Datasets:

rasdani

/

cohere-wikipedia-2023-11-sv-1.5k-articles

like 0

20231101.sv_21155_16

https://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant

Diamant

Wesselton är en traditionell enhet för kvalitetsindelning av färglösa, helt klara, genomskinliga diamanter. Benämningen kommer av orten Wesselton i Sydafrika, där en diamantgruva finns. Den absolut renaste kvaliteten kallas Top Wesselton, därnäst Wesselton. Det som kommer sen kallas ej längre färglösa. Nyare graderingar har en finare indelning, som framgår av det följande.

20231101.sv_5383_26

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Politiska effekter, till exempel effekter på hur den fortsatta europeiska integrationsprocessen och demokratin utvecklas.

20231101.sv_5383_27

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Införandet av en gemensam valuta antas i allmänhet ha positiva effekter på den samhällsekonomiska effektiviteten genom att underlätta handel, men negativa stabiliseringspolitiska effekter eftersom enskilda medlemsstater inte längre kan bedriva en självständig monetär politik anpassad till sina egna ekonomiska förutsättningar. Huruvida de förstnämnda effekterna överväger de sistnämnda i fallet med euron är föremål för diskussion och avgörande för huruvida euroområdet är att betrakta som ett optimalt valutaområde.

20231101.sv_5383_28

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Därutöver finns det politiska överväganden, såsom eurons betydelse för den fortsatta europeiska integrationsprocessen och hur den påverkar det folkliga inflytandet över den monetära politiken.

20231101.sv_5383_29

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Bland de mest uppenbara effekterna av införandet av en gemensam valuta är borttagandet av transaktionsavgifterna för att växla mellan olika nationella valutor och elimineringen av växelkursfluktuationerna mellan de ersatta valutorna. Detta antas leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet eftersom det minskar både risken och kostnaden för handel över gränserna. Empirisk forskning tyder på att införandet av euron har lett till ökad handel och investeringar. Införandet av en oberoende europeisk centralbank med prisstabilitet som huvudmål anses också ha lett till minskad inflation inom euroområdet. Sammantaget är dessa positiva effekter dock förhållandevis små jämfört med andra reformer, till exempel förverkligandet av den inre marknaden, och måste vägas mot de negativa stabiliseringspolitiska effekter som en gemensam valuta kan medföra.

20231101.sv_5383_30

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Som en direkt effekt av införandet av euron har alla transaktionskostnader och växelkursfluktuationer inom euroområdet eliminerats, vilket är en av de främsta fördelarna med valutan. Idealt leder detta till en minskad risk för företag att göra affärer i olika medlemsstater och till ökad pristransparens för konsumenter. Empiriska undersökningar har bekräftat att införandet av euron har lett till en viss konvergens av priserna inom vissa sektorer. Vidare har empiriska studier visat att euron har lett till en markant minskning av marknadsriskexponeringar för icke-finansiella företag både i och utanför Europa. Minskningen har varit som störst för bolag med hemvist i euroområdet och andra bolag med en hög andel försäljning eller tillgångar i Europa. Effekterna anses dock vara små i jämförelse med andra samhällsekonomiska aspekter av eurons införande.

20231101.sv_5383_31

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Euron tros har lett till ökad handel inom euroområdet. Handeln inom euroområdet uppskattas ha ökat med mellan 5 och 10 procent till följd av den gemensamma valutan. I underkant ligger en studie som visade att handeln bara ökade med 3 procent. I motsats till dessa studier har en metaanalys av alla tillgängliga studier istället pekat på att den utbredda uppfattningen att euron har haft en positiv effekt på handeln kan vara en konsekvens av publikationsbias och att den faktiska effekten på handeln egentligen kan ha varit minimal.

20231101.sv_5383_32

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Euron har lett till ökad finansiell integration och minskat kostnaderna för handel med obligationer och andra värdepapper. Den gemensamma valutan har lett till ökade investeringar mellan olika delar av euroområdet. Fysiska investeringar har ökat med ungefär fem procent på grund av euron. Den lägre räntan i medlemsstater som tidigare har haft sämre ekonomisk stabilitet har varit starkt bidragande till det. När det gäller utländska direktinvesteringar har en studie visat att dessa ökade med 20 procent under eurons första fyra år. Gällande investeringar i företag har studier visat att euron har lett till en ökad investeringsnivå och att det har blivit lättare för företag att finna finansiering. Euron har särskilt stimulerat investeringar i företag som kommer från medlemsstater som tidigare har haft en svag ekonomi. En studie visade att euron stod bakom cirka 22 procent av de investeringar som gjordes mellan 1998 och 2005 i dessa medlemsstater. I medlemsstater med en starkare ekonomi har effekterna av euron däremot varit mindre entydiga, med i vissa fall positiva effekter och i andra fall negativa effekter på investeringar beroende på typ av företag.

20231101.sv_5383_33

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Även annat utbyte över gränserna än handel och investeringar, till exempel turism, har ökat till följd av den gemensamma valutan. En studie har kommit fram till att turistflödet inom euroområdet har ökat med 6,5 procent till följd av eurons införande. En annan, senare studie har visat att effekten på turismen har varit större än tidigare påvisat, men att den största uppgången skedde till följd av införandet av eurosedlar och euromynt den 1 januari 2002, och inte själva valutan i sig den 1 januari 1999.

20231101.sv_5383_34

https://sv.wikipedia.org/wiki/Euro

Euro

Euron har generellt lett till en avsevärt lägre räntenivå inom euroområdet, särskilt i medlemsstater med en tidigare svag valuta. Redan innan själva införandet av euron började räntorna på statsobligationer i det kommande euroområdet att konvergera. Under de första tio åren efter införandet av euron följde räntorna på statsobligationer i olika delar av euroområdet varandra väl och höll sig på en historiskt låg nivå. Detta möjliggjorde en tillgång till billigt kapital för investeringar, men i förlängningen till överbelåning. I spåren av finanskrisen 2007–2008 fick flera medlemsstater antingen ge lån till, eller nationalisera, överbelånade privata banker. Detta bidrog i sin tur till kraftigt ökade statsskulder för medlemsstaterna och den efterföljande eurokrisen, då flera medlemsstater blev tvungna att motta nödlån genom bland annat Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) när de inte längre kunde låna på finansmarknaden till rimliga räntenivåer. I slutet av 2010-talet hade räntenivåerna återigen stabiliserats och börjat konvergera igen.

