6 enheter: 3 regioner (Flandern, Vallonien, Bryssel) och 3 språkgemenskaper (den nederländsktalande, den fransktalande, den tysktalande). Den federala staten ansvarar för försvar, rättsväsende och socialförsäkringar. Regionerna ansvarar för kommunikationer, infrastruktur, och vissa ekonomiska frågor. Språkgemenskaperna ansvarar för kultur, utbildning och språkpolitik. Länen och kommunerna ansvarar för lokala frågor. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Efter att en reform genomfördes 2014 består senaten av 50 indirekt valda politiker och 10 koopterade senatorer. | 1 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Representantkammaren består av 150 ledamöter valda enligt ett proportionellt valsystem från 11 valkretsar. Belgien har, precis som till exempel Australien, obligatoriskt valdeltagande, vilket leder till att den har ett av världens högsta valdeltaganden. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Den federala regeringen, formellt utsedd av Belgiens monark, måste åtnjuta representantkammarens förtroende för att bestå (parlamentarism), och den leds av Belgiens premiärminister. Antalet personer som talar nederländska och franska bland regeringens ministrar måste vara lika, detta beskrivs av den Belgiska Konstitutionen. Monarken har de jure omfattande maktbefogenheter, men har efter den sedvänja som växt fram de facto begränsad makt. Den verkliga makten ligger hos premiärministern och landets delstatsregeringar. Rättssystemet bygger på Code Napoléon. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Under 1800-talet behandlade den frankofila politiska och ekonomiska eliten den nederländskspråkiga befolkningen som andra klassens medborgare. Vid slutet av 1800-talet och under stora delar av 1900-talet utvecklades den flamländska rörelsen för att motverka denna situation. En mycket känslig fråga är att delar av denna rörelse, liksom den vallonska Rexrörelsen och ekonomiska ledare i landet, inte ogillade den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter andra världskriget blev Belgiens politik mer och mer dominerad av frågan om de två språkgrupperna. Spänningarna mellan grupperna ökade och själva den belgiska statens enhet ifrågasattes. Genom konstitutionella reformer på 1970- och 1980-talen regionaliserades enhetsstaten och blev en federation med tre nivåer, den federala, den regionala och den språkgemenskapliga. Politiska institutioner för dessa nivåer skapades som en kompromiss för att minimera de språkliga, kulturella, sociala och ekonomiska spänningarna. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_3244_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien | Belgien | Belgiens politiska institutioner är komplexa. Den politiska makten är främst organiserad runt behovet att representera de olika språkgrupperna i landet. Sedan 1970 har de större nationella belgiska politiska partierna splittrats upp i separata delar för att inrikta sig specifikt på de olika språkgrupperna. Inom varje grupp tillhör de större partierna tre stora politiska familjer: liberal höger, mittenpolitisk kristdemokrati och socialdemokrati. Bland de mindre partierna finns bland annat två gröna partier och (speciellt i Flandern), nationalistiska partier och partier från extremhögern. Under 1990-talet växte sig det separatistiska politiska partiet Vlaams Blok (senare Vlaams Belang) till ett av de största i Flandern. Politiken påverkas av diverse lobbygrupper, som fackföreningar och företagsgrupper. | 0.5 | 10,779.180771 |
20231101.sv_5577_63 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | I svensk lagstiftning infördes år 1917, och särskilt i renbeteslagen från år 1928, en näringsbaserad definition på "lapp". Förenklat uttryckt var endast renskötare "lappar", andra samer blev "övrig befolkning". En del tjänstemän på Statistiska centralbyrån ansåg att detta var fel och ville att staten skulle behålla en mer rasbaserad definition på "lapp" i folkräkningarna. Rasbiologiska institutets fick sitt stöd av politiker och statistiker Sten Wahlund fick i början av 1930-talet uppdraget att reda ut begreppen. Han stötte snart på de vanliga problem som uppstår när man skall avgränsa grupper där fortplantning sker efter individernas eget val. Skulle barn räknas som svensk-lapska eller lapsk-svenska om modern var svensk-lapp (med svensk far) och fadern lapsk-svensk (med samisk far) I hans anteckningar kan man följa hur han efterhand drunknade i alla teoretiskt möjliga kombinationer och tvingades ge upp hela projektet redan innan han ens hade hunnit föra in finnar i kalkylerna. | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_64 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | Konsekvensen blev att många samer efter denna tidpunkt inte blev klassificerade som samer i lagtexten eftersom de inte var renskötare. Barnen till denna grupp samer och också barnen till renskötare i skogsområdet, de så kallade skogssamerna, blev i den rådande rasistiska skolpolitiken integrerade med svensktalande barn i svenska skolor och det samiska språket blev undertryckt genom att det samiska språket i enlighet med dåvarande lagstiftning inte fick användas i skolan. På detta sätt förlorade många samiska barn språket och lärde sig att känna skam för sin etnicitet. Nuvarande definition i Sametingslagen utgår från kunskaper i samiska. De som inte har språket som modersmål eller kan visa på att mor- eller farföräldrar kunde språket räknas enligt lagtexten inte som röstberättigade samer. Det finns de förespråkar släktskap och familjeförhållanden som ny definition medan andra vill ha kvar den nuvarande definitionen. Också i nyare tid har det varit problem då de föräldrar som velat återta det samiska språk de aldrig fick lära sig och sökt hemspråksundervisning till sina barn, möts av nej eftersom det in till nyligen fanns krav i Sverige på att samiska skulle vara ett aktivt språk i hemmet. I Norge äger det enskilda barnet rätten till sitt språk och sin kultur. Många nordsamer från Sverige åker till Kautokeino, Norge för att lära sig nordsamiska. Fyra av tio av dem som har bett om modersmålsundervisning i skolan har inte fått det. | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_65 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | Beroende på vem som definierar vem som är same, uppskattas samerna vara från 80 000 till 160 000, varav i Sverige ungefär 20 000 De flesta samer bor i Norge. Antalet samer i Sverige är enligt Södra Lapplands forskningsenhet 36 000. Huruvida man var renskötare eller icke renskötare hade ibland en avgörande betydelse vid definitionen av vem som var same. | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_66 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | Uppgifterna