Datasets:
Riksarkivet
/
cleaned_Diachronic_swe

Dataset card Viewer Files Community
1
flatten_chunked_text
stringlengths
1
33.5k
– Under andra omständigheter skulle det varit mig kärt, ja, till och med smickrande. De hvita följde efter honom. Men jag säger: att blekansiktet kommer likväl med tom hand och vill att Oneidas skola fylla den åt honom, ty de flesta af de engelska krigarna och deras bundsförvanter ligga redan slagna, deras makt är bruten; oneidas skulle beträda krigsstråten, för att åter förhjälpa dem till rykte och anseende. Efter en längre språngmarsch kommo de in på skogsmark och sedan de där framträngt ännu en temligen lång sträcka, kunde de på afstånd höra ett svagt vattenbrus. Vi skola, då vi i det hela äro blott fyra man, vara så kloka, som någonsin är möjligt, i vårt sökande, men det fallet kunde inträffa, att vi måste klappa huronerna på pälsen och det kan leda till stygga sammanstötningar. – Nå, sa ’ pappa Snäll, ni kan skatta er lycklig. Sachem drog några bloss därur och räckte därpå pipan åt Björntass, som räckte den till den efter rang och värdighet närmast sittande höfdingen, tills slutligen alla höfdingarna och krigarna i kretsen hade fullgjort denna ceremoni. Till lycka för den sårade Franz kom fru Snäll med en läskedryck, för att bjuda skyttarna förfriskning. utbrast Franz och spärrade upp ögonen, men tillika kom det något humor öfver honom. Addy kände på det af den lömska kulan genomborrade bröstet; det goda trogna hjärtat stod stilla. Franz gick som en räf, hvilken vill smyga sig på sitt byte, i en vid halfcirkel omkring bordet, svängde därefter in, så att han kom att se den nye gästen rakt i ansiktet och stälde sig därefter bredbent framför honom. – Men då måste ni först vara läkt, menade kvartermästaren. Flinke Bäfvern var emellertid icke böjd för att låta sig nöja med denna iakttagelse. – Vill blekansiktet säga oss, hvari fördelarna bestå, som våra broderstammar hafva uppnått eller skola uppnå? Orörlig satt Addy där med bössan på armen, lyssnande uppmärksamt ut i natten.
Arga påfrestade ansikten blev hans sista minne av det hela, trots att han uppenbarligen lyckades ta sig hem innan någonting inuti honom brast och han ramlade, badande i svett, på betongtrappan som ledde från torget upp till skivhuset där Kerstin på väg hem från skolan tillsammans med en klasskamrat hittade honom och, i tron att han var full precis som alla andra som passerade hade trott, drog med honom till entrén och hissen. Ge honom flaskan, sade Plutten. Vafan. frågade Dan. Inte undra på att det är dyrt. Tillsyn kontra förtroende. Vid Humlegården stannade de ett ögonblick. Jag har inte engagerat mig i det här u-landsarbetet för skojs skull. Jag är sjuk. Jag gjorde det jag sa jag skulle göra. Johan vände sig mot henne. Rätt som det var, sade han. Han som var med dig. Överhettad ånga stormade genom piskande svavelvindlingar. Hur är såret? Gör dej ren så sticker vi. Vad gjorde jag däruppe vid klippan, jag tittade över för att se. Ett. När hon rörde vid hans ansikte hade han tagit i hennes fingrar och hållit kvar dem, känt huden lika sträv som hans egen, köttet lika sprucket och svullet. Edi, femton då, var redan hängiven åt tillämpad företagsekonomi, skolkade systematiskt från skolan, tog tunnelbanan in till stan där han stod och hängde vid Sergels Torg, såg på medan unga ligister sålde vad de snattat från affärerna i city. Det finns väl inte nån toalett här? Ta dig i brasan! En del i en egendomlig kommers. Han knäppte upp manschettknapparna och vek upp skjortärmarna över de välutvecklade armmusklerna. Just nu är det ju bara barnprogram. Det var ett av skälen till att han hade så många järn i elden. Sådärja. Innan du kommer närmare är det lika bra jag talar om vad som hände. Du, kan jag få lite jämförelsedata på Dan undertryckte lusten att fråga om det var före eller efter den sköna upplevelsen på Gärdet hon hade sagt detta. Frisk och ren mellan benen. Smärtan högg till genom Dans skuldra och stack längs armen. På så sätt kunde man säga att själen är oförgänglig. Jag är läkare. Ja, sa jag. En svag polarvind började röra sig genom landskapet, och avslöjade obevekligt luktspåren efter varmblodiga smådjur.
Vännen WILHELM PETERSON-BERGER. har kräfts en särskild egenskap större än kons­ ten att föra ritstift och pensel — konsten att för­ stå människohjärtat — isynnerhet sådant det klappar i s venska bröst — förmåga n att med sol­ skenet ur sin egen själ öppna väg till andras. ) ag är inte säker på hvad den guden hette, som gaf Carl Larsson den dyrbara faddergåfvan, men jag misstänker, att han var gift och hade många barn. Visst är att C. L. väl förvaltat sin sol­ skensskatt. Därmed har han fröjdat oss alla. Måffe så förblifva länge än. — Den varmaste sommarsolen dalar senast. OSVALD SIRÉN. * KÄRE CARL LARSSON! Det är med stor glädje jag sänder min lyckönskan genom Idun. Publiciteten ger den en glans, som eljes uteblifvit, men dess hjärtlighet har åtminstone inte behof af något plus! MARIKA STJERNSTEDT-NORDSTROM. * * SÄ MYCKET ATT SAGA DIG, SOM KONSTnär och som vän, så mycken varm tack för hvad Du gifvit genom Din konst, från Vignetten till freskon, från ungdomens bokillustrationer till de sista etsningarne, och genom Din personlighet så­ dan Du låtit den träda emot oss i bild och skrift och lifslefvande i hjärtlig och vänfast umgängelsell De få raderna här förslå ej till mer än en kort och enkel lyckönskan: Må det solsken, hvarmed Du värmt och vederkvickt oss andra, alltjämt lysa Din e gen väg, in i sena kvällen! Din AXEL L. ROMDAHL. KÄRE CARL LARSSON! Som något af en Andersensk saga före­ faller mig Ditt lif, Du lille fattige stockholms­ pojke, som bief en så stor konstnär och en så afhållen man, om hvilken man i sena tider skall säga: i sin konst som i sitt lif var han glad och god, som människan skall vara. HJALMAR SÖDERBERG. * 1AG TACKAR CARL LARSSON AF HJÄRTAT för hvad han gjort och gifvit oss svenskar på konstens och lifvets områden.
Om aftonen förtärde han endast en kopp ölsoppa, och vaktmästarna begynte därefter att afkläda honom. Han dolde sin häftiga sinnesrörelse så skickligt, att de endast trodde honom vara trött, och när de lyfte peruken från det kortklippta och mörkbruna, något vågiga håret och han med sin skjorta steg upp i den stora sängen, såg han ut som en liten flicka. Hunden Pompe kröp upp vid fötterna, och nedanför sängfoten sattes ett tändt ljus i ett med vatten fylldt handfat af silfver. Konungen var mörkrädd och det hade därför blifvit bruk, att dörren lämnades öppen till det yttre rummet och att en page eller lekbroder där tillbragte natten. I afton tillsade dock konungen med bestämdhet, att dörren hädanefter skulle stängas. Först när vaktmästarna hörde detta, begynte de undra och oroas och märkte att han var upprörd till sinnes. – Ah bah! – brummade gamle Håkan, trotjänaren från faderns dagar, hvilken envist fortfor att behandla konungen som ett barn. – Hvartill skall det nu tjäna? – Det skall bli som jag sagt, – svarade konungen. – Och från och med i morgon är inte heller nattljuset behöfligt. Vaktmästarna bugade sig samt gingo baklänges ut ur sofkammaren, men när Håkan tillslöt dörren satte han sig utanför på tröskeln. Han hörde hur konungen vände och kastade sig i bädden, och när han slutligen sträckte sig upp till nyckelhålet, såg han otydligt i dagern från nattljuset att hans unga herre satt upprätt i sängen. Nattblåsten brusade och rasslade ute på slottsterrassen och i Karlbergsparkens lindar, men inomhus var det redan tyst och stilla. Dock tyckte sig Håkan till sin förundran urskilja en dämpad, nästan hviskande människoröst och till och med enstaka ord. Han blef uppmärksam och lyssnade. Då hörde han, att konungen med halfhög stämma uppläste den bön, som han hade lärt sig att bedja i sin tidigaste barndom. – Lär mig att styra mig själf och att icke genom smickeraktigt tal förledas till öfvermod och egensinnighet och därmed fela mot den aktning, jag är skyldig både Gud och människor.
Hon kande det bittert, skref hon i anledning af denna bok, att behofva vittna mot sitt land, men pb sainma g h g fann hon det vara en kristlig plikt att soka vacka till lif den forlamade ratbliiinslan hos sitt folk. Efter det anstriingande arbete, som utarbetandet af denna bok. kriifde, anknde som ett ljufligt budskap om hvila och ro en uppmaning till ' mrs Stowe frin slafemancipationens viinner i England om ntt komrna tif~er till dem for att sjiilf pliidera de fortrycktas sLak I siillslcap med sin man och ett par af sina barn foretog mrs Stowe pB v&ren 1853 sin forsta res,a till England; det blef dock ej den sista, ty annu tvenne ginger besokte hon sedan Europa. Be-. soket i England blef ett formligt triumftbg. Hvar hon for fram anstiilldes fester, banketter och moten till den amerikanska forfattarinnans & ra. Lorder och ladies, forfattare, vetenskapsmBn och larda tiiflade om att f & gora bekantskap med den lilla anspr&kslosa professorsfrun, som rorde sig bland alla dessa celebriteter med natnrba~: net.s otvungenhet och ett visst tankspridt behng, son1 var henng eget. Ofverallt 0rdnad.e~ otrentliga sympatimoten, till hvilka lnrs Stowe var inbjuden, och dar hon blef foremRl ' for stora o~at~ioner. N~ztioilalinsamlingar gjordes for att uppmuntra slafvarnas sak, och stora suminor stiilldes till hennes forfognnde. Bref, bjudningar och sympatiskrifvelser regnade in frin alla hill och hon ofverhopades n e d giifvor. Bland dessa senare torde for lnrs Stowe varit dyrbarast, den hon erholl af hertigiman af Sntherland efter ett sympatimote i demas slott, Stafford House. Gbfvan bestod af ett armband af massivt guld i form af en slafs fotboja.
att jag fått peninger af honom, så will jag plichta som en skälm, det jag beder måtte protocolleras. Han måtte då bewijsa mig att jag fått peningerne af honom. ProRector: det måste han giöra, och fa i söka honom för rätta när i willja, men Kroken holler sig wid eder, och bör hwar söka sin man. Jag frågar eder både ännu tridie reesan, om i hafwen något emot Krokens praetensioner, eller om i kunnen gifwa oss något förslag, huru han skall kunna blifwa betalt på annat sätt, än att i fullgiöra eder assignation. Unon.: Intet bör jag allena betahla om så är. Parterne afträdde. Sedan discurerades om saken, och kunde rätten intet annat finna, än att Jacob Anderson är så wäl Krokens man som Unonius, aldenstund han lijka med honom underskrifwit assignationen, och det såsom cautionsman, emädan Unonius ellies icke bekommet dhe matwaror, som han låtit nedföra, uthan Kroken welat taga dhem tillbaka. Sententia: Emädan Unonius hafwer assignerat Larss Anderson till Erich Boye, och Jacob Anderson samaze assigna//on underskrifwit såsom cautions man, effter Unonius ellies icke blifwit trodd, mindre hans assignation godkiändt; men Boye icke accepterat assignationen, ty pröfwar rätten skiäligit, att Unonius och Jacob oktober - 12 oktober Anderson effter samme sin assignation skole betala dhe 194 dr 8 öre kopptfrmit som Larss Anderson hafwer att fordra, och gifwa honom interesse 6 pro cento om åhret, ifrån den tijdh assignation är upwijst hoos h. Boye, nembl. ifrån wären 677. effter som Krook sielf warit wållande der till, att den förr icke är praesenterad. Hwad öfrigit befallningzmännen hafwa att praetendera sin emillan eller hoos någon
Hvarför? Succès ' n låg under fötterna; Ni ville inte ta upp den! Vänl Jag lät förstora den, och den befanns vara det hittills bästa porträttet som Ni och andra tagit; som pose, teckning, uttryck. Eder originalplåt, som kom bort blef återfunnen, trampad på golfvet, men oskadd. Aug Strindberg. Nu låter jag förstora den i flera exemplar. Kom och se! H. H.
2. Som en drifvans snö, som ett skum på sjö Som en hvitklädd mö står vår hägg i blomma Som en aftonfläkt, när som sol är släckt Är så ljuf hans andedräkt 3. Oh huru långt ifrån ryker stridens dån Och en storm med hån öfver hafvet brusar I vårt lugna bo, där är hopp och tro Där är blomsterdoft och ro 4. Hela skogens makt i sin sommarprakt Här kring oss på vakt med gevär på axeln Och vår fältmusik, den är skön och rik Fågelsång i skog och vik 5. Och vårt lilla krig mellan dig och mig På den gröna stig är ett krig med kyssar Och det är vår sed, när vi sluta fred Ger vi lilla hjärtat med 6. Säg, vill du därvid byta bort vår frid Mot all kif och strid som i världen väckts? Will du öm och from mot all rikedom Byta bort vår hägg i blom? 7. Wän, oh säg ej mer, att vår sol gått ner När den skönast ler, lifvets korta glädje Oh så viska att våra hjärtans skatt Är en doft i sommarnatt 8. Du mitt hjärtas vän, solen sjunker men Hon når upp igen öfver gyllne vågor Och vårt lif förgår men vår kärlek slår Åter blom i efvig vår Lugn hvilar sjön 1. Lugn hvilar sjön Kring berg och dalar Sig solen sänker mild och varm Nu stridens röst ej mera talar Han slumrat in i skogens barm 2. Lugn hvilar sjön Re'n aftonvinden Till ro sig lägger ner vid ön Mång tusen stjärnor jag tindra såg Som lyste seglarn på mörkblå våg 3. En liten stjärna jag tänkte då Ett ljus om natten för seglarn är Så vill jag lysa min älsklings spår Och bli hans stjärna hvarhelst han går 4. När allt på jorden blir tyst och kallt Jag vill för honom då blifva allt Hvarhelst han färdas, hvarhelst han går Mitt hjärta öppet för honom står 5. Nu är det midnatt för länge sen Min lampa slocknat, jag är allen Med tårat öga och bruten röst Hans namn jag hviskar förutan tröst 6. Farväl, min älskling, lef glad och säll Njut lifvets glädje till senom qväll Förglöm ej vännen med aldig själ Som ömt dig hviskar farväl, farväl A. V. Carlsson den 15/2
Skulle den där lägenheten kunna tillhöra en tredje part? Han sänkte fundersamt huvudet. Jag vill att du går bort till Reed Cottage. Han frågade mig hela tiden om det var okej, om det var säkert att hans namn inte kom upp på anslagstavlan. Det hade varit sommar den gången, en eftermiddag med dallrande hetta, när vi suttit nere bland vassruggarna och det enda ljud som hörts var gyttjans ploppande och hans röst när han sa: var alltid beredd på det värsta. Morgondimman låg över landskapet i ett fuktigt dis. Han skakade återigen på huvudet fast lite mindre övertygande den här gången. " Inte här. Han hade öppnat slussen. Ja, han hade det framför sig på skrivbordet. " Menade hon allvar? " " Nej. " " Men jag förstår inte riktigt varför inte polisen har följt upp det här. " Men så blev det tyst och, ja ... Jag kastade en blick på mitt armbandsur fast jag visste vad klockan var. " Vid uthuset. " I hennes fall trodde jag det hade med översvämningen och Charlies tillstånd att göra, men senare ... Och Graces bil. " Hon var mycket engagerad i lokala aktiviteter. Han ruskade på huvudet och verkade egendomligt uppjagad. Hon klädde sig gärna i tweed, som om hon gått till ett av de finare modehusen och bett om en kvinnlig version av Edwards garderob, och ändå tycktes den lantliga stilen bara understryka det egendomliga i hennes make up. " Nej. " Det hade han ju ingen rätt till, ingen som helst rätt. " Vad är det farmor gillar, va? " Säger bara att han är upptagen, punkt slut. Det verkar nästan som om de visste om ... " Jag kunde faktiskt inte komma på någonting som de kunde ha gemensamt, fast det hade förstås aldrig avhållit folk från att dras till varandra. En bil var ett absolut måste i vårt arbete för att vi snabbt och enkelt skulle kunna ta oss till olika polisstationer sent på kvällen, för att inte tala om avlägsna rättssalar under dagens lopp. " Nej, nej. Alla brottmålsadvokater sysslar väl med bedrägerier. Jag förstod att det här med London skulle komma att ligga mig i fatet. Det blev tyst en stund. Will hummade misstroget. " Åh ... ja, det är de där gallstenarna. " " Det är en slipad jävel. " Det var vad jag tyckte också ", försäkrade han genast.
Kanske värkarna lugnar ned sej? Men eftersom det hände nu kunde det vara intressant att diskutera frågan utifrån ett ansvarsärende. Jag insåg att vi i vården här har mycket att lära. Kvinnan skulle inte flyttas. Till skillnad från händelser som denna, som medför att tilliten till överordnade naggas rejält i kanten. som tillkallat barnläkare, att det här är sådant som händer och nästan alltid hänt på kvinnokliniker (att foster visat livstecken). Kände ett enormt stöd De var direkt efter en traumatisk upplevelse inriktade på » debriefing » Visst tror jag att man i skrivbordssituationer och i efterhand kan få fram fina förslag till lösningar på svåra situationer av den här karaktären. Jag tjänstgjorde i början av ST-utbildningen på en kvinnoklinik och var, när händelsen inträffade, primärjour; Men hur är det med arbetsgivaren och dennes övergripande ansvar för arbetsmiljön? Jag fick en känsla av att jag var » blödig » Myndigheter tillkallades för att se över rutiner, de har en sakkunnig, likaledes ansvarig för att endast patienter över viss graviditetsvecka kan remitteras. » Kunskapsbanken » när det gäller situationer där underläkare inte känt det stöd de önskat tror jag är oändligt stor. Det har de gjort tidigare. Vi måste alltså börja med oss själva, förmodligen redan under utbildningen. Att vara med vid förändring och känna den utveckling som leder till att alla växer av själva situationen - det är enormt och stort. Det var inbyggt i systemet, även för cheferna. Därför orkar / kan de inte ta ansvaret fullt ut och de känner inte grunderna för att ge ett basalt terapeutiskt stöd. Att själv be om detta kan vara ett stort steg. Kände mig » blödig » Raskt infördes nya rutiner, nya PM skrevs. Aldrig faller det den mer erfarna in att erbjuda sej att komma. Kontakt togs med erfaren bakjour då kvinnan ånyo började få ont. Tillsammans med nyförlösta?) Min erfarenhet av en sådan här situation är starkt begränsad. Hon hade under det föregående dygnet haft smärta och man hade då försökt hämma värkarbetet. Om detta uttalade man sej gärna massmedialt. var inne på min trettioandra jourtimme på 3 dygn med 24 timmars vila. Allteftersom tiden går grumlas emellertid medvetandet och minnen förvanskas, ibland till den grad att de uppgifter man vågar (orkar) ta fram och ventilera, oftast är sådana där man själv framställs i gynnsam dager - » det där klarade jag av utan hjälp, trots att bakjouren var ointresserad » etc.
Då mannen förvånad reste sig upp, varseblef han plötsligt en björn, som i närheten af en stor stenmur gripit en get. Hon var ung, hon kunde behaga. – Har jag ej lyst som ett ljus för min församling? Domsalen för assisrätten är liten, men hållen i en ren och allvarlig stil. Rothe från Hannover skaffade sig ett orimligt minne. mördaren Peace, dömdes 1879 till döden i Leeds. Han var dyster och upprörd och stötte häftigt ifrån sig sin mätress, som skyndade emot honom och ville omfamna honom. – alltid klar, min gosse! ” Jag blickade öfverraskad mot dörren. En tapper flicka. Talaren var en kort, bredaxlad man med rundt hufvud och små, genomträngande ögon. – ” Hvad sade de då? ” – ” Det vet jag icke ”. Högaktningsfullt Då han varseblef dem kastade han dolken ut genom fönstret, lade armarne i kors, gick de ankommande till mötes och sade: Jag har nyss dödat min hustrus älskare. Men det tycks, som ditt hjerta är hårdt som ett pressjern. Men då mordet skulle utföras, greps mannen af samvetsagg, uppsökte det tilltänkta offret och bekände allt för honom. Sedan domstolens ordförande med fullkomlig opartiskhet sammanfattat allt, som blifvit anfördt från begge sidorna, drog sig juryn tillbaka för att öfverlägga. Alla fruntimren å balkongen sjönko, vanmäktiga af fasa, ned på sina knän, endast Lucretia stod upprätt, med den rykande pistolen i sin hand. Men med tillhjelp af några banditer från Abruzzerna, med hvilka han stod på förtrolig fot, lyckades han undkomma. Öfverilning. När de sedermera, efter en half mils färd, hunno upp till Bergsängsbackarne, lät konungen vagnen stanna, och berusad af den härliga utsigten, utbrast han: ” O, visst var det här, som djefvulen frestade vår herre! ” – ” Nej, ers majestät ”, inföll Schröderheim, ” det var ett par fjerdingsväg längre tillbaka ”.
Då hade det kunnat gå illa. Vattnet virvlade och brusade förbi som vanligt. Bara över sommarn. Mirran blev sömnig av att ligga där och titta. Ser ut som om han spanar på Ängagården. Men det var en rar pojke. Såg sig undrade omkring. Men den där gången när vi stod här och gjorde sockerkaka och du sa att han haltade, den gången begrep jag. Nog tror jag du vet var Anton håller hus. Den här flotten var ganska gisten, sa han. Det var alldeles tyst. Varsamt och med känslan av att röra vid en märkvärdighet lyfte hon upp den tunga boken och lade den över sina knän. Och nån hade rört om i lådorna i chiffonjén, och det var inte jag! Kan du tänka dig det? Där gick han alltså ut, började Myran efter en stund. Och dom där luckorna. Okej då. Jan Myrens och Mirjam Blomberg. Plötsligt stannade hon upp framför en ståtlig grav, större och förnämare än alla de andra. Mormors berättelse andra kvällen Hur gick det sen då, mormor? Febern rasade i kroppen på'n. Du har främmande! I vänstra hörnet, strax nedanför sockeln låg några blommor som hon kände igen. Du blev bekant i alla fall. Sakta och försiktigt passar han på att dra fötterna ur träskorna och ljudlöst skjuta dem in under soffan. Det blev inte så. Gulliga gamla mormor! Nedanför fanns en avlång blank platta som var alldeles slät. Försök och res på dig, får vi se om nånting är brutet. Hon såg egendomlig ut. Bära i trappan och allting. Rune Freij heter jag. De har fått kalvko hos Larssons och Märta har skickat - till en kalvost. Mitt på golvet står ett stort, runt bord. Men Anton tycks inte märka henne alls. Ljusstrålen famlade över väggen, fram och tillbaka, uppåt och nedåt. Okej, sa Mirran. Mirran svarade ingenting, men steg ner från soffan och gick och satte sig på en stol. Runtomkring satte mormor det där gröna som doftade så starkt. Mormor tystnade, lade ifrån sig sticksömmen och reste sig från soffan. Och Mirjam - ja, hon är ju av hans eget blod, det är hon. Visst får du ta cykeln om du vill, sa mormor. Nils går fram och skriker i örat på henne: Karin, det har kommit storfrämmande, ser du väl! Ingenting hördes.
iiiicler clennt.~ rika meclk5n~lns oin \ 4rclnncl: det missl~aiicllacle, t b l i p t 131: ~1; 11; x bl.oini: naii, soin f Ar vissna i sollinscl j iiret, clen ovarst~111 skenet, saviil som de liclaiide iniiiiniskob,zi.~~eii, Iivilka ii-iH.ste I~5r: i .lifvets tiinga och hetta. eller kriifva siittvisa för clein soin necltranipas af oriittfiirdiglietei-i, fruktar författariiman icke att gripa iifveii till satirens l~vassa vapen. och meclvetanclet af att ocksrol 110n sjalf & soin kvinna hör till cle i sainliiillet riittslösa, har clS iblsi-i.cl gjort satireiis hvassa klinga tveeggacl a. Högst - p~d~. «ic~e iix cl.eiinri fru Runebergs kritiska li9llning till tidens uppfattning af .kviniiaii som iiidivicl och social personlighet. I3on \ - ar viil i detta afseende p8verliacl af Al~iiqvist, Fredrika Rremer och andra saiiitida fr.ilietsf&rkuiiiiare, men af mycket; if Iieimcs uttal.,znclcn, ~dviid t~: yckta soni i breffoi: iii, fraiiigA-r huru sjiilfstiii-i.cligs och fi:: ~i.i-isynt: ~ hennes t i ~ i 1. 1 betriiflande ~~ kvinnans stiiUning voro. Ari~tatul iniian ens orclet] <vin nofriigan ingiitt.