20231101.sv_170519_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

En personlighetsstörning är varaktig och svår att behandla. Orsaken till detta är att den beror på utvecklingen av personligheten, vilken är svår att reparera i vuxen ålder. Psykosociala orsaker ligger i stor utsträckning bakom den störda utvecklingen, och dessa kan bestå i kärleksfattiga familjerelationer och anknytningsproblem. Det förekommer ofta psykiska störningar hos flera medlemmar i samma familj, varför det brukar antas att det också kan finnas genetiska predispositioner. Ibland kan personlighetsstörningen uppkomma först senare i vuxen ålder, medan betingelserna för den legat latenta innan dess.

20231101.sv_170519_10

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

Diagnoserna för personlighetsstörningarna ingrupperas i kluster, för att visa på deras likheter. Bortsett från organisk personlighetsstörning, räknas inte en störning hit om den beror på en annan kroppslig eller psykisk sjukdom. Dock kan det ibland finnas samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser. ICD-10 ställer sex allmänna krav för att en personlighet ska kallas störd:

20231101.sv_170519_11

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

Det föreligger metodiska problem med att bedöma andelen personer med personlighetsstörning. Flera undersökningar om detta bygger på självuppskattningar av den egna personligheten. Andelen personer med personlighetsstörning i befolkningar varierar mellan 6 procent och 22 procent. En svensk undersökning gav att 11 procent lider av en personlighetsstörning.

20231101.sv_170519_12

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

Vilka diagnoser som är vanligast korrelerar med åldern. Hyperemotionella störningar är vanligare bland yngre vuxna än hos äldre. Personlighetsstörningar förekommer oftare hos personer som aldrig haft långa kärleksrelationer, än hos personer som varit gifta länge, och oftare bland missbrukare.

20231101.sv_170519_13

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

Män lider oftare av antisocial personlighetsstörning (psykopati), paranoid personlighetsstörning och tvångsmässig personlighetsstörning än kvinnor, och kvinnor oftare av borderline personlighetsstörning och osjälvständig personlighetsstörning. Kvinnor har oftare histrionisk personlighetsstörning än män.

20231101.sv_170519_14

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

De diagnosmanualer som används utgår från att personlighetsstörningar är genuint och kliniskt igenkännbart annorlunda än andra psykiska sjukdomar. Detta synsätt kan spåras till omkring 1980, då DSM-III utkom. Synsättet har kontinuerligt kritiserats med påståendet att grupperna såväl som diagnoserna är arbiträra eller diffusa sammanfogningar av funktioner, vilka den kliniska verkligheten har svårt att legitimera. Vad beträffar personlighetsstörningar, har psykiatrin i högre grad än annars haft svårt att befria diagnoserna från en psykoanalytisk teori eller att finna anatomiska, neuroendokrina eller fysiologiska upphov till störningarna. Det finns i många fall stora olikheter på personer som får samma diagnos.

20231101.sv_170519_15

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

Eftersom personlighetsstörningar definieras som en störd personlighetsutveckling, följer att en person kan socialiseras till en personlighetsstörning; det kan betraktas som adaption, vilket i sig är en normal egenskap. Å ena sidan har psykiatrin därmed kunnat förklara att det förekommer en viss ärftlighet ifråga om till exempel psykopati. Å andra sidan uppstår dock ett problem som ofta diskuteras, nämligen om det är rätt att patologisera en adaption. Att synen på normalitet kan påverka diagnoserna är ett skäl till att till exempel narcissistisk personlighetsstörning blivit allt mera ifrågasatt; narcissism kan möjligen räknas som normalpsykologi på grund av dess omfattande utbredning. Redan 1981 började narcissism att kallas "generationsvirus" och sedan dess har somliga hävdat att normalitet kan definieras som något som tillräckligt många gör för att det ska kunna kallas vanligt. Mot detta har anförts att även om ett personlighetsdrag är utbrett, så bör psykiatrin ingripa om det leder till ohälsa. Däri ligger en konflikt för psykiatrin, huruvida den bör utgå från individen och dess hälsa (till exempel narcissism kan ofta leda till framgång) eller om den bör utgå från samhället och omgivningens bästa (till exempel att narcissisten inte är lämplig för sin erhållna maktposition, eller att individens framgång byggts upp på många offer).

20231101.sv_170519_16

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

Behandlingen vid de olika personlighetsstörningarna varierar stort beroende på vilken störning det är. Det finns ingen allmängiltig behandlingsmetod för alla personlighetsstörningar.

20231101.sv_170519_17

https://sv.wikipedia.org/wiki/Personlighetsst%C3%B6rning

Personlighetsstörning

DSM-IV-TR är en diagnostisk manual som, tillsammans med ICD-10, används av psykiatriker och psykologer för att ställa psykiatriska diagnoser. Den definierar tio personlighetsstörningar, som är grupperade i tre kluster.

20231101.sv_5716_17

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

Efter 1948 års arab-israeliska krig delades Jerusalem. Östra Jerusalem ockuperades av Jordanien och judarna fördrevs, medan Västra Jerusalem blev en del av Israel.

20231101.sv_5716_18

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

Vid det israeliska parlamentets första ordinarie sammanträde 1949 stiftades en lag om Jerusalem som den judiska statens huvudstad.

20231101.sv_5716_19

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

Jerusalem enades år 1967 då även östra Jerusalem kom under israelisk administration. Återföreningen har av folkrättsliga skäl inte erkänts av omvärlden.

