_id
stringlengths 16
22
| url
stringlengths 32
73
| title
stringlengths 1
38
| text
stringlengths 100
3.68k
| score
float64 0.5
1
| views
float64 348
13.1k
|
|---|---|---|---|---|---|
20231101.sv_14812_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati | Homeopati | Den vetenskapligt baserade kunskapen och förespråkare för homeopati är inte överens huruvida försök under kontrollerade former har visat på effekt av sådana behandlingar eller inte, där vetenskapligt baserade studier inte kunnat påvisa någon behandlingseffekt. Vissa undersökningar har givit resultat som stöder homeopati, men kritiker har angivit att dessa försök haft allvarliga brister. 1997 publicerade den brittiska medicinska tidskriften The Lancet en övergripande analys av 89 olika kliniska undersökningar. Artikeln har använts av båda sidorna som stöd för respektive åsikt. Men 2005 publicerades i The Lancet en artikel där det enligt forskarna bekräftades att homeopatiska medel saknar effekt. I efterhand har dock artikeln kritiserats som ofullständig, även av etablerade forskare. En metastudie publicerad 2015 bekräftar dock den tidigare slutsatsen att homeopati inte har någon effekt som behandling för någon sjukdom. | 0.5 | 5,911.136264 |
20231101.sv_14812_40 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati | Homeopati | Det fåtal undersökningar av veterinärhomeopati som visat på ett mycket svagt positiv svar på homeopati, som homeopater brukar framhålla, har kritiseras för att de inte använder dubbelblinda kontroller, d.v.s. de homeopater som behandlar djuren vet själva när djuren får placebo eller det undersökta preparatet. Det kan tyckas vara en mindre detalj, men i liknande undersökningar inom konventionell medicin har man noterat att läkare bryr sig betydligt mer om den medicinerade gruppen djur än om placebogruppen. Djur som folk bryr sig om har en marginellt större chans att tillfriskna spontant än ignorerade djur. | 0.5 | 5,911.136264 |
20231101.sv_14812_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati | Homeopati | National Health and Medical Research Council rapporterade att enligt deras undersökningar saknades tillförlitliga bevis för att homeopati skulle vara en fungerande behandlingsform för något sjukdomstillstånd. NHMRC avrådde från homeopatiska behandlingar eftersom dessa kunde fördröja påbörjandet av effektiva behandlingsmetoder. | 1 | 5,911.136264 |
20231101.sv_14812_42 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati | Homeopati | Det finns en stor marknad för homeopatiska behandlingar i Indien, där behandlingsformen var den tredje största enligt uppgift från 2010. | 0.5 | 5,911.136264 |
20231101.sv_14812_43 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati | Homeopati | I Storbritannien avgör varje Primary Care Trust (PCT) huruvida homeopatiska behandlingar kan ersättas av sjukförsäkringen, och National Health Service (NHS) driver särskilda homeopatiska sjukhus, såsom Glasgow Homoeopathic Hospital i Glasgow, byggt 2002. Däremot har Royal London Homeopathic Hospital ombildats under namnet Royal London Hospital for Integrated Medicine på grund av minskat patientunderlag. I februari 2011 uppskattade GP Magazine efter en enkätstudie till samtliga brittiska PCT att ungefär en tredjedel av dem godkände ersättning för homeopatiska behandlingar. | 0.5 | 5,911.136264 |
20231101.sv_14812_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati | Homeopati | Leverantörsföreningen för homeopati uppger att det omkring 2010 fanns omkring homeopatiska terapeuter och användare av preparaten i Sverige, respektive läkare och 110 miljoner användare i EU. D4 innebär en spädning av stamberedningen tiotusen gånger. Läkemedelsverket påpekar också att de inte ska ses som en ersättning för medicinska läkemedel. Medlen måste dock vara registrerade hos Läkemedelsverket, vilket med detta har för avsikt att reglera att beredningar tillkommer på ett hygieniskt och korrekt sätt. Det har förekommit att homeopatika innehållit verksamma läkemedel. Registreringstvånget är inte relaterat till eventuell effekt. | 0.5 | 5,911.136264 |
20231101.sv_14812_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati | Homeopati | "Homeopat" är en oskyddad beteckning som vem som helst får använda, och som inte står under Socialstyrelsens tillsyn. Vem som helst kan alltså kalla sig homeopat eller homeopraktiker. Homeopatisk verksamhet regleras i stället genom Patientsäkerhetslagen (SFS ). | 0.5 | 5,911.136264 |
20231101.sv_32629_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | Stadens butiker ligger till stor del längs Storgatan, som är avstängd för biltrafik mellan Centralesplanaden och Stora Torget. Sedan Oskargallerian öppnades i centrum september 2005 har staden fått två gallerior till. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | Hägglunds Arena, tidigare Fjällräven Center och innan det Swedbank Arena, är en ishockey- och evenemangsarena belägen i hamnområdet nära stadskärnan och som är MoDo Hockeys hemmaarena. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | Paradiset, tidigare benämnt Paradisbadet, är ett av Sveriges större äventyrsbad, med närmare en halv miljon besökare årligen, där bland annat finns en av Sveriges längsta vattenrutschbanor. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | Örnsköldsvik är en företagstät kommun med många internationella företag, stark företagandetradition och stort utvecklingsfokus. Företagen står för cirka 3 procent av Sveriges totala export vilket är en ansenlig del i förhållande till kommunens storlek, population och antalet företag. Idag uppgår antalet företag till cirka 2 500. De största företagen är Metsä Board, BAE Systems Hägglunds och Domsjö Fabriker men därutöver finns en stark tradition av småföretagande. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | Örnsköldsvik har sedan flera decennier präglats av en stark industrikultur som har bidragit till att det finns en stor, och i vissa fall unik, kompetens. Baserad på en gedigen forskningsverksamhet, ofta i samarbete med Umeå Universitet eller Mittuniversitetet, har detta lett till en diversifierad industriutveckling med framtidsinriktade etableringar inom skogs-, verkstads- och processindustrin. | 1 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | I Husum driver Metsä Board ett av Europas största pappers- och massabruk som tidigare tillhörde den numera uppstyckade koncernen MoDo. Tidigare Hägglund & Söner är nu uppdelat i flera bolag, bland annat BAE Systems Hägglunds som numera ägs av BAE Systems och som håller till i det som var Hägglund & Söners lokaler i Gullänget, MacGregor Cranes som numera har sitt kontor närmare staden, och Bosch Rexroth AB i Mellansel. Andra företag är exempelvis Svensk Etanolkemi, Fjällräven, Hägges och massaproducenten Domsjö Fabriker, som också ingick i MoDo tidigare. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | Det finns två järnvägslinjer till Örnsköldsvik, en tvärbana till Mellansel med anslutning till Stambanan genom övre Norrland öppnad 1892 samt Botniabanan mellan Kramfors och Umeå öppnad augusti 2010. Örnsköldsviks JärnvägsFörening (ÖJS) har etablerat sig och kör rälsbuss en gång om året. Då till Björnsjö marknad och upp till Norrfors. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | I Örnsköldsvik finns två järnvägsstationer, Örnsköldsvik C där alla tåg stannar samt Örnsköldsvik Norra där regionaltågen stannar. Busstationen och centraljärnvägsstationen är samlokaliserade i det nya resecentret. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_32629_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik | Örnsköldsvik | Örnsköldsvik är en hamnstad. Man har tidigare haft färjetrafik till Finland, både till Vasa och Jakobstad. Hamn finns också i Husum, Köpmanholmen, Hörneborg och Domsjö. | 0.5 | 5,888.581896 |
20231101.sv_8529_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | Läget vid floden Elbe och marskländerna gjorde att man trots att staden låg tio mil från öppet hav kunde ta emot stora fartyg. Danskarna grundade en angränsande stad, Altona, som dock inte kunde konkurrera med Hamburg. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | 1800-talet efter Napoleonkrigen ledde till en stark expansion. Staden industrialiserades och blev även den viktigaste hamnen i det enade Tyskland. I och med att man låg så pass långt inne i landet samtidigt som man kunde ta emot atlantångare fortsatte expansionen. Staden blev viktig inte minst för Amerikatrafiken, och många emigranter samlades i staden innan avfärd västerut. Staden Altona inkorporerades 1937 i Hamburg. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | Under andra världskriget skadades staden svårt av allierat bombflyg framförallt i juli 1943, men byggdes upp under 1950- och 1960-talen. Efterkrigstiden ledde till en stor förlust av Hamburgs östra omland, i och med att det dåvarande Östtyskland (DDR) låg knappt fem mil öster om staden. Stadens hamn har fortsatt att vara en av världens viktigaste hamnar, inte minst för den skandinaviska trafiken, och år 2005 slogs nytt rekord när det gällde godshantering om 8,9 miljoner TEU. Huvuddelen av hamnverksamheten har flyttat nedströms vilket lämnat plats för utvecklingen av HafenCity i de gamla hamnkvarteren mer centralt i staden. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | I city i stadsdelen Altstadt ligger Hamburgs rådhus i nyrenässans från 1897 samt affärsgatan Mönckebergstrasse. Mönckebergstrasse erbjuder ett varierat utbud av olika butiker och de största varuhusen i stadens centrum. I stadsdelen finns även några av Hamburgs äldsta byggnader vid Nikolaifleet och Deichstrasse, kända St. Peterskyrkan samt Hamburger Kunsthalle. I kända kyrkoruinen S:t Nikolai-kyrkan kan man åka upp i kyrktornet. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | Centralt i stadsdelen Neustadt finns kända affärsgatan Jungfernstieg och Neuer Wall som är en av de mest exklusiva shoppingområdena i Hamburg. Flera butiker ligger längs kanalen Alsterfleet samt ännu flera vid torget Gänsemarkt. I denna stadsdel finns Hamburgs mest berömda kyrka St. Mikaelskyrkan. Sjön Binnenalster mitt i centrum och ett omfattande kanalsystem gör att Hamburg har fler broar än Venedig och Amsterdam tillsammans. | 1 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | Speicherstadt har flera lagerhus byggda i nygotisk tegelarkitektur som ligger på en cirka 1,5 kilometer lång ö som genomkorsas av flera kanaler. Speicherstadt byggdes för att lagra styckegods som kaffe, te och kryddor. Idag är området värt ett besök för sina byggnader och för de sevärdheter som finns inom området, bland annat världens största H0-modelljärnväg på Miniatur Wunderland, tullmuseet, Hamburg Dungeon och kryddmuseet. I detta område finns även den helt nybyggda stadsdelen HafenCity, ett stort bostadsprojekt som byggts i gamla hamnkvarter. En av HafenCitys mest kända byggnader är kontserthuset Elbphilharmonie. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | Reeperbahn i stadsdelen i St. Pauli är centrum för stadens nattklubbskvarter och är främst känt för pornografiska klubbar och butiker, men även ett stort antal teatrar, musikaler och musikklubbar lockar en bred publik till Reeperbahn. I St. Pauli finns även kända höghusen Tanzende Türme och Bismarckmonumentet. På Fischmarkt vid Elbe är det varje söndagsmorgon sedan 1703 marknad från klockan 5 på morgonen på sommaren och 7 på vintern. Förutom turister är det många besökare från det närbelägna Reeperbahn som går från nattklubbarna och fortsätter festa och dansa i auktionshallen. Nära Fischmarkt ligger U-båtsmuseum U-434. I närheten ligger Landungsbrücken med Elbetunneln från 1911. Vid Landungsbrücken går flera olika båtlinjer med bland andra HADAG-färjorna. Vidare finns Heinrich Hertz-tornet, som är ett 271,5 meter högt TV-torn och Hamburgs högsta byggnad. Tornet är inte öppet för allmänheten. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | I stadsdelen St. Georg nära Hamburg Hauptbahnhof, finns flera restauranger, barer och klubbar främst på Lange Reihe. Området är populärt på kvällstid. Vidare finns här Deutsches Schauspielhaus, Museet för konst och hantverk Hamburg, St. Marien domkyrka och Hamburgs stora busscentral. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_8529_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg | Hamburg | Schanzenviertel är ett kvarter med alternativ stil och som är en sevärdhet i sig tillsammans med Karolinenviertel i stadsdelen St Pauli. Sternschanze är en alternativ stadsdel i centrala Hamburg. | 0.5 | 5,856.020246 |