# 106 Thy for thän skuld at thässe siälin gik ey aff världinne mz dödhelike synd oc hafdhe gudhelikin kärlek är hon wärdh at ingaa j himerike nar hon är rensadh som tilbör Domarin suaradhe thy mädhan jak vplät thit vndirstand oc jak lät thik see sannindina lius oc rätuiso Sigh ahörandom thom som mik thäkkis hulkin thässa siälina rätuisa skal vara Diäfullin suaradhe at hon skuli sua rensas at ey är een smitta j hänne, thy at än thot hon är thik tildömd mz rät tho är hon än oren ok ma ey koma til thin för än hon är rensadh Nw thy at thu domare spordhe aff mik spör iak ok ämuäl aff thik huru hon skal rensas ok huru länge hon skal j minom handom vara Domarin suaradhe thik biudz diäful at thu skalt ey inga j hona oc ey inswälgha hona j thik vtan thu skalt rensa hona til thäs hon vardhir reen ok osmittadh thy at hon skal thola pinonna äptir thy hon syndadhe Han syndadhe thräfallelica j syninge, thräfallelica j hörslenne oc threfallelica j hannaninne Thy skal han thräfallelica pinas j syninne Först skal han siäluir see sina ledho synde Annantidh skal han see thik j thinom rädhelica skapnadh Thridhiatidh skal han see andra siäla ysäld oc rädhelico pino Samuledh skal han thräfallelica pinas j hörslinne Först skal han höra rädhelikit ve thy at han ville höra sit eghit loff ok rossn oc världinna lustelikhet Annantidh skal han höra ryghelikit diäflanna roop oc gab Thridhia tidh skal han höra obrygdhilse oc hadhuetilse oc otholica ysäld thy at han hördhe lustelicare oc hällir världinna godhuilia ok älskogha än gudz
Allt hvad Sveriges litteratur äger att framvisa såsom frukt af en så begåfvad andes tillvaro, inskränker sig – med undantag af en under hans lifstid utgifven akademisk dissertation – till en efter hans frånfälle utgifven liten bok; men om hvilken icke dessmindre gäller fullt, hvad Tieck i sitt företal yttrar om samlingen af Novalis’ skrifter: att den för befryndade läsare är begagnansvärd ”als ein Buch der Erweckung und Andacht, als Texte zu Reden, Abhandlungen und Predigten, als ein Buch, das viele andre Bücher und Bemühungen erst verständlich, wenn nicht gar unnütz macht.” Det är den Bortgångnes redan ofta åberopade skötvän, som åt fäderneslandet skänkt dessa ”Minnen af Ernst J. F. Kjellander”, tryckta i Stockholm 1842 hos den såsom goda böckers nitiske förläggare vidtfrejdade Häggström. Utgifvaren har ordnat dem i trenne afdelningar: I. Dikter; II. Philosophiska Uppsatser; III. Bref. – Förbehållande mig att framdeles bifoga en i vetenskaplig måtto fullständigare karakteristik, går jag nu att för den större allmänhet, som (troligtvis) ännu känner den lilla anspråkslösa samlingen knappt till namnet, beledsaga mina här gifna antydningar med några få utdrag. Ur Dikterna. Bön. Mitt hjerta slår: i tårar ögat skälfver; Och trångt är bröstet, och för fullt det är. Så djupt, så mäktigt det inom mig hvälfver Ett dunkelt svall af känslor och begär. Till hvem då gå? I hvilket sköte gjuta Min ande ut och mina tårars flöd? Till hvilket bröst mitt hufvud stilla luta? I hvilken våg få svalka åt min glöd? Till Dig, Försonare! vill hän jag ila, Att bada mig i Ditt Bethesdas dam, Att vid Ditt hjerta, som Johannes, hvila, Och mina frågor sakta hviska fram. Ja, jag vill knäppa mina händer samman, Som droge jag min brudgum intill mig, Och fromt bekänna, hvad den heta flamman
Det är — som ofvan nämndes — såsom fru Alving i » Gengångare » Hedvig Winterhjelm helt nyligen uppträdt å scenen. V i d denna reproducering af en bland hennes glansroller har hon haft styckets författare själf bland åskådarne. Det bör vara af stort intresse att erfara, att Henrik Ibsen uttryckligen och i de mest afgörande ordalag betonade icke allenast konstnärinnans grunduppfattning af rollen, utan därjämte, och lika mycket, den fullt moderna realistiska framställningen i spel och diktion, fri från de » konstens regler », som i ett så modernt stycke som » Gengångare » icke skulle passa. Angående fru Winterbjelms uppfattning af rollen förklarade skalden uttryckligen, att hon » hade träffat hans egna innersta tankar och känslor » samt återuppväckt hos honom den ursprungliga stämning, hvari han skref stycket, och beträffande den framställningskonst, hvarmed detta skedde, yttrade han, att det var » den lifslefvande fru Alving, han hade hört tala och sett gå omkring » i detta hem, som han velat skildra. » Helt och hållet min fru Alving! » En betydelsefullare triumf kan väl en scenisk konstnärinna knappast fira. Hedvig Charlotta Forsman ingick 1866 äktenskap med den genialiske skådespelaren Frithjof Raa (död 1872 i Helsingfors) samt 1875 med norske skriftställaren Kristian Winterhjelm, och hon är med denne sedan 1883 bosatt i Stockholm. För sitt hem här — detta hem med D E S 3 atmosfer af af ideal lyftning, personlig älskvärdhet och husmoderlig gästvänskap — lef ver den framstående konstnärinnan, delande sin kärlek till och vård orn hemmet med kärleken till och vården om den stora konsten, detta sistnämnda ej minst ådagalagdt genom de elever — Julia Håkansson, Marie Mejländer, Georg Skånberg m. fl. — hon under de senare åren så framgångsrikt och lyckligt invigt i den nämnda konsten — den Torsslo \ v ' ska. Birger Schö / dström.
De hade hört om f ör­ lofningen i sta ' n och att man i dag fick komma och gratulera. Åter gratulation och omfamningar, och sedan vidtog ett allmänt pratande, så att det surrade i rummet och i tant Melléns hufvud. Hennes motstånds­ kraft var bruten, och hon lät händelserna ha sin gång. Harald ledde dem, han gick till och med ut i köket, talade om allt för Kristin och beställde kaffe. Kristin brummade nå­ got, men kom icke desto mindre snart in med den största kaffekannan och en väldig små­ brödskorg på brickan. Som alltjämt nya be­ sökande kommo, måste kaffet och småbrö­ den jämte sockret och grädden ofta fyllas på — den icke minsta pröfningen för tant Mellén, s om föriviflad såg hur mycket, som gick åt. Men hon teg, och Kristin sade till Dora, då denna en gång kom ut i köket för att ordna något med serveringen: " Lycka till, mamsell lilla! Den karlen vet då gudskelof att tas med frun. Aldrig har jag sett henne så spak, fast hon har sina små purpur igen. " Då Silfversvans gingo, bjöd rådmannen alla närvarande bekanta till s ig på supé nästa vecka för att fira " de nyförlofvade ", och han släppte inte efter, förrän han aftvingai tant Mellén ett matt samtycke. Den sista gästen hade gått. Harald tog Dora vid h anden, förde henne fram mot tanten och sade triumferande: " Jag sade ju, att jag skulle komma igen! " Men tant Mellén ut­ brast med en sista återstod af energi: " Blygs inte docenten att ännu visa sig för mina ögon, och du Dora, otacksamma barn, var med i komplotten! " — " Nej, hon var inte i n­ vigd, " försäkrade Harald. Dora knäföll, kysste med tårar i ögonen tantens motsträfviga hand. Harald föreställde nu tant Mel­ lén med eftertryck, att hon ju reda n erkänt förlofningen, och att folk skulle så mycket prata och undra och göra spe, om den ginge tillbaka och man komme underfund med hur det hängde ihop. Dessa skäl verkade näs­ tan öfvertygande.
Med den genomslagskraft multicenterstudierna haft kan man befara en risk för att patienter undandras en välbehövlig transfusion. Sverige har tidigare legat i frontlinjen när det gäller framställning och rutinmässig användning av blodkomponenter i stället för helblod. De randomiserades till transfusion vid ett trigger-Hb på antingen 80 eller 100 g / l. Bara när man räknade sjukhusmortalitet (35 dygns medelvårdtid) kunde man med obefintlig statistisk marginal (P = 0,05) säga sig ha funnit en skillnad till den restriktiva gruppens fördel. Mycket talar för att tiden är mogen att införa generell leukocytfiltrering i Sverige. Ett sämre utfall vid liberal transfusion sågs bara hos de yngre och mindre svårt sjuka. Dags för generell leukocytfiltrering Det finns en 13 år gammal författning om blodersättning (SOSFS 1991:14). Det medför bättre kvalitet efter längre tids lagring och mindre risk för immunologiska störningar och smittspridning. Det borde inte behöva sägas (men med tanke på den aktuella debatten är det nog bäst att påpeka) att också korrektion av anemi måste prövas om ischemi i livsviktiga organ kvarstår. Hit räknades då även patienter med hjärtsvikt och perifer kärlsjukdom. I resultatberäkningarna görs många subgruppsanalyser, men inga korrigeringar för multipla signifikanstest. Studier som säger sig visa att intensivvårdspatienter klarar sig lika bra eller bättre om Hb-värdet hålls på 70-90 jämfört med > 100 g / l ger en förenklad bild av verkligheten. Vi har länge kunnat glädja oss åt en högre kvalitet på blodprodukterna än i de flesta andra länder, bl a tack vare SAGMAN-blodet. När är transfusion befogad? Om ett bättre utfall skulle erhållas i den liberalt transfunderade gruppen möjliggörs en effektivisering av den omfattande och dyra eftervården genom att eftersträva ett högre Hb-värde. I andra sammanhang, t ex rädsla för strålning från bildskärmar, mobiltelefoner, radiomaster m m, tillämpas en s k försiktighetsprincip, och samhället accepterar ökade kostnader för att minska risker även när de inte är vetenskapligt bekräftade. Vid Hb 70 g / l krävs således fördubblad hjärtminutvolym för att upprätthålla en normal oxygentransport jämfört med vid 140 g / l.
Varför inte? Visar jag mig missnöjd, så blir jag löjlig, och visar jag mig inte missnöjd ... Så blir du ändå löjligare! Alltså: i vilket fall som helst. Likgiltigt således, huru jag ställer mig! God natt, mor! ELFTE KAPITLET. Det hade regnat i åtta dagar efter första försöket med drivgarnen, vilket avlupit utan annat resultat än en liten scen mellan de förlovade. Intendenten, som mycket väl visste, att ingen fisk var att få, då han med avsikt vilselett de unga, hade gått ner till stranden för att mottaga de hemvändande och därvid blivit titulerad idiot av sin fästmö, vilken var alldeles förstörd av nattvak. När båtkarlarne därvid grinat i smyg, hade assistenten, som fruktat en storm, gått emellan med ett skämt. Vid middagsbordet hade gycklet med det nya fisksättet antagit större dimensioner, och intendenten hade spelat djup förkrosselse, så att herr Blom flera gånger ansett sig skyldig taga honom i försvar på ett ytterst sårande sätt. Regndagarne hade sedan hållit sällskapet instängda, varvid ett ytterst intimt samliv utvecklat sig nere i damernas stuga, där assistenten infört bruket att läsa högt ur svenska skalder. Intendenten hade först hört på, men slutligen dragit sig tillbaka med förklaringen, att den svenska poesin vore skriven för konfirmander och damer och att han väntade, tills det komme en skald, som skrev för män. Han hade då vid gemensam omröstning förklarats opoetisk, varmed han var nöjd, då detta befriade honom från skyldigheten att vara närvarande vid seancerna. Regnvädret hade även kommit arbetet på kapellet att avstanna, och arbetarne sutto inne i stugorna och bjödo på brännvin till det kaffe de kunde erhålla. Kolportören, som icke kunde samla folket ute på backen, gick de första dagarne omkring i köken och ville läsa ur boken, men mottogs med likgiltighet och råkade i tvist med arbetarne, som mest voro fritänkare. Därpå hade han dragit sig tillbaka på sin kammare, förklarat sig sjuk och skickat efter kinapreparat hos intendenten, sedan hans butelj var tömd. Plötsligen hade han försvunnit och uppgavs ha rest med en ångare in till staden. Nu hade han aftonen förut återkommit till skäret, utföljd av en
Efter sammanträdets slut, som för övr i g t öppnats med uppläsandet a v prologen " Det dagas ", a v Elsa Collin, vidtog en angenäm sällskapsafton, varvid förevisades en tablå, " Drottning Margareta ", varunder upplästes de t v å sista kapitlen av Lnndegårds " Drottning Margareta ". Nyköpings F. K. P. R. hade den 2 nov. höll f r u E. Kleen föredrag i samma förening över ämnet " Mobilisering ". Oskarshanans F. K. P. R. hade den 27 okt. å. teatern anordnat en soark, som samlat fullt hus. Den inleddes med e n musikalisk avdelning, och dess senare del upptogs a v " Pennskaftets intervju ", i vilken v å r a hänsovne vittna om sin ställning till den kvinnliga rösträtten. Applåderna vor0 många och starka, och soarkn blev en given frsmgång. Vid det d ä r p å följande samkvä- met framförde fröken Wretman - fortfarande i Fredrika Bremcrs gestalt - föreningens tack till dess ordf., fröken I. L. Westeson, som inom kort avflyttar f r å n samhället, varjämte fröken W. som e t t bevis på föreningens tacksamhet u r Anna Maria Lenngrens hand fick mottaga denna författarinnas samlade skrifter, bundna i ståtligt pergamentsband. Simrishamns F. K. P. R. hade den 26 okt. uen stora tillfredsställelsen att kunna anordna e t t offentligt föredrag av jur. kand. f r u Anna Wicksell över ämnet: " Rösträtt för kvinnor ". Föredraget åhördes med största intresse, och efter dess slut anmälde sig flera n y a medlemmar till inträde i föreningen. Strängnäs F. K. P. R. hade den 2 nov. ancrdnat ett möte, varvid f r u E. Kleen höll föredrag över ämnet " Mobilisering ". 30 nya medlemmar ingingo i föreningen. Torrskogs F. K. P. R. hade söndagen den 20 okt. Bägge föredragen mottogos med stort bifall och var det glädjande att så många m ä n och kvinnor av olika åsikter hade infunnit sig till denna föreningens första tillställning. Lokalen uppläts av Torrskogs Södra B.
Något, som styrkte dem, var nog det, att det följde anseende med att föra en sådan strid. Folk tyckte om att se, att de inte lät sig fördrivas, och när bonden från Bredane gick fram i en folksamling, var det alltid någon, som vände sig om för att se efter den, som hade kraft att hålla ut bland flygsanden. Men för hundra år sedan, då kampen mellan människan och sanden pågick som ivrigast, såg det på en gång ut, som om sanden skulle få övertaget. Bonden i Bredane dog plötsligt i sina bästa år, och sonen, som han lämnade efter sig, var inte mera än femton år gammal, så att han kom under sin mors förmynderskap. Det var således hon, som nu skulle föra striden mot sanden, och fastän hon dittills hade skött sig väl, var det ingen, som trodde, att hon hade nog uthållighet för att övervinna en sådan fiende. Sonen hette Sigurd. Till utseendet bråddes han på modern, som var ljus och vacker. Han tycktes ha ett lätt lynne av naturen, men så länge som fadern levde, hade denne givit honom del av alla sina bekymmer, så att han hade blivit väl mycket nedtryckt och var alltför allvarlig för sin ålder. Han och modern var goda vänner. De var ense om att de skulle försöka att hålla sig kvar på Bredane och inte visa sig sämre än de förra ägarna.
som utbytbara. Han poängterade att ett läkemedel som godkänts som ett generikum inte nödvändigtvis betraktas som utbytbart även om det är normalfallet. Inte heller mindre skillnader i indikationstexter, eller avsaknad av vissa förpackningsstorlekar anses hindra utbytbarhet. Hellre fria än fälla. När den nya läkemedelsreformen träder i kraft i höst blir det Läkemedelsverkets uppgift att besluta om produkter ska anses vara utbytbara eller inte. Sådana olikheter kan gälla läkemedel med snävt terapeutiskt index, eller läkemedel där väsentlig information saknas på grund av olikheter i bipacksedeln. Också läkemedel i särskilda förpackningar anpassade för reumatiker räknas som unika. Även läkemedlets hanterbarhet, till exempel olika slags inhalatorer vid astma, vägs in i bedömning av utbytbarheten. Tomas Salomonson, enhetschef på Läkemedelsverket, gick under ett seminarium förra veckan igenom vilka kriterier som kan väntas gälla för utbytbarhet. - När vi godkänner ett generikum säger vi att effekten på gruppnivå är likadan, men det kan ändå finnas skillnader på individnivå. Sara Hedbäck sara.hedback@lakartidningen.se Inte heller läkemedel med olika smaker, främst för barn, till exempel jordgubb eller banan, kommer att betraktas som utbytbara eftersom det kan vara avgörande för om det enskilda barnet får i sig sin medicin. Redan den 1 oktober ska Läkemedelsverket ha en lista över utbytbara läkemedel till hands för apoteken. - Men finns det tveksamheter kommer vi inte att betrakta läkemedel som utbytbara, vi firar hellre än fäller, säger Tomas Salomonson. Läkemedel med smaker betraktas inte som utbytbara eftersom det kan vara avgörande för om barn får i sig medicinen. Tanken är att listan därefter ska uppdateras minst en gång i månaden. Listan kommer till att börja med bygga på dagens referensprislista. Det är Läkemedelsverkets inställning till vilka läkemedel som ska » dömas «
När Flaminia nu märkte, att de molnomskockade pannorna hade hunnit ljusna betydligt, steg hon upp och talade med gravitetisk stämma: tror jag mig, likt bibelns Maria, ha valt den bästa delen. » STOCKHOLM, i de dagar, Ni var ung; bär nu så olyckligt åt, så hoppas jag få vända mig till Eder, som då måske har godheten lära mig, huruledes detta lugn, medelst litet stelhet och enformighet, kan återfås. Nå väl? Hvarföre skall en drömbild, De lycksaligas öar, undanskymma sanningen, Ludrarnas skär? «Ser Ni, derborta på tegen gå man och hustru i höstarbete; ett barn leker, vaktande, med det andra på dikets kant, och ett tredje sitter och sjunger på kärfven. Då tecknade befallande åt honom furstinnan, hon med smaragdkronan och drottningaminens diadem, och min kära Nord skred tungfotad till bordet. «Uttyd mig nu dessa liknelser! » Men Herren i himlen, som allting ser, Han vedergäller nu, hvad jag ej förmådde. För det femte, skall en tjuguettårig dotter förklaras myndig på samma sätt, som en son vid den åldern. Splittergalnast är likväl den, som ger sig till att filosofera öfver galenskaperna, och honom liknar jag vid henne, som stod mellan vattenbaljan och hötappen i filosofisk begrundning, till hvilkendera hon först borde vända sig, ända tills hon dog af hunger och törst. – Farväl då så länge, och nöjsam promenad! hvad gör vår sekter? » – Hör man på! om att mana fram andar; finns det då verkligen någon sådan konst till? » Ett smycke! Har Ni ej på ert samvete en motbild till denna arma blomman? » – Har intet tante sjelf sagt till honom? – att sätta sina händers verk, kronan, på Flaminias hjessa, hvarvid han utropar högt: Eller beggedera? «Gå an? Denna kistan var smal, mycket blankt polerad, fötterna i form af hvita ramar med indragna klor och locket stjernbesålladt. Nej, jag skall springa rätt dugtigt, tills jag får fatt i en stör att slå knifven ur er hand eller – jag bedyrar, högst ogärna!
Den våren, då Alfred Johnson med sin hustru flyttade till Granudden, var Casimir 18 år och Gerda 12; och just då inträffade en händelse, som för de båda syskonen fick en djupt ingripande betydelse. Deras mor afled helt plötsligt i lunginflammation. Det var som om denna tilldragelse för några månader ryckt upp fadern ur hans försoffning, och under sommarens lopp grubblade »Skälen» allvarligt öfver hvad som borde göras i och för barnens uppfostran. Resultatet blef, att Casimir på hösten sändes till en landtbruksskola i Skåne och Gerda till en pension i Schweiz, som doktorinnan Johnson rekommenderat och där hennes egen dotter befann sig. — Mamsell Andersson stannade kvar på Aspinge. Pension Biedermann, Villa Alhambra, Lausanne (Schweiz) den 9 nov. 1868. Käre Kisemir.
