image
imagewidth (px) 9
3.66k
| text
stringlengths 0
256
|
|---|---|
na gå ännu längre och ſäga, att hwarken några farliga= |
|
re ſjukdomar eller deras gifter ſkulle under ſådana lyck= |
|
liga förhållanden ſinnas. Den Heliga Skrift lärer oß |
|
ju, att jorden d. w. ſ. den oß omgifwande naturen, för= |
|
bannades för menniſkans ſkull wid fallet. och att det fy= |
|
ſiſka onda endaſt war och ännu är en följd af det mora= |
|
iſk a. Menniſkans organism, ſedd från deß anatomiſka |
|
och fyſiologiſka ſida, är den meſt harmoniſkt fulländade af |
|
alla ſkapelſens produkter. Den är den Store Mäſtarens |
|
mäſtarwerk, yttre och förgängliga formen för hans inre, |
|
oförgängliga och ewiga ſpegelbild, den lilla werlden i det |
|
ſtora werldsaltet. Men denna ſköna, organism likſom de |
|
inre pſykiſka agenſer, ſom ſätta den i werkſamhet, äro i |
|
menniſkans närwarande tillſtånd ofta från födſeln ſå för= |
|
ſwagade och underkaſtade ſå många bräckligheter, fyſiſka |
|
och moraliſka lontagier, att blotta dietetiſka och ſanitära |
|
föreſkrifter icke förſlå till hälſans bewarande på alla ſtäl= |
|
len och under alla tider och förhållanden. Menniſkan i |
|
allmänhet ſåwäl i palatſet ſom i kojan ſaknar nog fyſik |
|
och pſykiſk kraft för att kunna göra ſig otillgänglig för |
|
alla ſjukdomsinflytelſer. Dageliga erfarenheten wiſar oß |
|
ju, att flera perſoner äfwen med iakttagande af nödig för= |
|
ſigtighet ändock icke kunna gå fram till ſjukdomarnas bärd |
|
och återwända derifrån oſkadda, likſom Profeten Daniel |
|
fordomdags oſtadd gick in och ut ur lejonkulan. Wi be= |
|
höfwa ſåledes andra ſtarkare preſervativer mot hwarje |
|
mera ſmittoſam och peſtartad ſjukdom än de, hwilka die= |
|
tetiken och farmakopeen gifwa wid handen. |
|
Wi hafwa ſökt efter deßa preſervativer i många lä= |
|
kareböcker, men ingenſtädes funnit dem ſå enkelt och klart |
|
uppgifna ſom jnſt hos Hippokrates, endaſt man tolkar |
|
hans ord i deras fulla och widſträcktaſte betydelſe. Läkare= |
|
"konſtens fader ſäger nemligen: ""hwad läkemedeln icke bota," |
|
"det botar jernet, hwad jernet icke botar, det botar elden""" |
|
(quæ medicamina non sanant, ferrum sanat, quæ ferrum |
|
non sanat, ignis sanat). Detta är receptet mot alla peſt= |
|
artade ſjukdomar och anwisningen till deras förekomman= |
|
de. Men jernet, ſom Hippokrates föreſkrifwer, får icke |
|
inſkränkas till den kriurgiſka lancetten eller knifwen, utan |
|
bildlikt taget afſer det här militärbewakningen och den |
|
obeſtickliga, jernhårda cerneringen. Och elden, hwarom |
|
han talar, betyder icke här morer och kauterier utan för= |
|
bränningen eller åtminſtone rökningen af de ſjukas klä= |
|
der, den kauſtika kalken öfwer liken och i likkiſtorna m. m. |
|
Blott det förſta medlet eller ſperrningen har warit |
|
tillräckligt att uteſtänga koleran från andra punkter i det |
|
folkrika Skåne än Malmö och Råå, der den genom kon= |
|
tagiet fått foſt fot, och att dämpa den i alla de byar, dit |
|