om antalet samer i Ryssland är annorlunda. Enligt Barents observer finns det i Murmanskregionen (det huvudsakliga området för samer i Ryssland), 1599 samer. Enligt 2010 års folkräkning fanns det 1771 samer där (787 levde i städer, 984 på landsbygden) . | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_67 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | Samerna har varit föremål för diskriminering av stormakterna under nästan hela sin existens. De har aldrig utgjort en enda gemenskap i en enda region i Lappland, som tills nyligen ansågs endast som en kulturell region. Norge har blivit mycket kritiserat av det internationella samfundet för sin förnorskningspolitik och diskriminering mot urbefolkningen i landet. Rysk forskning/utredning visar att samerna har diskriminerats i många sammanhang. Samiska barn och ungdomar har utsatts för olika former av mobbning på grund av sin samiska identitet . | 1 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_68 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | En del samer känner tillhörighet och gemenskap med samisk kultur utan att tala samiska. Samerna är blandade med majoritetsbefolkningarna, och därför kan vissa se sig både som samer och en del av majoritetsbefolkningen. Många samer har börjat söka sig tillbaka till sina samiska rötter och vill återknyta till sitt samiska arv och återta den kultur som de missat och aldrig lärt sig även utan att tala samiska. Det är svårt för vissa att utåt visa sig som samer när det finns rasism. Det var vanligt att bli kallad lappdjävel så därför finns många samer som hellre lever som svenskar. | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_69 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | Intresset för samisk kultur har varit stort bland forskare i Sverige, Norge och Finland sedan Carl von Linné gjorde sin Lapska resa. Närmare en samisk identitet beskrevs av den svensktalande finska forskaren Johan Rosberg i Lapplynne 1922. | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_70 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | Det finns kulturella, sociala koder inom den samiska gruppen som är avgörande för att bli accepterad som same. | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5577_71 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer | Samer | 2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller | 0.5 | 10,627.44245 |
20231101.sv_5677_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | 2018: Årets ljud & bild: Aftonbladet TV – livesändningen 7 april 2017 (terrordådet på Drottninggatan i Stockholm). | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | Mellan november 1969 och juli 2009 fälldes Aftonbladet 253 gånger av Pressens Opinionsnämnd (PO), att jämföra med totalt 2 514 fällningar av PO under perioden. Den näst mest fällda tidningen var Expressen med 183 fällningar. Bland morgontidningarna var Dagens Nyheter den mest fällda, 64 gånger. Under nämnda tidsperiod fälldes totalt 354 tidningar. | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | Aftonbladet.se är sedan 1994 tidningens webbplats på Internet. Den 25 augusti 1994 lade Aftonbladet för första gången ut sina kultursidor på nätet och blev därmed den första svenska tidningen på nätet. Initiativet kom från JMK vid Stockholms universitet som lyckades övertala dåvarande nyhetschefen Bo Hedin att ta steget ut på nätet. Våren 1995 började de även med dagliga webbnyheter som en av de första nyhetstjänsterna på nätet. År 1997 hade aftonbladet.se 100 000 besökare varje dag. | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_40 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | År 1995 startade Aftonbladet en öppen chatt, kallad Aftonbladet Chat, som kom att bli mycket populär. Grundtanken med den var att allmänheten skulle kunna möta och kommunicera med kända personer. Chattvärdar anlitades i syfte att upprätthålla ordning och blockera användare som misskötte sig. Först ut att chatta med läsarna var boxaren George Scott. Chatten stängdes för gott år 2007. | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | Enligt tidningen hade Aftonbladet.se i december 2012 knappt 1,8 miljoner besökare dagligen, en minskning med 7 procent jämfört med december 2011. Webbtidningen är i första hand reklamfinansierad, och därutöver finns den digitala betaltidningen Aftonbladet Plus. I början av 2014 gick för första gången Plus om den tryckta tidningen i "upplaga"; den förra har enligt revisionsbyrån PwC numera en såld upplaga på cirka 150 000, den senare har över 160 000 betalabonnenter. | 1 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_42 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | En undersökning av svenskarnas internetvanor 2017 visade att Aftonbladet är den nyhetskälla som flest svenska internetanvändare, 46 procent, vänder sig till när de söker information. På andra plats kom Dagens Nyheter (21 %) följt av Sveriges Television (18 %). | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_43 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | Aftonbladet började producera nyheter till text-TV 1993 i TV3. Sedan övertog Kanal 5 dessa nyheter, som även senare publicerades i Kanal 9. Den 16 januari 2009 lade Aftonbladet ner sin text-tv-produktion och sade upp avtalet med ProSiebenSat.1 Media, som vid tiden var ägare till Kanal 5 och Kanal 9. | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | Punkt.se var en gratis morgontidning som delades ut i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Ett urval av texterna från nättidningen publicerades tillsammans med nytt material i den här dagstidningen. Tidningen var en konkurrent till Metro och City. Punkt.se upphörde den 19 maj 2008. | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_5677_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet | Aftonbladet | Aftonbladet sände fram till i mars 2008 dagliga radionyheter i MTG Radios radiostationer. Från och med den 31 mars 2008 togs nyhetssändningarna över av Metro. Redan efter ett och ett halvt år återkom dock Aftonbladets radionyheter i MTG Radios radiostationer i september 2009. | 0.5 | 10,592.053443 |