I andra länder rådde tt en kvinna kunde röra vid sådana » mina systrar, mina kamrater i forsedan en tid prostitutinens s.k. ting. Hon utgav nu sin » Vädjan t i l l ödmjukelsen », och hon vann int? endast kvinnor utan ocksi män på sir emedan den upphetsade pöbeln kassida. tade stenar mot fönstren. När hor » Frukta icke », så uppmuntrande en gång ordnat ett möte för kvinStuart Mill de stridande, » frukta nor. blev hon formligen jagad ge. icke, när man förebrår er överspännom gatorna av uslingar, som voro da åsikter eller f a n t a i s m. Fram lejda av ägare till osedliga nästen åt även om ni utsätta er för att hi vilka fruktade att förlora sina rov slitna i stycken av de män. genom Poliskonstaplarna åsågo denna jak vilkas omskapade hjärtan vårt mål och hade roligt däråt. en gäng skall nås. » Emellertid hade röster mat regle Då mrs Butler märkte att hon en menteringen börjat hejar även i än dast i få f a l l fann förstålse ho dra länder. Victor Hugo skrev de rika och lyckligt lottade, insåg » Slaveriet finns kvar men det bär hon n i t hon hellre borde vanda sig namnet prostitution. Och det är en till de fattiga ur vilkas led de kvindast kvinnor. som drabbas därav., nor hon ville rädda hade utgått Garibaldi och Mazzini hörde t i l l sy Ännu hade hon aldrig talat offentstemets motståndare, och den senare ligt. En kväll befann hon sig i en uttalade att akterna införde i stad, dar med anledning av en stor land det amerikanska slavsystemet strejk en mängd arbetare voro som i dess vederstyggligaste form. Två lade p i torget och dit även en internationella medicinska kongresmängd lantfolk strömmat till. Ett ser hade sysselsatt sig med frågan klart månsken lyste över platsen. Di Det beslöts att ta fasta p i detta sam ljöd plötsligt en mild kvinnostämförstånd, och m r s Butler företog en ma. När hon återkom börjat tala.
uppåt himlen till lärkan: »Se hit! Se hit!» Han rusade i väg ner till strandsluttningen och talade om det för snäpporna, sedan hälsade han på i buskarna och underrättade trastarna och rödhakesångarna. I sin fadersömhet blev han så yr av glädje, att han glömde sin vanliga högdragenhet och fraterniserade med varje fågel utmed den glittrande floden. Han lade till och med bort sin försiktighet och tjippade i sumaken och smekte sin maka på ett så larmande sätt, att hon såg på honom med en sträng blick och gav hans vinge en häftig puff för att återföra honom till besinning. Den natten sov kardinalen i sumaken helt nära sin maka, och han blundade endast med ett öga i sänder. Tidigt på morgonen, då han bar till henne den första födan, fann han, att hon satt på nästets kant och kastade ut bitar av äggskal, och då han kröp fram för att titta, såg han den allra minsta lilla korallröda unge med slutna ögon och små tappar av silkeslent dun. Dess näbb var vidöppen, och fastän hans hjärta var ännu mera fullt än föregående dag, förstod han vad det betydde, och i stället för att uppstämma nya jubelsånger, grep han sig an med sina faderliga plikter och började söka efter mat, ty nu fanns det två tomma krävor i familjen. Följande dag voro de fyra. Då fick han verkligen arbeta. Så ivrigt han sökte, och hur glatt flög han ej till sumaken med varenda läcker bit! Ungarna voro för små för att modern skulle kunna lämna dem, och de första dagarna var kardinalen ständigt i farten. Om han ej kunde finna tillräckligt utsökt föda åt dem i träden eller buskarna eller bland bondens gåvor, flög han ner på marken och sökte som en bofink. Han glömde, att han behövde doppa sig eller hade en särskild plats, där han tog solbad; men var han kom uppstämde han oavlåtligt sitt entusiastiska: »Se hit! Se hit!» Hans maka gav aldrig ett ljud ifrån sig. Hennes ögon voro större och mildare än någonsin, och de tindrade av en jämnt brinnande kärlekslåga. Hon pysslade så ömt om sina tre röda små pyren. Hon var så upptagen av att mata, smeka och kela med dem, att hon glömde sig själv, tills hon
Hos Valéry finner man icke sådana vibrerande uttryck för känslan av alltings förgänglighet, men det hindrar icke att han både som fin uttolkare av poesiens väsen och som skapande konstnär helt står under intryck av samma känsla. »All konst har skapats», säger han, »för att ... förvandla ett ögonblick av efemär njutning i vissheten om en oändlighet av sådana ögonblick. Konstverket är bara det materiella instrumentet för detta mångfaldigande, denna möjliga pånyttfödelse.» Och på ett annat ställe detsamma i ännu kortare formulering: att skapa konst — det är »att meddela, att låta bestå, att fixera, att återuppbygga». Men vältaligare än allt detta vittnar Valérys sällsamma poetiska teori om vad som aldrig upphört att kasta sin skugga över honom. Valéry drömmer, såsom vi sett, om en poesi, som ingenting har att skaffa med livet i dess skiftande aktuella skepnader, dessa flyktiga barn av tusen tillfälliga möten. Han vill höja sig högt över ett livsplan, som är scenen för en växling, där det bästa utstötes lika hastigt som det sämsta. Därför griper han, som Platon en gång, till tanken, som utesluter alla detaljer, avskiljer allt oväsentligt, allt ändligt som skymmer, därför förtror han sig åt denna vidunderliga abstraktion, som lyfter honom upp till en höjd, där vår intelligens vacklar och fattas av svindel. Han söker en poesi, där så litet som möjligt av förgänglig kontur är med, där tiden står stilla, allt vilar i sig självt. Det är Valérys svar på den förgängelsens obotlighet, vars plåga Lamartine så häftigt erfor — ett svar, unikt i sin art.
Dock jag fruktar, at begå et stort fehl, i det jag förswarar mig förmycket: Aldrig kan man bättre segra öfwer sina tadlare, än med stillatigande. Härom är jag äfwen nyligen blifwen påmint genom ett Bref, som sannerligen är rart, efter jag mäst plär få klago-wisor och böner om hielp emot enskylta motståndare. Jag will för sällsamheten skull deraf införa ett Extract: Wår Cineas har skrifwit et oskyldigt Bref til sin wän om wåra hushålls-angelägenheter, som råkat falla hans owänner i händerne, hwilka nu intet weta hwad Galla de deröfwer skola utgiuta, med hemliga och uppenbara smädeskrifter och wanrykten. Han frågar, k. Argus, om det intet skulle låta sig giöra, at du öfwertalade hans Wänner, til at lämna sådane tadellappar swarslöse, (Som nu intet mera ont kunna ha at säija, än de ha sagt) på det de måga förlägga sig sielfwa för alla förnuftigas Ögon med sit eget ofog och orimlighet; Ty intet swar, om det woro aldrig så wäl ställt, kan i de dygdigas tankar så kraftigt dämpa ett oförskiämt tilmäle som det dämpar sig sielf Ja, mig tyckes ock bäst wara, at aldrig gnugga sådane orenlighets fläckar, så länge de äro wåte, ty då kunna de bita sig mera in: När de äro torra, så affalla de sielfwa, och lämna Rummen renare. Men jag uppehåller mig härwid förlänge. Högloflige Ständer, min Räkning märker jag är snart giord: I hafwen mäst alla läsit mina Ark: De stå nu til at gillas eller förkastas, och det kommer wåra efterkommande til at underskrifwa Domen. Olika tider, olika tycken.
sade nu frun. Men denna er mask lurar inte mig. Fru Berg var tvärt med om detta förslag. Ellen och hennes man medförde som present ett lika smakfullt som dyrbart väggar, hvilket genast fick intaga det gamlas plats på väggen, och som onekligen i icke ringa grad förhöjde rummets utseende. – Ni misstar er ej: jag var verkligen okunnig om dessa min hustrus anordningar. Kan du besvara min kärlek? Sigrid hade hittills stått något afsides och intagit en afvaktande hållning. Denna nyhet var en stor missräkning för den unga flickan, och hon började nu gå till råds med sig själf, hur hon borde göra. – Jag klagar inte. Båda berusade sig af denna långa kyss, och länge hvilade de så i hvarandras armar. Af det här ska ’ tant låta sy sig en klädning. Visa ut honom bara, ty det är då sannerligen under vår värdighet att byta ord med en sådan. Hennes ögon voro vidöppna, och när de nu föllo på den inträdande, antogo hennes drag ett uttryck af hemlig fasa. – Om ni har någonting att beklaga er öfver, så säg mig det, och jag skall söka afhjälpa det, fortfor Herrlitz. Hvad hade du långt utom staden att göra? Hur mycke ’ blir det? Alice kunde icke mena någon annan, derom var han öfvertygad. Hur olik var icke denna flicka de grändernas sminkade skönheter, som hyrde rum hos fru Brink! – Jo, jag ä ’ så glad, vet du, Hanna. Men den lyckan hade blifvit af kort varaktighet. Sedan de reglat dörren, öppnade de med spänd förväntan den gamla oansenliga skinnväskan. Och det ä ’ för resten inte värdt, att hon sticker sin näsa inom mina dörrar vidare, för jag tål henne inte, och det vet hon. – Åh, herre Gudl Barn Ellen, ä ’ det verkligen du? Du förebrår mig, för det att jag blef din hustru, utan att mitt hjärta helt och hållet tillhörde dig. Jag vill inte se dig, du pligtförgätna ränksmiderska. Och du gör också hvad du kan för att lägga sten på börda. Sedan han der krupit ned bland lumporna och Alice blifvit befriad från åsynen af honom, drog hon en suck af lättnad. Hånfullt leende yttrade hon:
Intresset för samordning försköts dock successivt från ett fokus på arbetsuppgifternas utformning till design av hela organisationer och de managementsystem som arbetarna skulle styras med (Fayol 1917 / 1949). XX Påbörjas någon gång mellan 1-15 maj och avslutas vanligtvis i november (beroende på väderförhållanden). Dutton, Jane E. och Dukerich, Janet M. Samtliga tre arbetar på olika sätt med handläggningsförfarandet och har tillsammans mycket god erfarenhet och förståelse för arbetet. Figur 17 - Processanalys med temporal brackets Nästa steg i analysen [steg 3] utgörs därför av en processanalys i kombination med ” temporal bracketing ” (se figur 17). Jag ber Roger utveckla sitt uttalande kring miljö- och kvalitetskrav varpå han säger, ” … det är sådant som entreprenören bara måste följa ”. Denna empiri kan dock av utrymmesskäl inte till fullo presenteras i avhandlingens empirikapitel vilket innebär att viss ny empiri successivt kommer att lyftas in i de fyra analysstegen. För det första är detta kopplat till förändringshastighet där storlek i mindre utsträckning än osäkerhet och komplexitet riskerar att förändras för en specifik organisation under en kort tid. Enligt Okhuysen och Bechky (2009) bidrar förutsägbarhet till samordning genom att det ger individerna en möjlighet att planera och 48 utföra sitt eget arbete i förhållande till andra utförda aktiviteter (Okhuysen och Bechky 2009). 249 Whitty, Stephen Jonathan och Schulz, Mark Frederick (2007), “ The impact of Puritan ideology on aspects of project management ”, International Journal of Project Management, Vol. Även om tid och rum i praktiken ofta är intimt sammanflätade så går dessa teoretiskt och i förhållande till de olika medlen för samordning att separera.
Där smyger sig blekansiktet Karl-Erik, skinande af skadeglädje, öfver planen med sin halfruttna, stinkande kvarnråtta i fingrarna. Han vet, att han inte kan reta Svarta Korpen värre än genom att stoppa ner den i brunnskaret. Och med ett tjut, som kunnat väcka upp både Jakob och alla hans kameler, störtar han fram till brunnen, svänger råttan ett par hvarf i luften kring sitt hufvud och kastar så ned den i djupet. och bak och och u p p och ner Och innan Svarta Korpen hinner tänka, är han uppflugen på brandstegen vid vedbodväggen Men Svarta Korpen rufvar på hämnd. När Karl-Erik kryper ner i sin säng den kvällen, ger han till ett vrålande af förskräckelse. Han hade kört fötterna mot något mjukt och klibbigt. kvarnråttan, som Svarta Korpen fiskat upp. — Men rundt om brunnskaret luta prästkragar och blåklockor hufvudena mot hvarandra. Svarta Korpen har klädt hela brunnen i blomsterskrud för att trösta den för förolämpningen med kvarn råttan. INGAN TIBELL. tröttnat häftigt s å blef det vidt hade, möda. gråare Och filosofera kvinnofrågan, itu med på lika som och — möte, sammanträdde med tog fram var blef ä n n u ett formulerad: samlingen anda Den annat så å r efter K r i s t u s i Mäcon människa? och kristlig och man hölls och präster enkelhet på att — diskutera insistera och lärdt bredt orera, citera som ock hedningar röstning m. fl., af. Huru höja uärf folks arbetsglädje? ETT KAPITEL I EN NATIONELL LIFSFRÅGA. ' Å LYDER PRISÄMNET för augusti i vår serie " .arets tolf — Och jaoch nejsvar r ä k n a d e s m e d kapitel " och uppmana vi alla dem af våra läsare, som ha något att säga i frågan, att genom Idun framlägga spänning. detta för vår läsekrets. nens åsikt bästa artikeln utfästes ett pris af S ETT HUNDRA (1 0 0) KRONOR och den prisbelönade uppsatsen inflyter i något af Iduns augustinummer. Stockholm den 1 juni 1910.
Hvad som inträffat är ej, att folkskolelärarnes parlamentariska representation tilltagit starkt, men att elementarskole-lärarnes aftagit starkt, enkannerligen under de senaste tjugu åren. Och därmed har inträdt ett motsatsförhållande, som åtminstone delvis förklarar de öfverdrifna föreställningarna om folkskolelärarnes breda utrymme i det politisk-parlamentariska lifvet. Men inom kommunalpolitiken med dess mångahanda arbetskräfvande, i regel pekuniärt lönlösa uppdrag äro folkskolans lärare så mycket mer anlitade. Vi få ett starkt intryck af detta, då vi bläddra igenom Svensk folkskolematrikel för 1910; FOLKSKOLELÄRAREKÅREN INOM DET SVENSKA SAMHÄLLET 125 och efter det året har uppdragens mängd sannolikt ökats i väsentlig mån. Men folkskolelärarnes politiska inflytande kan endast delvis afläsas i de riksdagsmandat, som äro sparsamt utströdda bland dem, och i de landstingsmanna-, stadsfullmäktige-, kommunalnämndsordförandeoch allehanda dylika uppdrag, hvilka i så rikliga tal fallit på deras lott. Inflytandets vidd och djup sträcka sig helt säkert längre ut och ned, än hvad vi skulle kunna sluta däraf. Allteftersom det partipolitiska maskinväsendet breder ut sig öfver stad och land och får en rikhaltigare armatur, bli folkskollärarne så mycket mer eftersträfvade och verksamhetsmäktige såsom » bosses » af olika grader. De ha ofta nog lysande både sociala och lokala förutsättningar därför. Visserligen är det icke alltid fallet, att hvad man kallar småfolket hyser en obegränsad tillit eller en varm tillgifvenhet för sina skolors lärare. Dessas kraf på barnen och barnens föräldrar mötas stundom af oförstående, väcka förargelse. Och äfven om lärarne i stor omfattning utgått ur bondeoch arbetarehem, så äro deras utbildning, deras sysselsättnings intellektuella karaktär och deras lefnadsförhållanden i gemen ofta nog ägnade att alstra en främlingskänsla mellan dem och dessa folkskikt. Men samtidigt ha folkskollärarne en obestridlig förmåga att närma sig desamma och otvunget, naturligt komma till tals med dem i allmänna spörsmål.
Med denna den väldigaste hovet ned till den skummaste vrå av en skildring av detta starka slag, ryckningstid, som hennes pensel så men som en stor procent av vår ung­ romanskapelse en människohjärna framlyser ej på varje dess blad. Kan de flesta kunna sedan utan större ofta besjungit! Sol och ymnig blom dom ej läst, emedan de tillhöra en frambringat komma vilostunderna i man vidare finna ett överlägsnare svårighet skaka det besvärande min­ därute — och sol och ymnig blom förgången period och sålunda ej hängmattan under sommarens da­ mönster för en köpenickiad än i de net av sig, men i svaga sinnen biter på väggarna härinne! Något av ljus, längre äro aktuella på bokhandels­ gar atfr bliva en rekreation även för kapitel, där några erkeskälmar un­ den sig envist fast, sätter fantasien glättig och frisk förårspoesi blickar disken. Äro de utgångna där finnas själen. Ty kraft är det som ström­ der de mest drastiska förhållanden i rörelse, väcker frestelsen, utlöser fram ur de många dukarna med de dock alla på våra utomordentligt mar ur Victor Hugos mäktiga samtaga en utländsk legation i besitt­ sig i brottslig handling — smittan " The international. Council of gamla vackra svenska gårdar, ba­ allsidigt och väl försedda lånebiblio­ hällsroman — etisk och intellektuell ning för att på denna djärva väg nå sprides, förbrytelseepidemien är för dande i äppelblom och syrén. Men tek, där man mot en synnerligen en­ kraft, färgad av en fantasirikedom, sina av Dumas ' diktarhjärna hop­ women ", har i dagarne haft ett exe­ handen! detta intryck blir icke det enda. Skå­ kel garanti kan få låna dem på en en uppfinningsförmåga, som verka spunna och delvis på historiska fak­ kutivmöte i Haag. Man kan faktiskt icke slå upp en dar man sig omkring möter man en viss begränsad tid. Grunden till denna organisation bländande. Man får ej heller lämna ta vilande syften?
Att hjältarne, när de i monologens eller dialogens form framställa Boströms läror, göra sig skyldiga till grofva bockar beträffande dessa lärors verkliga innehåll, betyder föga, äfven om det går ända därhän, att den abstrakta sanningen skulle tillerkännas makt att gifva människan personligt värde framför viljeriktningens renhet. Saken förefaller visst litet besynnerlig för den, som någorlunda satt sig in i Boströms filosofi, eller rättare i dess enklaste fundamentalläror. Men författarens mening är tydligen ej att framställa själfva innehållet i denna filosofi utan fast hellre, huru den af en ung student på 1860-talet uppfattades. Efter allt hvad vi känna, skall Boström varit en utmärkt lärare. Det förvånar oss då, att han ej varit i stånd att förekomma så oerhörda, af hans redan då utgifna skrifter lätt vederlaggda förvrängningar af sin lära, som denna och flera andra, hvaraf samtalen mellan förfat-UR VÅR SENASTE KULTURHISTORIA. tårens hjältar hvimla. Men vare härmed huru som hälst. Författaren känner nog saken bättre än vi, och vet nog, att karrikatyrerna verkligen funnits. Som vi redan nämnt, försvåras hans uppgift genom vacklandet mellan dialog och roman. Men hade ej varit lämpligt, att när i alla fall så många personer införas på scenen, dit äfven införa någon som genom bättre insikter ' kunnat korrigera och därmed fördjupa sina unga vänners tankar i saken? Vi lemna dock detta. Af större vikt än framställningen af en nu i flera afseenden antikverad världsåsikts verkliga innehåll, hvilket rätteligen sker under annan form än den författaren använder, blir frågan om det inflytande denna, den må nu hafva fattats så ytligt som helst, i personligt afseende utöfvade på den tidens ungdom. Författaren framställer detta i korthet så, att de genom den skulle förlorat sin barnatro och gifvit vika för frestelsen att tillbedja den abstrakta sanningen, logiken. Hans egentliga hufvudanmärkning mot Bo-strömianismen i detta afseende reducerar sig^ härtill. Att någon ur spekulativa grunder skulle mot densamma kunna framställa behjärtansvärda anmärkningar, tyckes förf. aldrig egentligen tänkt sig. Hans hjältar hafva äfven gått längre än mästaren.
af fruktan för Creditor erne som all a mena: ty så läng e han satt i så stadig roulance , så kunde han al tid wara säker för dem; utan han länte med flit stora summor i haft, h war han kunde få, res te sedan sin kos, förr än någon wiste derutaf , och får nu snart lejgd at komma med säkerhet hem. Och då han kommit tilbak a, som säkert sk er inom några dagar, efter han inte h ar wari t längre, än hos en god wän nedre i landet, der h an h ar leg at incognito , och daterat sina bref ifrån Köpenhamn , så ger h an u p så mycken ägendom, som kan swara emot 10 eller 12 pro cent af Creditorernas fordring ar; men säger der brede wid, at, om de l emna honom orubbad, han will sök a igenom sina wänner at skaffa dem 20 pro cent . Förr än de nu process a, och taga 10 eller 12, så ingå de forlikning, och taga 20. då han imedlertid har 80 i beh åll af hwart hundrade. Äro der åter någre, som enwisas, och icke wilja låta sig nöja med 20, så talar han med dem i tys thet, och lofwar dem 25 eller 30, allenas t de, när alla Creditorerne äro tilhopa, s äga, at de äro nögda med 20; och
17. Påmintes om spannemåiens föryttrande, att i tijd något der om slutas må. Och wed detta tilfället taltes om den olijdelige drögzmål i åhr har wäret. Quaestor berät­ tade, att Zachrias Unesson gifwer all skullen en inspector i Afwestaforss, Ekman wid nampn, som länge sedan hade ordres att betala Acad:n, och Zachris Unesson icke an­ nat wetat än det skulle wara richtigt giordt. Begyntes åter tahlas om, huru spannemålen förwaras skal, och syntes gott, att fogderne alfwarligen tilhållas att låta wäl torka spannemalen. I Wäsmanland sade Qusestor att dhe ha fått sin sädh torr in. Frågades hwad prijs sättias skal på Kopparbergz spannemMen? Syntes nödigt att först göra sig kunnig hwad spannemålen gäller der uppe. Der om Prof. Columb. lofwade i dag skrifwa dijt upp. Nämdes prijs för rågh och kornet förswarkn torkat alt öfwer hufwudet, som det faller i kyrkeherbergen 20 dr men för afradzkornet som torkat är 18 dr. Prijset här i qwarnen blir 16 dr för rågen, 12 för biandkorn, och den sämste bland­ säden 7 dr. För malt begäres 13 dr t:n. 4 november-i% november 18. Uplästes dhe scholebetientes här i staden supplik till G)nsist:m att winna dess adsistens till någon melioration på sine underhåll, 2. i synnerhet att winna skolmäs­ tare gården igen, 3. att få någon recognition af academiske staten wid lijkzprocesser, så wäl som af staden. Consist:m discurrerade här om åthskilligt. Resol. Den som will betänkia sin ähra wid processer, han gör det, men utan någon obligation eller skyldigheet.
Visst kommer Biobankslagen trots detta att kosta i tid och resurser men med en gemensam tillämpning av lagen skapas en viktig nationell informationskälla för ny kunskap som i många fall kan komma att hjälpa och bota. Reglering nödvändig Om patienten senare kommer underfund med att prov ska slängas finns en » Nejtalong « längst ner på informationslappen att användas vid provtagningen eller senare då han eller hon hunnit fundera. De gick på remiss till alla landsting, universitet och specialitetsföreningar inklusive Läkarförbundet. Förarbetena till lagen förtydligar den filosofi som lagstiftarna omfattar, nämligen: » ... Patienten måste informeras och ta ställning till eventuellt sparande av tagna prov. Flera landsting arbetade med egna praktiska anvisningar till kliniker och laboratorier under 2002. Lagen kom i maj 2002 och Socialstyrelsens råd och anvisningar i sin första version hösten 2002. Under senvåren kommer flera pilotprojekt i olika delar av landet att testa den nya » Informations och samtyckesordningen « på kliniker, på laboratorier, på patologavdelningar och ute i den öppna vården. Förutom en kort information kommer också en längre information och väntrumsaffischer att framställas. Utbildning och information till anställda kommer också att tas fram. En ny version av råden och anvisningarna, som kom i början på december 2002, var väsentligt omarbetad och förenklad. Tre arbetsgrupper har arbetat intensivt under några månader med en » Informationsoch samtyckesordning « Lagen tvingar fram arbetsmoment Lagen tvingar dock till vissa arbetsmoment, som man inte kan bortse från. Många prov handlar dock om screening där speciell information ges. Beslutet måste dokumenteras och patienten måste ges möjlighet att återkalla samtycke.
Men strider och lidanden har nog detta kostat dem, och i alla händelser, full aktning och helt förtroende för sina föräldrar i denna sak få dessa barn nog aldrig! Alltid kvarstår hos dem en känsla, att föräldrar och lärare tillfogat dem en blodig orätt, att dessa, i stället för att hjälpa dem framåt, genom sin försummelse gjort hvad de kunnat för att fördärf va deras tankeoch själslif, hvilket annars i allt kunnat vara sundt och godt. T y undanhållandet af sanningen är så godt som en lögn, och det är således m e d lögner man vill uppfostra barn. Jag frågar: » är det möjligt, att man kan taga skada af sanningen? » Man svarar, att specielt denna sanning ej passar för barn. Jo, all sanning passar just för barn, försåvidt den blott icke förvränges, smutskastas eller neddrages. Jag tycker mig höra tusentals barn ropa till föräldrar och lärare: » Gif oss dricka af sanningens rena oförfalskade vatten, gif oss kunskap och ljus. Lär oss det, som vi barn ha så lätt att förstå och tillägna oss, det som gör oss goda och starka, den sköna och rena sanningen, att alla lifvets och naturens yttringar äro rena och goda som lifvet och naturen själf. Lär oss allt detta, innan någon ännu för oss besudlat och neddragit naturens skönhet och storhet, så skola vi löna eder med att bli goda och rena människor, som ha skönhetens bild så djupt inpräglad i vårt sinne, att vi aldrig kunna låta den besudlas eller fråntagas oss. » — Detta kraf tycker jag, att barnen kunna ställa på samvetsgranna lärare och föräldrar. I all rimlighets namn säg mig, hvarför barnen ej gradvis allt efter ålder och förstånd skola få tillägna sig äfven denna gren af vetande! Det synes mig nämligen, ifall man på ett förnuftigt sätt vill vända på saken, som om könsförhållandet kunde betraktas ur tre olika synpunkter.