20231101.sv_5716_20

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

1980 klubbade israeliska Knesset genom "Jerusalem-lagen" som förklarade att Israels huvudstad var hela Jerusalem. FN:s säkerhetsråd lät i samband med detta ogiltigförklara lagen och förklara den vara ogenomförbar ("null and void") i enlighet med folkrätten, de gav också rådet till världens nationer att flytta sina ambassader från staden. Som en följd härav flyttade samtliga länders ambassader till Tel Aviv. Det sista landet att flytta sina diplomater från Jerusalem var Bolivia 2006, samma år som FN:s generalförsamling återigen i en icke-bindande resolution förklarade all israelisk lagstiftning som gjorde anspråk på att gälla i de palestinska ockuperade territorierna inkluderande Jerusalem som ogiltig.

20231101.sv_5716_21

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

Kritiker mot Israels ansträngningar att trygga en judisk befolkningsmajoritet i landet menar att myndigheternas stadsplanering i Jerusalem drivs av demografiska hänsynstaganden i det att man begränsar palestinsk nybyggnation i staden och driver på den israeliska/judiska. Rivningar av bostadshus är fyra gånger vanligare i östra Jerusalem än i västra Jerusalem. Palestinier har sämre chanser att beviljas byggnadstillstånd och myndigheterna tillämpar lagstiftningen strängare mot israeliska araber, palestinier med israeliskt uppehållstillstånd eller Jerusalem-identitet än mot judiska israeliska medborgare. Israeliska staten menar att eftersom alla födda i Jerusalem erbjuds israeliskt medborgarskap, väljer palestinier som undviker denna möjlighet medvetet att hamna i utanförskap. Amnesty och andra människorättsorganisationer menar alltså att diskriminering av palestinier inom denna grupp är den primära. Senaste åren har myndigheterna beviljat tillstånd åt privata judiska stiftelser för byggprojekt på omtvistade områden, bland annat för parker och arkeologiska utgrävningar i Davids stad som ligger i det palestinska bostadsområdet Silvan på ockuperad mark Den israeliska regeringen har också annekterat palestinskt land för byggandet av Israels barriär på Västbanken. Kritikerna menar att denna stadsplanering syftar till en judaisering av Jerusalem och ett undanträngande av dess palestinska befolkning.

20231101.sv_5716_22

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

Tempelberget (hebreiska: Har Ha'Bait הר הבית; arabiska: Haram as sharif), moskéområdet med Klippdomen och Al Aqsamoskén samt den Gyllene porten

20231101.sv_5716_23

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

Öster om Gamla staden går Kidrondalen, och på andra sidan om den finns Oljeberget, nedanför vars sluttning Getsemane trädgård ligger med bland annat olivträd, som mycket väl kan vara över 2000 år gamla. Högre upp på Oljeberget finns Jesu tårars kyrka och Fader Vår-kyrkan, den senare på en plats där en grotta utpekas som den plats där Jesus övernattade när han var i Jerusalem. På sydsidan av Oljeberget finns Betania där Jesu vänner Marta, Maria och Lasarus bodde. Västsluttningen av Oljeberget täcks av en stor begravningsplats.

20231101.sv_5716_24

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

Goda utsiktspunkter är dels Oljeberget vid Fader Vår-kyrkan, dels Haas promenad, några kilometer söder om Jerusalem.

20231101.sv_5716_25

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalem

Jerusalem

År 1981 upptogs Gamla staden i Jerusalem och dess murar på Unescos världsarvslista. Sedan 1982 är gamla staden även upptagen på Unescos lista över hotade världsarv.

20231101.sv_400649_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Palestina (region) – ett av många namn för den nutida geografiska region som omfattar området mellan Medelhavet och Jordanfloden jämte andra närliggande områden

20231101.sv_400649_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Syria Palaestina – en historisk provins inom romarriket från 130-talet till 637 efter sammanslagning av provinserna Palestina och Syria

20231101.sv_400649_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Brittiska Palestinamandatet – brittiskadministrerat mandat under Nationernas förbund 1920–1948 och enbart området väster om Jordanfloden 1922-1948

20231101.sv_400649_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Palestina (stat) – en stat som proklamerades av Palestinska befrielseorganisationen (PLO) 1988, erkänns ej av Israel och områdena som tas i anspråk står delvis under israelisk ockupation

20231101.sv_400649_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

All-palestinska regeringen – etablerades av Arabförbundet 1948 som regering över hela det tidigare Brittiska Palestinamandatet i praktiken endast Gasaremsan, uppgick i Förenade arabrepubliken 1958, ockuperat av Israel 1967

20231101.sv_400649_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Palestinska myndigheten – en administrativ organisation som etablerats för att styra över delar av det palestinska området i Västbanken och Gazaremsan, skapad 1994 genom Osloavtalet

20231101.sv_400649_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Palestina (stat) – en stat som proklamerades av Palestinska befrielseorganisationen (PLO) 1988 och områdena som tas i anspråk står delvis under israelisk ockupation,

20231101.sv_400649_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Västbanken - ett område väster om Jordanfloden bildat ur Brittiska Palestinamandatet 1948 av Transjordanien, övertogs 1967 av Israel och under gemensam kontroll mellan Israel samt Palestinska myndigheten sedan 1993

20231101.sv_400649_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina

Palestina

Palestinier – en etnisk grupp som omfattar moderna ättlingar till de folk som har levt i regionen Palestina

20231101.sv_4245_38

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Under somrarna är det en större skillnad temperaturmässigt i landskapet. I östra Härjedalen, i Älvros socken på gränsen till Hälsingland är medeltemperaturen högst på omkring plus 14 grader under högsommaren. I takt med att höjden ökar så avtar också temperaturen. I partiet ovanför trädgränsen är sommartemperaturen mellan plus 8 till plus 10 °C. På Härjedalens högsta punkt, det redan nämnda Helagsfjället är den enbart omkring plus 5 °C.