den från Malmö blifwit genom ſmitta ſpridd. |
|
Deßa facta kunna beſtyrkas af en mängd ojäfwiga |
|
wittnen. De låta icke på theoretiſk wäg wederlägga ſig. |
|
J en wetenſkap af ſå praktiſk tendens ſom medicinen, må= |
|
ſie hwarje äfwen den meſt abſtrakta theori ſtödja ſig på |
|
något faktiſkt, om en tänkande och upplyſt allmänhet ſkall |
|
kunna hyſa förtroende derför. Och deßa exempel ſåwäl |
|
på kolerans ſmittſamhet ſom på karantänernas och ſperr= |
|
ningarnas förmåga att uteſtänga farſoten äro wißt icke |
|
de förſta, ſom kolerans annaler hafwa att uppwiſa. Så= |
|
tygat ſig och fökt öfwertyga andra om båda delarna. |
|
Utan att nämna wår ſtore Berzelius, hwars tanka i des= |
|
ſa frågor wi för några poſtdagar ſedan läſte i denna tid= |
|
ning, wilja wi här blott åberopa den berömde Danſke lä= |
|
karen Thune, ſom i ſin ſkrift öfwer Cholera Indica, en= |
|
ligt hwad mottot utwiſar, gjort till ſin förſta lag att |
|
"icke ſäga något oſant. Han yttrar ſid. 11. ""Jag" |
|
har med ſtort intreße läſt D:r ,Strohmeyers Skitzer och |
|
Jakttagelſer under en reſa till Danzig och trakten derom= |
|
kring. Han har likſom jag praktiſerat på landet i Weſt= |
|
preuſen under koleraepidemien och oaktadt han, ankommen |
|
dit ſednare än jag, då ſtyrktes näſtan af alla i ſina anti= |
|
kontagioniſtiſka åſigter, ſer jag dock af hans lilla wackre |
|
ſkrift, att hans landtpraxis har gifwit honom exempel nog |
|
på farſotens fortplantande genom ſmitta. På de blad ſom |
|
beröra detta ämne, gör han en och annan rätt naiv anmärk= |
|
ning t. ex. denna: de Herrars räſonement, ſom wil ja |
|
bewiſa oß, att koleran icke blifwit inpraktiſerad, före= |
|
kommer mig ungefär ſå, ſom om någon, då han ſer |
|
ſitt eget hus brinna, tror, att det nedbrända grann= |
|
huſet icke kan wara ſkuld dertill, emedan han icke |
|
warſeblifwit den antändande gniſtan, och Autar der= |
|
af, att elden måſte hafwa utwecklat ſig ur hans eget |
|
"halmtak."" Derefter anför Thune den ſtore Engelſke Lä=" |
|
karen Kennedys yttrande i en ſkrift öfwer koleraepidemien= |
|
tryckt i Calcutta 1827, der det ſid. 67 heter: jag känner |
|
ingen karakter på en kontagiös ſjukdo, ſom icke |
|
koleran wiſar ſig äga. Om hon icke är ſmittſam, |
|
wet jag icke någon ſjukdom, ſom jag ſkulle wara |
|
"hogad att ſå benämna."" Detra omdöme ſynes ſlående." |
|
"Det will med andra ord ſäga: ""är koleran icke kontagiös," |
|
"då icke.""" |
|
Men till ett ſådant antagande har åtminſtone icke en |
|
af Tyſklands utmärktare Läkare G. F. Moſt kunnat för= |
|
mås, ſom ſjelf twenne gånger haft aſiatiſk kolera och i |
|
Encyklopädie d. geſammt. med. Prar. Art. Cholera 1:er |
|
B. ſ. 415 omſtändligt beſkrifwer ſattet, på hwilket han |
|
"ſmittades: ""Hwarje gång, ſäger han, jag widrörde en" |
|
aſiatiſkt koleraſjuk kände jag ett krälande och krypande |
|
(formicatio s. myrmecismus) i den hand med hwilken jag |
|
underſökte den ſjukes puls, och derpå följde en ſlags calor |
|
mordax, ſådan den kännes i vola manus, ſatt i beröring |