Låt oss gå längre intill väggen, så att du inte blir öfverkörd. » Nu öppnades dörrarne till väntsalarne, och folket strömmade ut, idetsamma tåget ångade in i i banhallen. Det blef ett spring fram o c h tillbaka, ett slående i kupédörrarne, ett knackande på vagnshjulen, ett sorl och ett skrik, ett släpande med 7 korgar o c h kappsäckar, ett körande med gnisslande godskärror, allt under det lokomotivet fräsande släppte ut hela moln af ånga. Det var endast ett kort uppehåll. Vid en af de sista hade de båda sorgklädda kvinnorna stannat. Där fanns tämligen godt om rum, så att den unga flickan gjorde sig ingen brådska med att stiga in. Hon hade slagit armen om moderns lif, smekte henne och sökte kärleksfullt kyssa bort de fallande tårarne. » Inte gråta, inte gråta. lilla mamma! » Så kom konduktören med lyktan i ena handen och biljett-tången i den andra. » Skall fröken med, så raska på. Vi äro ändå försenade. » En sista, häftig omfamning och den unga flickan hoppade in i kupén. Hon stannade orubblig kvar vid fönstret, fastän de öfriga passagerarne trängdes och ville fram dit, de också. » Adjö lilla mamma! Skynda dig hem nu bara. » » Adjö, mitt eget barn, o c h skrif snart! » » Ja visst! Om ett par, tre dagar kan du nog ha bref. Då skall jag berätta så mycket. Se så, gå nu, mamma, det blåser kallt. » » Sitt inte i draget och svep väl om dig filten, Kerstin! » » Ja, tack, mamma lilla. » En hvissling, o c h tåget började långsamt röra sig framåt. » Adjö, mamma! » » Adjö, Kerstin min. » Energiska viftningar. Till dess de förlorade hvarandra ur sikte i mörkret. Ännu några minuter blinkade de tusentals ljusen från den terrassformigt byggda staden fram genom mörkret, så blefvo de allt färre, när tåget väl hunnit ut på landsbygden, o c h efter en stund stod endast den dystra, regntunga skogen på ömse sidor.
MYRSTEDT & STERNS AKTIEBOLAG chweizerbroderier. Rudbolms Kakelfabrik Sveriges K I. Hofleverantör. Rikstelefon största Specialaffär 11. 5 63. i Mattor, Möbeltyger, Gardiner, Möbler m. Öorrfcöptng. Enkla och dekorativa kakelugnar 1 modern smakriktning, ni, prlskorant på begäran. Största rn• lager orientaliska Allt till mycket låga, Wilheltnssons Boktryckeri A.-B., Allm. 12 Brunkebergstorg IX. Varumärke. Högstedt & C:o Aktiebolaget Göteborgs Bank Hoffröken hos H. K. H. Härtiginnan af Västergötland. Hvita broderade Bemsor, Väfnader, Spetsar m. m. Absolut största urval, billigaste priser. Rikt profsortiment till landsorten. Broderiaffären, 24 Kommendörsgatan, 1 tr. (Hörnet af Sibyllegatan). Bef. Fröken HuldaLundin samt Fredrika Bremer Förbundet. Skönfärgeri o. Kemiska Tvitt, praktisk, elegant, billigt i bruk, om Göteborg. tyckt af alla, levereras af oss i oliita Af intyg bedja vi endast fä storlekar & prislägen. Begär prospekt meddela följande: Jag har flera gånger begagnat CARL WALLÉN & C; o, mig af Lundby Kemiska tvätt för Göteborg. rengöring af balklädningar, plyElektr. materiel, metaller & maskiner. mer m. m., och har det sätt, hvarpå arbetet utförts, alltid varit Bikstelefoner 1159, 1109 & 65 74. till min stora belåtenhet. L U N D S T R Ö M & C:o. Finns det någon LUNDBY o Namn: Adress: Duktyger, handdukar, lakanslärft näsdukar m. m., köpas bäst och billigast från Kungsäters Llnneväfverl Kungsäter. Katalog och profver gråtit sor .. förhindrar all öfverkokning Man och franko. tillvaratager med detsamma det värdefullaste af kaffet, som annars går förlorad t, sparar kaffet samt håller kaffe pannorna rena och fina.
Likaså h a männen h ä r orimligt svårt att fatta, a t t en kvinna även i övrigt bör få arbeta under något så när likartade villkor som männen, och inte alltid på något sätt sitta på undantag. I våra statliga livsmedelsorganisationer finnas inga kvinnor, som ha rätt att planlägga arbetet ifrån början; de ha endast rätt att ge råd, som männen t a den hänsyn till som de behaga. Och v i ha vår egen lilla tro på, att åtskilligt knnde ha ställts en smula mer billigt och praktiskt, om inte männen fått husera ensamma på områden, d ä r de dock inte h a någon vidare sakkunskap. Man sätter den ena gången efter den andra till kommitteer, som skola utreda frågor, som beröra kvinnornas intressen, utan a t t däri insätta kvinnor. Möjligen tillkallas ngdigst några kvinnor vid tillfälle att ge några upplysningar. Det är som nian inte unnade dem att arbeta i r o och ha kommittbarvode. Nu senast har regeringen satt till en kommitt6 för utarbetande a v lagstiftning om normalarbetsdag, söndagsvila, nattarbetets avskaffande och semester för arbetare, allt frågor som på det intimaste beröra även de talrika a r - beterskorna, men ingen kvinna har ansetts behövlig där. Likaså sitter ingen kvinna i löneregleringskommitten, som dock haft a t t göra upp så många Iöneregleringar, som även gälla kvinnorna, och detta märks sannerligen på resultaten. Nu har den lyckiggjort oss med ett förlaremas slag till reglering av lärarel" lönefråga. Den var n u ifrån början snedvriden, därför att riksdagen år 1906 på förslag a v dåvarande ecklesiastikminister Fridtjnv Berg beslöt, a t t en folkskolliirarinna %kulle ha mindre lön än en folkskollärare, fastän de hade samma kompetens och samma arbete och fastän de i femtio års tid förut varit likstiillda. Den oerhörda bitterhet ocli splittring inom kåren, som detta beslut till stor skada för folkskolan åstadkom, förmådde slutligen h r Berg att slå till ' reträtt och i stgillet föreslå tillämpningen av den s. k. " behovsprincipen ", som skulle göra alla ekonomiskt " likställda " genom a t t ge stiirre lön å t familjefiirsörjare.
Rekonventionsåtal emot herr Hillner, såsom den der möjligen försutit eller, i värsta fall, med flit bortskänkt sina myndlingars rätt, kunde visserligen anställas; men dertill fordras att stämma honom, hvartill behöfves att veta hvarest en sådan man finnes; äfvensom det icke saknar vigt att känna, huruvida, derest han lefver, han dock eger det ringaste att ersätta skadan med, enär man annars synes löpa fåfängt till forum, får betala rättegångskostnader för intet och kan njuta lika liten vinst, som, instar exempli, hunden, då han skäller på månen. » Och det är? Saken är emellertid den, att redan vid Trojanska krigets period – ja, långt förut – älskade Medelhafvets dristige sjömän att besöka de nordiska hafven; såsom vi känna om feniciern Pytheas huru han beseglade Norska kusterna och på stränderna införde Bals jemte Balthis ’ dyrkan, ej mindre än gaf hela hafvet namn efter de syriske gudarne (Baltiska hafvet), hvilket ock hände de stora sunden, som ännu heta Bälterna. Så går man med honom till en ännu högre instans, der man posito lyckas få motparten ånyo skild vid samma. Skall Constance läsa något deraf, så blir det för en af baronerna, Oscar eller Malcolm. Om både han och hon utgöra ett par hyggliga personer, blir det som värst; ty han faller då ej sällan på det orådet, att anlägga en liten, aldrig så liten courtoisie. Rutfors! Constance har förklarat mig, att hon icke kan utsäga p framför f, och när hon skall bjuda till med Pferd låter det precist som om hon skulle blåsa ut ett ljus. Amalia ville skänka henne nöjet af ett förtroligt samtal, så förtroligt som möjligt: hon vinkade Constance och de satte sig vid det aflägsnaste fönstret, der Bertuchs Bilderbuch befann sig liggande, och hvari Constance började slå, men Amalia hviskande förklara gravurerna öfver flamingos och söderhafvets alla underbara fåglar. Förlåt mig; jag talar otydligt. Han beskref, men ritade den ej för mina ögon. » Har jag icke lagen för mig häruti?
För mig var det häpnadsväckande – en människa efter Auschwitz, jag skulle tro att man är laddad med hat, vrede, det vore en fullständigt mänsklig reaktion … 62 Det är en berättelse om försoning och medmänsklighet, och trots att den är enkel och kortfattad minns jag att jag berördes djupt som lyssnare. Massvis med folk gav blod, tog beslut om solidaritet, skrev insändare till redaktioner och petitioner som krävde att man visar stöd för Ungern ”, menar Kuron & Zakowski (1996:95, min övers.) Ur den brokiga och detaljrika delen av levnadsberättelsen har jag valt två centrala teman. Ett viktigt element för självkänslan i släkten var de skämtsamma utmaningarna mot staten. Resonemangen anspelar ofta på samhällsförhållandena och reproducerar skiljelinjer mellan stad och land, eliten och patrasket eller mellan den röda och den oppositionella ungdomen. Ett stort dragplåster var att det på det inhägnade milisområdet fanns en livsmedelsaffär för de anställda och det blev en oerhörd lättnad i vardagsbestyren under den akuta ekonomiska krisen på åttiotalet. Mannen är naturligtvis (milt ironiskt) huvudet i familjen, men det är ju halsen som styr huvudet dit den vill. Den uttrycks i individens praktik, och denna praktik i sin tur tenderar att reproducera strukturen. Mammans feminina utstrålning är viktig i sammanhanget; under stalinismen betraktades en välvårdad kvinna som statens ideologiska fiende. Istället ville föräldrarna hålla sig apolitiska och arbeta hederligt: mamman jobbade på fabrik, och pappan gjorde stolt 150 % av normen som rörmokare. Karriären var över, trots den ideologiska övertygelsen och yrkeskompetensen. Och då hade jag inget som helst dilemma vad jag skulle välja, jag konstaterade att vissa saker hör till det förflutna och jag tog farväl från den firman där jag jobbade. Det ironiska förhållningssätt är riktat inte så mycket gentemot faktas riktighet som mot moderns strategiska, självförhärligande användning av dem. I Jareks ögon är det dock nödvändigt och värt striden. […] Katarzyna: Och förr …? Materialet består av ett personligt, välformulerat och välartikulerat, interaktivt berättande, framfört på ett slaviskt (i mitt tycke adjektivoch diminutivrikt) språk.
Rudbeck, men iag togh allenast copia der af. Godzen för exercitiestaten lofwades och föllia så snart Mayestet hemkommer igen ifrån Kongzöhr, effter som Hans Mayestet sielf den will underskrifwa. Lofwades och att dhe straxt skole så förmedlas, at dhe kunna bära sig. 10. Som iag nu i höst omsijder genom syn wunnit torpet Prostbohl ifrån öfwerstinnan fru Catharina [von Post, £] Skilt [Schildt] till Kiölinge by igen, så togh iag nu i Stockholm h. landzhöfdingens ordres till Mittler om execution på samme synedom, och gaf derföre en ducat till cancellisten Carlstedt. Men V. Consistim måste öfwerläggia antingen be: te torp skall dheelas byn emellan eller aldeles utrifwas. Resoko. Här om öfwerlägges medh första när djdh här till gifwes. 11. Medh bryggarne kunde iag denne gång icke sluta, effter som V. Consistim satt närmesta prijset på spannemålen 14 dr t:n. Befalkn Ringius wiste så wäl som dhe berätta att Hennes Mayestet Änkiedrotningen bortingat 2 000 t:r och Kongl. Marskalkens Excellxe [Johan Gabriel Stenbock] jämwäl en stoor post spannemål för 12 dr t:n. Item att dagarna förr än iagh reste, twenne Norlandzskutor inkommit medh spannemål, och sålde för 11 dr tunnan. Om detta är resolverat i förra memorialet. 12. H. landzhöfdingens excellxe swarade sigh icke kunna giöra något till 1684: io december rättens i Säfre klagemål, angående gästgifweriet förr än Consistorium skrifwer der om, och Mittler far sädan der öfwer förklara sigh. H. Prof. Spole sade sig warit hoos Mittler, och han i detta åhr transfereradt gästgifweriet ifrån rättaren.
21. Matz Erichson i Wesby tillgifwes 2 tr spannemål. 22. Matz Anderson i Grään 1 tunm. tillgift. 23. Erich Larson i Klockarebordet Lena begiärer 1 tunna förmedling af dhe 4 tunnors påökning, bekom i åhr allenast 4 skylar korn, 8 skylar rågh. Resolv., tillgifz 1 tunna. 24. Matz Jacobson i Kunsta som miste sine hestar på hafzwijken när han tijenden förde till öregrundh, begiärer någon hielp att uprätta skadan mz. Resolv. Twå tunnor bewillias honom. 23. Per Larson i Kamstadh bewilliades 4 tr. 27. H. Margareta i Kölinge 1 tunna. 28. Gamble Erih Person i Tibble för sigh och sin hustros giäld i Gran bewillies 29. Unge Erih Person ibidem 3 tunnor. 30. Olof Person ibidem 3 tr. i66ß: iß januari31 januari Westmannebönderne: Anders Larsons i Bälby begiäran remitteras till Consistorium maius. Peder Fasteson remitteras af resten 5 tunnor, och 20 dr. Erih Anderson i Ekelunda 4 tr spannemal. Jöns Larson i Walby 4 tunnor spannemål. Den 29 Januarij kallade M. Rector professores i kyrkian, praesentes woro M. Rector, D. Stigzelius, D. Edenius, D. Rudbeck, Doct. Hoffwenius, M. Unonius, Dn. Bureus, Dn. Vereli«j, M. Brunner«/, M. Fontelius. 1. Proponerade Rector om en hustro i Siöögården som hafwer en studiosi Caroli Skarpz böcker hoos sigh, hwilken för 12 åhr sedhan är bortrest, och blifwit henne för kokning, twettning och badstugugång på 3 eller 4 åhr, 30 dr skyldigh, nu begiärer hon fåå sälia böckerne sigh till betalning, efter ingen weet af samma
ning, bakning, syltning samt allt som UiN 22 års bildad flicka med godt sätt och naturskönt ställe och trakt och hälsosamt hörer till ett bättre hems skötande, erhåller * ^ - kunnig i husliga göromål, önskar plats klimat. Läkare och apotek i Broby. När plats pä landet att med tillhjälp af en vanatt gå frun ti:l hända eller såsom barnfröken, mare genom Hilda Schartau, född Runner lig jungfru sköta hemmet under matmovid Länslasarettet i Vestervik är ledig att hälst som medlem af familjen, lön önskström. (1093) derns bortovaro | under skolterminerna, om tillträdas den 1 oktober 1900. Vilkor: 300 värd. Svar märkt » Signe! » under adr. S. kr. lön och allt fritt. Ansökningar med be svar jämte betyg, fotografi och löneanspråk Gumselii Annonsbyrå. Sthlm. (G. 3952) AMEN, die grändlich Deutsch lernen sändes under adress » K. », Lotorp & Fintyg emottagas af sysslomannen vid lasarettet möchten, linden angenehmen Aufenhalt spong. (10S1) före den 15 nästa augusti. von MengersVesterviks lasarett den 7 juli 1900. till hösten i bättre familj att gå frun ausen, Hannover. Gute Referenzen. LASARETTSSYSSLOMANNEN. UNDERVISNINGSVAN, (G. På lön fästes intet afseende. sorters finare (G. vanliga skolämnen, språk och handarbete barn i ålder 7 — 13 är i vanliga skolämnen, Tvänne arbetssamma, i räkning och skrifVenersborg, f. v. b. språk och musik. Skicklig violinist äger ning fullt kunniga, driftiga och ordentliga mottagas en ä två flickor om 10 eller 11 år. GUVERNANT. företräde. Betyg, fotografi och löneanspråk flickor erhålla Pris 40 kronor per månad, Tillfälle till landsorten Illustrerade priskuranter på begäran. Anspråkslös flicka, som i vår utgått från musikundervisning finnes. Närmare upplystorde insändas under adress Utrike egenför utvägning och emottagning af gods.
BEkännelsen är icke heller j Gudz Församling afflagd. Ty HERrans Nattward pläghar icke uthdelas, uthan allenast them som tilförende äro wäl förhörde och aflöste, och folket underwijses och läres på thet fliteligaste, at man skal troo Afflösningen san wara. Om hwilket j förtijdhen platt intet är talat. Folket warder ock lärdt, at Afflösningen bör mykit achtat och afhållin warda, för ty hon är Gudz ord, och warder effter Gudz befalning förkunnat. Himmelrijkzens Nycklars macht warder och beprijsat och förkunnat, huru stoor hughswalelse hon tilfoghar the förskrecktes samwet, och at Gudh eskar och kräffuar Troon, at wij troom Aflösningen, lijka som thet wore Gudz eghen röst, som til oss aff himmelen taladhe, och at then samma Troon bekommer och undfår syndernas förlåtelse. Fordomdags bleff Syndaboot och eghen betalning för synden, altförmykit beprijsat och affhållin: Men om Troona och Christi förskyllan, sampt then Rettfårdigheet som kommer aff troonne, wärdt platt intet talat. Therföre skulle man icke til thet ringaste straffa wåra Församlingar, för thenna saken skul. För ty wåre mootståndare måtte ock wäl giffua oss thet effter, at then Läran om boot och bättring, är på thet mjteligaste, aff wåre Lärare driffuin, lärd och allom kungiord.
Olympias skänkte sonen en allt ensidigare och häftigare kärlek, vakande över honom som en lejoninna, under omåttligt växande äganderätt och modersstolthet. Han förebrådde sig ändå bittert att han svikit Hefaistion alltför ofta, låtit honom stå tillbaka för Bagoas och för olika kvinnor. Ingen kunde nu längre göra honom äran stridig som den nye persiske storkonungen och förvägra honom den rätt som tillkom honom genom erövringarna. Han befanns tydligen vara stark och lyckosam nog, han måste ha gudarna på sin sida och han skulle måhända kunna driva bort perserna för alltid! Till sin historieskrivare framför andra utsåg han sin tidigare lärare Kallistenes. De olika stammarna och folken kring Donau påstås ha blivit så imponerade av Alexanders bravad, av dem betraktad som ett sannskyldigt underverk, att de höll fred med makedonierna i femtio år framåt. Murarna och huskolosserna tycktes härjade av brand, strimmade av aska och sot. Och hur ska det bli med ditt välde, det största i världen, när du inte mer finns där för att övervaka och ordna, befästa och utvidga? Tjugofem stupade Vapenbröder begravdes ännu högtidligare, med hären defilerande förbi i full stridsutrustning, under klagande toner från trumpeter och rikliga offer till gudarna. Där utöver förlitade han sig på stadens läge på en hög och brant kulle, som utgjordes av ruiner och avlagringar från tidigare bebyggelse. Tyvärr var alla tecken ogynnsamma och varnade tydligt mot allt vidare framträngande i Indien! Djuren dödades i massor och brändes på väldiga bål till tjurbesegraren Mithras behag, medan blod och mjölk och urin fick rinna ut över marken och gå till spillo. Det var tid för Alexander att visa vem som ägde den verkliga makten och för en gångs skull gick han skarpt tillrätta med prästerna, beskattade dem och tvingade fram de utlovade tempelbyggena. Det var lösningen, det skulle rädda honom ur nederlagets förnedring! Han kunde se att Filip var en man med starka lustar och lidelser som han ansträngde sig att behärska. Så snart det inträffat föreföll det oundvikligt, likt en myt som fullföljdes. Och för att framhålla det bestämde han att staden Farah i fortsättningen skulle kallas för Profthasia, Förutseendet.
däremot utgör de nära hälften av deltagarna vid levande rollspel. De flesta har ett svalt intresse för idrottsutövning. Sällskapsspel för att roa Sedan 1991 är Sverok en av Statens ungdomsstyrelse (f d Statens ungdomsråd) erkänd organisation som uppbär statligt stöd. Det har emellertid visat sig svårt att vetenskapligt vederlägga respektive bekräfta de olika ståndpunkter som har presenterats [1]. Handlingen förs också framåt med hjälp av mer eller mindre invecklade regler och speltärningar, vars utslag bestämmer nästa skeende. I USA, i viss mån även i Sverige, kan motståndarna till rollspel hittas bland (högerradikala) kristna organisationer. Sammanfattningsvis kan konstateras att rollspelsutövandet knappast alls är vetenskapligt undersökt, varken till form eller innehåll. Det förutsätts att ingen publik medverkar. Den ritualiserade ram som rollspel erbjuder blir då ett säkert sätt att leva ut det som annars skulle kunna bli hotfullt. » Sceniskt » finns i huvudsak två varianter av rollspel: dels bordsrollspel, där en grupp om fem till sex personer sitter runt ett bord och agerar, dels levande rollspel. De konkluderar dock att påståendet om oönskade effekter av rollspel fortfarande saknar empiriskt stöd. Den kritiska granskningen av rollspel har kommit till uttryck företrädesvis i massmedierna. Rollspel i den mening som här skall avhandlas har som huvudsyfte att roa. Socialgruppstillhörighet och personlighet var kontrollerade variabler [9]. I förlängningen kan det visa sig vara adekvat att tillämpa ett förhållningssätt som vid annan skadepreventiv verksamhet, exempelvis hastighetsbegränsningar, vapenlicensinnehav och knivförbud på allmän plats. Författarna diskuterar om detta är ett resultat av spelandet eller karakteriserande för individerna från början. Huvudargumenten är att spelen i sig själva inte är farliga, att de avleder aggressivitet på ett godtagbart sätt och att » it is rare for a gamer to become so engrossed that reality cannot intrude ». På senare år har listan över debatterade fritidssysselsättningar med potentiellt våldsinducerande effekt utökats med s k rollspel. Det hittills största konventet i Skandinavien hölls utanför Ludvika 1994, pågick i Det finns spel som äldre rollspelare betecknar som fantasilöst bloddrypande historier eller depressiva och desillusionerande framtidsspel på temat alltings meningslöshet.
Återstoden var fördelad på flera små särlistor, af hvilka blott den s. k. listan för näringarna (» Erhvervslisten »), som representerar en begränsad fackpolitisk rörelse hufvudsakligen inom småhandeln, blef i stånd att med 11,925 röster sätta in en representant i folketinget. Denna kandidat anses för öfrigt närmast komma att ansluta sig till det konservativa partiet. En syndikalistisk lista fick ett rent försvinnande antal röster. Öfverhufvud taget tyder detta första val efter den proportionella valmetoden på att särlistor icke alls ha någon utsikt att göra sig gällande vid sidan af de stora partiernas kandidatnominering — en erfarenhet af samma slag som den man gjort i andra länder. Den 28 maj sammanträder den nya riksdagen första gången i riksdagens nya lokaler på Christiansborgs slott. Först vid den tiden får man troligtvis veta, om ministären Zahle-Scavenius ämnar fortsätta med alldeles oförändrad sammansättning eller om den skall rekonstrueras, så att representanter för socialdemokratien i större antal inträda i regeringen. Huru än detta utvecklar sig, kan det som sagdt redan nu med fullständig visshet fastslås, att ministären i kraft af valresultatet kommer att behålla namnen Zahle-Scavenius på deras nuvarande platser i ministerlistan, och att någon som helst förändring i dess politiska kurs därför knappast kan väntas inträda — under inga omständigheter i utrikespolitiskt hänseende och inåt knappast i större omfattning än oppositionen, de konservativa och vänstern, i kraft af sina stora minoriteter och ett eventuellt samarbete äro i stånd att framtvinga. Öfversatt från författarens manuskript.DE TYSKA PARTIERNA UNDER KRIGET AF D: R THEODOR HEUSS (BERLIN) Det framtida Inflytande som kriget kommer att hafva på det tyska partiväsendets natur är ännu omöjligt att öfverskåda; men så mycket är omisskänneligt, att den inrepolitiska » borgfreden » vid krigets begynnelse i så hög grad utjämnat de förra mot satserna, att närmanden och taktiska öfverenskommelser kunnat äga rum, hvilka i hög grad afvika från deras förutsättningar före kriget.