20231101.sv_4245_39

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Den högsta uppmätta temperaturen i skuggan i Härjedalen är plus 36,0 °C, som uppmättes i Sveg den 8 juli 1933. Den högsta uppmätta temperaturen i nyare tid uppmättes även den i Sveg, 33,3 °C den 6 augusti 1975. Den lägsta temperaturen, minus 47,7 °C uppmättes den 10 januari 1987 i Storsjö. Under senvåren och somrarna har västra Härjedalen Sveriges lägsta temperaturer. Den 3 maj 1981 uppmättes temperaturen minus 24,1 °C i Fjällnäs och i Funäsdalen uppmättes såväl den 22 juli 1888 som den 14 juli 1893 en temperatur på minus 5 °C. Den högsta nederbörden som uppmätts på ett dygn är 136 millimeter vid sjön Malmagen i slutet av augusti 1993. Den högsta uppmätta nederbörden på en hel månad uppmättes också vid Malmagen 237 millimeter juli 1973. Det högsta rapporterade snödjupet från Härjedalen är 174 centimeter i Fjällnäs den 7 mars 1988. I Härjedalen har även många tidiga och sena snöfall rapporterats. Det tidigaste kända snöfall (utanför de rena fjällområdena) i Sverige inträffade den 17 augusti 1949 i Brännvallen utanför Hede, ett snödjup på 4 centimeter. Ett mycket sent snöfall är det från Fjällnäs rapporterade 15 centimeter den 6 juli 1964. På grund av detta hör västra Härjedalens skidorter till Sveriges mest snösäkra områden.

20231101.sv_4245_40

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Folkkulturen i Härjedalen brukar ses som särskilt särpräglad, mycket på grund av landskapets karga klimat, det isolerade läget samt den under lång tid bristfälliga kommunikationen med omvärlden.

20231101.sv_4245_41

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Något som kännetecknat Härjedalen, mer än något annat svenskt landskap, är den skandinaviska bodskapskötseln vid fäbodvallar. En fäbodvall är en under sommarhalvår använd samlingsplats för fän (betande husdjur) som fritt eller med vallning (gätning) får beta på stället och/eller i dess omgivningar vilka sammantagna ligger på ett betydande avstånd från fänas hemgård. Mycket av Härjedalens folkkultur är kopplat till fäbodlivet, högtider som Olofsmässa, mat som flötgröt, Gûm, källarlagrade ostar kallade gômmôlost, messmör med mera, folktro och musik som kôking.

20231101.sv_4245_42

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Orsmäss eller Olsmäss, Olofsmässa, är en gammal katolsk festhögtid helgad åt Olof den helige som fortfarande firas i Härjedalen. Olofsmässan hålls till minnet av dagen då han stupade i slaget vid Stiklestad, alldeles nordväst om Härjedalen den 29 juli. Pilgrimslederna genom Härjedalen gick till Olofs reliker i Nidaros och hans namn har genom historien varit det absolut populäraste bland männen i Härjedalen, varvid landskapet än i dag har en överrepresentation gällande Ols och Olofssöner. På Olofsmässan begav sig sockenborna till deras fäbodar för att där fira till minnet av Olof, ofta gick det långa folktåg från byarna ledda av spelmän.

20231101.sv_4245_43

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Dialekterna i Härjedalen benämns gemensamt härjedalska och tillhör enligt vissa källor de norrländska målen. Gällande intonation och ordförråd märks stora likheter mellan dagens dialekter i Härjedalen, främst i de västra delarna, och den norska dialekten trönderska, som talas i den del av Norge som Härjedalen tidigare ingick i, Tröndelagen, medan de östra delarna uppvisar likheter med Hälsingemål. Traditionella härjedalska folkmål står långt närmare folkmålen i Trondheims stift än några andra svenska dialekter, med undantag för de jämtska.

20231101.sv_4245_44

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Nedan följer en härjedalsk variant av barnsången blåsippan ute i backarna står som i stället handlar om Härjedalens landskapsblomma mosippan, text av Göran Mann från Vemdalen.

20231101.sv_4245_45

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Härjedalens storslagna natur gör landskapet intressant för vandrare under sommarhalvåret och skidåkare under vinterhalvåret. Härjedalen har flera högklassiga vintersportorter, som Lofsdalen, Vemdalsfjällen och Funäsdalsfjällen.

20231101.sv_4245_46

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rjedalen

Härjedalen

Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' av Erik Modin. Kgl. boktryckeriet i Stockholm 1949 P. A. Norstedt och söner.

20231101.sv_43481_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

Efter konkursen startade bolaget om under vd:n Gunnar Lindmark och även om den gamla verksamheten övertogs behövdes flera delar byggas upp igen, bland annat försäljningen och servicen. Tillverkningen av tunga lastbilar förlades ursprungligen till Malmö, men efter konkursen 1921 koncentrerades all verksamhet till Södertälje, samtidigt som produktionen helt inriktades på lastbilar och bussar. Scania-Vabis kom tillbaka och lanserade en ny lastbilsserie 1925 med täckt hytt, toppventilmotor och fyrstegad växellåda. Viktiga kunder under krisåren blev svenska staten genom Postverket och Tullverket. Den sista personbilen tillverkades 1929. En viktig person för företaget var Scania-Vabis chefskonstruktör August Nilsson som bland annat utvecklade motorer och tog patent på en förgasare.

20231101.sv_43481_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

Inom bussar togs ett viktigt steg när Gunnar Lindmark och August Nilsson åkte över till USA 1929 och besökte Twin-Coach Company i Ohio. Scania-Vabis fick licens för att tillverka så kallade bulldoggbussar som började säljas 1932. Under en period tillverkade Scania hesselmanmotorer. Den första egenkonstruerade dieselmotorn tillverkades 1936. Under 1930-talet började Scania-Vabis genom ett avtal med Magirus att tillverka diesemotorer av förkammartyp. Marcus Wallenberg som under decennier var en präglande ledare i bolaget valdes in i styrelsen i slutet av 1930-talet. 1940 utsågs Carl-Bertel Nathhorst till ny vd. Under Nathorst omorganiserades bolaget genom ökad systematisering och förenklingar samtidigt som verksamheten utökades. Nathorst tog också de första stegen kring modulsystem som senare vidareutvecklats av Scania. Målet var att inleda en storskalig produktion. Under andra världskriget tillverkade Scania nästan uteslutande åt försvaret. lastbilar, stridsvagnar, terränglastbilar och bepansrade fordon, bland annat Terrängbil m/42 KP. Företaget konstruerade en ny generation lastbilar för tiden efter kriget, då det uppdämda behovet av nya bilar förväntades vara mycket stort. Den första efterkrigsmodellen, Scania-Vabis L10 introducerades redan hösten 1944.