20231101.sv_741_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Hinduism kan uppfattas såväl som polyteistisk som monistisk, eftersom mångfalden av gudomar ofta uppfattas som manifestationer av, eller tjänare åt, ett Högsta väsende, Brahman. De viktigaste gudarna är Shiva (motsatsernas gud), Vishnu (som upprätthåller världen) och Mahadevi. Guden Brahma, som ansågs viktig under århundradena strax före den kristna tideräkningens början, tillmäts sedan 400-talet mindre vikt. Alla gudar anses vara en gud som visar sig genom olika skepnader. Därav kan hinduismen ses som en monistisk religion. | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Hinduismen är till skillnad från kristendom och islam inte en missionerande religion som eftersträvar att sprida sin tro och sanning och att omvända icke-troende eller anhängare av andra läror. Inom hinduismen anser man att sanningen är mångfacetterad och att olika synvinklar ger olika aspekter av sanningen och därför anser många att hinduismen är mer tolerant mot andra religioner. Begrepp som kätteri, blasfemi och apostasi finns inte inom hinduismen. | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | De viktigaste hinduiska texterna är de fyra Vedaskrifterna, vars äldsta delar härstammar från århundradena runt 1300 f.Kr., och de kommenterande texterna kallade Upanishaderna. Av stor betydelse är också Bhagavad-Gita som ingår i det mytologiska eposet Mahabharata. | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Sanatana Dharma är en benämning på hinduism som många hinduer själva använder istället för det icke-indiska ordet hinduism. Sanatana dharma är äldre sanskrit. Sanatana betyder "evig" och dharma, som härleds ur dhri, kan översättas med "hålla samman" i betydelsen hålla samman de principer som är inneboende i naturen och universum. Sanatana dharma betyder ungefär "den eviga läran" eller "den eviga vägen". | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Begreppet hinduism kommer, via persiskans Hindū, från sanskrit-ordet Sindhu, ett gammalt namn på floden Indus. Med Hindū menades folket som bor bortom floden Indus. På arabiska blev ordet al-Hind och därifrån överfördes det till europeiska språk. Det var först på 1800-talet som ordet hinduism, genom europeiska affärsmän och kolonisatörer, kom att bli ett övergripande begrepp för Indiens religiösa, filosofiska och kulturella traditioner. | 1 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Hinduismen har omkring 1 miljard anhängare i Indien. Fram till 1100-talet var den dominerande även i Sydostasien, där hinduerna nu utgör en minoritet. Hinduer finns även genom utflyttning, främst i de länder som haft historia som kolonier under det brittiska imperiet; i Indonesien, i Afrika (framför allt i östra Afrika), på olika karibiska, melanesiska, mikronesiska och polynesiska öar, i Nord- och Sydamerika, samt i Europa. Då främst i Storbritannien. | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Det är inte Indien utan Nepal som är världens "mest hinduiska" land med 81 procent av befolkningen. Av tabellen nedan framgår även att utanför den indiska subkontinenten och Indiska oceanen finns hinduiska enklaver i Karibien och Mellanamerika, Sydafrika och i USA. Det finns indiska emigranter i stort sett i hela den "Nya världen", så en längre tabell hade även innehållit länder som Australien, Kanada, Argentina, osv. Däremot har få bosatt sig i Europa bortsett från Storbritannien. | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Hinduismen utövas framför allt i Indien och Nepal. På Sri Lanka är den största religionen bland tamilerna. 81 procent av Indiens invånare är hinduer (muslimerna utgör 11 procent, de övriga är kristna eller sikher, och buddhismen som en gång uppstod i Indien är på väg tillbaka). Hinduismen är världens tredje största religion (efter kristendomen och islam) med över 1 miljard troende (13 procent av världens befolkning). Bland övriga länder kan man nämna USA och Kanada där det finns 1,2 miljoner respektive 497 000 hinduer. I Sverige bor det omkring 60-65.000 hinduer och det finns hinduiska tempel i Mariestad, Jönköping, Stockholm, Borås och Trollhättan. | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_741_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism | Hinduism | Den hinduiska världsbilden utgår från en evig och oföränderlig absolut gudomlig verklighet – Brahman. Brahman är den yttersta verkligheten, den högsta och fullständigt oförståeliga gudomen, utanför tid och rum, utan namn, kön, form eller personlighet, och skall inte blandas ihop med Brahma, skaparguden, som alltjämt skapar. Vedabaserad indisk religion har omvandlats och reformerats många gånger under sin historia, och rymmer en mycket stor mångfald. De polyteistiska gudomar som framställs som främst i vedahymnerna, betraktas inte så inom nutida hinduism. Människans atman (som på sanskrit bokstavligen betyder andedräkt, men kan översättas som själ enligt hinduismen och jagsjäl enligt buddhisterna,) är en liten del av brahman. Karma är ett ord som kan sägas betyda "handling" eller "gärning", och summan av människans samtliga handlingar under ett liv bestämmer hennes nästa reinkarnation. Hinduerna tror att själen efter döden kommer tillbaka till en ny kropp (själavandring) och har individen till största delen samlat på sig god karma så blir nästa liv bättre. Hinduerna ser dessa ständiga återfödelser som något ont och målet är att bryta detta kretslopp. Befrielsen från återfödelsernas kretslopp kallas i religion med indiskt ursprung för moksha, vilket för hinduerna samtidigt innebär enhet mellan atman och brahman. | 0.5 | 9,991.412161 |
20231101.sv_5609_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Islam vann insteg efter arabernas intåg på 600-talet. I dag bekänner sig cirka 90 % av invånarna till islam (flertalet är sunnimuslimer). | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Kristna kopter, Egyptens största religiösa minoritet, behöver särskilda tillstånd för att få bygga kyrkor eller att genomföra reparationer. I praktiken kan tillstånden dröja tiotals år eller aldrig beviljas. Motsvarande finns inte för moskéer. | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | År 2014 var andelen av den vuxna befolkningen som var smittade av hiv och aids 0,02 %, totalt, 11 500 personer. Samma år beräknades antalet avlidna i aids till 300. | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_40 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Den genomsnittliga befolkningstätheten är cirka 80 invånare per kvadratkilometer. Eftersom det mesta av landet består av obeboeliga ökenområden är befolkningstätheten på många platser över 1 550 per kvadratkilometer. Nildalen och Nildeltat hör till världens mest tätbefolkade områden. Cirka två tredjedelar av befolkningen är inklämd i deltat (inklusive Kairo), där befolkningstätheten är mycket hög. Ökenområdena och Sinaihalvön, som tillsammans utgör 96 % av Egyptens totala areal, har som jämförelse endast 1 % av befolkningen. Fellaherna, de fattiga bönder som traditionellt har utgjort en majoritet av folket, lever främst i små lerhus som är grupperade tillsammans i koncentrerade byar. Med hopp om ett bättre liv emigrerade många av Fellaherna till grannländerna, i synnerhet Libyen, och tog andra arbeten. | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Den