En dörr gick, ute i gången hördes steg, och en tjensteflicka kom in med kaffet. Efter följde den unga fästmön. Den bruna satte sig upp i stolen. «Se så, Johanna,» sade hon, «ge mig nu en kopp kaffe, så skall jag strax gå min väg och låta er bli allena i afskedstimman. Min bror är väl för resten länge sen otålig; jag hade rakt inte sagt honom, att jag skulle bli borta så länge.» Hon skred långsamt ned genom parken, der det begynte att skymma smått och som låg tyst och utdöd, för tillfället öfvergifven af råkorna, samt slog in på vägen mot byn till. I en smal gång mellan tvenne husgaflar vek hon in, och styrde på ett litet lågt och svart hus, hvilket snarast såg ut som ett träskjul. Hon öppnade den på tvären tudelade dörren, böjde hufvudet och kom in i förstugan. En dålig luft slog emot henne, och på tröskeln till ett litet kyffe, fullt af sängar, krälade några snöriga och gula ungar. Hon helsade godkväll till en kvinna, som derinne bland sängarne sysslade med en skrikande liten. «Har du mannen hemma i kväll, Kjersti?» sporde hon. «Ja, han sitter derinne i verkstaden,» svarade den andra kort, utan att resa sig och utan att se upp. Den främmande stod ett ögonblick kvar, som om hon ville säga ännu något, och blickade på kvinnan; men då denna så alldeles rakt inte tycktes vilja lägga märke till henne, gjorde hon en tvär vändning samt trädde in genom en sidodörr. Der satt i en rymlig, nedsvärtad verkstad en man och sysslade med några knifblad under en liten illa lysande lampa med en stor grön skärm. Han satt lutad öfver föremålen, som om han vore närsynt, samt blickade icke upp, när hon inträdde, — han såg nästan fantastiskt-grotesk ut, som han satt der i den gröna dagern i det svarta rummet med sitt stora, gula ansigte inom ett tofvigt svart skägg och ett tofvigt svart hår, hvilket stod som en svart sky kring en nästan kal rundel öfver bakhufvudet. «God kväll, mäster,» helsade hon. «Min bror har visst några saker här, som jag skulle hämta.»
To begin with I criticize the presumption that “ immigrant literature ” is first and foremost an expression of ethnic identity. På båda dessa nivåer spelar emellertid föreställningen om att Sverige blivit ” ett mångkulturellt samhälle ” en avgörande roll. 37 Roth 1996, s. 12 f. 38 Nina Glick Schiller, Ayse Çaglar och Thaddeus Guldbrandsen, ” Beyond the ethnic lens: Locality, globality, and born-again incorporation, ” American Ethnologist, (33), nr 4 2006, s. 613. ), samt Behschnitt, s. 6. Bristen på genomarbetade och funktionella kategorier vid analysen av invandrarnas litterära produktion återspeglas i att etniska litteraturer ofta automatiskt skildras i förhållande till den normbildande litteraturen, snarare än i förhållande till sig själva eller den dynamiska process de formas i. How are authors of migrant and immigrant background in Europe today writing new identities into, and against the old national narratives ?82 Liksom Gröndahl och Wendelius betraktar Kongslien alltså ” invandrarlitteraturen ” som en klart avgränsbar litteraturtyp som speglar en verklighet som på grund av migration blivit mångkulturell. Astrid Trotzig, ” Makten över prefixen ”, Orientalism på svenska, red. 88 För en utförligare framställning av de arbetarlitterära genombrotten, se Magnus Nilsson, Arbetarlitteratur, Lund 2006, s. 53 f., 69 ff. 89 Donald Broady, ” Kapital, habitus och fält: Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi ”, Kunskapsmål, teori, empiri. Den svenska proletärromanen, över.
dessa vackra rörelser, utan det var ett innerligt behov att få slippa giva sig själva orätt gentemot intendenten, med vars fiske de gycklat. Det var baksidan av ett hat mot den verkliga välgöraren, för vilken de icke ville böja sig i tacksamhet. När fisken var urtagen ur näten och fördelad bland de fattigaste, befanns den uppgå till tio tunnor, vilka genast inköptes av handelsmannen och nersaltades. Pengarne förvandlades straxt i kaffe, socker och öl. Ty sin egen vinterströmming antog man med lätthet kunna taga ur sjön, sedan fröken Maria meddelat alla upplysningar om sättet att gå till väga vid det nya drivfisket. När intendenten kom upp på sitt rum, fann han ett brev, som en hemvändande vaktmästare medfört. Det innehöll en inbjudning till intendenten och hans fästmö att hedra officerarnes bal ombord på korvetten Loke, som skulle ankra innanför skäret klockan åtta på samma dags afton. Han insåg genast, att ögonblicket var inne att göra slut på förbindelsen, ty att nu föra ut en annans mätress i societeten och föreställa henne som sin blivande hustru ville han naturligtvis icke. Därför sköt han av sig förlovningsringen, inlade den i det brev, som han natten förut komponerat till kammarrådinnan och i vilket han med förtvivlans starkaste uttryck beklagade, att hans förbindelse med fröken Maria måste taga slut, emedan ett äldre band, som han lättsinnigt knutit med en kvinna, vilken fött honom barn, nu uppträtt med lagliga anspråk, vilka, om de ej kunde tvinga till äktenskap med den kärande, dock ägde makt att hindra föreningen med en annan. Som gentleman, men utan att vilja såra, förklarade han sig beredd att bistå den så oskyldigt förorättade och kanske i trångmål försatta flickan, både vad räddandet av hennes heder och hennes subsistens angick. Denna dikt hade han ansett vara den enda möjliga utväg till en brytning, då den skyddade båda parternas heder, mest dock flickans, och måste verka oemotståndligt utan hopp om reparation, som ett oundvikligt öde. När han förseglat brevet, visslade han på sin ordonnans, lämnande skrivelsen med tillsägelse, att den skulle bäras ner till kammarrådinnan. Därpå tände han en cigarrett och ställde sig i sitt fönster för att se,
Through its four empirical studies the thesis advocates an understanding based on a contextual constructionism, which represents a compromise position between the objectivist and constructivist perspectives that dominate the field of social problems. Stencil. Läsåret 91 / 92 präglades av våld och hot om våld, till och med väpnat rån. Andelen skolelever (årskurs 9) och värnpliktsinskrivna som någon gång använt narkotika, 1975-1994. (1981): The manufacture of news. Kitsuse, J.I. Qvarnström, G. Dels på grund av att det är sällsynt att minderåriga faller offer för grov misshandel, vilket ger utrymme för stora slumpmässiga variationer över tid. Detta hänger samman med att statistiken över misstänkta personer är den kategori som är mest ” personanknuten ” och minst ” brottsanknuten ”. (ed), Reconsidering social constructionism, s. 25-58. SCB (1992): Ungdomar och brott. Oslo: Norsk institutt for byog regionsforskning. Stockholm: FRN. I DN konstaterades vidare att samhällets syn på barnens skolmiljö förändrats. Den tredje och, i mitt tycke viktigaste skillnaden, är att oproportionaliteten mellan reaktion och problem är ett avgörande kriterium för moralisk panik. Den först ökande men sedan avmattade ungdomsbrottsligheten (som i Sverige) Eftersom modellerna skiljer sig först från mitten av undersökningsperioden, läggs tyngdpunkten i analysen på de tre senaste decenniernas utveckling. Vid slutet av 1950-talet sker en tydlig ökning. (1971): Deviance, reality and society. Under första hälften av 1980-talet skiljer man ganska tydligt mellan allvarliga händelser av fysiskt våld och händelser där en ” elev klappar till ” någon. Ett alternativ till kriminalstatistiken erbjuds här genom självrapportundersökningar. Andra hypotesen lyder sålunda att ökningen av misshandelsbrotten följs av en ökning i det grövre våldet. Något förenklat kännetecknades de första decennierna efter andra världskriget av behandlingsoptimism. Eller har det inträffat en för anmälningsbenägenheten viktig förändring i pressens belysning av ungdomars våldsbrottslighet?
Jag tog genast huggvärjan och sprang till dörren. Då såg jag en flammande köksspis, och framför stod Långe-Jan i en rutig nattrock af ljus rask och i högklackade skor. Påtagligen hade den skälmen också färdighet i att fouragera, ty en fågel satt redan på spettet, och i en puttrande gryta kastade han huller om buller allt hvad han kunde rycka till sig från de halfsnyftande flickorna. Dessemellan tog han ur ett uppbrutet skåp det ena präktiga glaset efter det andra och stötte sönder det mot spiskanten samt kastade bitarna på golfvet. Jag gick fram och tog räkeln om lifvet, men var icke i stånd att flytta honom från stället. Hans oerhörda envishet gaf en jättes styrka åt hans spensliga kropp, och själf var jag ännu medtagen af allt vårt genomgångna lidande. När han vände ansiktet mot mig, voro ögonen dock glasartadt stela, och jag kände en dunst af vin. Nu släppte jag honom dubbelt förbluffad. Han var drucken. Den gullhåriga Katarina, som egentligen tycktes vida mer road än förskrämd, kom emellertid fram till mig och berättade med sin mjuka röst – hoj! gamle kapten Höök var ung på den tiden och en vacker sälle ... Hvar voro vi nu? Jo, hon berättade att han gått från rum till rum och genomletat allt och slagit sönder urnor och klockor. Slutligen hade han i källaren genomsökt alla hvalfven utom ett ... utom ett ... ett ... ett, till hvilket nyckeln förkommit, tillade hon brådskande. – Men du, stackare, kan väl också behöfva något, – sade hon till mig och sköt mig in i ett annat rum, som kunde kallas kungligt. Kring väggarna hängde väfda grönaktiga tapeter, på hvilka Diana jagade en hind. De präktigaste kläder lågo framsläpade öfver det hala och blanka golfvet, karmstolarna voro förgyllda, och bredvid en gryta midt på bordet stodo muggar, som icke voro fyllda med kväljande kvass, icke ens med öl utan med ett klart gult vin.
Vi kommer att uppmana övriga fackliga organisationer att göra detsamma. Enligt policysförslaget är det en verksamhet som utövas av personer med 20 veckors ospecificerad utbildning vid privata skolor utan offentlig tillsyn och vars utövare inte har tystnadsplikt, inte har krav på sekretess, inte behöver föra journaler, inte står under tillsyn vid felbehandlingar och felbedömningar, som inte har tydliga etiska riktlinjer att följa, som inte har att bedriva sin verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och som därmed inte har att följa några krav på evidens. Skälet anges vara att » medborgare som använder komplementäroch alternativmedicin kan få ett bättre bemötande och en säkrare hälsooch sjukvård «. Vi kommer att informera allmänheten om att landstinget nu anser att ökad tillgång till garanterat overksamma metoder innebär att man får en säkrare hälsooch sjukvård än om man går till sin husläkare! Läkaren omfattas av Sekretesslagen och lagkraven att föra journaler. Detta för att göra sjukvården säkrare! Man anser att det visserligen kan finnas positiva effekter av viss sk komplementärmedicinsk behandling (dock utan att ange vilken), men att det samtidigt föreligger risker inte bara med enstaka sk komplementära metoder utan också vid samtidig och samverkande behandling. Landstinget är berett att ta ekonomiska medel i anspråk - som läkarna behöver för sin kompetensutveckling - för att läkarna skall tvingas skaffa sig information om verksamheter som inte vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är särskilt bekymmersamt då man vet att det bland dem som vänder sig till detta alternativ inte bara finns personer med banala åkommor utan också sådana med kroniska besvär. Även lagstiftaren går en annan väg - riksdagen har nyligen beslutat att utöka antalet yrken för vilka det krävs legitimation, och har aviserat att ytterligare yrken kan komma att föras in under det ansvar och den tillsyn som legitimationen innebär. Ökad tillgång till garanterat overksamma metoder innebär inte att allmänheten får en » säkrare hälsooch sjukvård «. Nu lämnas fältet öppet inte bara för spekulationer om beslutets innebörd utan sannolikt också för rena lycksökare i branschen. Men landstinget begränsar inte sin policy till dessa områden utan öppnar också dörren för garanterat overksamma metoder, som t ex homeopati. Är patienternas rätt till en säker och granskad vård bortkompromissad i ett politiskt maktspel? Läkaren har att beakta etiska riktlinjer, olika vårdprogram utfärdade av bl a landstinget och att kontinuerligt följa den medicinska utvecklingen. Denna verksamhet vill nu landstinget samlokalisera med sin egen verksamhet. Det nya honnörsordet är » komplementäroch alternativmedicin «.
Då Sven kom ned i staden till banken, fann han der många före sig, stadda i samma ärende. Ingen tycktes här vänta några nya arbetare, och kontraktören, som för tillfället befann sig i närmaste stad, hade icke gifvit några tillsägelser om deras mottagande. Under de senaste fem åren hade han också fästat sig vid det land, i hvilket han nu blifvit medborgare. Det hade gått dem alla så väl. GAMLA MORSGUMMAN Ja vars, det fans der visst, och man såg icke förvånad ut, ty man var van vid, att svenska flickor rönte efterfrågan. Ja, der hade sällskapligheten verkligen blifvit drifven till en konst, derför att man icke sysselsatte sig med någonting annat. Klockan visade redan elfva. Det fortgick på detta sätt, till dess snön smälte på våren. Bland dem, som stannat vid den icke ovanliga företeelsen af en trupp frälsningssoldater “ i elden ”, var en lång, mager, sluskig karl, som luktade whiskey och lök mycket starkt. Deraf detta förslag, som Svedelius i början gjorde en mängd invändningar emot, men som han slutligen gick in på. Derpå följde hon läkaren ut ur rummet. Fån I göra det samma? En ung Herkules stod och diskade porslinskärl. Hon ville skrika – men kunde icke; hon ville springa – men förmådde ej. Icke ett ömt ord, icke en smekning hade utbytts dem emellan, ända sedan Sven blef utan arbete. – Ja, det kan, min lif, nog hända, skrattade den förre Men hvem har jag nöjet skaka hand med? Aftonsolen sjönk ned i hafvet och förgylde molnen som skockat sig i vester. Annat är det här. Ju mera fattigt och eländigt det blef för lyckoriddarne, desto mera hade Svedelius undfägnat dem med beskrifningar på rikedomen och lyxen i sin faders hus. Det blef emellertid tal om att flytta tillbaka till Sverige. Charlie klarnade igen. Tidningarne nämde det qvällen förut. Man ansåg dock icke, att det fans någon fara för lifvet. Bland de dansande märktes då också Helge Norgren och fröken Linnea. – Sitt der, sade familjefadern och pekade på en stol vid ena ändan af bordet. “ Du gamla, du friska, du fjellhöga Nord ” –
III. Från södra Bohuslän. Jätten i Aleklätten. I närheten av Kungälv ligger ett högt berg, Aleklätten, Med en grotta. I denna grotta bodde för några hundra År sedan en stor jätte, som var mycket fruktad. En Kväll skulle en dräng från trakten gå ut och se efter sin Husbondes kor. Han gick helt nära grottans öppning. Då han såg att grottan var upplyst, ville han undersöka Den bättre. Framkommen till öppningen fick han se Jätten, som just skulle gå in. Drängen hälsade, och Jätten hälsade tillbaka. Jätten blev mycket glad över Att ha träffat en människa som inte var rädd för honom. Han bad därför drängen att följa med in. Utan tvekan Följde drängen med jätten in i grottan. När drängen Skulle gå, bad jätten honom att gå till hans bror, som Bodde i Dovrefjell i Norge, och fråga hur det stod till Med honom. Det lovade drängen att göra. Då han kom Tillbaka, gick han till jätten i Aleklätten och hälsade Från hans bror i Dovrefjell. Jätten, som blev glad, Lovade drängen en stor belöning. Han gick efter två Skrin, av vilka drängen fick välja vilket han ville. Det Ena skrinet var vackert förgyllt, men det andra var Dåligt och gammalt. Drängen valde det sistnämnda, Som var fyllt med guld. Jätten, som trodde att drängen Skulle välja det vackraste skrinet, blev förargad och i Sin förtrytsamhet kastade han sitt spjut efter drängen. Men denne vek åt sidan och räddade sig med sitt Guldskrin. Den isärryckta ön. I skärgården ligger utanför Norum socken tre holmar: Storholmen, Mellanholmen och Lindholmen. Dessa har En gång varit förenade till en ö, som enligt folktron på Ett egendomligt sätt blivit sönderdelad. För några hundra år sedan bodde en jättefamilj i Glommen, ett berg i Norum som ligger norr omnämnda Holmar. Söder om holmarna ligger i Jörlanda socken
Så ser hon på kycklingarna med en på samma gång barsk och sorgsen min: Men vem var det som visslade – var det någon af er så bekänn bara! Gädd-Lars är en, som han uppenbarat sig för åtskilliga gånger. De flögo alla åt samma håll och på samma sätt som den första. Några småfåglar följde henne. De ha inga rötter. Så for han upp igen – hans ögon gnistrade, det var brus och sång i hans grofva basröst, och fru Ran satt och lyssnade tjust och bedårad. Ett par ha redan kommit in och krypa på burens botten, andra sitta på pinnen i själfva öppningen och äta på något svart; storkräftan kikar in genom en springa och ser ett stort kråkhufvud, rufsigt och blodigt och med en spetsig och kraftig näbb. Då fick han syn på pojken i ekan, och som han kände igen honom och kände sig vänligt och meddelsamt stämd mot hela värden, tyckte han att han kunde språka bort en stund med ynglingen. – Det priset tycks vara afsett uteslutande för kråkor och deras gelikar, och inte för oss mindre glupska och mer kräsmagade varelser. I Storgårdsskogen ligger en gammal kolbotten bland många andra. Räfvens mage skriker gält. Och han skriade än värre, och just som han flög förbi henne, skrek han så högt han orkade: Kra kra, kräftor! Och de andra upprepade både orden och åtbörden. – Är du då icke ett djur! Trasthärskapet flög efter honom en bit och kvittrade och pep. frågade någon helt nära Karl-Herman. Riktigt trefligt. Och när han fick Lars Olsson gränsle öfver sin granna sadel och satte iväg i vildaste galopp öfver golfvets slätter, uppför soffornas bärg, utefter gångmattornas breda vägar – då var han ingen vanlig bondkamp, då var han den eldigaste stridshingst som någonsin burit en glänsande riddare mot diktens underbaraste luftslott och lyckoland. Skissboksblad från Paradiset Man kan äfven höra musik och sång, om man har goda öron – harpklang och höga sopraner, alt dämpat, som bakom en tjock förlåt, som ur en annan värd. Men Sungsung var ej van att ge sig; än var han i ena örat, än i andra. Han
Kännetecken som knyts till lärjungepositionen är: längtan och törst, lydnad, beredskap att ge upp sin tolkningsrätt, beredskap att granska sig själv, unik formning enligt disciplinens mönster, trofasthet och uthållighet. Begreppet ” praktik ” har redan använts, till exempel i uttrycken ” kristen praktik ” och ” andlig praktik ”. Genom att kommentera (” belysa ”) garanteras diskursens stabilitet på så vis att kommentaren inte vill tillföra något nytt. Kant, Immanuel 2002 Prolegomena – Till varje framtida metafysik som skall kunna uppträda som vetenskap (1783), övers. Grundmönstret i tidskriften är detsamma som Said identifierar i orientalismen. The work is carried out as a discursive reading of Pilgrim with the help of Michel Foucault and his notion of " discourse ". A prerequisite for the claims is the principle of comment: it can pull out the gold from the history without saying anything else but the text. Christian critics of the extreme forms of Christianity are also, to some extent, critics of their own spiritual logic. I det avseendet är Pilgrims huvudsakliga uppgift att identifiera gudsälskare och samla ihop deras texter. Hon / han känner därmed till bekännelsens kraft och den smärta som är förenat med egots död. Innan jag definierar dessa analyskategorier behöver två andra begrepp förklaras. Den sinnliga och känslomässiga glädjen i äktenskapet – som i sig själv är god om den brukas rätt – kan bli något som döljer det djupa. Att Gud skapat män och kvinnor som ska föra människosläktet vidare det ogillas av både Sveriges rikes lag. Det är till och med så att den erotiska aspekten av heterosexuella relationer kan ersättas av relationen till Gud: På ett sätt är det kanske lättare i celibatet att lära känna sexualitetens djup. Jag vill tacka för det ekonomiska stödet. Skribenterna som enskilda aktörer är inte en del av min granskning. By studying discursive strategies it is possible to describe which subject positions the discourse creates. Så nära ligger det normala det extrema, så kan trycket förvandlas till förtryck. Det enda jag påstår är att föreställningarna på ett särskilt sätt och i verbaliserad form framträder i tidskriftens samlade texter.
Sprättar, rolighetsmakare, äkta bondsö­ ner — ja, hä r fanns bygdens ungdom och framtid. Nu skall Sven i Härlen skjuta sina första fem skott. Det blir lika många träffar. Ge­ nast går han bort till fönstret och tittar in i danslokalen. Snart kommer den han väntar på, och han säger: — Första skjutningen gick bra, jag k anske lyckas, o ch då så Du tar det väl aldrig — priset — å h, jag tyck er de t är så roligt att vara flicka och dansa! Och hon ser ängsligt på honom. — Var inte för säker! Men du s tår väl vid ditt ord, säger han. — Jag vet inte, jag tror inte, jo, jag tror. Men end ast om du ly ckas — annar s aldrig. Dansen fortgår i full skjuts. Till omväx­ ling tar man emellanåt folklekar. I början uppstå några misshälligheter, därför att olika so cknar kunna ha något olika bruk och takt. Men det dröjer inte länge förrän Lindås ungdom, som är talrikast, tar öfverhand, och sången står högt i tak. Man da nsar, skrattar, kysses — och så blir man hungrig. På festens område finnes utom den förut nämnda " glassen " smörgås­ försäljning och konditori. Smörgåsbruket ä r en något löjlig men nyt­ tig tillställning. På disken lågo stora högar med tunna hålkakor, stora, rökta skinkor, os­ tar, korf och sylta. En karl stod innanför disken med någorlunda hvitt förkläde på magen. Han skar brödkakorna i fyr a delar, gjorde smörgåsar och ordnade dem i för­ föriska rader. Det var bara en s ak, som: fattades för att dessa kakfjärdingar, " ma­ tar ", som här delades ut, skulle ha varit all­ deles lika med dem, hvilka man förr i tiden använde på brytkalas, läsmöten o. s. v. Hvad som här fattades var endast pannka­ kan. Öltunnan däremot var med, och äfven den gamla goda aptiten. Vid tombolan stod alltid en stor skara människor, som nyfiket betraktade de där utställda föremålen. Bakom dem låg en bagge i en bur. Den hade blifvit utlottad en gång, men blef återköpt och stod ännu kvar på vinstlistan.
Under 1980-talet gestaltas det lesbiska kollektivets mångfald på ett positivt sätt och kollektivet är ett stöd i den gemensamma kampen mot en homofobisk omvärld.156 Sammanfattningsvis menar Stenson att lesbisk identitet och lesbisk litteratur utvecklats parallellt: Lesbian fiction has developed through this century in a way that parallel­ s the development of lesbian self-identity. Charlie är skapad till att älska kvinnor – att vara skapad för något kan förstås som att det är ens natur. Kinseyrapporterna förstärkte den bisexuella definitionen av icke-heterosexualitet och den tolkningen var rådande fram till 1970-talet.521 I den nya rörelsen fokuserade man i stället på dem som var ” uteslutande homosexuella ” 522 och könsöverskridanden frikopplades från (homo) sexualiteten. (135) Mot denna bakgrund kan man kanske förstå varför orden som används av det fördömande samhället blir svåra att hantera. Angela och Agda älskar varandra och därför kan deras relation, enligt deras egen och romanens logik, inte vara orätt. Bell säger i vredesmod till Stellan att han är ” en av den där sorten ” (BPE 336). George E. Haggert­ (New York & London, 2000), s. 795. y 214 San Martin, s. 688. 283 Lindeqvist, ” ’ Den där lilla … ’ ”, s. Slavinnan är ” orientalisk ”, köpt i en ” fjärran ökenstad ”. Homosexualitet har alltmer integrerats i samhället, såväl i det allmänna medvetandet som i samhällsapparaten, genom till exempel lagändringar rörande partnerskap, adoption och diskriminering. Kvinnorna skriver om sådant de inte kan prata med någon om: om den egna identiteten och samhällets fördomar. ” Men det blir de ju inte! Carola var så olik mig på alla möjliga områden. Romanen följer dock inte denna linje utan riktar en anklagelse mot att människor blundar för varandras olycka. Elisabeth Møller Jensen (Höganäs, 1996) Zimmerman, Bonnie, The Safe Sea of Women.