20231101.sv_43481_10

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

1948 blev Scania-Vabis generalagent för Volkswagen i Sverige vilket blev en viktig del när bolaget byggde ut sitt återförsäljarnät. De kommande åren växte Scania-Vabis snabbt och exporten ökade från 17 till 70 procent av tillverkningen. Samarbetsavtal slöts med brittiska Leyland (1947) och amerikanska Mack Trucks (1949). En viktig exportmarknad blev Nederländerna genom agenten Beers. 1954 lanserades lastbilen Scania-Vabis Regent som bolagets nya flaggskepp. Regent-modellen innebar att transportkapaciteten ökade markant. År 1951 avgick Nathorst och efterträddes av Henning Throne-Holst och 1953 blev Gösta Nilsson vd.

20231101.sv_43481_11

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

Scania-Vabis utvecklades med tiden till en av världens ledande lastbilstillverkare. Våren 1958 introducerade Scania-Vabis en ny generation lastbilar, Scania-Vabis L55 och Scania-Vabis L75, med nykonstruerade sexcylindriga motorer, kraftigare chassikomponenter och en ny, rymligare och bekvämare hytt. Hytten skulle användas på alla normalbyggda lastbilar fram till 1980. Modulsystemet vidareutvecklades under Scanias tekniska chef Sverker Sjöström. Sjöströms stora bidrag var hans förbättring av hållfastheten i delarna till fordonen och han var också med och utvecklade turbomotorer. Scania-Vabis etablerade sig tidigt i Sydamerika, där bolaget sedan 1950-talet haft produktion. Idag är fabriken Scanias största. Brasilien blev en viktig marknad för tunga lastbilar och bussar och 1962 stod fabriken i São Bernardo utanför São Paulo färdig. Tillverkningen i nederländska Zwolle innebar att Scanias fick tillverkning inom EG. År 1966 köptes Be-Ge karosserifabrik och därmed bolagets fabriker i Oskarshamn och i nederländska Meppel. Under 1960-talet övertogs fabriker även i Katrineholm (Svenska Karosseriverkstäderna AB, 1967), Sibbhult (Nordarmatur) och Falun (ASJ) för att avlasta produktionen i Södertälje. Under 1960-talet byggdes även nya anläggningar i Luleå (pressverkstad) och Södertälje (chassiverkstad).

20231101.sv_43481_12

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

1968 slogs Scania samman med Saab vilket skapade industrikoncernen Saab-Scania. Vabis-namnet försvann i och med samgåendet med Saab. I samband med samgåendet bildades Bildivisionen där last- och personbilar samt bussar samlades med huvudkontor i Södertälje. 1972 delades denna i Scaniadivisionen och Personbilsdivisionen. Ingvar Eriksson blev chef för Scaniadivisionen. Under 1970-talet växte man på de olika europeiska marknaderna under en period när flera självständiga lastbilstillverkare försvann eller blev en del av större tillverkare genom sammanslagningar.

20231101.sv_43481_13

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

1972 beslöt Scania att börja tillverka i Tucumán i Argentina. En viktig orsak var att Argentina skulle komma att stänga ute lastbilstillverkare som inte klassades som "inhemska". Scania ökade sin verksamhet under 1970-talet trots ekonomisk lågkonjunktur. Bland annat sålde Scania många lastbilar i Sydamerika och Mellanöstern. Samtidigt ökade försäljningen i Västeuropa, bland annat på stora europeiska marknader som Frankrike och Västtyskland. En viktig del i framgången var Scanias nya turbomotor, en 14-liters V8:a som lanserades 1969.

20231101.sv_43481_14

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

1980 presenterade Scania sitt nya lastbilsprogram där bolaget nu införde sitt modulsystem där komponenter kan kombineras i olika lastbilar. En viktig del i modulsystemet var att produktionen blev mer ekonomisk samtidigt som Scania bättre kunde möta olika kundernas önskemål. 1982 följde den starkaste standardlastbilsmotorn i Europa, intercoolermotorn 142H. 1985 presenterades lastbilsserien Scania 92. 1989 fick den nya 3-serien priset Truck of the Year. Samma år blev Leif Östling ny vd efter Ingvar Eriksson. Under 1990-talet följde försäljningsframgångar i Latinamerika, Västeuropa samt på de nya marknaderna i Central- och Östeuropa som öppnade upp sig. Scania ökade sin tillverkning av tunga lastbilar från 35 000 till 50 000 per år.

20231101.sv_43481_15

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

Under 1990-talet såldes Saabs personbilsdivision vilket var början till splittringen av Saab-Scanias olika industrigrenar. Scania blev 1995 återigen ett självständigt företag och lanserades på börsen den 1 april 1996. År 2000 köpte Volkswagen AG 34 % av rösterna och 17,7 % av kapitalet i Scania. 1996 fick den nya 4-serien priset Truck of the Year.

20231101.sv_43481_16

https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania

Scania

2005 tilldelades Staffan Sjöström, tidigare projektdirektör, utmärkelsen Årets projektledare för framgångsrik projektledning i samband med utvecklingen av Scanias nya generation lastbilar, (PRT-serien), av Svenska Projektakademien. Under projektet - med arbetsnamnet NGS (New Generation Scania) och som kallas ”den mest lyckade lastbilsintroduktionen i Scanias historia” - genomfördes en omfattande förnyelse av arbetssättet, med ett nytt sätt att integrera projekt- och linjearbetet, samt kontinuerligt uppmärksamma och åtgärda projektavvikelser genom så kallade "pulsmöten". Arbetssättet är inspirerat av SPS (Scania Production System), det vill säga Scanias egna lean-principer inom produktionen, och har sedermera fått stor spridning inom Scania, och gett ett bestående värde för företaget. 2010 tilldelas Scanias nya R-serie med priset Truck of the Year. 2011 lanserade Scania som första tillverkare i världen lastbilar med motorer som uppfyller avgasemissionsnormen Euro 6.