urbana befolkningen ökar snabbt och cirka 43 % av egyptierna levde i städer år 2015. I synnerhet drar städerna i deltat till sig invandrare från den fattiga, överbefolkade landsbygden i övre Egypten. Huvudstaden Kairo, med cirka 7,1 miljoner invånare i själva staden (2010), och uppskattningsvis ytterligare 10 miljoner i storstadsområdet (vilket inkluderar Giza, med cirka 2,9 miljoner invånare 2006, och Shubra al-Khayma, med cirka 1 miljon invånare), är en av världens största städer och Afrikas folkrikaste storstadsområde. En annan storstad är Alexandria med cirka 4,4 miljoner invånare (2010). På senare år har ett antal nya städer i etablerats öknen i ett försök att lindra de stora städerna i nedre Nildalen, särskilt Kairo och Alexandria. Dessa städer planeras rymma totalt 6,4 miljoner invånare. | 1 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_42 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Jämställdhet mellan könen i Egypten är i stort sett på samma nivå som övriga länder i närområdet till exempel Tunisien, Marocko, Algeriet, Libanon och Jordanien. Däremot skiljer det sig markant mellan den konservativa landsbygden i söder med storstäder som Kairo, Alexandria och Port Said i landets norra delar. Det finns inga hinder för kvinnor att utbilda sig, jobba, röra sig fritt i samhället eller köra bil. Kvinnor diskrimineras dock ändå i Egypten på olika sätt såsom andra länder i regionen. Unicef rapporterade 2010 att 91 % av alla kvinnor i landet har utsatts för könsstympning. Landets befolkning var år 2017 i majoriteten positiva till könsstympningen då två tredjedelar av föräldrarna tar beslutet om stympningen i samråd. Kvinnor har också, till skillnad från männen, begränsade möjligheter att begära skilsmässa. Misshandel i hemmet är en av få lagliga grunder för en kvinna att få skilja sig, men den kräver ofta att hon har vittnen som kan styrka hennes uppgifter. En studie genomförd av Egyptian Centre for Women's Rights fann att mer än 80 % av landets kvinnor hade utsatts för sexuella trakasserier och att majoriteten av dessa offer bar slöja. En sociolog ifrån American University i Kairo hävdade att problemet är djupt rotat i det egyptiska samhället i en mix av islamisk konservatism som ökat sedan slutet av 60-talet och gamla patriarkala attityder. | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_43 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Hälften av makar svarade i en studie publicerad av UN Women år 2017 att de använt våld mot sina hustrur. Våld mot kvinnor i relationer har bred acceptans då svaren i samma studie indikerade att 70% av män och kvinnor ansåg att hustrur ska tolerera våld i hemmet för att hålla ihop familjen. | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Enigt en stuide gjord av UN Women har 91,5% av egyptiska kvinnor sexuellt fysiskt trakasserats på allmän plats. Egyptiska män anger kvinnors provokativa klädsel som ursäkt för sitt beteende. Kvinnor i relationer kan misshandlas av sin partner efter att de blivit offentligt trakasserade av samma anledning. Även publikationer av det statliga departementet lade skulden för sexuella trakasserier på offren. En annan studie gjord av UN Women år 2017 svarade 60% av män att de sexuellt trakasserat en kvinna. Fler kvinnor än män anser att kvinnor som trakasseras får skylla sig själva. | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_5609_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Egypten | Egypten | Den senaste folkräkningen hölls den 21 november 2006 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Egypten (de facto) till 72 798 031 invånare, varav 37 219 056 män och 35 578 975 kvinnor. Folkräkningar hade tidigare hållits 1996, 1986, 1976, 1966 och 1960. Invånartalet i Egypten uppskattades i juli 2018 av The World Factbook till 99 413 317 invånare, av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 93 384 000, Internationella valutafonden till 92 275 000 invånare (för år 2017) samt Världsbanken (juli 2016) till 95 688 681 invånare. Landets befolkningsstatistik sköts av Central Agency for Mobilization and Statistics. | 0.5 | 9,925.832174 |
20231101.sv_7362_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | 33 politiska partier och 13 oberoende kandidater tävlade om de 325 platserna i parlamentet. Enligt det preliminära resultatet blev det konservativa Självständighetspartiet (Istiqlal) det största partiet med 52 mandat. Islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) fick 47 platser, det berber-konservativa Folkrörelsen (MP) och Oberoendes samling (RNI) fick 43 respektive 38 platser vardera medan Socialistpartiet (USFP), som dominerade den avgående regeringen, fick 36 mandat. Liberalkonservativa Konstitutionella förbundet (UC) fick 27 platser. MP, RNI och UC anses tillhöra de kungatrogna partierna, medan Istiqlal och USFP samt PJD är mer självständiga i sin linje till palatset. | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | I slutet av 2011 genomfördes ett nytt val efter att marockanska folket röstat för en ny konstitution där kungens makt begränsas. Nu är det regeringens chef, Abdel ilah Benkirane, som styr och det är parlamentet som stiftar lagar. Den nya konstitutionen omfattar en rad fri- och mänskliga rättigheter med bland annat yttrandefrihet, ungdomsrättigheter, kvinnorättigheter och rätten för demonstration, pluralism och respekt för mångfald och förbud av ett partisystem. Regeringen är ansvarig inför parlamentet. Marocko anses vara ett av de liberala och demokratiska länderna i arabvärlden. | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | Marocko har länge krävt att få annektera Västsahara, före detta Spanska Sahara. Detta område administrerades som en separat koloni av Spanien och koloniserades också långt tidigare än de delar av Marocko som Spanien kontrollerade under kolonialtiden (från år 1884), varför Spanien och FN vägrade erkänna det som en del av Marocko. Internationella domstolen i Haag fastslog också 1975 att även om det fanns vissa band mellan västsahariska invånare och Marocko (liksom med Mauretanien) så var de inte starka nog för att frånta dem deras självbestämmanderätt i enlighet med FN:s resolutioner om hur före detta kolonier ska behandlas. Enligt Madridavtalet, som slöts mellan Spanien, Marocko och Mauretanien, övertog dock Marocko 1976 den norra delen av Västsahara från den spanska kolonialmakten medan Mauretanien övertog den södra delen. Detta erkändes inte av Förenta nationerna, som sedan 1960-talet krävt en folkomröstning bland Västsaharas invånare om vad som ska ske med området. Strider utbröt med en inhemsk gerilla, Polisario, som sedan tidigare utkämpade ett uppror mot Spanien för ett självständigt