Arvidson skulle i framtiden bli något av huvudarkitekt bakom 1960-talets nya svenska grundskola, där kristendomsämnet blev ett värdeneutralt och objektivt ämne 43 Social-Demokraten 15 / 10 1935, Social-Demokraten 2 / 12 1935 44 SFS 1936:567, s. 1087 45 Prop 1936:241, s. 57 46 Prop 1936:241, s. 60-61 42 349 den frivilliga församlingsverksamhet.47 Engbergs proposition blixtbelyste skillnaden mellan Engberg och Hallén. Göteborg Hellberg, Mauritz 1928 Förord, i: Björkhagen, Wenzel. Ritualerna hade värde såsom barndomsminnen. Nu ville Engberg låta kyrkan sammansmälta med staten i syfte att utrota detta självstyre. I Gemeinschaft hade man älskat eller hatat, i Gesellschaft var man en rationell aktör. En bristande kontroll av kyrkligt skatteuttag kunde enligt Hallén leda till överdådigt luxuösa församlingshem, vilket stack den fattiga befolkningen i ögonen. Söndagen den 18 Juli 1909.Vol. Vad blir följden av detta? Hallén påstod vidare att han fått kyrkorna överfulla. I samband med de stora nationella ungdomsmöten som efter sekelskiftet började samlas under somrarna utvecklades en utopistisk framtidsvision av ett agrart Sverige med egnahem åt alla. Konstitutionsutskottet tillstyrkte förslaget. Tankeschemat var omvänt. 1932 Kyrkomötets förhandlingar, i: Svenska kyrkans årsbok 1933. Uppsatser och föredrag af J.A. Eklund i sitt Huskvarnatal skulle anse människorna leva klent på esteticism, uppmärksammade Pfannenstill en kvardröjande klang av kristendom inom denna strömning. I det följande skall vi se hur den svenska folkhögskolan blev härd för den demokratiska nationalism som började bryta fram efter 1905. Trots att de som fortfarande regelbundet gick i kyrkan och trodde på dess lära blivit en liten befolkningsspillra, visade undersökningen att inte mindre än 72 procent av de svarande sade sig aktivt vilja begära inträde i kyrkan om så skulle krävas. Ärkebiskopen hävdade att kyrkan blivit alltmer undergrävd i förvaltning och lagstiftning.
¶ Nu kallar han þæn man annöþughan uara sum löstær ær. han [ær] gildær: þa uiti mæþ fiughurtan manna mæþ niþiar eþe. at han uar löstær mæþ fæ ok frænda eþe sum atte ok lagh uaru: Nu sighær man þæn man {annöghan} [annöþughan] uara sum frælse uar giuit: þa uiti mæþ eþe fiughurtan manna at han uar æt leddær mæþ luui ok iakuæþi rætzs æghanda: §. 1. Nu aflar bonde barn uiþ huskunu sina: þa ma egh bondin barn sit i sældi lata. ok egh annöþught {uara} [haua]: ok egh broþir sin broþur. ok egh systir sina systur. ¶ Nu boa bröþær i bo saman ok aflar en barn uiþ huskunu þerra: þæt barn a frælst at uara. þær aghu egh bröþær fullnaþ firi. Nu skipta þer ok gangær siþan æpte ok gær dighra hana. lösi han sua siþan sum oskyldær maþær. Hær {burias} [byrias] eghna salu i þöm tælias flokka fiure ok tiughu I Vm huru kunungær skal eghn atær biuþa ok huru han skal sköta ælla almænning sælia: II. Vm huru karl hauær uitzs orþ ok egh kunungær: III Um æn bonde uill eghn sælia ok huru hana skal atær biuþa. ællas eþa giua. IIII. Vm æn mæn skiptas iorþum ok annar sitær kuar ok iþras köps sins: ælla huru fæst skal bæra:
I enligliet med hiila antydda principer tillerkanner förasl<~get, liksom nu giillande riitt, i friimsta rummet arrsrat.t B t bröstarvingar. Efterlitmnar en avliden person barn, skall siilimda hans krarliitenskap gr ' till delning i lika lotter mellan dem. Har n3gon av barnen dött före arrliitaren, giir den p & honom belöpande lotten till Iians avkomlingar. Bröstarvinges arvsriitt iir iixeni i förslaget förenad med laglottsriitt. Hiilften a v den arvslott, som tillkommer bröstarvinge enligt lag, utgör hans laglott, rilken arvliitaren icke med laga verkan kan testamentera bort till nagon annan. Finnas icke nAgra bröstarvingar ef - ter den döde, tillfaller arvet hans fariildrar, som ffi hiilften r a r av krarlA Om den ena av föraldrarn a a r död, gLir den p & lionom belöpande arvslotten - till hans barn, d. v. s. den avlidnes syskon, varvid i avlidet syskons s t u k inträda dess avkomlingar och varje gren far lika lott. EfterIiimnar den döde varken syskon eller deras avkomlingar, tillfaller hela arvet den efterlevande av hans föräldrar. Finnas inga slaktingar av f örenamnd a slag, inträda som arvingar efter den döde hans farfar, farmor, morfar och mormor, av vilka » var ärve lika lott ». Ar n %gon av fareller morföriildrarna död, @ r den lediga arvslotten, om han efterlamnar n %gra. barn, till dessa, men i annat fall till den andr e av fareller morföräldrarna. Finnes icke nagon arvinge pli farföräldrarnas sida, g %r arvet till morföraldr a m a s sida och vice versa. den krets av sl#ktens medlemru,zr, niellan vilka en verklig sanilzörigliet kan sagas. iinnii best&.
— Förlåt, sade han. Hur var det du sa, jag har inte hört ett ord. Men jag tänker så bra när jag talar och ändå bättre när du talar. Nu ska du få se. Jag sätter min dam i slag på c4, tar du den inte så förlorar du ett torn och därmed partiet och tar du den, så kommer löparschacken där, kungen dit, tornet schack, kungen dit och så gör det andra tornet matt. Du måste följaktligen ge upp, eller hur? — Förargligt att man inte får prata i schackturneringar. Finge man det vore jag säkert världsmästare vid det här laget. — Men nu ska jag gärna höra på vad du kan ha att säga om esteter, bara du lovar att fatta dig så kort som möjligt! AVE CRUX SPES UNICA Jag ligger vaken och kan inte sova. Timme går efter timme, men sömnen kommer icke. Överallt i den stora staden ligga människorna försänkta i slummer, men här och var ligger en och annan stackare och stirrar med vidöppna ögon i taket, och en av dem är jag. Det är mörkt i rummet. Mörkt överallt, med undantag av en fläck i taket. En lysande rektangulär fläck, men av perspektivet groteskt förlängd. Den lysande ytan delas i fyra delar av ett likaledes groteskt förlängt kors. Det hela är reflexen av ett upplyst fönster mittemot. Min blick dras ovillkorligt till detta kors. Jag kan inte låta bli att se på det. Men för mitt inre ser jag en annan syn. Ett blått oändligt hav. En blå himmel. En klippa. En strålande sol. — På klippan står en sjutton års yngling vänd mot solen och sträcker armarna mot den. Han tänker: ’Livet är härligt. Solen är underbar. Himlen är underbar. Allt är underbart. Leva vi livet rätt, sträva vi av all vår förmåga att närma oss idealet, blir livet självt underbart. Jag, som nu är ung och står här och låter solen omvärva mig med sitt gyllene nät, jag skall visa människorna vägen. Jag skall visa dem hur man skall leva; peka ut idealet för dem. Jag skall bli en solens son. Att manligen sträva efter detta, det svär jag, det lovar jag mig själv att göra, och solens gyllene anlete är mitt vittne.” Denna yngling var en gång jag. För många år sedan. Då ägde jag min själ. Och nu? Har jag hållit mitt löfte?
Törs inte lita på Unga Svergerna som f. ö med undantag af Levertin äro rysliga öfvermagar.
Svar till » Pianists Kristinehamn p. r. ELEMENTARBILDAD, musikalisk, fris ' och stark flicka önskar plats i familj som ä r bosatt i någon storstad, helst Stockholm eller Göteborg. Van vi< husliga sysslor. Vackra ref. från före gående platser. Svar till » Ordentligs Postkontoret n: r 3, Göteborg. 23-årig, bildad flic ka önskar plats, helst på landet, bättre familj, för a t t deltaga i all inomhus förekommande arbeten. Sva till » Juni », Drottninggatan 859 ' — 6 (Karlshamn. Har gen on g å t t praktisk skola och har föreståt hushåll på landet, men önskar nu on byte. Lön Önskas. Svar till » Anspråks lös 24 », p. r. Mellerud. 1 ÖFRIGA platsannonser och inackord * ringar se. OFVANSTAENDE FABRIKAT finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos A.-B. patent. kaffe eller t e. LÖRDAG. Korfkaka med smält smör och lingon; saftsoppa med skorpor. kraft sås, 2 tryffel, persilja, 12 krafteller räkstjärtar. De läggas med skinnsidan mot en skärbräda och köttet skares från skinnet. Gälarna klippas bort o c h hufvudet, benet och d e t invita - skinnet sköljes väl och härpå kokas buljong:. Filé- erna klappas u t med en fuktad köttklubba, ingnidas med saltet och få ligga på hvarandra ett par tim. Fiskfärsen beredes på vanligt sätt och den i fina strimlor skurna tryffeln röres i. Filéerna torkas ånyo med fiskhandduk, putsas af och betäckas p å innersidan med ett tunnt lager fiskfärs. De rullas ihop med färssidan inåt och ställas t ä t t intill hvarandra i en låg kastrull med flat botten, smord med det kalla smöret. (Kastrullen får ej vara vidare än a t t ruladerna helt fylla den, annars förlora de sin form vid kokningen.) Den färs, som sticker fram vid öfre ändan, slätas jämn med en sked, doppad i ljumt vatten. Pröfvas med vispsticka, om de äro genomkokta.
Men vid världens ände, som stupar lodrätt i mörkret, irrar de levandes tankar som skygga fladdermöss, störtar sig neråt, bländas av natten, hisnar för avgrunden, fladdrar kring branten och hör bara som en avlägsen viskning dånet från främmande hav, som sköljer den vakna världens rötter. I djupet kan uppstå som en vind eller en andedräkt eller luftdraget kring någon som rör sig. Det är nog för att stupen skall genljuda av åska och flamma av blixtar, och fladdermössen flyr kvidande och gnyende. På bergväggarna skälver det oerhördas skuggor. Vad vet vi om den Förfärlige! Makternas schackklubb. Spelet spelas i alla riktningar. Motsatsparens kraftmätningar korsar rymden som spända blixttrådar, milliarder fint skiftande kombinationer uppstår och förintas på ett ögonblick. Problemen förskjuts, förvrids, blandas samman, med otaliga lösningar och otaliga hinder. Blicken söker ett enda av de kämpande motsatsparen, på ett enda av millioner fält, och redan det är för mycket för ett mänskligt öga. Svart öppnar spelet. Det första draget är alltid höljt i mörker och hemlighetsfullt. Ingen vet, vilka möjligheter som löper ut ur begynnelsens knut. Ett nytt liv avlas av encelliga urvaxelser och måste så genomlöpa den långa utvecklingskedjan fram till människan. I sin förhistoriska sömn måste den växande upprepa alla de fantastiska förvandlingarna, upprepa ansatsen och det väldiga språnget, upprepa de spända kraftlägen, ur vilka livet slungade sig mot nya djärvare anpassningar, upprepa årtusendenas vältrande Mississippi av skapelse sammanträngd till ett Imatra på nio månader. Nio månader ...? Kanske genomvandrar embryot verkligen tidsåldrarna. Vid början av varje liv gapar en mörk evighet.
Biskopsvalet 1970 – tre ” omöjliga ” kandidater … Efter biskopsvalet i Göteborgs stift 1970 fanns de tre biskopskandidaterna Carl Henrik Martling, Per-Olof Sjögren och Bertil Gärtner på förslagsrum. Resultaten från kapitel 3 visar att majoriteten av biskoparna hade sin bakgrund i högre sociala skikt, varav flertalet från prästfamiljer. 171 Figur 5.3 Tidslinje över biskopar som inte var teologie doktor. Till exempel kunde det handla om ekonomisk hjälp för a att kunna bedriva studier. I enkäten Ledarskap i förändring (2001) fanns förutom biskoparna även domprostar, direktorer för olika kyrkliga institutioner, redak­ örer för kyrkliga tidt skrifter samt ordförande för kyrkliga organisationer med. Thunberg, Karin, ” Biskopen som alltid är redo ”, Svenska Dagbladet 26.1.2003 Tvåkammarriksdagen 1867 – 1970, bd 3. Konflikterna har på ett sätt samspelat och gav gemensam konsekvens. Ett stort dilemma, som Davies och Guest också framhåller i sin studie, var hur biskopinnorna skulle veta vad som förväntades av dem och vad rollen i praktiken innebar. John Personne Ernst Lönegren Härnösand 1909 1 2. Vid senaste kyrkomöte kom endast en del av oss till Stockholm, men om vi nu i tid planlägga ett sammanträffande, så vore det väl möjligt att under höstens stundande kyrkomöte få till stånd ett par dagars ” biskopinne-möte ” .69 Biskopsfruarna verkar tidigare ha framfört önskemål om tillfällen att träffas och dela erfarenheterna av sin uppgift och sina åligganden. 232 Spelet om makten – framgång och fältets strategier sätt för honom att bearbeta sin besvikelse, men här är det mest intressant att titta närmare på de källor han anger hade meddelat att han i stort sett stod klar för att bli utnämnd. Trots att biskoparna som samlad kollegial grupp stod enade i kampen för att försvara och upprätthålla sina positioner inom det kyrkliga fältet, var deras position underställd det statliga fältet, som genom att utnämna biskoparna ytterst avgjorde vem som blev innehavare av elitpositionen. Ideal och verklighet 1830 – 1940. Under 1900-talet var enbart 19 av de utnämnda biskop­ arna inte teologie doktorer. Giertz, Bo, Herdabrev till Göteborgs stift. Ove Hassler 2.
I ' Sverige har inan:vid ett par kommunala sinnessjukhus ordnat en arbetsmånad på 210 timmar med viss heldagsledighet per vecka. Kanske skull~ man på så sätt kunna åstadkomma en ' lycklig lösning av arbetstidsfrågan för sjukvårdspersonalen aven vid andra anstalter. ' (Forts. f$n ss. 3 Lantungdomens utbildning skulle kommittén behandla vid nasta kongress, då. tillsammans med yrkeskommittén och Internationella Husmodersföreningen. Med stor uppmärksamhet åhördes radiooch biografkommittbns rapport. Arbetet hade utvecklats betydligt under det gångna året, varför man beslöt utse en särskild v. ordf. för radioavdelningen vid kongressen I 936. I flera länder hade kvinnor blivit medlemmar av programråden, och man hoppades St aven i andra länder, det skulle lyckas kvinnorna, att göra sitt inflytande gällande inom radion. Två för ICW särskilt viktiga frågor diskuterades ingående, nämligen stadgerevisionen och en ev. sammanslagning av ICW och den Internationella Röstrattsalliansen. Ett klart - och kortfattat förslag till nya stadgar förelåg, upptagande en del Önskvärda. reformer, såsom förenkling av arbetsmetoderna, viss förandring. i. styrelsens sammansättning m. m. Förslaget blev med få ändringar preliminärt. antaget. Slutbehandlingen sker vid 1936 års kongress. En liten kommittb, bestående av 5 medlemmar från Int. Alliance och lika många från ICW, hade ett dagslångt sammanträde. Utsikter fin Ja, !å diskuterade vi kårens sociala atbete, sjuksköterskornas hälsotillstånd m .. m. Ett telegram avsändes till Nationernas Förbund med sjuksköterskor* s protest - mot kriget, en ' protest från en kår på 25:ooo personer, som genom. erfarenheter från krigssiukhus och ambulanser i skilda ländir ditför väl vet vilka fasor ett krig innebär. Nästa.gång, det blir om fyra år, samlas Sjuksköterskors Samarbete i Norden på Island, för att dryfta gemensamma mål och medel. HERTHA Kommittéer. - Gift kvinnas arbetsrätt utredes för narva' rande av en kommitté, bestående av fröken Kerstin Hesselgren, ordf., fru Hedvig Dernby och hrr C. G. Nyblom och J. J. E. Weijne.
Det var en underbart grann väst, den lyste långa vägar, och Frasse bar den mitt på breda bringan. Sorglösa barn, kort är sådan fröjd! Olle Olssen sålde honom åt polisen för några kronor, trots briljantringen han fått för nattkvarteret, som gav honom nittio kronor kontant. Olle visste var Frasse var att träffa, ställde en detektiv på vakt och gick in till offret. De följdes åt ut på gatan, Olle öppnade Frasses överrock för att riktigt kunna beundra grannlåten, detektiven steg artigt fram och presenterade sig, Frasse var snodd, och det bar iväg till Kongens Nytorv. Men då gav han sig tusan på, att Olle också skulle åka. På vägen smusslade han två stulna ringar åt Olle, som girigt gömde dem. Under förhöret anhöll han stillsamt, att Olle också skulle undersökas, han befanns ha stulna ringar och dessutom fickorna fulla av andra besynnerliga ting, inte bara osedliga vykort, men tjuvgods i långa banor! Olle blev snodd i samma snara! Och eftersom då Olle ändå skulle därhän, passade han på och gjorde upp ett litet familjegräl med sin dam. Han angav henne för att ha sålt tjuvgods, därmed jämnades den trätan ut. Frasse trivdes förträffligt i Köpenhamns fängelse, nytt, stort, ljust och rymligt. Under honom satt en svensk kortspelare från Malmö, de knackade ivrigt till varandra och prisade arrangemangerna, i det här stillot mår man som en prins! Där användes inte heller påsarna över huvudet med hål för ögonen, som de ha i Sverige. Frasse hade trettio dagars vatten och bröd, de gingo som en dans, fem dagar vatten och bröd, sjätte dagen fångkost, så gick det undan för undan, tills trettiosex dagar gått. Var sjätte dag var sålunda en glädjedag, då fick man därtill köpa extra mat så mycket man orkade smälla i sig innan kvällen kom. Frasse köpte flott, som han gömde på bara kroppen och hade att smörja på det nakna brödet under de fem svältdagarna.
Min berättelse handlade om hur verksamhet av olika slag kunde bli mera konkurrenskraftig genom Total Quality Management och ständiga förbättringar. När ” jag ” förändrar ” mig själv ” så blir det både svårare och mindre relevant att skilja tanke från handling. DEL III: SOCIO-KOGNITIV KARTLÄGGNING 11 Processkartläggning för lokal organisering Litteraturgenomgången i föregående kapitel var inriktad på att utöka tolkningsramen med generella krav för självbeskrivning. Samtliga kursiverade ord i ovanstående stycke kan kopplas till någon av de tretton grundläggande värderingarna enligt SIQ:s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling (som kan ses som en operationalisering av TQM, se Quist 2003, s 16-20). Utvecklingen torde gynnas av en experimentell social miljö, där hypoteser kan framföras utan risk för att ett senare åsiktsbyte ska ge minskat anseende. CTF. Self-assessment, as practiced by the Swedish Employment Service, includes conversation, process modeling, and the writing needed to specify the activities of the process. Genom att först uppleva verktyget, dvs. (1983) The change masters: innovation for productivity in the American corporation New York, Simon and Schuster. Clark, J. Trots att pusselbitarna avser samma del av motivet är de inte utbytbara. Att ge organisatoriska enheter full autonomi är dessutom oförenligt med de flesta möjliga motiv för organisatorisk samhörighet och ägarledd fokusering. limpa " och deltagarna var upphandlare + uppfattningar om i vilken ordning saker outvalda medarbetare på kontoren) ting sker. Ett krav på metoden bör vara att den ska utformas för att bidra till detta och, om möjligt, internalisera givna restriktioner. Samtidigt närmar sig stora pensionsavgångar som innebär att de yrkesverksamma ska försörja allt fler lediga (Regeringen 1997 / 98:136; Ansvarskommittén 2003; Regeringskansliet 2003). 11.1 Självbeskrivningens prospektiva mening I detta avsnitt diskuteras konsekvenserna av att självbeskrivningens och det sociala produktionssystemets komplexa natur är svår att förstå: komplexiteten både överoch underskattas. Metoden bör utformas så att alla så långt som möjligt kan delta, även om det inte kan ske samtidigt och på samma sätt. I stället för att ersätta en enskild pusselbit ges hela pusslet en översyn.
emot Ragundaälfwen. Inom sådan tract finnes thenna tiden eij någon öppen åker, men likwäl tydeliga tekn thertil, at här i gamla tider warit åkerbruk på någre ställen och mäst på then sudwästra sidan. Thet öfrige synes hafwa warit brukadt til slåtteland, och ännu thertil tjenligt, förutan [fol. 292v] ett stycke på östnorra kanten, hwilcket är ganska stenbundit, och har så ringa matjord, at ständig slått theraf eij blifwa kan. Hela then östra sidan, eller wid pass halfwa slåttegodset är mycket skogwäxt, mästadels med löfträd; dock kan, utom then här frammanföre nämnde steniga marcken, thet öfriga åter uprödjas til slåtter. Jordmonen blef på åtskilliga ställen försökt, och fants bestå dels af sandmylla och mojord, och dels af fastare lera, hwar ofwan uppå är å the ställen, som i gamla tider warit brutit land, något tiockare swal eller matjord, som åter kan, med drägelig kostnad, til åker upbrukas. Thet hö, som förledne sommar wäxt på berörde slåttegods, och ännu är i ladorna qwarliggande, fants, wid anstäldt prof, bestiga til tio och en half skrinda, neml:n tre och en half skrinda wäplingshö, en och en half skrinda bladfoder, samt fem och en half skrinda bländning af bladfoder och grönhö. Häraf äger Olof Pärsson i Gewåg tre skrindor, Pär Pålsson i Gewåg fyra skrindor, Olof [fol. 293r] Nilsson i Krokwåg twå skrindor, samt Olof Nathanaelsson i Krångede, och Jon Nilsson i Ammern tilhopa allenast en och en half skrinda. Dragonen Edstedt påstod wäl, at å Döwikens slåttegods har i forna tider warit hemman, men icke kunde här wisas eller under besichtningen finnas teckn efter gårdsbyggnad och tomt, utan
ingen enda ängel till den olycklige sonens varning, och till vink om att beträda en bättre stråt! Vad han sade, flöt ur hans verkliga övertygelse; lätt förnam man på rösten, att han icke var en hycklande sorgebeklagare. Jag trågar herr Medenberg ännu en gång, varföre vi nödvändigt skola leva i ett självbedrä geri, då vi söka uppfylla denna plikt, och om denna litteratur endast lär oss en illusion? Sven korpral stod och gapade som ett nyfött barn. Om vårt närvarande samtal får en god, en förnuftig utgång, så kommer det originalet aldrig fram. Hon satte sig på en sten ett litet stycke ifrån, mitt under ett par av de lummigaste träden; hon tycktes ej ämna i ögonblicket stiga upp för att springa bort, ännu så länge, men kastade stora ögon än på Göran, än på Alexander, fulla av forskning, i synnerhet på den senare herrn, som hon aldrig skådat tillförene. " Kan du koka, Nicke? sade Alexander bestört och halvhögt. " Ja. " Denne följde honom därföre tätt efter. Det är alldeles som med mig: jag pjoskar också aldrig. delo miro loviar! Vi återse varann i Jönköping! " Därefter började hon med vänlighet och utförlighet undervisa honom om huru han skulle åka, för att rättast och bäst komma dit han önskade. fort! Sättet måste icke angå herrn? Det förstår jag. Jag var ordförande. Och, när jag tänker rätt efter, så gives ingen bättre utväg än denna. Vattlagd, Jeppe? Hela sitt huses framtid såg hon inbillningsrikt uppmåla sig på de vita dukar, hon rullade från stockarne, eller lade in under dem. " Må så vara. " Börja med det där främsta huset, som axlar sig såsom om det hade en tyngd att bära på? Det var det. " Men såsom du troligen icke här träffar greven själv, giver jag i hans ställe dig nu din förtjänta hittarlön, och skall i ditt ställe lämna honom det upphittade. " Pilcomaju (ty det var just sin egen spejare greven hötte åt) såg sig på vippen att få den engelska bösskolven i sin nacke, då han, vig som en zibetkatt, böjde sig undan. " Organistens bägge stackars döttrar blevo icke lyckliga, herr Medenberg.