20231101.sv_15410_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn. Månens (och solens) gravitation orsakar flodberg på båda sidor av jordklotet. Dessa vattenansamlingar rör sig över havets yta eftersom jorden roterar kring sin axel.

20231101.sv_15410_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten.

20231101.sv_15410_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Tidvattnet orsakas av att månens (och solens) gravitation inte är homogen över jordens hela utsträckning, vilket ger upphov till tidvattenkrafter. Månens gravitationella inverkan är något större för de delar av jorden som är närmare månen än de delar som är längre ifrån. Månen drar alltså något hårdare i de delar av jorden som är närmast, jämfört med de som är längst bort. Därför bildas en utbuktning, riktad mot månen, på den sida av jorden som är närmast månen. Omvänt bildas också en utbuktning, riktad från månen, på jordens motsatta sida. Då jorden roterar kring sin axel ungefär ett varv per dygn relativt månen kommer en given ort att ha högvatten ungefär två gånger per dygn, en gång när orten är vänd mot månen och en gång när den är vänd bort från månen.

20231101.sv_15410_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Solen orsakar tidvatten på samma sätt som månen men solens bidrag till tidvattnet är knappt hälften så stort som månens. Solens gravitation är mycket större än månens men skillnaderna i gravitationsaccelerationen mellan framsidan och baksidan är mindre beroende på att jordens radie är så mycket mindre än vårt avstånd till solen. Då månen, solen och jorden befinner sig på ungefär samma linje vid nymåne och fullmåne förstärker solens och månens tidvattenkrafter varandra och tidvattenhöjden blir större än genomsnittet. Då blir det springflod. Då solen och månen från jorden sett är 90 grader från varandra vid halvmåne motverkar tidvattenkrafterna varandra och tidvattenhöjden är mindre än genomsnittet. Detta kallas nipflod.

20231101.sv_15410_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Tidvattenhöjden ute i oceanerna är högst ungefär en meter. Intill kuster och i smala och grunda sund kan tidvattenhöjden nå över tio meter och tidvattenströmmarna kan vara starka. I Engelska kanalen förekommer tidvattenhöjder på 12 meter och i Fundybukten och Ungavabukten på kanadensiska östkusten upp till 17 meter. Saltströmmen nära Bodø i Norge har världens snabbaste tidvattenström: 22 knop eller 40 kilometer i timmen. I flodmynningar kan tidvattnet orsaka vågor som fortplantar sig upp längs floden, se bore.

20231101.sv_15410_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Vissa havsvikar saknar i princip tidvatteneffekter. Ett exempel är Bottenviken, där effekterna av tidvatten är försumbara.

20231101.sv_15410_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Månens och solens tidvattenkrafter påverkar också jordens fasta del (vilket kallas tidjord) och atmosfären.

20231101.sv_15410_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Friktionen mellan tidvattnet och tidjorden då jorden snurrar under dem gör att jordens rotation minskar och rotationstiden ökar 0,000 000 02 sekunder per dygn. Om hundra år är ett dygn 0,000 73 sekunder längre än idag. I medeltal är dagarna hundra år framåt 0,000 36 sekunder längre än idag. Eftersom det är 36 525 dygn på ett sekel blir felet i tidräkningen 13 sekunder under ett århundrade. En annan följd av friktionen är att månen avlägsnar sig från jorden 3,8 centimeter varje år (denna hastighet har dock ändrats med tiden). Gör jämförelsen med konståkaren som drar in armarna för att öka rotationen och, med större relevans i det här fallet, sträcker ut armarna för att minska på rotationen.

20231101.sv_15410_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvatten

Tidvatten

Månens rotation kring sin egen axel har redan minskat till den grad att den har bunden rotation, det vill säga att den roterar ett varv kring sin axel per månvarv och hela tiden vänder samma sida mot jorden.

20231101.sv_192_24

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Småland, Öland & Blekinge - Deldatabas i Libris som innehåller hänvisningar till lokalhistoriskt material. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt material löpande och arbete pågår med retrospektiv registrering.

20231101.sv_192_25

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Ingemar Lönnbom, Från Danmarks vedbod till Sveriges trädgård - blekingehistoria under 13. 000 år, Karlskrona 2001.

20231101.sv_192_26

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Ingemar Atterman (tidigare länsantikvarie), Kring Hallarumsviken. Utflykt i en östblekingsk vikingabygd, Blekingeboken 1967.

20231101.sv_192_27

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Ingemar Atterman (tidigare länsantikvarie), Om forntida vakt och värn vid Blekingekusten, Blekingeboken 1983.

20231101.sv_192_28

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Karl-Erik Frandsen & Jens Chr.V. Johansen, Da Østdanmark blev Sydsverige - Otte studier i dansk-svenske relationer i 1600-tallet, Ebeltoft 2003.

20231101.sv_192_29

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Christer Westerdahl, The cognitive landscape of naval warfare and defence - Toponymic and archaeological aspects, (Maritime Warfare in Northern Europe), utgiven av Nationalmuseet i Köpenhamn 2002.

20231101.sv_192_30

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Mats Anglert, Kyrkor och herravälde - från kristnande till sockenbildning i Skåne, Lund Studies in Medieval Archaeology 16, Lund 1995.

20231101.sv_192_31

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Cecilia von Heijne, SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark", Skåne, Blekinge och Halland (ca 800- 1130), Stockholm Studies in Archaeology 31, Stockholm 2004.

20231101.sv_192_32

https://sv.wikipedia.org/wiki/Blekinge

Blekinge

Anton Englert & Athena Trakadas, Wulfstan´s Voyage - The Baltic Sea region in the early Viking Age seen from shipboard, (Maritime Culture of the North 2), Roskilde 2009.