20231101.sv_61007_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Staden skall senare ha styrts av arkonter, arkontlistan börjar 617/618 f.Kr. och möjligen infördes ämbetet först då. Berättelserna beskriver dock en äldre historia enligt ett misslyckat försök av Kylon att göra sig till tyrann över Aten skall Drakon fått uppdraget att införa en ny författning och nya lagar, vilka genom sin stränghet kommit att namnge liknande lagar som "drakoniska". Makten delades av dessa med ett så kallat adelsråd, som bestod av före detta arkonter, som valdes på tio, senare på ett år. Befolkningen var uppdelad i fyra fylen och en social indelning i eupatrider ("adelsmän"), vilket ledde till sociala konflikter, och i början av 500-talet gjorde bönderna uppror. Solon som utsågs till medlare avskaffade skuldslaveriet och införde en rad nya lagar. Under hans tid erövrades även ön Salamis som tidigare blockerat atenarnas utförselhamn, vilket bidrog till att stimulera handeln för staden. De sociala konflikterna fortsatte dock mellan godsägarna på Atens slättland på ena sidan och herdarna i bergen och handelsmännen på den andra sidan. Peisistratos och hans söner gjorde sig till tyrann med stöd av de senare, men störtades med stöd av Sparta 510 f.Kr., varefter Kleistenes ombildade Solons författning till en demokrati. De gamla fylerna ersattes av tio nya, och rådet utökades från 400 till 500 medlemmar. Spartanerna fördrevs och på Euboia erövrades den bördiga slätten kring Chalkis vilket gjorde Aten till Greklands näst efter Sparta starkaste makt. | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Atens högsta blomstring inträffade på 400-talet f.Kr., efter de persiska krigen. Efter grekernas förlust vid Thermopyle 480 f.Kr. intog den akemenidiske storkungen Xerxes I staden och brände ned Akropolis som svar på atenarnas nedbrännande av det akemenidiska Sardes. Spåren av invasionen utplånades dock snart. Det attiska sjöförbundet bildades, och utvecklades snart till ett atenskt imperium som sträckte sig över hela Egeiska havet. Den krigstribut som erlades av stadens många bundsförvanter samt en uppblomstrande handel hade inom kort tid gett Aten förut okända rikedomar, och dessa stora tillgångar framkallade även för konst och litteratur en gyllene ålder. | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | På Themistokles föranstaltande hade stadens av perserna förstörda ringmur återuppförts i betydligt utvidgat omfång, och efter 460 f.Kr. tillkom de "långa murarna", genom vilka Aten förbands med den starkt befästa hamnstaden Pireus (som också skapats av Themistokles), till en från både sjö- och landsidan oangriplig dubbelfästning. I det nybefästa Aten byggdes nu en mängd tempel, praktbyggnader och konstverk av alla slag, och i synnerhet under Perikles långvariga och glänsande statsledning offrades ofantliga summor på detta. Av de offentliga anläggningarna kan, förutom templen på Akropolis, som Parthenon och Erechtheion, samt de s.k. Propyléerna (den praktfulla uppgången till borgen), i synnerhet följande nämnas: Det så kallade Theseustemplet (Theseion), nordväst om Akropolis, i dorisk stil, utgör ännu i dag en av Atens bäst bibehållna fornlämningar. Templet är dock inte tillägnat Theseus, utan Hefaistos. Atens största tempelbyggnad, det kolossala Zeustemplet (Olympieion), sydost om Akropolis, helt nära Ilissos, påbörjades redan under Peisistratos, men blev sedan arbetet flera gånger avstannat och återupptagits efter utvidgad plan, fullbordat först av kejsar Hadrianus. Några av dess jättelika pelare står ännu upprätt. | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Dionysosteatern, Atens och hela Greklands förnämsta skådebana, ligger på sydöstra sluttningen av Akropolis och är till en del uthuggen ur själva klippan. Byggandet av denna storartade teater, urtypen för Greklands övriga teatrar, började omkring 500 f.Kr., men avslutades inte fullständigt förrän långt senare. Den beräknas ha kunnat rymma inemot 17 000 åskådare. I nära samband med teatern stod även ett tempel helgat åt Dionysos. De delvis väl bibehållna ruinerna av denna teater grävdes till stor del ut 1862 av arkitekten Heinrich Strack och sedermera fullständigt på 1880-talet under ledning av Wilhelm Dörpfeld. | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Det rymliga torget (agora) i stadsdelen Kerameikos, nordväst om Akropolis, omgavs av tempel, pelargångar och statsbyggnader. Till de sistnämnda hörde rådhuset (buleuterion) samt den så kallade tholos, en rotunda där prytanerna och även främmande sändebud åt på statens bekostnad. På torget befann sig vidare "de tolv gudarnas altare", vilket betraktades såsom den attiska statens medelpunkt, varifrån alla avstånd räknades. Från torget ledde en bred gata (dromos) omgiven av praktfulla byggnader till stadens mot väst belägna huvudport, den så kallade triasiska porten (vanligen kallad dipylon) med den därutanför belägna gravgatan, det forna Atens förnämsta begravningsplats. Aten hade flera gymnasier – rymliga, av pelargångar omslutna platser – vilka från början var bestämda för kroppsövningar, men som, då även skalder och filosofer där brukade uppträda och samla kring sig skaror av lyssnande åhörare, i själva verket kom att betraktas som ett slags universella bildningsanstalter. Berömda var i synnerhet det av Kimon anlagda Akademeia norr om staden, där sedermera Platon och den så kallade akademiska skolan undervisade; Lykeion, Aristoteles läroplats, samt Kynosarges, efter vilket den kyniska skolan tros ha fått sitt namn, de båda sistnämnda på stadens östra sida. | 1 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Efter det ödesdigra peloponnesiska kriget år 431–404 f.Kr. återvann Aten aldrig mer sin forna makt. Dock återuppfördes de på segrarens bud nedrivna långa murarna och befästningarna kring Pireus av Konon år 393 f.Kr. Ett visst välstånd synes efter hand ha inträtt; detta led inte något större avbräck ens efter förlusten mot Makedonien i slaget vid Chaironeia, då stadsstaten Atens politiska frihet försvann och man tvingades ingå i det Korinthiska förbundet under Filip II:s befäl. | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Särskilt lyckades det den utmärkte statsmannen Lykurgos att under sin talangfulla finansförvaltning (338–326) ordna statens affärer, så att rika medel fanns att tillgå även för offentliga praktbyggnader. Under denna tid anlades det ovannämnda Lykeion; Dionysosteatern fullbordades, och på andra sidan om Ilissos anlades det panatenaiska stadiet, ett slags cirkus eller plats för gymnastiska tävlingsstrider. Under de följande seklen fick Aten röna flera bevis på främmande furstars välvilja. Den egyptiske konungen Ptolemaios Filadelfos byggde nära torget ett gymnasium med tillhörande bibliotek. Konung Eumenes II i Pergamon byggde vid Dionysosteatern en väldig pelargång utmed sydsidan av Akropolis, avsedd bland annat att tjäna såsom tillflyktsort för åskådarna vid inträffande regnväder – således ett slags teaterfoajé. Eumenes efterträdare, Attalos, uppförde för torghandeln i Kerameikos en annan präktig pelargång, av vilken man återfunnit lämningar. | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Även under det romerska väldet blev Aten behandlat med stor