Trots att dessa värden är användbara på sitt sätt, är de samtidigt till föga hjälp för den kliniker som önskar kvantifiera den kliniska signifikansen av vasospasm baserad på TKF-mätningarna hos individuella patienter. Tillämpningen av metoden är väl dokumenterad också hos patienter med sicklecellsanemi (evidensklass klass I), hos patienter med ischemiska cerebrovaskulära sjukdomar och hos patienter med subaraknoidalblödning (evidensklass II), liksom vid fastställande av upphävd cerebral cirkulation [17]. Ökning av flödeshastigheten > 50 cm / sekund, mätt på daglig basis, kan tyda på vasospasm. Lindegaard föreslår att ett index > 3 visar att det finns vasospasm, medan värden > 6 är kännetecken på svår spasm [18, 19]. vissa författare menar att den varken bidrar till värdet av en absolut blodflödeshastighet eller bevisar värdet av transkraniell doppler som prediktor vid monitorering [20, 21]. De anser att en blodflödeshastighet mellan 120 och 199 cm / sekund är en dålig prediktor av signifikant arteria cerebri media-spasm (PPV 50 procent), medan BFH < 120 cm / sekund eller > 200 cm / sekund är pålitliga prediktorer för närvaro respektive frånvaro av vasospasm (NPV 94 procent, PPV 87 procent) [21]. Ökat intrakraniellt tryck, ålder, hematokrit och PCO2 kan också påverka BFH-värdena. Vasospasmen ses oftast sex till åtta dagar efter en subaraknoidal blödning, men sen vasospasm (omkring dag 17 efter blödningen) förekommer (4 procent) Pulsatilitetsindex (PI) är ett mått på cerebral vaskulär resistans. Att det kan finnas vasospasm i de mest perifera kärlen har visats av Okada och medarbetare [25]. Dopplerregistrering av blodflödeshastigheten (BFH) i de extrakraniella artärerna hos människa rapporterades första gången 1965 av Miyazaki och Kato [1]. Inom neurokirurgin används transkraniell doppler främst för att påvisa vasospasm efter en subaraknoidalblödning.
eller förklara. Jag gick ut i det lilla iskalla köket och satte mig att gråta. Jag grät den ena timmen efter den andra. Jag begrät den vackra vänskapen, jag begrät min själ, som var tagen ifrån mig och aldrig skulle vända åter, och jag bet i försmädelsens frukt. För första gången i livet hade jag fått smaka dess bitterhet.» Lotta Hedman hade sänkt rösten, såsom då hon slutade sitt stora tal om kungabrevet och tusenårsriket. Hennes ansikte var präglat av ett stort lidande. Hon kände än i dag förödmjukelsens plåga. HÅNGER. Ack, vad Lotta Hedman var lycklig att få berätta! Vad det var ljuvligt att få tala om Sigrun! Vad hon ansträngde sig för att tala högsvenska! Hur hon arbetade för att vara lika högtidlig som en andaktsbok! Så tacksam hon var mot denne åhörare, som alltjämt satt stilla och lyssnade, som hade ett så outtömligt tålamod! »Nu är det bara en sak kvar, som jag behöver tala om, för att ni ska kunna ge mig det råd, som jag behöver,» sade hon. »Ni ska inte på något sätt oroa er,» sade han. »Tala ni, som det bäst passar er! Vi har tid på oss.» Lotta Hedman föll genast in i berättartonen. »Ja, det var samma år på hösten,» började hon, »och det hade just börjat regna så häftigt, att vi hade blivit tvungna att springa in i stugan, både far och mor och jag, för att vi inte skulle bli genomblöta. Och knappt hade vi hunnit in, förrän dörrn rycktes opp igen och ett par stora, väldiga karlar kom inrusande. De bad hövligt, att de skulle få stanna hos oss, så länge som skuren varade. Och far bjöd dem vara välkomna, och mor och jag satte fram var sin stol åt dem nere vid dörrn. Och den ene av dem var språksam och frågade far om han trodde, att de kunde få arbete vid det nya sågverket, som höll på att byggas i Stenbroträsk. Men den andre var tyst och satt bara och stirrade bortåt det östra fönstret. Och just mot det fönstret kastade sig regnskuren med all sin kraft. Det strömmade så mycket vatten utför rutorna, att man knappt kunde se någonting genom dem. Jag undrade vad det kunde vara, som han stirrade på. För nog begrep jag,
Nu vände sig Jörgen om, och fru Margaretha såg att han var nästan blek af vrede: ”Jag vånner du låte bära bort dig sjelf först! Får jag någonsin ha en oförbittrad stund för dig? Jag var så enkom nöjd och glad, när jag kom hem; Hans Furstliga nåde var mig så särdeles nådig, och hade låtit kalla mig, för att ge mig några befallningar om de fångna fruntimmerna. Jag var så upprymd och tänkte få prata en förtrolig stund hos min hustru. Men det hade jag bort veta förut, att din motspänstighet alltid skulle förderfva hvarje glad stund.” ”Min Gud, hvad är det då, som jag sagt eller gjort”, frågade ängsligt fru Margaretha. ”Det förstås, du är oskyldig och har aldrig felat, det vet jag nog af gammalt! Hvad har du väl annat gjort, än motsagt mig hela tiden, sedan jag kom in. Den undergifvenhet och aktning, du är skyldig din man, den synes du rakt ej veta af. För husfredens skull, ger jag efter i det längsta. Det är väl derföre du också aldrig vill ge med dig, utan alltid skall ha din vilja fram. Ingen annan man skulle tåla motsägelser af sin hustru, sådana du nu i dag ock hållit på med.” ”Då äro de ock, i sanning, tyranner”, utbrast fru Margaretha, ”om ej ...” ”Det är så, ja. Jag känner den visan. Den sjunges alltid, att männerne äro tyranner. Den har jag nog hört.” ”Ja, om det verkligen är så, att ingen annan hustru får följa sin egen vilja så mycket, som jag, då äro, i sanning ...”
Han var lång och mager, med gulblekt ansikte, och då Mesné hviskade: Ahmed, visste de, att det var hennes yngste bror, renlifvesmannen. Hennes håg drog henne till väninnan Mesné och dennas glada prat om hemgift och bröllop, och således kom det sig, att Suleyman och Frideswida blott sällan under hösten sågos. Därefter voro de båda herrarna ofta instängda tillsammans och hade mycket att tala om, ända till dess herr Wather åter for bort. Två såta vänner; den ene grundade ut en elakhet, och den andre utförde den! Den gode hjälparen, juden Levy, kom nästa förmiddag som han lofvat, och med sig hade han hela säcken full med nyheter. » Och aldrig mera se honom? » Långt ifrån främmande land du kom för att finna ditt öde. Jag tror, att det någon gång är lättare att dö än att lefva. Bakom gallerverket i kvinnornas gemak kunde man se och höra. » Är Geva redan uppe? » – Han var som en vederstygglighetens klippa i sin grymhet, som han gaf sken af att vara lydnad för sin aflidne väns vilja. » Du fryser, » sade Geva först, » din hand är kall och du skälfver. Intet svar – var det blott i drömmen? » Det var stort och ljust och luftigt och lyste af vackra färger, » sade Frideswida. Hon sade nu som Levy: » Res, res, res », och till sist gaf Frideswida med sig och sade, att så skulle de då resa om fyra dagar. Då klappade det på porten. Hennes dräkt var mörkblå, af stridt och ulligt tyg; hennes hår var kort och lockigt, brunt innerst vid hufvudet, men ytterst blankt som en gniden bronsring; hennes ögon voro gulbruna som mörk bärnsten och klara som den. – ’ Det vet jag icke, och min far vet det heller icke; staden har alltid funnits, ’ svarade han. » Och därmed reste han sig och drog henne våldsamt intill sig. När det började skymma, gingo Floris och Otho, den senare med en börda af kappor och dukar och många förmaningar att icke ett ögonblick släppa gossen ur sin hand.
Han var lång och tunn och grå, hans kropp föreföll på något sätt planlöst sammansatt, det var något sling­ rande öfver hans sätt att gå, man tyckte, att det skulle ha hört till, at t det också skramlat om honom. Hans stuga låg i b acken nedan­ för klockstapeln. Det var i fråga om tomt­ rätten, som mamsell Krück ansåg att Olagus blifvit orättvist behandlad af sockenmyndig­ heterna. För öfrigt var han oberoende af dem, han redde sig själf på en del dagsver­ ken, som han ännu orkade med, och en spa­ rad slant. Han bodde ensam i sin stuga och var känd för att vara ett mönster af ordning och renlighet. Mamsell Krück sköt före uppför bron, in i förstugan och in i s tugan. Eld — v ärme — v ärme — mamsell Krück visste infe huru fort hon skulle komma fram till s piseln. Åh, jämmer, så stel hon var — ja, ha de hon inte frusit ihjäl, s å hade hon sä­ kert ändå tagit döden på sig med det här. " Stäng dörren, " gnällde hon mot Olagus, då denne kom in med ett fång björkved på armen. Och Olagus löd snabbt, besluten att inte underlåta något, som kunde hjälpa hans nog så kinkiga sak. Det blef glittrande ljust i stugan af Olagus brasa. Mamsell Krück saft och stirrade in i elden och tinade och tinade. Hon satt allde­ les tyst .. Olagus tog fram kaffepannan och satte den på elden. Det gjorde verkan. Mamsell Krück började prata. " Du har det bra, du, Olagus, " nu värmde hon ryggen och satt vänd inåt rummet, " du har det bra, du, men a kta dej, att de inte kom­ ma åt dej också. Men du är oberoende, du — du behöfver inte ta emot något af dem — de har ingenting att säja öfver dej — du har det bra, du. "
»Jag lovade Edvard en gång, att ingenting utom döden skulle skilja oss åt. Och det är fördenskull, som jag inte har lämnat honom förut. Och hela veckan har jag bett Gud, att jag skulle få dö, hellre än att jag skulle behöva svika mitt löfte. Nu, när jag är förskrämd för honom och måste gå, så har det ändå hållit mig tillbaka. Du förstår, Lotta.» Lotta nickade motvilligt. »Och nu, Lotta, nu har Gud hört mina böner. Han har skickat döden till mig. På detta sätt kan jag gå utan att bryta mitt ord. Att inte du, Lotta, förstår, att detta är Guds vilja!» »Jag vill inte höra mer av det här, Sigrun,» sade Lotta och gjorde ett försök att resa sig ur korgstolen, men matmodern höll henne tillbaka. »Det är Gud själv, som hjälper mig, Lotta,» sade hon. »På det här sättet kan jag gå utan att göra Edvard olycklig. Ja, jag menar inte, att han inte kommer att sörja mig ett år eller kanske två, men det blir ingen bitterhet i sorgen. Men om jag skulle rymma från Edvard? Tror du, att han skulle låta sig nöja? Han skulle söka efter mig, och när han funne mig, så skulle han kanske döda mig. Eller om jag bleve skild från honom? Han skulle gräma sig till döds. Men om jag ginge bort ur livet ... Det vore bara en sorg. På döden behövde han inte bli svartsjuk. Förstår du inte, Lotta, hur mycket bättre detta vore för honom än något annat?» »För honom,» sade Lotta, »det kan vara, men för dig?» »För mig,» sade den unga kvinnan med ett leende, som var som ett återsken från himlen, »för mig är allt gott, som är gott för honom.» »Det bästa för honom vore att få behålla dig,» sade Lotta envist.
Mölnaren Erich Persson i Fiskesåå hafwer uppbygdt ett qwarnhuus af nyo med godt timber, och nytt brädetaak, sampt inne uthi med hiul och annat mera, begärer någon hielp der till, effter kostnaden är stoor. Hans rest är 10 t:r 5 f. spannemJl. Resolutio. Tillgifwes 7 t:r spannemäl, och afföres i 1667 åhrs book. Den 7 Martii hölltz Consistorium minus, praesent. M. Rectore, Doct. Pet. Rudbeck, Dn. Åker­ man, M. Skunk. 1. Johan Stenius anklagar Samuelem Widichinni, som hafwer af berådde mode sönderbrutet en port för honom, och giordt wåldzwärk å den samma, der igenom ohägn är inkommet i trägården, tiufwar ingånget och skada giordt, ty samma port hade jag igenslaget, nembl. den som war nid wijd stora byggningen wijd långgatan, och wille gästerne allena igenom den öfre porten gå skulle för fred och säkerheet emot tiufwar. Men Samuel Vidichinni hafwer bem:te port, sedan jag den igenslog med wåld upbrutet, derföre jag honom anklagar, jämpte det skadeståndz reparation jag der af taget hafwer. Samuel Vidichinni swarade sig hafwa den af berådde mode uppbrutet, och det i anledning af Tingm.B. 25 cap. ty han hafwer sitt logement inom samma port, och hafwer icke legdt husen af Stenio, uthan Norman, hwars swärfader Nentzelius hafwer gifwet honom fullmacht uthleya samma byggning, och porten lyder der till. Ohägn i trägården kommer icke af den porten, ty trägården har sitt eget plank, och när den luka för trägården står stängd, kan intet ohägn inkomma. Sedan att tiufwar hafwa ingått genom den porten, tror jag icke, är och icke der till wållande, ty icke nekar jagh, att porten må stängias om nätterne, allenast jag får
som i ungdomen. »Att en sådan som jag kan få känna hur min sak är Guds och hans min! Gud själf är i borgen för min frälsning, jag står och faller med honom, det är trygghet.» Elisa instämde, men hennes tonfall var icke dess mindre sorgset. Han betraktade henne uppmärksamt. De hade hunnit fram till Elgsjön och stannat på den punkt, där man ser öfver till doktorsbostället på andra stranden. Byggnaden skymtade fram mellan björkarna, hvilkas höstgula löf glänste i solskenet. Elisas ögon fylldes af tårar under det hon såg dit öfver. »Hvad är det?» frågade han mildt. Hade lifvet böjt hans själsstarka syster? Han mindes sig aldrig ha sett henne modlös förr. »Jag har en synd på mitt samvete, som jag tror är en af de svåraste», svarade hon sakta. Han lade armen omkring henne som en tyst uppmuntran till den förtroliga biktens fortsättande. Då svek henne själfbehärskningen, hon dolde ansiktet vid hans bröst och grät stilla. Det var ej ungdomens våldsamma, ytliga sorg, dessa tårar flöto fram ur hennes innersta väsen. »Tror du ej», frågade hon slutligen utan att lyfta hufvudet, »tror du ej, att man skall dömas strängast med afseende på hur man skött sin lifsuppgift?» »Strängast?» upprepade han dröjande. »Jag vet inte, men det är ju förstås i dess utöfvande, som troheten skall visa sig, det är pundens förvaltning.» Hon höjde hufvudet och såg honom rakt in i ögonen. »Jag har förvaltat mitt pund så illa, att det ej inbringat det ringaste, snarare motsatsen. Jag har alldeles kommit till korta med den lifsuppgift Gud gifvit mig. Om det ens är han, som gifvit mig den», tillade hon och sänkte blicken; »ibland fruktar jag, att jag kanske tog mig den själf.» De sista orden uttalades med knappt hörbar röst. Han förstod hvad hon syftade på, och tryckte henne fastare intill sig. »Du vet hvem som vill bära dina bekymmer, stilla din oro, förlåta dina misstag så väl som synder», sade han. Hon såg bort mot sitt hem. »Det gäller ett förfeladt lif», hviskade hon.
— Hvad skall jag beskrifva? frågade han, och tonen lät som om tankarna ej följt orden. Det gjorde de ej heller. Han tänkte på hur besynnerligt det var, att en främmande höll med Egypten mot England. Han drömde säkerligen. Allt var ju som en dröm på detta besynnerliga ställe. — Beskrif hvad man ser på vägen, sade hon. Det dröjde några ögonblick, innan han förstod frågan, så tog han sig samman, och ögonen fingo ett uttryck, som om det han talade om drog förbi hans syn. — Man ser först ett smalt, sandigt land mellan hafvet och sjön. Man ser långa tåg af lastade kameler skrida fram på den smala sandremsan. Man ser beduiner på ädla hästar. Han tystnade tvärt. Så sade han sakta: — Förlåt mig, jag kom att tänka på en arabisk dikt, som jag här om natten försökte öfversätta på engelska. Den börjar så här: »När skall jag åter ila på stolt och eldig häst hän öfver ökenvidden med stam, jag älskar mest » Han strök åter hastigt handen öfver ögonen och fortsatte så med sin förra ton, som om han berättade en saga: — Allt som man ser på den vägen, är stadt på vandring ned till hafvet eller tillbaka till Nilen. Och där den sandiga trakten slutar, börja bomullsfälten, och ni ser fellahinerna arbeta i ljusblå skjortor och hvita turbaner, och skjortorna ha samma färg som himlen. Nej, man måste se de färgerna och det ljuset, det är Egypten, och det kan inte beskrifvas! — Jo, jo, jag ser det. Mera, mera. Finns där inga hus, och när komma vi till Nilen? — Först inga städer, endast arabbyar, små, små hus af lera och strå. Men det står träd omkring dem, ej skogar, hvad ni skulle kalla lunder, nej, inte en gång lunder, det är spridda tamariskträd, men från fjärran lysa lerkojorna hvita, och träden se friskt gröna ut, och den är mycket, mycket vacker en sådan arab-by från fjärran. Då man kommer närmare — då man kommer närmare, Saïd ben Alis röst lät helt sorgsen, medan hans ögon hvilade på den rödmålade bondstugan, som skymtade mellan träden nere vid sjön.
systersonen? Gästgivarn teg, men mor i Sutre sade: Det har han sagt till mig. Tror länsman, att jag har fördärvat ungen? Till modern, Boel Svensdotter, antecknade länsman. Anser hon, Boel Svensdotter, det vara orimligt, att någon annan, t.ex. Larssons hustru, oförvarandes kommit att uppsnappa ett eller flera dylika yttranden av Larsson? Mor i Sutre svarade: Det är väl lika orimligt det, som att länsman går omkring och lyss bakom dörrarna i min stuga. Varken mer eller mindre. Länsman snöt sig, torkade brillorna och skrev. Vände sig därpå till sväran. Nu ska vi höra, vad hustru Larsson har att säga. Och sväran pladdrade: Det ska'n väl veta själv, som lura det ur mig. För det är evigen sant och det vet väl hela sockna, hur han skäms för ungen, så han kan krypa ned i jorden. Och det är väl inte unnlitt, sån skam och älende som de haft av slinkan. Och högfärdiga ha de alltid varit så att en torpardotter inte varit människa för dem. Och därför skulle de ha mig till det. Och senast i morse slog han näven i dörrn, så klinkan ligger där än, om det ska vara bevis. För nu skulle det ske. Men gamlan visste, hur hon skulle ställa't. Så jag blev ensam i köket fast hon brukar hänga där jämt och inte lämna mig rum vid spisen fast jag ska vara hustru och mor till barna. Och Danjel kom in till mig och täljde selpinnar åt Träsken. Och jag sa ändå han skulle stanna, för han är den ende rättfärdige i Sodom. Men var det likt något! Utan de locka honom med köttets begärelse så att eld ska falla från himlen. Så att jag var mol ensam. Och då skicka de in ungen, för de visste att sinnet var på mig. Och jag tänkte att jag inte skulle streta emot, eftersom de ville. Utan det skulle bli frid i himlen och på jorden för den usle ungen. Och de skulle inte kunna säga att jag är så genom mig elak, som de säger. Så jag tog'en så här med båda händerna och drog'en upp på vinden. Men trappa knark, så jemini! Och han kunde skrika med, så jag stoppa äpplen
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga pa ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga antalet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenu.meranterna. 2) Eller: Man prenumererar 5 närmaste postkontor (ej annorstädes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvisning sanda samlaren den stadgade provisionen. Hvar, och till hvllket pris kan män nummervis Iösa Dagny P I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dagnys kommissionärer i landsorten. Pris 10 öre pr nummer. Tysk lärarinna, undervisningsvan och med basta svenska referenser, önskar från 15 Juli ferieplats, helst på landet. Svar till l~Språkkunnigll, under adress Sa Gurnaelii Annonsbyrä, Stockholm, f. v. b. Ung valrmlhdska önskar plats i familj för att g! frun tillhanda. Gärna dir barn finnes. Genomgått 8-klassigt laroverk samt slöjdoch hushällskurs. Platsen kan tillträdas nar som helst, Svar inom den 30 till A. A. L., Kristinehamn p. r. Bildad, praktisk och gladlynt ung dam, fullt kunnig och van att sköta et1 ordentligt hem önskar värdinneplats nu eller 1 Sept. Utrn. ref. Svax till liTrefnad och ordninglit Sundsvall D. r. Folkskolans Barn tidning utgifeen och redkerad a f STINA Q U l ' T utommer 1911 i s h gugonde årgånge Ett rikt illustrradt nummer hvarje vecka, 36 ?ckor under året. Bästa och Iampligasfe läsning för barn af alla zrnhälkk lasser. Prenmerera å narmasfe postkontor. Prii för e i år Kronor 1: 65, ha@ år 90, öre. GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
”Ack, min gode Waldemar,” sade hon med sitt huldaste leende, ”huru uppmärksam och god du alltid är! När jag vaknade, blef jag så ledsen, då jag af vår goda madam Walberg – hvilken, i parenthes sagdt, gjort sig alltför stort besvär med mitt kaffebord i dag – fick höra, att du redan tidigt blifvit utkallad på sjukbesök. Jag begaf mig då hit in, att helsa på vår gode onkel och leka med barnen. Nu fick jag se asken, ställd till mig, och straxt öppnade jag den, samt är, såsom du ser, sysselsatt att profva, huru innehållet skulle anstå mig. Huru tycker du, min Waldemar, kläder den icke?” ”Utomordentligt, Maria lilla,” svarade doktorn, och betraktade med leende beundran sin älskvärda maka. ”Jag lofvar, att, då du kommer ned till Brunkenäs i år, skall du väcka alla grannfruarnes afund.” ”Ja, nog är jag värd att afundas,” sade hon vänligt och tryckte sin mans hand; ”men tro icke, bäste Waldemar, att jag är så barnslig, att jag önskar mig afund för prydnader, ehuru jag är glad öfver dem, emedan de äro från dig.” ”Det tror jag nog! Min lilla gumma,” skämtade doktorn, ”vill ännu beundras för sina egna behag och ej för dem, som hennes mans artighet lånar henne.” ”Nu är du riktigt obeskedlig, Waldemar; eller huru tycker ni, kära onkel?” ”Jo, riktigt obeskedlig, Maria lilla,” sade herr Billing och reste sig upp. ”Att påbörda dig ett sådant fel, är verkligen mer, än han kan försvara, isynnerhet då han ej, liksom jag, suttit här en hel qvart bortglömd i mitt soffhörn, medan du var sysselsatt med den der lilla profoch omprofningen. – Nå, Maria lilla! rodna ej; du är ju en Evas dotter, men i alla fall en bland de bästa. Således kan du väl ändå få vara en smula fåfäng, utan att behöfva blygas derför.”