20231101.sv_4682_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Ej må de, som äro i rätt upp- och nedstigande skyldskap, ej heller syskon eller äkta makar på en gång vara ledamöter av statsrådet.

20231101.sv_4682_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Släktskap har i olika kulturer juridisk betydelse för föräldraskap, arvsrätt, förbjudna led, släktskapsjäv, adelstitlar samt för tronföljd i arvmonarkier.

20231101.sv_4682_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Klaner, stammar och etniska folkgrupper är större sociala grupper, ofta bildade kring släkter med en gemensam stamfader eller -moder (en människa, gud eller totem, det vill säga ett mytologiskt djur) och har under historien ofta varit grund för nationsbildande. En dynasti är en härskarsläkt.

20231101.sv_4682_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Inom kultur- och socialantropologin har språks släktskapsterminologi kategoriserats i ett antal släktskapssystem. I synnerhet innan 1970-talets poststrukturalism tolkades släktskapssystemen som uttryck för regelbundna samhällsstrukturer och mönster av nära sociala relationer i småskaliga samhällen, med psykologiska, sociologiska och juridiska dimensioner. Om språket exempelvis gör skillnad på parallellkusiner (barn till syskon av samma kön) och korskusiner (barn till syskon av olika kön) tolkades det som tecken på att korskusiner anses giftbara i den aktuella kulturen. Släktskapsterminologi tolkades också som tecken på om matrilinjär, patrilinjär eller kognatisk härstamning tillämpas i en kultur, det vill säga om ett barn ärver och tillhör sin mors, fars eller bådas linje (klan) i klansamhällen där klanens medlemmar kan representera varandra juridiskt. Exempelvis om språket likställer en mans söner och systersöner tolkades det som tecken på att avunkulatet (relationen mellan en morbror och systerson) präglas av att mannen är en auktoritet under systersonens uppväxt, och systersonen ärver sin morbror, vilket är vanligt vid matrilinjär härstamning.

20231101.sv_4682_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Det strukturalistiska forskningsområdet släktskapssystem grundades av antropologen Lewis H. Morgan (1818–1881), som menade att släktskapstermerna bland de flesta icke-europeiska folk används i syftet att klassificera personer i sociala grupper snarare än att beskriva deras biologiska relationer. Morgan definierade sex klassifikatoriska släktskapssystem:

20231101.sv_4682_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Hawaiianskt släktskap det mest klassifikatoriska systemet, skiljer endast mellan kön och generation. Således kan syskon och kusiner inte särskiljas (samma termer används för båda typerna av släktingar).

20231101.sv_4682_10

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Sudanesiskt släktskap det mest beskrivande, två typer av släktingar har inte samma term. Syskon särskiljs från kusiner, och olika termer används för varje typ av kusin (farbrors barn, fasters barn, mosters barn och morbrors barn).

20231101.sv_4682_11

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Eskimåsläktskap har både klassifikatoriska och beskrivande termer. Förutom kön och generation, skiljer det också mellan släktingar i rätt nedstigande led (de som följer direkt enligt en släktlinje) och sidosläktingar (med blodsband, men inte en rak släktlinje). Linjära släktband har mycket beskrivande termer, släktband på parallella linjer har mycket klassifikatoriska termer. Således särskiljs syskon från kusiner, medan alla typer av kusiner grupperas tillsammans. Det engelska språkets släktskapstermer faller in i Eskimo-typen.

20231101.sv_4682_12

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4kt

Släkt

Irokesiskt släktskap har både klassifikatoriska och beskrivande termer. Förutom kön och generation, skiljer det också mellan syskon av olika kön i föräldragenerationen. Syskon grupperas samman med giftbara parallellkusiner (barn till syskon av samma kön), medan särskilda termer används för korskusiner (barn till syskon av olika kön). En genealogisk relation genom ett par syskon av samma kön är klassat som blodsband, medan relation via syskon av motsatt kön kan betraktas som svågerskap (eng. in-law). Kusinäktenskap är i vissa samhällen tillåtna mellan korskusiner, men tabu mellan parallellkusiner. Dessutom kallar man sin moster "mor" och sin farbror "far". Däremot användare man separata termer om sin morbror och sin faster (ofta termerna för "svärfar" och "svärmor", eftersom korskusiner kan vara fördelaktiga som äktenskapspartner).

20231101.sv_9128_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

Kärnkraftverk är en anläggning för produktion av elektricitet med hjälp av kärnkraft. Energikällan i ett kärnkraftverk kallas kärnreaktor eller enbart reaktor.

20231101.sv_9128_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

Kärnkraften erhålls genom fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används främst isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer. Vid fissionen frigörs energi i kärnbränslet som värmer upp ett kylmedium, oftast vatten, så att ånga bildas antingen direkt som i en kokvattenreaktor eller indirekt via en ånggenerator som i en tryckvattenreaktor. Ångan används för att driva en turbin, kopplad till en generator som producerar elektricitet. I likhet med andra sorters kondenskraftverk som använder fossila bränslen eller biomassa kan endast högst hälften av inmatad värmeenergi omvandlas till elektricitet. För kärnkraftverk är verkningsgraden i allmänhet cirka en tredjedel.

20231101.sv_9128_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

Kärnkraftverk förbrukar kärnbränsle, vanligtvis uran, vilket är en ändlig resurs, och kärnkraft räknas därför inte till förnybara energikällor. Till skillnad från fossila energikällor som kol eller naturgas producerar dock den energialstrande reaktionen i ett kärnkraftverk inga växthusgaser, medan vissa utsläpp sker vid uranbrytning, bränsleproduktion, uppförande av kraftverket med mera.

20231101.sv_9128_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

FN:s klimatpanel (IPCC) har visat att kärnkraft släpper ut 50–100 gånger mindre växthusgaser än fossil elproduktion, ungefär lika mycket som för vindkraft och något mindre än utsläpp från elproduktion med solceller. Kärnkraftens utsläpp kommer framförallt från uranbrytning, medan solcellers utsläpp framförallt kommer från olika moment i tillverkningen.