mildhet och välvilja, om man undantar Sullas våldsamma framfart år 86 f.Kr. till straff för att Aten tagit parti för romarnas fiende, konung Mithridates VI Eupator i Pontos. Staden intogs och plundrades, de långa murarna samt Pireus befästningar revs för andra gången ner och blev sedan aldrig mera återuppbyggda. Till denna tid hör för övrigt det egendomliga monument som av syriern Andronikos uppfördes nedanför Akropolis norra sluttning, nära det under romersk tid anlagda nya torget. Monumentet, som ännu är nästan fullkomligt bibehållet, brukar kallas "Vindarnas torn". | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_61007_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Aten | Aten | Bland de romerska kejsarna visade i synnerhet Hadrianus en storartad frikostighet mot Aten. Först och främst fullbordades med utomordentlig prakt det ovannämnda Olympieion. Kring detta växte en ny präktig stadsdel upp, som förbands med det gamla Aten genom en ännu bibehållen valvport, vars inskrift betecknar den nya stadsdelen som Hadrianus stad, i motsats till det äldre Aten som kallas Theseus stad. Hadrianus skänkte dessutom Aten ett praktfullt bibliotek och ett vidlyftigt gymnasium, smyckat med 100 pelare av dyrbar afrikansk marmor. Av Antoninus Pius fick Aten en vattenledning från de avlägsna bergen i norr, och vid samma tid gjorde sig den rike privatmannen Herodes Atticus förtjänt om sin fädernestad genom flera dyrbara anläggningar. Han lät på sydvästra sidan av Akropolis bygga vad som idag kallas Herodes Atticus odeion, en byggnad huvudsakligen avsedd för musikaliska framföranden, som rymde upp till 5 000 personer. Dessutom försåg han hela det panatenaiska stadiet med en praktfull beklädnad av pentelisk marmor. Under denna tid besöktes Aten av resebeskrivaren Pausanias, vars "rundresa i Grekland" är en av de viktigaste källorna för vår kunskap om det forna Atens topografi och byggnader. | 0.5 | 5,820.902198 |
20231101.sv_15842_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | Cancer är en grupp sjukdomar som innebär onormal celldelning med förmåga att spridas till andra delar av kroppen. De vanligaste cancerformerna är carcinom, men det finns även cancertyper som inte ger upphov till en tumör, som leukemier. Inte alla tumörer är cancer: det finns godartade tumörer som inte sprider sig till andra delar av kroppen. Sådana kan fortfarande vara farliga om de blir tillräckligt stora eller sitter olägligt, som hjärntumörer. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | Möjliga symptom kan vara en knöl, onormal blödning, långvarig hosta, oförklarlig viktnedgång eller förändrade tarmvanor. Även om de här symptomen kan tyda på cancer kan de också ha andra orsaker. Det finns över 100 kända cancertyper hos människan. Cancer är en vanlig dödsorsak, men ungefär hälften av de diagnostiserade överlever sjukdomen. Död orsakad av cancer är vanligen på grund av metastaser (dottertumörer) till andra organ. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | Olika cancerformer har olika förekomst i befolkningsgrupper runt om i världen. I Nordeuropa och Nordamerika dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Östasien däremot är lungcancer, magsäckscancer, levercancer och matstrupscancer vanliga cancerformer. I många utvecklingsländer är västerländska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero på låg medellivslängd och bristfällig sjukvård vilket gör att få diagnoser ställs. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | År 2012 upptäcktes omkring 14,1 miljoner nya cancerfall över hela världen. De vanligaste typerna av cancer hos män är lungcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer, tunntarmscancer och magcancer, och hos kvinnor är de vanligaste typerna bröstcancer, tarmcancer, lungcancer och livmodercancer. Hudcancer av annan typ än melanom ingår inte i denna statistik, och skulle om den gjorde det utgöra minst 40 procent av samtliga cancerfall. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | Hos barn är akut lymfatisk leukemi och hjärntumörer de vanligaste typerna förutom i Afrika där non-Hodgkins lymfom uppträder oftare. År 2012 fick omkring 165 000 barn under 15 år diagnosen cancer. Risken för cancer ökar betydligt med åldern och många typer av cancer är vanligare i industriländer. Siffrorna ökar i och med att fler människor lever längre och att livsstilsförändringar sker i utvecklingsländer. Den ekonomiska kostnaden för cancer uppskattades år 2010 till 1,16 biljoner dollar per år. | 1 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen, efter hjärt- och kärlsjukdomar. Omkring 9,6 miljoner dödsfall eller var sjätte av samtliga mänskliga dödsfall orsakades år 2018 av cancer. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | I Sverige upptäcks omkring 60 000 nya cancerfall varje år. År 2017 upptäcktes totalt 67 000 cancertumörer hos 61 000 personer. De överlägset vanligaste cancerformerna för män respektive kvinnor i Sverige är prostatacancer respektive bröstcancer. År 2017 drabbades i Sverige drygt 10 000 män av prostatacancer och knappt 8 000 kvinnor av bröstcancer. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar. År 2018 stod cancer för 25 procent av de drygt 92 000 dödsfallen i Sverige. Prostatacancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män och lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall hos kvinnor. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_15842_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer | Cancer | Tobaksanvändning orsakar cirka 22 procent av alla dödsfall i cancer. Tio procent orsakas av fetma, dålig kost, intag av alkohol och brist på motion och fysisk aktivitet. Andra faktorer är vissa infektioner samt exponering för joniserande strålning och miljöföroreningar. I utvecklingsländer orsakas upp till 25 procent av cancerfallen av infektioner som hepatit B, hepatit C, humant papillomvirus, Helicobacter pylori och Epstein–Barr-virus. | 0.5 | 5,804.957719 |