Till sist vill jag påminna om den litet salt, och hålla dem däri så der. länge vattnet är varmt. Har fått N:r 59. Det bästa är nog om ni bästa bundsförvanten för oss fostrare. » En tillflyktsort är urtidens Gud, och detta recept af en person, som blef kunde härda er lilla flicka, så att botad däraf. Betty. hon ej så lätt återfick sin lungkanedåt sträcka sig hans eviga armar. » 5 Mose bok. N: r 57. Recept å Lavendel eau tarr. På Sanatorierna göres ju allt Mor. för att man skall härda sig och på de cologne: 10 droppar lavendelolja, 3 gr. neroså satt söka undvika förkylning. Börliolja, 6 gr. citronolja, 1 droppe rojar man med denna härdning på senolja, 6 gr. bergamottolja, 1 gr. pesommaren går det lätt att sedan t itgrainolja, 5 droppar rosmarinolja, hålla på därmed. Gif henne hvarje morgon en kall afrifning, gnid henHANS SISTA GALEN000 gr. sprit, 100 gr. vatten. Ingredienserna köpas å apotek. Detne riktigt torr och varm därefter, samt låt henne åter lägga sig i tio SKAP. la recept gifv.er en förträfflig eau minuter, för att riktigt återfå kroppsde cologne. Gunvor. Och låt henne framförallt (Forts.) — 1 Iduns Hjälpreda för 1910 finvärmen. mycket ute i det fria, ty kom Hildes trots flammar plötsligt upp. nes följande recept för Lavendel eau vara ihåg, att det är just den ozonrika Hon tänker: de cologne. som läker lungorna. På som» Hvad bryr jag mig om att Stefan Man tar 5 gr. lavendelolja, 1 gr. luften åtminstone bör fönstret i sofej har det bästa rykje! J a g är portugalolja, 1 gr. bergamottolja och maren rummet vara. öppet nattetid. Har tjugufem år och vill begagna min löser i en smula sprit, samt låter så ej för varmt inomhus, så frihet. (Högt:) Nej, nej, vi fortdet stå i 11 dagar.
oss på en mastabe och åto battih i det härligaste mildaste månsken, samt suto sedan i ett café vid vägen. Derefter lägrade vi oss i Imam Shafeis moské och sofvo, sedan vi der gjort vårt aftonmål med ost och bröd. Loppor och annan ohyra gåfvo mig dock ingen ro eller sömn, så att jag steg upp om morgonen ganska sömnig och trött, tvättade mig i medan samt gjorde min morgonbön. Vi kommo bittida hem före solen och höllo vår lektion. Derefter ville jag sofva, men då sömnen ej kom, begaf jag mig ut för att söka upp Lane, men fann ej hans hus. Middagstiden fick besök af fikh Isa, som satt hos mig en stund. Härefter somnade jag och väcktes först närmare maghrib af Sejid 'Ali. Gingo till Ibrahim effendi, der sabheh hölls för hans i dag aflidna hustru. Den bestod af en khatme och mycket folk var församladt, sittande dels på mastaber utanför husen, dels på mattor utbredda på sjelfva gatan. Jag var sömnig och trött, hvarföre vi ej stannade der länge. När jag kom hem lade jag mig genast, ty jag var mycket medtagen och halft yr i hufvudet, dels af trötthet, dels ock kanske af hashishe, som jag köpt i en liten bod, men hvaraf jag dock ej kände någon egentlig rusig sinnesstämning. På förmiddagen kom Isa hit jemte ormfångaren 'Ali, hemtande åt mig ödlor och skorpioner. Han lekte och handterade dem behändigt, utan att de skadade honom. Jag lät hemta arrak och lade dem deri, då 'Ali äfven tog sig två dugtiga klunkar deraf. Han blef länge sittande hos mig i väntan på Sejid 'Ali, som dock ej kom. Före 'asr en stund gick jag ut, och satt hos 'attaren Mohammad i väntan på shekh 'Ali; han kom kort derpå och höll sin lektion i 'attar-boden för honom, en 'Abdolla och mig. Efter lektionens slut gick jag till 'Ali, åt qvällsvard hos honom och satt en stund efter maghrib. Derefter drack
och öffirfallit och hårt källarswännen (therföre han inthet wille låta them bekomma ööl aff källaren till sitt herbergh för pant. Sädhan och therföre att källarswännen hadhe på sitt huffwudh en liten myssa, hwilken then ena aff them haffwer tilförne ther pantsat) att han moste nödgas rända effter sin husbondhe Jon Olsson tili defension, hwilken när han tijt kom, fan han att studenterne ähn tå källarswännen slogho, begynte therföre bådhe them åtskilia, och elies medh en liten staaff studenterne corrigera, och medh thet samma uth för trapporna oförwart fallit, och sigh så illa stöt, att han nu moste sängen hålla, såsom sielffwe skrifften widlyfftigt omförmäler. Till denna upreciteradhe skrifft, swaradhe Sveno Jonae, och Daniel Laurentii (ty Johan, kundhe inthet komma tilstädes, effter han så illa war aff borgmästaren slagen att han litet förmådde), nekandes sigh medh sådant sinne och modh tijt haffwa kom­ mit, hwilket the bewijste 1. ther aff, att the medh wänligt ordh hälsadhe, och begiärte ööl, thet the och uthan gienräielse bekomme. 2. Boro the ey heller nogon wäria medh sigh, som borgmäst, skrifft säger, uthan Sveno sadhe sin poike haffwa tijt kom­ mit medh sitt swärdh nogot effter, på thet han skule thet källarswännen i pant sättia, om han elies inthet kundhe ööl bekomma. Men nogon pistool medh sigh haffwa hafft, nekadhe han aldeles. Berättadhe ther hoos perlamentet ther aff wara förorsakat, att källarswännen skule på sitt huffwud haffwa sin pant, och honom nöta, hwilken han tilförendhe nogra gångor sadhe sigh haffwa welat igenlöst, men källarsw. haffwer
Men då konungens allierade, ryssar och preussare, tyvärr ej strida för den enda rättvisa saken, som Gustaf Adolf gör, utan för de egna landens bestånd, är Gud ej med dem. Deras förenade härar lida nederlag på nederlag i Polen och Östra Preussen, och efter det mördande slaget vid Friedland måste ryssar och preussare draga sig tillbaka, och ryssarna afsluta stillestånd med Frankrike såsom förberedelse till den fred, som snart måste följa. Då underrättelsen ingår om att Ryssland slutit stillestånd med Frankrike, och att, efter allt att döma, preussarna snarast ämna göra detsamma, händer det förbluffande, att vår konung uppsäger vårt stillestånd med Frankrike. På alla bevekande föreställningar svarar han: »Jag kan inte vänta, jag måste nu som alltid ha sakerna bestämda,» och då Essen på sitt rättframma sätt replikerar: »Ers Majestät spelar om sin krona,» infaller konungen: »Hur då?» — »Jo, om nu Ryssland vore illasinnadt.» — »Ryssland är intet att frukta för Sverige,» svarar konungen med fastaste öfvertygelse. Det är omöjligt att få konungen från detta beslut, och konungen är vid långt bättre lynne nu, sedan han fått sakerna bestämda, ej allenast med afseende på krigets fortgång, utan också i en mera privat angelägenhet. Ty samtidigt med nyheterna från Polen och Östra Preussen kommer från Stockholm underrättelsen, att hans gemål födt honom en prinsessa. Konungen har mycket ifrigt önskat en son till ersättning för den förlorade, och drottningen har, berättas det, oupphörligen gråtit före och under barnsängen af oro för att det skulle bli en prinsessa och undrat om konungen skall blifva mycket ond, då han får veta, att så är. Men konungen har varit så orolig öfver drottningen, att han tager missräkningen ovanligt beskedligt. Det är förut öfverenskommet, att ifall oturen är framme, och det äfven denna gång blir en prinsessa, skall hon uppkallas Cecilia efter konung Gustaf Wasas dotter, som var förmäld med en markgrefve af Baden. Och till faddrar bjuder konungen tvenne olyckliga monarker, konung Ludvig den XVIII af Frankrike och konung Fredrik Wilhelm den tredje af Preussen.
Värdering av egenskapen ” är modernt ” i förhållande till mammans ålder, angett i procent och absoluta tal Tabell 24. Detta bidrar till skapandet av en stereotyp bild av kategorin ” utländska namn ” och positionerar personen i exemplet i relation till denna bild (se även Reyes 2004:175). There is likely to be a gradual shift, so that the name of a very small child will be primarily seen in relation to the parents as positioning them, whereas, as the child grows up and becomes an independent individual, the name will be seen more and more in relation to 261 the child and as positioning him or her. Omgivningen gör således tolkningar också om barnet utifrån namnet. Dessutom får språksituationen i hemmet viss betydelse för positioneringen genom namnvalet. Eftersom barnets pappa ej är född i Sverige ville vi även ge henne ett namn från hans ” land ”. I: Den 6. nasjonale konferansen i namnegransking. Föräldrarna har där just diskuterat huruvida de har haft eller har tänkt att genomföra någon namngivningsceremoni eller ett religiöst dop och mamma 13 berättar då om hur det gick till när dottern döptes. En annan resurs för föräldrarnas sociala positionering i avhandlingen är ansiktsaktiviteter. Förekomst av motivet ” finns i släkten ” i förhållande till familjens boende, angett i procent och absoluta tal. I det här fallet tycks turtillägget inskränka allmängiltigheten i det sagda (jfr S. Karlsson 2006:199). Bland de enspråkiga svensktalande familjerna har 16 % (78 av 481) motiverat valet av tilltalsnamn på detta sätt. I: Sydsvenska Dagbladet 2007-12-08. Hon har tidigare figurerat i samtalsutdragen i exempel 5, 10 och 25.
a. meddela, att i detta slag gjorde ett längre fram uppträdande öfverbefäl för de engelska stridskrafterna i Sydafrika, nämligen lord Roberts – ’ den lille mannen ’ – en oersättlig förlust. Den intresserande blicken försvann genast för en hotfull sådan när hon svarade ett bredt och tvärt: Han var helt visst försänkt i djupa kärleksgriller när han plötsligt stötte på, icke flickan, utan två bönder, som slogo sig i språk med honom. Daniel var på krigsstråt. Jag känner till boerflickorna, jag. Men denne hade nu rullat af med godståget och var som bäst i färd med att söka resonera med den halfdöfve ’ voortrekkern ’ uti den med patronlådor packade godsvagnen, samt mot sin vilja rullande mot södern. Kanske hon var en äfventyreska, när allt kommer kring? » svarade Lundberg skäligen intresselöst, medan den lille klotrunde dansken tankfullt valkade sin tuggbuss. Knappt hade han emellertid lagt ned den allt jämt medvetslösa kvinnan på marken, förr än ljudet af röster nådde hans öron. Det har jag heller aldrig sagt », afbröt Daniel i det han kände hur blodet steg upp på hans kinder » Jag talar endast i allmänhet och såsom jag lärt mig uppfatta saken, af hvad jag sett specielt engelsmännen taga sig för när de komma hit Ja, allt, hvad de kunna stjäla och som kan rikta deras glupska girighet, taga de utan hänsyn. Och så det här hundlifvet, som kan pressa musten ur en jätte. » Denna afbrutna mening nådde Daniel i hög tid. Gustaf Adolf Hult, Strängnäs. Dessförinnan ville Lundberg dock hålla ett enskildt förhör med Symons, och detta egde rum i den gästgifvaregård, där man tagit in för natten och i närvaro af gästgifvaren och två andra vittnen. Skrif upp den så att ni ej glömmer bort den, men laga äfven, att ni så fort som möjligt lär er den utantill, hvarpå det uppskrifna förstöres. » Dansken gjorde ett klumpigt hopp och slog sig på knäna när han svarade, nog högt för att kunna höras bra mycket längre än till den, med hvilken han talade: Roinekke (’ rödnackar ’) är liksom ’ rödrockar ’ ett af boernas öknamn på engelska soldater.
§.3. Pigan Maria Pers dotter, ifrån Gammalkijhls S:n och Båtorp, Kärade till Bagaren Issrael Johanson, som lagl:, här till Rådstugun, nu 3:die gången warit instämbd, för någon Skuldfor dran, härflytande af något hwete, som bagaren blifwit skyldig, till Maria Pärs dotter förlofwade Fästeman, Carl Swenson ifrån Gamble Kijhls, Sochn; Bagaren kom hwarcken sielf eller igenom någon fullmechtig tillstädes derföre stadnade Rådstugu Rätten, utj fiöllian de sluth Utj den lagligen instämbde Saken, emel lan pigan Maria Pärs dotter, Kärande, och bagaren M:r Issrael Janson, Swarande, Angående en praetention, af 25 D:r 4 öre Kmt som Käranden söker å sin förlofwade Fäste mans Carl Swensons wägnar, för något hwete, som ber:de Bagare till honom blifwit Skyldig, jämpte Refution för Rättegångz omkostna der, är detta Rådstugu Rättens domb, afsagd å Rådstugu Rummet, på Linkiöpingz Slott d: 4 Septembris A:o 1709 Såsom Bagaren Mäst:r Issrael Janson, befin nes 3:die gången wara lagl:n utj Saken instämbd, och nu hwarcken muntl: el:r skrifftel:n sielf eller igenom laga Fullmächtig, sig haf:a infunnit; Altfördenskuld, finner Magistra ten rättwist, wara af anledning af Kongl: Rättegångz processens 12: §: dömma ofwan:de Bagaren Issrael Janson, in Contumaciam, att betala till Pigan Maria Pärs dotter, å sin förlofwade Sahl: Fästemans wägnar, ber:de praetention, med 25 D:r 4 öre Kmt: sampt i Rätte gångz omkostnadh 6 D:r Kmt, dock stånde ho nom fritt, denna Domb, att återwinna
mor sa'. Gå till'en du Gud, käre, käre dej och låt' en komma ihåg allt hvad som är riktigt. Gå till Gullspira å, så hon int bry' sig om te sörje efter oss. Gå till björntasse i skogen, så han int gör de ondt är. Gå till Glasögonskarn och ta brännvine åf en. Gå till allting, så blir de riktigt och bra i hela världen. I Guds Faders och Sons och den Helige Andes namn. Amen." Ante som stått med hufvudet höjdt upp emot solskimret emellan tallarna tyckte, när han nu såg upp att folket där på hvillågan just som ökats. Men solen hade bländat honom så han kunde inte se riktigt. "Vi kan kanske sjunga Hela världen nu efteråt", framkastade han från predikstolen. Och det blef sång af! Sång som om man varit i himmeln tyckte Ante. Psalmen tonade med ens i flera stämmor, som när dom sjöng i julottan i Frostmofjället. "Hela världen fröjdes Herren Tidigt och af hjärtats grund. Kommer ifrån orter fjärran, I som stån' i hans förbund. Träden fram med lust och fröjd, sjungen Gud i himlens höjd." TRETTIOFEMTE KAPITLET. ANNAT ATT TÄNKA PÅ. Ante, som stått och sjungit med ögonen fortfarande riktade mot den sena kvällens sol, återfick småningom ögonens bruk. Och hvad han såg bragte honom på fötter. Det var storprosten, just han, som predikat så grannt i lappfjället, som stod där och hörde på honom. Som vettskrämd hoppade Ante ner från stenen och flydde till skogs. Maglena hade mer än gärna velat följa hans exempel så förfärande illa utsatt som hon nu blef, ensam bland så farligt mycke herrskapsfolk. Ty två fint klädda fruar hade ju också kommit till nu, medan Ante predikade. De hade hattar på sig med silkesband, och vantar som såg ut som spetsar, på händerna, och så granna köptygskläder, lastiker hade de på fötterna. Och det var själfva storprosten, som följt i deras sällskap. Maglena kände straxt igen honom hon, ty det lyste liksom det gjort opp i
att ej 7, som i förra numret efter otillförlitlig kalla uppgifvits, utan 17 qvinnor f. n. studera vid Köpenhamns universitet, af hvilka 7 sistlidet & r togo studentexamen. i884 var 547, har under ar 1885 ökats med 153. sa an det den sista sistl. December utgjorde 7 0 0 personer, deraf 517 qvinnor och 183 miin. h ' vin&I& Iascförcning~ höll den 14 Febr. sin arliga generalförsamling. hiedlen~santalet hade under de 14 ar föreningen egt bestand vuxit fran 71 till 58, hvartill kunde laggas 95 detta $r anmalda nya medlemmar. rsberPttelsen visade att föreningen gick starkt och sitkert framh. asterrike. Qmnnoj~ågans uhigtcr. Professor Henrik Gross, som skrifvit Ptskilliga vilrderika arbeten om tyska qvinlign poeter och författare och som Ilr en stor van till qvinnans frigörelse, skrifver angaende denna sak till en v31i: .lag hyser ingen omedelbar förhoppning om intellektuelt och materielt framPtskridande för vara qvinnor, sa Iiinge ultramontanismen i dem har sitt förnamsta stöd. Hisiruns samiyckt. En lag har utfardats, att ingen gift man utfår pass till utrikes ort, om han ej medför bevis p i att hans hustni uttryckligen samtycker till att han lemnar landet. Tyskland. SRydd at qvinnan. Till den tyska riksdagens arbetarskyddsutskott har af representanten Halben inleninnts nedanstaende förslag: i ' Barnsöngnqvinnor f8 ickc under en lid af 4 veckor cRcr sin ncdkomit sysielsniras i fabriker. P3 förordnande af lilkari: m8sti? denna terlutning från arbete intrUda rcdnn 14 dagar före den nnllgliga tiden för nedkomsten och sträcka sig till 4 veckor efter densamma. Uppingning eller ifsked f r h arbetet tilliier icke under denna tid.
Skulle dylika då eller senare ob­ las 5 minuter i saltvatten (bör koka då ärterna serveras, bör omsferilisering företagas 10 mi­ iläggas], afkylas. Steriliseringstid 50 min. vid 90 nuter. — 100 gr. Efter 24 — 48 timmar omsteriliseras de Man bör vara noga med att ej öfverskrida den 20 min. Härtill passa blomkål, brysseikål, annan påföljd än att frukten onödigt krymper ihop morötter, jordärtskockor, kålrabbi, palsternackor, och glasen därigenom bli halffy llda, eller att grön­ ärter, bönor o. s. v. Behandlas hvar för sig och sakerna bli för lösa. Med hänsyn till hållbarhe­ nedläggas därefter på glasen i lämplig bland­ ten har det ingen betydelse, men utseendet spe­ ning. Steriliseras 40 min. vid 90 gr. och efter 24 lar ju också en viss roll. Vattnet i inkokningsapparaten skall vara kallt, d. v. s. kylslaget, då timmar ytterligare 30 min. D e n s e n a glasen, hvlkas innehåll likaledes är kallt, nedsättas, höstspenaten är alldeles särskilt lämplig för detta och uppvärmningen bör försiggå långsamt, ej öf­ ändamål. Rensas, sköljes noggrannt, förvälles, ver stark eld. Frukt behöfver ej steriliseras därvid endast behöfs det vatten som medföljer mer än en gång (för så vidt locken sitta fasi), då den med hålslef upptages ur sista sköljvattgrönsaker däremot alltid två gånger, an­ net. Ej l ock öfver pannan, men litet salt på spe­ dra gången efter 24 — 48 timmar och då något naten. Hackas eller males och passeras fint. F yl­ kortare tid. Under de första veckorna får man les på buteljer om ej konservglas finnas, steriliej försumma; att dagligen kontrollera sina kon­ eras 1 timme vid 90 grader.
V a x j ö: fru Olga Charpentier, öyerstinnan Victoria Erlandsson, fröken Magda Wickströn~. K. H. Kronprinsens Hovleverantör. 230: - kr. ' för kurs vid smiiskoleseminarium, 230: - kr. för kurs vid högre lararinneseminarium. för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola. för kurs vid Sophiahemmets sjukskö- terskeskola. för kurs vid Kungl. högre lararinneseminarium. för kurs vid Centrallasarettets i Västerås sjuksköterskeshla. för kurs vid Ateneums skolköksseminarium. för kurs vid Socialpolitiska Institutet. för kurs vid Rimforsa lanthushållningsseminarium;, 400: - kr. för kurs vid folkskoleseminarium; 320: - kr. för kurs vid, Svenska Fattigvårdsoch barnaviirdsförbundet. för studier för med. lic. examen. för akademiska studier vid universitet eller högskola; 250: - kr. för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola; 300: kr. för kurs vid småskoleseminarium. ' för universitetsstudier inom filosofiska fakulteten. för kurs vid Maria Nordenfelt~ högre handarbetsseminarium; 400 kr. för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola. för barnmorskeutbildning. för kurs vid Svenska. FattigvArdsoch Barnaviirdsförbundet. ' för kurs vid Handarbetsseminarium; (Elfwingska fonden): 230: - kr. för kurs vid folkskoleseminari ' um; (Nanny von Baumgartens fond): 220 kr. för studier vid Göteborgs högskola; 220 kr. för kurs vid Fröbelinstitutet i Norrköping; 220: - kr. för kurs vid Sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund. för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola. för studier vid Socialpolitiska Institutet. för utbildning till gymnastikdirektör. för kurs vid av staten gdkand sjuksköterskeskola. f ör kurs vid Kungl. Högre lararinneseminarium; 500: - kr. för kurs vid Tekn. skolans i Stockholm avdelning för kvinnliga larjungar; 300: - kr. för kurs vid Folkskoleseminariet i Landskrona; 250: - kr. för kurs vid Småskoleseminariet i Lund.
Som pojke drömde Gerdt om att bli sjökapten, inspirerad av en marin uppväxtmiljö med en farfar som var fyrmästare i Malmö och av de många sjöresorna. Men ingalunda, han blir snarare utmanad och glad: Utan att gå in på detaljer här i Läkartidningen kan vi tipsa hugade filmproducenter att ta del även av dessa tallskogsdoftande och skimrande barndomsoch tonårsminnen från en tid som känns ohjälpligt förlorad. Det gäller att vara stark och vaksam. Gerdt Wretmark på trampfartyget S / S Canadia, omedveten om de förkrigsstämningar som han snart kommer att möta i bland annat i Italien. Nu står en del av dessa, numera reparerade gamla stolar i det stämningsfulla 1700-talshus i Visby där han skriver på fortsättningen av sin berättelse om livet som psykiater. Dit hör skildringen av hur han som berest 37-årig underläkare försöker tillämpa moderna idéer om rörelseterapi, delaktighet och samtalsgrupper i ett traditionstyngt mentalsjukhus, S:t Lars i Lund. - Den främsta strävan måste vara att söka skapa möten präglade av medmänsklig kärlek och respekt där patienten får uppleva att någon lyssnar på och ser henne, bejakar hennes jag, bekräftar att hon duger och ger henne känslan av att vara förstådd. Ronden, som enligt reglerna skulle ske två gånger om dagen, täckte in cirka fem kilometer med många trappor upp och ner. Varken minnet eller personligheten påverkas negativt, så som belackarna ville göra gällande. till Berlin. Varken tjat eller hot hjälpte - Sixten tog hellre underkänt i biologi än att samla växter i ett dammigt herbarium. De flesta blev kontinenta, från att ha läckt tidigare. - Det som hänt blev en » icke-händelse «, konstaterar han. Gerdt Wretmark beslöt sig för att göra ett experiment. - Det kan räcka med fem till sex behandlingar på två veckor för att ge befrielse från en svår och tung depression hos 90 procent av patienterna, utan komplikationer efteråt. Att möta Gerdt Wretmark, född 1918, är att dras in i en virvel av etiska, moraliska och medmänskliga spörsmål. Rummet som han utsett till sitt var det gamla förlossningsrummet och golvet lutade för att fostervattnet skulle rinna ned i en ränna längs ena kortsidan.
Hans Excell: ts: Her till hafwa wij så discurerat, att sonderkullebarn skulle concurrera med samkullebarn, men som wij see det wara eij så rätt, ty är det än något owist; och slötz enteligen, att sonderkullebarn uthslutas af samsyskons barn, der de både concurrera. Påmintes her widh, att åhr 1643 är emellan Gyllenarkerne [ɔ: Gyllenankarne] och Flemmingerne twistadt, att tå nöto halfsyskonebarn deel med samsyskonebarn. Secret. Ehrenhielm tog afträde [och] gick uth med revision. Landzhöfdingen Hr Lovisin. Lagman Hr Gripenhielm. Secreter. Leijonmark. Borgmästar Camen. Borgmästar Törne. Assessor Lilliemark. Rådman Brunell. Hr Lovisin begiärte, att Kongel. Commissionen wille sittia neder och nogot emedlertijdh företaga, till dess dhe andre komma, warandes på Hans Excell: ts eij att wänta, som nyligen är hemkommen från Staafsund, dijt Hans Excell: ts för Kongel. Maij: tz skull rest, emedan H: s Maij: t den wägen åth Grimsholm [ɔ: Gripsholm] tagit; war och Hr Hoffcancel [lern] på landet; företogo altså dhe närwarande, hwad än återstår af Erfdebalken. Om sons och dotters arfzrätt lijka. Borgm. Camen: Mig synes eij orådeligit, att her oppsätties dhe rationes, som kunna införas till det, som förnämst ähr uti Erfdebalken, som är her discurerat om sons och dotters lijka rätt i arff, och der utinnan eij något wist sluta, utan lemna det till Kongel. Maij: ts behag, och [hemställa? ] om Hans M: t behagar [låta? ] Kongel.