Västsahara. År 1979 tvingades Mauretanien att ge upp sin del, vilken då övertogs av Marocko. Marocko har sedan dess de facto kontroll över cirka 2/3 av området, inklusive alla större städer, efter att ha byggt en lång minerad mur som delar området i två delar. | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | Territoriets status är fortfarande oklar. Återstoden styrs av Polisario, som är baserat bland de tiotusentals västsahariska flyktingar som sedan 1970-talet lever i Algeriets Tindouf-provins. En vapenvila har varit i kraft sedan 1991. Den övervakas av Minurso, en FN-mission som de senaste sjutton åren har haft i uppdrag att arrangera en folkomröstning om självständighet eller integration med Marocko. Folkomröstningen sköts upp upprepade gånger under 1990-talet, efter marockanska invändningar, och sedan år 2000 vägrar Marocko återigen att ha med självständighet bland folkomröstningsalternativen. Nu föreslår man istället att Västsahara ska ges begränsad autonomi inom Marockos gränser, men att ingen omröstning om självständighet hålls. Polisario hävdar att detta beror på att Marocko vet att landet kommer att förlora en fri omröstning och kräver att FN ska agera, hittills utan resultat. | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | Personer som demonstrerat mot Marockos ockupation av Västsahara har arresterats och fängslats. Tortyr har förekommit vid förhör. En murbyggnad som strider mot folkrätten, 220 mil lång, har Marocko satt upp genom Västsaharas öken för att skydda naturtillgångar och mineralfyndigheter från att nås av sahrawierna. | 1 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | Marocko är efter yta inte lika stort som flera andra stater i Afrika, men landskapet är mycket varierat. Landet har en lång kustlinje mot Medelhavet och Atlanten i norr och väst, ett högland vid Atlanten som motsvarar den spanska Meseta Central, bergstrakter som Atlasbergen och Rifbergen samt den låglänta övergången till Sahara. | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | Kusten vid Medelhavet är ofta brant med klippor och kännetecknas av flera vikar och uddar. Vid floden Moulouyas mynning - nära gränsen till Algeriet - blir landskapet vid kusten låglänt. Vid Medelhavets västra ände finns en udde mot Europa som har formen av en skära. | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | Kusten vid Atlanten är ganska rak och låg. Vinden transporterar mycket sand och därför finns här nästan inga hamnar. Regionen kring floden Sebou är låg och sedan följer högplatån. Platån stiger upp till 450 meter över havet. Vegetationsformen är här vanligen stäpp. Över höglandet är några enstaka berg fördelade. I syd och öst omsluts platån av höga bergskedjor som Mellanatlas och Högatlas. Dessa bergstrakter reser sig sedan början av tertiär, då den afrikanska kontinentalplattan rör sig norrut och stöter ihop med den eurasiska kontinentalplattan. Jordbävningar, som till exempel den i Agadir 1960, visar att processen är fortfarande i gång. Atlasbergen bildar en naturlig och kulturell gräns mellan Medelhavszonen och Sahara. Högatlas sträcker sig i en svag båge över cirka 800 km från sydväst till nordöst. Med sina branta sluttningar och klippiga berg har den alpin karaktär. Här ligger Atlasbergens och norra Afrikas högsta toppar, däribland Marockos högsta berg Jbel Toubkal (4 165 meter). | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_7362_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marocko | Marocko | I landets sydöstra hörn går Högatlas över i Saharaatlas. I centrala Marocko ligger lite norr om Högatlas den 300 km långa Mellanatlas. Vid bergskedjans östa ände som brant störtar ner till Moulouya-slätten finns flera 3 000 meter höga toppar, annars är Mellanatlas medelhög. Längs Medelhavets kustlinje sträcker sig från Gibraltar sund till låglandet kring Moulouya de upp till 2 456 meter höga Rifbergen. Dalgången mellan Rifbergen och Mellanatlas är en viktig genomfartsled och kallas därför "Taza-korridoren". | 0.5 | 9,836.134207 |
20231101.sv_1306_31 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | Kyrkan före 900- och 1000-talet var en relativt löst sammansatt institution. Det påvliga ämbetet var svagt, i synnerhet under saeculum obscurum, och centralstyret inom kyrkan mycket begränsat. Enskilda kloster och biskopsstolar var autonoma och hade mycket nära samarbete med lokala kungar och godsägare, som de ofta var starkt beroende av. Den teologiska renlärigheten bland kyrkans män var tveksam. Idealet var att kyrkan inte skulle blanda sig i världsliga angelägenheter utan överlåta detta till kejsare, kungar och adel att sköta. Verkligheten var en helt annan; många präster levde inte i celibat, biskopar agerade som världsliga adelsmän och kunde dra ut i strid som suveräna krigsherrar och agera vasaller åt kungar. Påvestolen var under en lång period i händerna på italiensk adel utan större ambitioner att se till det kristna samhällets andliga behov. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_32 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | Under 900-talet föddes en reaktion mot vad man betecknade som en moralisk förslappning bland de troende. Stora kloster som det i Cluny i dagens Frankrike beredde vägen för en kyrka med större trovärdighet och inflytande som åtnjöt respekt från såväl allmoge som elit. Dock ledde kyrkans hävdande av sin ställning som en maktfaktor till konflikter med den världsliga makten. Under slutet av 1000-talet och början av 1100-talet ledde detta till en 50 år lång maktkamp mellan påvar å ena sidan och kungar och kejsare å andra sidan. Konflikten har senare fått namnet investiturstriden, och gällde vem som hade rätten att tillsätta kyrkliga ämbeten. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_33 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | I kontrast till den föregående perioden av ekonomisk och demografisk expansion inleddes 1300-talet med ett flertal bakslag. Flera perioder av svår missväxt och hungersnöd följdes av den förödande epidemin kallad digerdöden, som dödade upp till hälften av Europas befolkning. Kristendomen upplevde också ett antal kriser. Den franske kungen Filip IV flyttade påvedömet från Rom till Avignon i södra Frankrike mellan 1305 och 1378, något som gick under benämningen "den babyloniska fångenskapen". På detta följde den stora schismen mellan 1378 och 1417 då först två och till slut tre påvar samtidigt var tillsatta och vägrade lämna ifrån sig sina titlar. Detta skapade ökad lojalitet till den regionala och den nationella kyrkan och sekulära lösningar söktes allt mer för sociala problem. Luthers uppgörelse med den katolska kyrkan år 1517 och skapandet av protestantismen signalerade slutet på den gamla ordningen. Den politiska makten började under senmedeltiden att institutionaliseras, särskilt i stater som England, Frankrike, i kungarikena på Iberiska halvön och i Norden. Detta skedde i hög grad genom resultaten av bland annat hundraåriga kriget, som drog skarpare gränser mellan olika nationella intressesfärer. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_34 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | I början av 1300-talet nådde befolkningstalen i Europa en kulmen efter flera hundra år av stadig ökning, och minskade istället kraftigt för att återhämta sig först någon gång på 1500-talet. Detta skeende har fått många förklaringar av moderna historiker; bland annat har man kunnat fastställa att den gynnsamma värmeperiod som rått under högmedeltiden tog slut runt 1300 och följdes av kallare och ostadigare väder som orsakade missväxt och omfattande svält från 1310-talet och flera decennier framöver. Det var en försvagad befolkning som till stor del levde på nyuppodlade jordar i relativt obördiga gränsområden som överrumplades av medeltidens största demografiska chock, digerdöden. Uppskattningarna av dödstalen varierar kraftigt, och vissa regioner drabbades värre än andra, men även de lägre uppskattningarna talar om att minst 25 procent av Europas befolkning dog på bara några år medan vissa uppskattar dödstalen till hela 50 procent. Vissa städer förlorade upp till 80 procent av sin befolkning och gårdar och åkermark lades öde över hela Europa när det inte längre fanns någon som brukade dem. Detta förvärrades senare av en period av ovanligt långvariga och förödande krig, exempelvis hundraårskriget mellan England och Frankrike, Reconquistan på Iberiska halvön samt maktstrider och inbördeskrig i Flandern, Italien, Skandinavien och Tyskland. Resultatet blev en minskning eller total kollaps av särskilt långväga handel med baslivsmedel. De stora spannmålstransporterna från traditionella kornbodar som Syditalien, Sicilien och Egypten till stora städer i Medelhavsområdet bar inte längre sina kostnader och ersattes av mer lokal handel. De mindre gynnsamma väderförhållandena satte också det gamla jordbrukssystemet i svajning. Tidigare hade kosthållningen förlitat sig på vete, något som särskilt norra Europa var illa anpassat för. I stort upphörde runt 1350 den stabila expansion som pågått sedan runt år 1000. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_35 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | Utöver den ekonomiska inverkan som digerdöden hade, utlöste den också en utbredd fatalism kopplad till insikten om hur skör tillvaron egentligen visade sig vara. Epidemierna som digerdöden hade satt igång upphörde inte heller med det första utbrottet, utan återkom med jämna mellanrum och höll nere befolkningsökningen så att återhämtning tog längre tid. Orsaken till massdöden fann man oftast vara ett Guds straff för samhällets synder. Man beskyllde också ofta minoriteter för att ha spridit sjukdom genom absurda anklagelser om förgiftade brunnar, och hysterin utlöste pogromer mot judar. | 1 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_36 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | Efter de senmedeltida kriserna började många regioner inrikta sig på mer specialiserade former av grödor som kunde säljas till fördelaktiga priser på en större internationell marknad. Den kraftigt reducerade befolkning som var kvar efter de många farsoternas härjningar kunde unna sig ett större välstånd och ledde till ökad produktion av animaliska produkter, något som bland annat visade sig genom att slaktarskråna fick fler medlemmar och större inflytande i många städer. Överlag blev kosten mer diversifierad och en mindre andel bestod av bara spannmål i form av bröd. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | Medeltiden kännetecknas främst av religionens centrala roll som samhällsideologi. Intellektuellt liv och utbildning var under hela perioden något kyrkan hade nästan totalt monopol på. I början var klostren centrum för utbildning och det var främst här som böcker författades och idéer diskuterades. Grunden för den medeltida världsuppfattningen var Bibeln. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | Den medeltida staden fungerade som en samlingsplats på marknadsdagar dit alla bönder kom med sina jordbruksvaror. Dessa kunde vara bland annat säd, ägg, mjöl, kött och frukt. Fisk blev medtaget av kustbönderna och skogsbönder hade med sig viltkött. Marknaden höll till på stadens torg och dit kom också handelsmän. De köpte varor för att senare sälja dem vidare för ett högre pris. Gårdar och små bodar i städerna kunde ägas av adelsmän. Men adeln bodde mest på stora gårdar utanför städerna. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_1306_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden | Medeltiden | För de allra flesta människor var bröd den dominerande födan. I Väst- och Sydeuropa bakade man vetebröd medan man i norra och östra Europa istället odlade korn och råg som blev till bröd, gröt eller öl. Man har beräknat att under 1300-talet täcktes 80–90 procent av kaloribehovet genom bröd. I lantbruket odlade man också kål, spenat, morötter och lök som komplement till brödet. Det är också troligt att man under 1300- och 1400-talen åt betydligt mer kött jämfört med följande århundraden. | 0.5 | 9,690.35077 |
20231101.sv_6684_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Kampen för kvinnornas rättigheter var inte något isolerat västerländskt fenomen. Religionsgrundarna Báb (bábí-tron från 1844) och Bahá'u'lláh (bahá'í från 1850-talet) framträdde i Iran kring mitten av 1800-talet och startade en religiös reformrörelse som krävde absolut jämställdhet, även om det begrepp som då användes var jämlikhet. Lika rättigheter för kvinnor och män är tillsammans med fri och obligatorisk skolundervisning för alla flickor och pojkar i världen så grundläggande hörnpelare i bahá'í-tron att den unga religionen står eller faller med dem. Poeten Tahareh, eller Táhiri som hon också kallades, slöt sig till bábí-rörelsen och var den första kvinnliga, offentliga personen i ett muslimskt land som öppet började visa sig utan slöja (1848) och debatterade med Irans ledare om kvinnans ställning. Hon led martyrdöden 1852, två år efter Báb. Att kvinnans lika värde, plikter och rättigheter var en så viktig fråga för Báb och Bahá'u'lláh berodde enligt dem på att de sade sig ha fått uppenbarelser från Gud med budskapet att alla tidigare religioners krav på att kvinnan ska underordna sig mannen ska upphävas. Mannens överlägsenhet var en "fåfäng inbillning" som måste utrotas. Vidare tolkades bahá'í-trons grundare Guds vilja som att möjligheterna till framsteg och välstånd i ett samhälle försenas