20231101.sv_9128_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

De flesta kärnkraftverk i världen använder vanligt vatten som moderator och kylmedium, och är antingen av typen kokvattenreaktor eller tryckvattenreaktor. Även andra typer finns såsom grafitmodererade reaktorer i bland annat Ryssland och Storbritannien. Den olycksdrabbade reaktorn i Tjernobyl var grafitmodererad med vatten som kylmedel. Det finns även grafitmodererade reaktorer med gas som kylmedel, till exempel AGR i Storbritannien. Tungt vatten kan också användas som moderator, något som en gång var den svenska linjens bärande idé och fortfarande används i Kanada i deras tungvattenreaktorer av CANDU-typ. Fördelen med dessa är att de kan använda icke anrikat uran. Det finns även reaktorer som kyls med till exempel flytande natrium och därmed kan arbeta vid högre temperatur. Detta innebär en högre verkningsgrad hos reaktorn men ställer större krav på reaktorns konstruktion.

20231101.sv_9128_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

Allt efter anläggningarnas ålder brukar man tala om skilda generationer. En anläggnings karaktär bestäms i huvudsak av dess reaktortyp. De äldre som i dag är i produktion hör till den andra generationens reaktorer, medan den tredje generationens reaktorer är moderna anläggningar, som fortfarande nybyggs. Den fjärde generationens reaktor är i olika stadier av forskning och utveckling och de första bedöms kunna vara i kommersiell drift före 2030. Antalet olika reaktortyper kan delas upp på flera sätt:

20231101.sv_9128_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

Den samlade elektriska effekten på världens kärnreaktorer i drift är 394 467 MWe. Reaktorer under konstruktion summerar till 53 870 MWe. Permanent stängda summerar till 90 443 MWe.

20231101.sv_9128_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

Till ovanstående kommer också flera forskningsreaktorer, också i länder som inte har någon kommersiell kärnkraft (som t.ex. Norge).

20231101.sv_9128_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk

Kärnkraftverk

1896 upptäcktes radioaktiviteten av Henri Becquerel. Det var genom en tillfällighet han upptäckte att uran sände ut en ny typ av strålning, när han gjorde studier om röntgenstrålning.

20231101.sv_8378_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Gäddan är en fin matfisk men eftersom den är svår att fiska kommersiellt har den mindre betydelse som handelsvara. Under åren 2006–2011 tog svenska yrkesfiskare upp mellan 32 och 47 ton gädda per år.

20231101.sv_8378_10

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Ett populärt tillagningssätt är paté. Den kan också kokas och ätas med pepparrot, så kallad pepparrotsgädda, eller stekas, exempelvis panerad i ugn i rikligt med smör som klickas på ryggpartiet, så kallad ugnsgädda. I Europa, utanför Norden, anses gäddan vara en mycket exklusiv matfisk.

20231101.sv_8378_11

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Stor gädda i mindre vatten bör värnas, då mångfalden av fiskbara arter kan behållas. Predationen som de stora gäddorna utövar förhindrar att de relativt mindre gäddorna blir för många. Därför bör gäddor över 3 kg i regel sättas tillbaka eftersom de ändå inte är bra matfiskar och hämmar gäddproduktionen så att gäddan inte tar överhanden.

20231101.sv_8378_12

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Förr i tiden "sköt" man gädda. När gäddan lekte på grunt vatten avlossades ett hagelskott under fisken, som då bedövades. Metoden är idag förbjuden. Det förekommer begränsat yrkesfiske med sax och med ryssjor under leken.

20231101.sv_8378_13

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Enligt studier som under fem års tid ägt rum på högskolan i Jönköping är gäddan den enda bland gäddartade fiskar som både ätit föda och förökat sig i akvarium.

20231101.sv_8378_14

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Det finns gamla berättelser om så kallade krongäddor, vilket skulle vara en gädda med resterna av en rovfågels, vanligtvis fiskgjuses, klor och skelettpartier fastväxt i ryggen efter fågelns slagförsök. Gäddan ska ha dragit ned fågeln som då suttit fast i fisken och drunknat och sedan långsamt förruttnat och upplösts. Det finns inga trovärdiga observationer av en sådan krongädda. Idag används begreppet krongädda om gäddor som fångas och som har ett gammalt fiskedrag i munnen.

20231101.sv_8378_15

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Namnet "gädda" har sitt ursprung i det fornnordiska ordet gaddr, som betyder spik eller spets, och syftar på dess tänder. Samma härledning har engelskans "pike" som betyder pik och franskan "brochet", bildat av broche, vilket betyder brosch eller nål.

20231101.sv_8378_16

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

Den globala populationen av gädda är inte hotad och kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN. För att skydda gäddan i Östersjöregionen är det sedan april 2010 i Sverige endast tillåtet att ta upp högst tre gäddor per dygn och fiskare. Dessutom måste gäddan vara mellan 40 och 75 cm för att få tas upp, övriga ska sättas tillbaka. Vid ostkusten hotas gäddan i yngre stadier även av födokonkurrens från storspigg och man har kunnat se att i områden med mycket storspigg finns det lite gädda. Tillståndet för gäddan i Sverige bedöms årligen i SLU:s publikationen "Fisk och skaldjursbestånd i hav och sötvatten - resursöversikt". Sportfiskeföreningen Svenska Gäddklubben värnar om denna fisk. Ett sätt att öka lokala populationer av gäddor i Östersjön har varit att restaurera våtmarker dit de vandrar för att leka, så kallade gäddfabriker.

20231101.sv_8378_17

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4dda

Gädda

I Kalifornien, USA, försöker myndigheterna helt rensa ut alla gäddor i sjön Lake Davis, eftersom den kategoriseras som en främmande och invasiv art. Den stör bland annat det lokala fisket av regnbåge och den tillhörande ekonomin. Hittills har 65 000 gäddor tagits upp.