20231101.sv_333624_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Musculus obliquus externus abdominis är en bred muskel som är belägen på bukens laterala vägg. Då muskeln kontraheras sänks revbenen, bröstkorgen böjs över bäckenet och bröstkorgen lutas i sidled samtidigt som organen i bukhålan komprimeras. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Musculus rectus abdominis är en platt muskel som finns på bukens främre yta och är belägen på båda sidorna från vita linjen. Denna muskel har en betydande roll vid defekation (tarmtömning)och vid barnafödande. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Musculus rectus abdominis aponeuros täcker Musculus rectus abdominis. Den inre begränsningen går ihop med den egna motsatta sidan och bildar där den vita linjen. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Linea alba, också kallat den vita linjen är ett membran som förenar de ytliga bukmusklerna. Den markerar bukväggens mediala vertikala linje som går från processus xiphoideus på bröstbenet till blygdbenet. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Inguinalkanalen finns mellan aponeuroserna som tillhör musklerna i bukens nedre och inre del. Denna kanalen hos mannen innehåller sädesledaren och hos kvinnan det runda ligamentet. | 1 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Musculus pyramidalis är en liten rudimentär muskel. Den är belägen i bukens nedre del, från den övre kanten av blygdbenet snett upp till linea alba. Dess funktion är okänd. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Musculus obliquus internus abdominis är en muskel som är belägen under musculus obliquus externus abdominis. Funktionen den har är att sänka revbenen, böja bröstkorgen i sidled samt att komprimera organen. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Musculi intercostales är platta muskler som finns mellan revbenen. Funktionen är att få revbenen att närma respektive flytta sig från varandra. Detta för att öka och minska bröstkorgens omfång vid andning. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_333624_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Buken | Buken | Buken omfattar många organ, därför är det inte ovanligt att smärta uppkommer. Olika sjukdomar som orsakar smärta i buken är bland annat: tarmvred, njursten och reflux. Om smärtan breder sig över hela buken, kan detta vara indikation på tarmvred. Smärtattackerna kommer då i intervaller vilket styrs efter tarmens arbete. Då tarminnehållets genomfart blir blockerad resulterar det oftast i illamående och eventuella kräkningar. Gasig och uppspänd mage är andra symtom, då gaserna inte kan komma ut den naturliga vägen. Det finns två typer av detta, tarmhinder och stillastående tarm. Tarmhinder är ett akut tillstånd då det menas att tarmen blivit igentäppt. Detta kan bero på att en tumör har bildats eller eventuell ärrvävnad. Stillastående tarm är då tarmen slutar med sina rörelser nedåt mot ändtarmsöppningen. Detta är tarmens sätt att förmedla att något är fel. Detta kan hända vid ett njurstensanfall eller vid en inflammation. | 0.5 | 5,804.237328 |
20231101.sv_130580_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | För de övriga tecknen tycks kunskapen om den exakta innebörden ha gått förlorad. Efterforskningar har hittills inte lett till någon instruktionsbok eller annan handling med definition. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_42 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | Samma sak gäller signalen med 4 utropstecken i en följd, som skulle tolkas som "Varning för hög sändareffekt". Varför man måste varna, och vad som menades med hög, är idag oklart. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_43 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | Här kommer åter varningen för hög effekt. I boken nämns inget om varför det skulle varnas, och ej heller ges någon definition på vad som menas med hög effekt. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | Den hastighet varmed ett telegram överbringas har traditionellt angivits som antal ord per minut (wpm = words per minute). För att det ska bli meningsfullt måste man fastställa vad som menas med ett ord. Genom tiderna har det varit olika meningar härom. Det finns korta ord och långa ord. Det statistiska medelvärdet av ordlängden i ett längre textavsnitt varierar allt efter textens språk, och inom ett visst språk även i viss mån av textens karaktär och författarens favoritord. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | En väsentlig faktor att komma ihåg är att frekvensen av olika bokstäver i en text varierar med språket, och att morsekoden uppvisar "långa tecken" och "korta tecken", allt efter tecknets konstruktion med olika kombinationer av korta och långa teckendelar. | 1 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_46 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | Vid beräkning av hastigheten måste man komma ihåg att i ett ord ingår även tidsavståndet till nästa ord, vilket ibland glöms. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_47 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | Morses första teckenskrivare (se bild till vänster) var konstruerad med en pappersremsa, som med konstant hastighet drogs av ett loddrivet urverk. Enligt uppgift bestod urverket k av delar från en klocka, som Morse "slaktat". Ankaret B på en elektromagnet hade ett stift, som trycktes mot pappersremsan, när det gick ström genom elektromagnetens spole K, och lyftes från remsan av en fjäder, när strömmen till spolen upphörde. På detta sätt blev det små streckformade märken (gropar) i pappersremsan som avbildade strömväxlingarna i signaleringen. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_48 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | I bilden till vänster visas nedtill även principen för en anordning för "maskinsändning" med "typsatta" morsetecken. Figur 1 överst visar typ för tecknet 1 jämte mellanrum till nästa tecken, och figur 3 typ för tecknet 3 jämte mellanrum till nästa tecken. (Morses första alfabet utan långa teckendelar.) Strömmen från batteriet P styrdes av en på hävarmen L fäst U-formad metalltråd, som doppade ned i två små kvicksilverfyllda skålar V i den takt varmed vagnen A med styrstiften vevades fram. En tyngd N höll hävarmen tryckt mot teckenvagnen. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_130580_49 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet | Morsealfabetet | 1843 fick Morse ett anslag på 30 000 US dollar från USA:s Kongress för byggande av en 61 km lång experimentförbindelse från Washington, DC till Baltimore. Gissningsvis var dragningen längs järnvägen, vilket stöds av ändpunkten enligt nedan. Rimligen verkställdes inte detta av enbart Morse och Vail personligen, utan man hade nog städslat andra för det praktiska arbetet, som var klart redan efter ungefär ett år. Föga är känt om detaljerna, t.ex. anskaffningen av material såsom tråd, isolatorer, tusentals stolpar etc. Möjligen var det fråga om en enkeltrådförbindelse med jord som återgång, varvid järnvägrälsen kunde vara till stor hjälp för att få låg elektrisk resistans. Men ingenting sägs om jordtag. Mer troligt är att det rörde sig om två trådar, även om det kallats enkeltrådförbindelse, till skillnad från andra samtida system, som i början var mångtrådiga och krävde en tråd för varje tecken samt återgångsledare. Senare kom förbättringar, där antalet trådar hade reducerats, t.ex. Gauss och Webers nåltelegraf. | 0.5 | 5,789.974763 |