eller förhindras om inte kvinnan är jämställd med mannen. Bahá'u'lláhs son 'Abdu'l-Bahá hävdade till och med att mannen inte kan utvecklas om inte kvinnan får exakt samma möjligheter, plikter och förmåner. Tahareh och Báb blev martyrer i det shia-muslimska Iran. Bahá'u'lláh, 'Abdu'l-Bahá och sondottersonen Shoghi Effendi tog med sig den nya tron västerut, där den attraherade många. | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Under 1950-talet återhämtade sig västvärldens ekonomi efter andra världskriget och blev gradvis stabilare. I populärkulturen frodades en bild av kvinnan som kvinnlig och huslig. Nu publicerades en bok vars genomslag kom att omdana mycket av det feministiska tänkandet och kom att göra marxismen till den dominerande riktning som feminismen tog i framtiden. Det var Simone de Beauvoirs Det andra könet som gavs ut på franska 1949 och översattes till engelska 1953. Titeln på verket syftar på det synsätt som ger att mannen är normen medan kvinnan är negationen, det andra, den som inte är en man. Kvinnan definieras i förhållande till mannen, inte till sig själv. Hon tillskrivs därför de egenskaper som männen inte vill ha och formas på så sätt till att låsas i sin könsroll. Tidigare feminister anklagades för att vilja skapa ett system där mannen var det eftersträvansvärda. | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Under det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet kämpade många i USA för medborgerliga rättigheter för den svarta befolkningen. Många protesterade mot USA:s inblandning i Vietnamkriget; många länder i Asien och Afrika kämpade för att göra sig fria ifrån kolonialmakterna och mycket i samhället omvärderades. | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Under det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet började också en ny kvinnorörelse växa fram. Begreppet feminism användes inte så mycket; många talade istället om kvinnlig frigörelse. Man kämpade för att påverka lagar och folks attityder. Kvinnorörelsen som började växa fram hade inga centrala personer och startades inte av någon särskild händelse utan sammanfogades av gemensamma frågor. Rörelsen kan delas upp i en radikalare minoritet och en moderatare majoritet. Den radikala minoriteten försökte skaffa sig nya kopplingar till vänstern och förespråkade ett system som var grundat på kvinnans behov även om det innebar ett uteslutande av männen. Denna del av rörelsen fokuserade på frågor som våldtäkt, pornografi, misshandel av kvinnor i hemmet och diskriminering mot homosexuella kvinnor, medan majoriteten av kvinnorörelsen fokuserade på frågor som säker och legal abort, möjligheten till preventivmedel och rätt till lika lön. Att uppgradera statusen för kvinnodominerade yrken började bli viktigt. Boken "Det grymma manssamhället" av Mariann Andersson gavs ut 1971. Den finns i en tredje upplaga kallad "Vägen ut eller Det grymma manssamhället". | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Kvinnorörelsen var aldrig enhetlig, men de stora organisationerna arbetade för långtgående förändringar inom det politiska och ekonomiska systemet och rönte i många länder framgångar till stöd för kvinnors rättigheter. Många kvinnor levde under mångdubbla förtryck baserade på fattigdom, ras och andra faktorer. En amerikansk svart kvinna tjänade i genomsnitt 40 procent av vad männen gjorde. De vita kvinnorna tjänade 60 procent. I spåren av denna situation har den svarta feminismen och den post-koloniala feminismen vuxit fram. | 1 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Under sextiotalet utvecklades en öppnare syn på sex generellt i samhället. Den vetenskapliga utvecklingen innebar säkrare och pålitligare preventivmedel och födelsekontroll. År 1960 introducerades p-pillret. Trots motstånd från den katolska kyrkan och en del regeringar blev metoden populär och många kvinnor fick möjlighet att själva kontrollera fortplantningen, vilket av många feminister ansågs vara den viktigaste rättigheten av alla. | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_22 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | På 1980-talet minskade den feministiska rörelsen i väst. Den tidigare så starka och inflytelserika kvinnorörelsen tycktes tappa både fart och sympatisörer. Kvinnorepresentationen började minska på många ställen och feminister som Susan Faludi ansåg, att det var manssamhället som försökte att upprätthålla sin makt och genom kulturen tvinga tillbaka kvinnorna till deras gamla position. | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_23 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Under 1990-talet upplevde dock feminismen en renässans. Denna tredje våg av feminism spred sig från USA till den övriga världen under 1990-talet. Den tredje vågen utvecklades sedan till den fjärde vågen under 2010-talet. | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_6684_24 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism | Feminism | Tredje vågen fokuserade mycket på individualism och mångfald och försökte på många sätt omdefiniera vad det innebar att vara feminist. Samtidigt innebar detta fokus på individualism att förvirring kring vad som verkligen definierade tredje vågens feminism också är ett av dess mer utmärkande drag. | 0.5 | 9,650.653504 |
20231101.sv_21913_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | Man var heller inte främmande för tanken att göra Sverige till en kolonialmakt, vilket kolonin Nya Sverige i Nordamerika vittnar om, men den kraftutveckling som skulle fordrats för detta togs istället i anspråk av den europeiska stormaktsställningens krav. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | Även själva styrelsesättet påverkades av den aristokratiska förskjutningen inom samhällslivet. Hos den nu socialt dominerande högadeln framträdde tendenser att låta dess politiska organ, riksrådet, undantränga kungen från den plats som vasatiden gett honom inom riksstyrelsen. De båda förmyndarregeringarna (Drottning Kristinas 1632–1644 och Karl XI:s 1660–1672) hade inneburit ett konungslöst stormannaregemente, och tanken låg nära att göra ett sådant i sak, om än inte formellt, permanent. Förutsättningen för att den fasta förvaltningsorganisation som trätt i stället för de äldre vasarnas personliga regemente skulle kunna fungera på ett tillfredsställande sätt var emellertid en kraftig regeringskontroll. Att åstadkomma en sådan var kungens uppgift, och om han inte kunde eller fick handha den hänvisades förvaltningsorganisationen till självkontroll genom sina egna till rådsregeringen hörande främsta ämbetsmän. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | Tack vare Axel Oxenstiernas exceptionella ledaregenskaper utföll experimentet inte dåligt under Kristinas omyndighetstid, men under Karl XI:s ledde frånvaron av kontroll utifrån över administrationen till en förvaltningsanarki vars faror för riket det skånska kriget i början av Karl XI:s egen regering bragte i öppen dag. Därmed föll planerna på ett självständigt rådsvälde, men deras fall drog med sig det på maktfördelning och samverkan mellan kung, råd och ständer grundade statsskick som, rotat i uråldrig svensk statsuppfattning, av Gustav II Adolf bragts till större fulländning än någonsin förut. Med hjälp av riksdagsoppositionen mot den aristokratiska utveckling som både i socialt och politiskt hänseende visat sig så betänklig samlade kungen, fäderneslandets räddare, i sin hand hela statsmyndigheten och så uppstod det karolinska enväldet – en styrelseform som utmärktes av att den var monistisk, det vill säga statsmyndighetens koncentrerades till ett enda statsorgan. Detta var en nyhet i svenskt författningsliv, men då hade det ett visst berättigande såsom en tillfällig diktatur för att lösa viktiga samhällsuppgifter. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | Resultatet av det karolinska enväldets införande blev en ny omfattande reduktion som räddade den svenska bondefriheten och möjliggjorde att förvaltningskostnaderna tillgodosågs genom en fast avlöningsstat i stället för genom förläningar, skapandet av en ny härordning genom indelningsverket och införandet av reda och plikttrohet i förvaltningen. Denna berövades därvid sin aristokratiska självständighet och erhöll karaktären av en kunglig byråkrati, men Karl XI lät den arbeta i former från Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas reform och gav åt dessa ännu större fasthet. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_22 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | När Karl XII tillträdde tronen i slutet av 1600-talet var han femton år. Sveriges fiender såg i detta en möjlighet, att tiden var inne för att återta vad de förlorat och därmed inleddes det stora nordiska kriget. Den nya organisation av armén som Karl XI infört fungerade till en början utmärkt; armén bestod av folkligt förankrade, välutbildade soldater med revolutionerande stridstaktik och utvecklad beväpning. I numerärt underläge under 1700-talets första år besegrar i åtskilliga slag den svenska krigsmakten sina fiender. Danmark tvangs bland annat snabbt att dra sig ur kriget på grund av freden i Traventhal och en stor seger vanns över Ryssland vid Narva. Karl XII bestämde sig därefter att avsätta August II och invaderade då Polen och efter flera års strider erövrades den polska kronan. | 1 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_23 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | Den svenske kungen tog därefter det vågade beslutet att attackera Ryssland. Under marschen på väg in mot Rysslands hjärta utsattes svenskarna för den brända jordens taktik från ryssarnas sida. Kosacker (bönder och krigare hemmahörande i Ryssland/Ukraina) gjorde gång på gång räder mot de svenska trupperna, som varje gång led förluster på många man. Även den ryska vintern hade negativ inverkan på de svenska soldaterna. Snart ställdes den utmärglade svenska armén mot en moderniserad, numerärt överlägsen här. Även om svenskarna understöddes av frihetliga zaporizjakosacker, var antalet soldater i den svenska armén alltså betydligt lägre i jämförelse med den ryska. Den ryska hären var därtill utrustad med betydligt fler kanoner, vilket under den rådande sommarväderleken utgjorde större tillförlitlighet än vintertid. Slaget vid Poltava slutade med att den svenska armén inte lyckades bryta den ryska linjen och därefter lämnade slagfältet, medan ryssarna behöll kontrollen över området. Åtskilliga svenskar stupade, eller togs som krigsfångar. Karl XII:s långa ryska fälttåg var nu slut, en gång för alla. Med de kvarvarande spillrorna av sin armé lyckades Karl XII ta sig till det Osmanska riket. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_24 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | En stor del av de svenskar som blivit tagna till fånga vid Perevolodjna sattes i arbete för att påbörja bygget av den ryska staden St. Petersburg. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_25 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | Karl XII och hans kvarvarande manskap på ungefär 1 500 ärrade veteraner bytte riktning och tågade söderut mot den lilla staden Bender i Moldavien, som då var del av det Osmanska riket. Han styrde sin armé mot det Osmanska riket för att försöka alliera sig med dem i sitt krig mot tsar Peter I av Ryssland. Det skulle öka möjligheterna att segra anmärkningsvärt, då två stormakter kunde angripa fienden från flera flanker och på så sätt med större chans kunna besegra det växande och allt mäktigare Ryssland. Karl XII återupptog nu kampen, med diplomatin som sitt främsta vapen. Han förmådde sultanen att gå i krig mot Ryssland för att tillsammans med honom besegra den ryske tsarens arméer. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_21913_26 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormaktstiden | Stormaktstiden | Karl XII:s vistelse i Bender varade till 1714 då Sveriges bekymmersamma ställning förmådde honom att återvända, med nästan hälften av den totala svenska armén förstörd. Karl beslöt sig sedan för att anfalla Norge. Det hela misslyckades då Norge bjöd på oväntat stort motstånd samtidigt som den svenska armén hade brist på försörjning av livsmedel. Vid belägringen av fästningen Fredriksten vid Fredrikshald år 1718 blev Karl ihjälskjuten vilket satte punkt för Sverige som stormakt. Krigskassan delades ut till armén, som återvände till Sverige. I den efterföljande freden fick Sverige lämna ifrån sig nästan allt de vunnit under de senaste hundra åren. Endast Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge samt delar av Pommern kunde behållas. | 0.5 | 9,589.16245 |
20231101.sv_7386_55 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Somalia | Somalia | Maay somaliskan baseras på de sydliga dialekterna och Maxaatiri somaliskan på de nordliga dialekterna. Emellertid saknar Maay somaliskan alfabet och lexikon varför Maxaatiri-somaliskan kommit att betraktas som standardspråk och fungera som lingua franca samt användas i skrift och media. | 0.5 | 9,255.090026 |
20231101.sv_7386_56 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Somalia | Somalia | Maay somaliskan förekommer också i media men är då oftast begränsad till Konfur-galbed regionerna. Vidare talas somaliskans "två varianter" även i mindre utsträckning i de omkringliggande länderna utanför Somalia, samt av den somalisktalande diasporan, och har sammanlagt åtminstone tio miljoner talare. | 0.5 | 9,255.090026 |