20231101.sv_7448_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Moskva (, ) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland. Det är även Europas folkrikaste stad med 12,6 miljoner invånare inom det federala stadsområdet. Hela storstadsområdet omfattar ytterligare två till fyra miljoner invånare, beroende på definition. Området runt huvudstaden tillhör Moskvas oblast med Moskva som huvudstad. Själva staden Moskva ingår dock inte i detta utan utgör en egen administrativ enhet med särskild administrativ status. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Moskva grundades 1147 som ett fort vid Moskvaflodens strand. Namnet på staden kommer av namnet på floden, vars betydelse inte är helt klarlagd. Fortet kom senare att bli dagens Kreml. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Staden hade en svår period 1237–1238, då mongol-tatarer brände ner staden och dödade många av dess invånare. Men Moskva överlevde, och från 1328 till 1547 var staden huvudort i furstendömet (senare storfurstendömet) Moskva. Under Ivan I blev Moskva huvudstad i Vladimir-Suzdal under mongol-tatarernas styre (Gyllene horden) efter att huvudstaden tidigare legat i Tver. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | År 1380 ledde en prins av Moskva, Dmitrij Donskoj, ett samlat Ryssland till en viktig seger över tatarerna i slaget vid Kulikovo. Efter detta slag tog Moskva ledningen för befrielsen av Ryssland från tatarernas dominans och 1480 hade Ivan III slutligen lyckats bryta loss Ryssland från dem. Moskva blev sedan den centrala makten i Ryssland. Detta förstärktes när Moskva kom i krig med Novgorod och segrade. Moskva blev därefter huvudstad i det ryska tsarriket fram till 1712, då huvudstaden flyttades till Sankt Petersburg. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Den 12 mars 1610 intog Jakob de la Gardie staden. Redan i juni samma år lämnade dock de la Gardie och tsarens bror Dimitrij staden för att häva Stanisław Żółkiewskis belägring av Smolensk. Stora delar av staden brändes ner 1812 under Napoleons ryska fälttåg, efter ryssarnas nederlag vid Borodino. Den började hastigt återuppbyggas 1813. Viktiga minnesmärken som Vasilijkatedralen, Kreml, med flera, undkom förödelsen. | 1 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Efter revolutionen flyttades den ryska huvudstaden av strategiska skäl från Sankt Petersburg (Petrograd) till Moskva den 5 mars 1918. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Under andra världskriget stod slaget om Moskva här, under operation Barbarossa. Staden anfölls av närmare 1,5 miljoner tyskar under ledning av Fedor von Bock i oktober 1941. Staden försvarades av Georgij Zjukov och cirka 1 250 000 man. Den sovjetiska armén försvarade staden och segrade. 725 000 man dödades, sårades eller tillfångatogs. Vissa källor hävdar att siffran var ännu högre, över en miljon soldater förlorades på olika sätt. Tyskarna förlorade runt 300 000 man. Även denna källa är omstridd, vissa hävdar att antalet var ännu högre, uppemot 400 000 döda, sårade och tillfångatagna. Slaget slutade först den 7 januari 1942. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Efter Sovjetunionens upplösning 1991 förblev Moskva huvudstad i Ryska federationen. Moskva är i dag en stad som slits mellan sin gamla historia och den moderna tidens utveckling, såväl som en världsstad att räkna med både kulturellt och finansiellt. Nya skyskrapor av stål med fasader av glas överskuggar de gamla stenskraporna från sovjettiden. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_7448_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Moskva | Moskva | Moskva ligger i Rysslands europeiska del vid Moskvafloden som är en biflod till floden Oka. De geografiska koordinaterna är 37,62 östlig längd och 55, 75 nordlig bredd. Centrala Moskva avgränsas i huvudsak av en 109 km lång motorväg som anlades under 1960-talet. Landskapet är kuperat men den meandrande Moskvafloden skapar ibland höga sluttningar. Flodens längd i staden är ungefär 80 km och dess bredd varierar mellan 115 och 200 meter. I staden upptar Moskvafloden cirka 120 mindre floder som till största del är inbyggd i ett rörsystem. Den 128 km långa Moskvakanalen börjar i stadens västra del och sammanbinder Moskvafloden med floden Volga. | 0.5 | 5,777.890048 |
20231101.sv_3928575_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Syrorna i mossen hade bevarat kroppen så att den inte helt förmultnat. Skelettet fanns kvar och var väl bevarat. Förutom skelettet var håret intakt. Det gick att identifiera hudbitar och muskelstycken och i kroppens inre fanns till exempel hjärnan kvar. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Ämnen i torvmossen hade gett håret en kopparröd färg och skelettet en brunaktig patina. Håret var 10–14 cm långt, under mitten av 1300-talet var detta en mycket populär frisyr. Man trodde länge att han från början hade blont hår, eftersom mossen lätt kan färga av sig på det. Man testade på 1980-talet att lägga blont hår i en mosse, och kom fram till att det rödfärgas efter bara några månader. Initiala resultat av DNA-tester (se nedan) tycks dock tyda på att hårfärgen var mörk. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Bockstensmannens skelett har genom åren undersökts av flera experter, bland andra tandläkare Gunnar Johansson, osteolog Nils-Gustaf Gejvall, kirurg Claes Lauritzen och osteolog Torbjörn Ahlström. De har tillsammans funnit att Bockstensmannen var 171 cm lång, vilket kan mätas utifrån lårbenet. Han var högerhänt, för muskelfästena är större på höger sida. Det finns även tecken på lårbenet som tyder på att han ridit en del. Bockstensmannen var gracilt byggd och man kan se på de små muskelfästena att han inte var van vid hårt kroppsarbete. Dessutom hade han början till en reumatologisk spondriatitsjukdom kallad ”DISH”, som idag främst förekommer bland äldre män som har haft stillasittande liv och som bara har hittats bland skelett från de högre klasserna. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Kroppen var pålad enligt en utbredd folktro om att en ekpåle genom hjärtat skulle hindra den döde från att "gå igen", dvs. bli en gengångare. Kraniet är deformerat, sammanpressat från båda sidorna, och detta har tolkats på olika sätt. Kirurgen Claes Lauritzen menar att skadorna på kraniets högra sida är ett resultat av våld riktat mot huvudet. Osteolog Torbjörn Ahlström hävdar att deformationen beror på att skallen var mjuk som läder och hade pressats ihop av mossens tyngd samt skadats av harven som drogs över skelettet vid fyndtillfället. Mossens mångåriga påverkan på skelettet hade gjort skallen mjuk och formbar. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | I nordvästra Europa har det hittats hundratals mosslik från järnåldern. De flesta fynden är gjorda i samband med torvbrytning under 1800- och 1900-talen. Många av dessa fynd är nedlagda som offer till högre makter under forntiden. Några av de mest kända och bevarade finns på Jylland i Danmark: Grauballemannen, som har halsen brutalt uppskuren, och Tollundmannen. Bockstensmannen är ovanlig genom att han är nedgrävd i mossen under kristen tid, på medeltiden, då man inte längre offrade människor till gudarna. Men tron på mossens magiska kraft levde kvar ända till 1800-talet. | 1 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Bockstens mosse har bevarat det textila materialet på ett anmärkningsvärt sätt. Bockstensmannens dräkt är Europas enda fullständigt bevarade medeltida mansdräkt, och består av fyra ylleplagg: kjortel, struthätta, mantel och två hosor, ett slags långa strumpor som bars istället för byxor under medeltiden. Dessutom hör till fyndet ett par skor, två bälten, fotlappar och flera mindre bitar tyg vars funktion inte säkert har kunnat identifieras. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Dräkthistorikern Eva Andersson har undersökt dräkten och gjort en analys grundad på en mängd skriftliga källor och bilder från 1300-talet. Hon menar att olika detaljer i Bockstensmannens dräkt överensstämmer med vad vi vet om samtida europeiskt mode, och att han därmed tillhörde det övre samhällsskiktet. Däremot var han inte allra högst upp i makthierarkin, eftersom kungar och adelsmän till skillnad från Bockstensmannen hade kläder av importerade tyger av högre kvalitet. Bockstensmannens plagg är ofodrade och har få lager, vilket tyder på att han inte dog under vintern utan troligen vår eller höst. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Bockstensmannen pålades med tre pålar genom överkroppen. Ekpålen, som var driven genom hjärtat, är helt bevarad medan det bara finns mindre delar kvar av de två andra pålarna, som är av björk. Ekpålen var från början en del av en medeltida takkonstruktion, hängslen eller "ryggaträ", som höll halmen på plats ovanpå taknocken. Den som pålade Bockstensmannen har alltså haft med sig pålen från en gård, vilket skulle kunna tyda på att Bockstensmannen dödats av bönder från gårdar i närheten av mossen. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_3928575_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen | Bockstensmannen | Man vet inte om Bockstensmannen mördades men det är en trolig teori, eftersom pålning av döda är kopplade till folktron om gengångare, döda som ”går igen”. Om den döde inte dött en naturlig död utan bragts om livet, troddes risken vara stor att den döde skulle uppstå och ta hämnd på förövaren. Sägner berättar om hur man såg till att den döde förankrades extra i jorden genom att pålar slogs genom kroppen. | 0.5 | 5,767.711447 |
20231101.sv_644268_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Poppers är gatutermen för diverse alkylnitriter som tas i rekreationssyfte genom direkt inhalering, särskilt amylnitrit, butylnitrit och isobytulnitrit. Amylnitrit har historiskt används som medicin för att behandla kärlkramp och som ett motmedel mot cyanidförgiftning. Amylnitrit och flera andra alkylnitriter som används i vardagliga produkter såsom doftspray och rensningskassetter kan inhaleras för att öka sexuell njutning. Produkterna har länge varit en del av klubbkulturen från 1970-talet till rave-kulturen på 1980- och 1990-talet. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Amylnitrit tillverkades första gången 1857, och 1867 beskrevs dess effekt vid behandling av kärlkramp genom att relaxera glatt muskulatur, utvidga blodkärl och därmed minska systemresistensen. I dag används den nästan aldrig i detta syfte eftersom det finns bättre och effektivare läkemedel för behandling av kärlkramp. Den enda kvarvarande medicinska indikationen i Sverige är som antidot mot cyanidförgiftning. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | På 60-talet började vissa människor sniffa poppers för att öka den sexuella upphetsningen och för att öka upplevelsen på dansgolvet. Drogen administrerades tidigt genom små glasampuller som virades i en gasbinda. Ampullen bröts itu inuti gasbindan och den flyktiga amylnitrititen kunde inhaleras. Ampullberedningen fick den populära benämningen "popper" av att ampullen gav ifrån sig ett poppande ljud då den bröts. Ordet Poppers är ett namn hämtat från det engelskans språkets motsvarighet. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Amyl- eller butylnitrit är inte upptagna i den svenska narkotikalagstiftningen. Det är dock förbjudet att sälja eller importera dessa ämnen på grund av läkemedelslagen. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Poppers har en kraftig och snabb blodkärlsvidgande effekt när den inhaleras genom näsan, traditionellt genom att hålla poppersflaskan mot ena näsborren medan man blockerar den andra samtidigt som man andas in kraftigt genom näsan. Effekten är omedelbar men kortvarig, endast någon minut. Poppers är inte beroendeframkallande, men många upplever en "kick" av att sniffa. Känslointrycken, däribland orgasmen förstärks, analsex kan underlättas och sociala barriärer brytas ned. | 1 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Höga doser av nitriter kan ge den ovanliga störningen methemoglobinemi vilket ger en onormalt hög halt av methemoglobin i blodet, vilket i sin tur kan leda till anemi och hypoxi. Störningen uppkommer oftare bland folk som har en genetisk tendens mot störningen. Det har föreslagits att intag av Viagra kombinerat med nitriter kan leda till en allvarlig nedgång i blodtryck vilket i sin tur kan leda till medvetslöshet, stroke eller hjärtattack. Eftersom poppers ökar trycket i ögat tar brukare med glaukom en större risk när de använder poppers. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Det har också varnats för att poppers kan försvaga immunsystemet, men skadan repareras inom ett par dagar efter användandet. Andra risker är bland annat brännmärken om preparatet spills på hud, medvetslöshet, huvudvärk, och röda eller kliande utslag runt näsan eller munnen. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Det debatteras fortlöpande om det finns en länk mellan poppers och antingen AIDS eller HIV-infektion eller en AIDS-relaterad cancer kallad Kaposis sarkom. Flera forskare har visat på ett statistiskt samband mellan poppers-användande och HHV-8-infektion och utveckling av Kaposis sarkom. Den mest nyligen utgivna översikten över hälsoriskerna kombinerade med poppers noterar en avsaknad av kontrollerade test. Sambandet kan därför anses ha sitt ursprung i det faktum att många poppersanvändare har ett riskabelt sexualliv. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_644268_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Poppers | Poppers | Ansedda läkemedelssidor såsom onlineversionen av Merck Manual of Diagnosis and Therapy rapporterar fortsatt att det finns föga bevis för stora risker i samband med inhalering av alkylnitriter. Under 2006 publicerade Londons The Independent en artikel vid namn "Drugs: the real deal". I artikeln visades det att med grund i vetenskapliga bevis och i relation till skada mot individen och samhället, så bedömdes "poppers" utgöra ett ringa hot mot individer eller samhället. | 0.5 | 5,748.813424 |
20231101.sv_37126_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Ordet "jordgubbe" är belagt i svenska språket sedan 1638 och användes tidigare för parksmultron, men allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar så övertog den parksmultronets gamla namn. "Gubbe" är från början dialektalt och betyder liten klump. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår, samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar och i norra Sverige 14-30 dagar senare. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Zephyr (Danmark 1965) 20–25 juni, bra härdighet och avkastning, kan odlas i hela Sverige. Bärvikt 7–15 gram. Stora bär i början, som dock minskar snabbt. Var tidigare den vanligaste jordgubben för färskvarumarknaden, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Honeoye (USA 1979) 23–28 juni. Bärvikt 12-16 gram. Omtyckt bland odlare för sin tålighet, men inte så omtyckt bland konsumenterna på grund av att den ofta har en vattnig eller syrlig smak. Idag den helt dominerande sorten bland de tidiga jordgubbarna. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Kent (Kanada 1981) 24–30 juni, god härdighet och avkastning. Bärvikt 12-19 gram. Jämn och god bärstorlek i hela odlingsperioden. | 1 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Korona (Holland 1978) 1–10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten i Sverige i dag. Härdigheten är relativt god, så den är populär i norra Sverige. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Senga Sengana (Tyskland 1954) 4–14 juli. Bärvikt 8-12 gram. Var förr den vanligaste jordgubbssorten i Sverige för tio år sedan, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Elsanta (Holland 1981) 1–10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten på kontinenten och i Storbritannien. Kräver skyddade lägen i Sverige. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_37126_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordgubbe | Jordgubbe | Polka (Holland 1987) 1–10 juli. Odlas mest för lokal försäljning och självplock. En av de vanligaste sorterna idag. | 0.5 | 5,715.74309 |
20231101.sv_2445_43 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Karoliner | Karoliner | Grunden för infanteristrid var att hålla inne med elden till rätt tillfälle. Enligt 1694 och 1701 års exercisreglementen skulle en bataljon formeras för strid på vanligen fyra, ibland sex, leds djup med pikenerare i mitten och skyttar på båda flyglarna. Vid inmarsch mot fiendens linjer skulle de två bakersta skytteledens män, vid 70 stegs avstånd från fienden, marschera upp i jämnhöjd med första ledet, avfyra en salva och därefter återvända till sina platser. Vid 30 stegs avstånd från fienden avfyrade de två främre ledens män en salva, varpå inbrytningen och den avgörande närstriden med pikar, värjor och bajonetter följde. Uppfattningen om detta stridssätt som något heroiskt som innebar långa fäktningsdueller är felaktig. Ofta flydde eller backade fiendens linjer innan någon sådan strid hunnit utbryta då den psykologiska effekten av den första salvan ofta var minst sagt demoraliserande. | 0.5 | 5,713.191283 |
20231101.sv_2445_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Karoliner | Karoliner | Samma psykologiska effekt kan man tala om när det gäller kavalleriet, som var grunden i den karolinska offensiva taktiken. Istället för att ställa upp på linje eller någon form av kolonn bildade varje skvadron en kilformad formation, likt en plog. Sällan ställde man kavalleri mot kavalleri på öppna fältslag. I denna kilformade formation red sedan ryttarna tätt, knä bakom knä, för att svetsa samman formationen. Ryttarna red i karriär från trav i anfallets början till fyrsprång vid inbrytningen. Med pistolerna redo skulle ryttarna på 75 till 50 stegs avstånd från fienden avfyra en salva. Därefter drogs värjorna fram och kilen skulle spränga in i fiendelinjerna med en våldsam kraft. Ifall den första kavallerichocken skulle slås tillbaka eller misslyckades skulle skvadronerna omgrupperas för ett nytt anfall som gick till på samma sätt. | 0.5 | 5,713.191283 |
20231101.sv_2445_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Karoliner | Karoliner | Ofta ställde kavalleriet upp i flankerna av slagordningen för att på så sätt försöka överflygla fienden och attackera bakifrån samtidigt som infanteriet attackerade dess center. Denna "dubbla omfattning" var också vad som med gott resultat genomfördes i till exempel slaget vid Fraustadt 1706. I slaget vid Kliszów 1702 åskådliggörs en annan betydande skillnad. Polackerna använde sig här av en klassisk kavalleriteknik kallad "karakoll". Detta innebar att första ledets ryttare avfyrade sina pistoler, vände om och gjorde plats för ett andra led som utförde samma manöver. Detta var en teknik som den karolinska armén snart förkastade då den inte uppfyllde devisen "eld och rörelse" på ett tillfredsställande sätt. Men framförallt hade det ringa effekt då man mötte en numerärt överlägsen motståndare, vilket man under stora nordiska kriget oftast gjorde. Svenskarna avlossade sina pistoler, men drog sen istället blanka vapen och anföll fienden med fart. Detta hade många fördelar. Dels var det effektivt vid inbrytningar vid strategiskt viktiga platser i fiendens led, dels återkommer vi igen till den psykologiska effekten. Detta förfarande kunde skapa stor oreda i fiendens slagordning. | 0.5 | 5,713.191283 |
Subsets and Splits