_id
stringlengths 16
22
| url
stringlengths 32
73
| title
stringlengths 1
38
| text
stringlengths 100
3.68k
| score
float64 0.5
1
| views
float64 348
13.1k
|
|---|---|---|---|---|---|
20231101.sv_7439_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | Staden har många skyskrapor som till antalet är fler än i New York men som till skillnad från Manhattan inte är samlade på ett ställe utan sporadiskt utspridda över staden. Tokyo har flera parker, bland andra Uenoparken och Shinjuku Gyoen som på vårkanten är populära platser att beskåda körsbärsträdens blomning på. | 1 | 8,054.452325 |
20231101.sv_7439_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | Till Tokyos mer kända stadsdelar eller distrikt hör affärsdistriktet Ginza i Chūō, teknikstaden Akihabara och Asakusa i Taito, det sistnämnda präglas av små, smala gatustumpar. Här finns mycket av den låga stadsbebyggelsen från det äldre Tokyos inre, fattigare delar (shitamachi) fortfarande kvar. För mode och ungdomskultur är Shibuya, Harajuku och Shinjuku intressanta områden. Andra kända stadsdelar och områden i Tokyo är Roppongi, Ikebukuro, Akasaka, Odaiba, Ebisu, Ueno och Daikinyama. | 0.5 | 8,054.452325 |
20231101.sv_7439_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | Tokyos nya landmärke är Tokyo Skytree, färdigbyggd 22 maj 2012 och då den näst högsta byggnaden (efter Burj Khalifa i Dubai). Tornet har bland annat två utkiksdäck och är ett av stadens största besöksmål bland turister. Bland skyskrapor kan nämnas Tokyo Metropolitan Government Building med för allmänheten gratis utkiksplatser i båda skyskraporna, Sunshine 60 i Ikebukuro och Roppongi Hills. De högsta byggnaderna är: | 0.5 | 8,054.452325 |
20231101.sv_7439_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | I Tokyo finns det även många shintohelgedomar, jinja och buddhisttempel, bland annat Meiji, Sensoji (buddhistiskt), Kōkyo, Yasukuni Jinja och Tsukiji Hongan-ji (buddhistiskt). | 0.5 | 8,054.452325 |
20231101.sv_7439_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | Tokyo var värd för olympiska sommarspelen 1964 och 2021. Sumobrottning är en känd sport. Den största arenan är Ryōgoku Kokugikan, öppnad i januari 1985 och med en kapacitet av trettontusen åskådare. | 0.5 | 8,054.452325 |
20231101.sv_1218202_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | Neymar da Silva Santos Júnior, mer känd som Neymar eller Neymar Jr, född 5 februari 1992 i Mogi das Cruzes i São Paulo i Brasilien, är en brasiliansk fotbollsspelare som spelar för Al-Hilal och Brasiliens landslag. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | Neymar debuterade tidigt i det brasilianska landslaget och hans insatser på fotbollsplanen ledde till ett stort intresse från flera europeiska klubbar, däribland FC Barcelona, Chelsea FC, Manchester City, FC Bayern och Real Madrid, men till slut valde Neymar att skriva kontrakt med Barcelona. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | Neymar tilldelades Fifa Puskás Award för 2011 års vackraste mål i världsfotbollen. Målet gjordes mot Flamengo säsongen 2010/2011. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | Neymar debuterade 7 mars 2009 för Santos i en 2–1-vinst mot Oeste där han spelade de sista 30 minuterna. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | Våren 2013 skrev Neymar på för FC Barcelona, trots att han sagt att han inte ville lämna Santos förrän VM 2014. | 1 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | På sitt första El Clásico mellan Barcelona och Real Madrid på Camp Nou den 26 oktober 2013 gjorde Neymar matchens första mål när Barcelona vann med 2–1. Han assisterade dessutom Alexis Sánchez till andra målet. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | Den 3 augusti 2017 meddelade Paris Saint-Germain att Neymar hade skrivit på ett femårskontrakt med klubben som sträckte sig till 30 juni 2022. Hans utköpsklausul och tillika övergång kostade 222 miljoner euro (drygt 2,1 miljarder kronor vid rådande eurokurs 9,62 kronor). Neymar blev därmed världens dyraste övergång, betydligt dyrare än när Paul Pogba gick från Juventus till Manchester United säsongen dessförinnan för cirka 1 miljard kronor. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | År 2012 fick Neymar en förfrågan av det brasilianska förbundet om han ville representera Brasilien i OS 2012, vilket han tackade ja till. Neymar spelade i OS 2012 med laget Brasilien. Laget förlorade i finalen mot Mexiko. Han spelade även i OS 2016, som startade knackigt för värdnationen men slutade vackert med vinst för Neymars Brasilien. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_1218202_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Neymar | Neymar | I VM 2014 var Neymar tänkt att vara den absolut största kuggen i laget och presterade väldigt bra trots den stora pressen. Efter en ryggskada mot Colombia i kvartsfinalen missade han resten av turneringen. Neymars skada och Thiago Silvas avstängning var antagligen en stor bidragande faktor till det mest extraordinära resultatet någonsin i en VM-match, 1-7 mot Tyskland. | 0.5 | 8,054.234404 |
20231101.sv_2853_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | 1926 föreslog forskaren J.D. Bernard att alla ämnen vid tillräckligt högt tryck kommer att anta en metallisk form. 1935 föreslog två forskare att väte borde övergå i metallisk form vid ett tryck på omkring 250 000 atmosfärer. Metalliskt väte har antagits vara supraledande vid normal rumstemperatur, och detta i kombination med en nyfikenhet över vad som sker inuti de stora gasplaneterna (som till stor del består av väte under väldigt högt tryck) har gjort metalliskt väte till ett intressant forskningsområde. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | Det som hänt då väte pressats ihop under högt tryck är att ett icke-metalliskt fast ämne, fas I, bildas där de tvåatomiga vätemolekylerna sitter i ett hexagonalt tätpackat kristallgitter och roterar fritt. Vid temperaturer under 120K fryses molekylerna i en (slumpvis) bestämd riktning. Detta kallas fas II. Vid tryck över 1,5 miljoner atmosfärer uppstår en fas III av fast väte där växelverkan med infraröd strålning antyder att den tvåatomiga molekylen polariseras till en permanent elektrisk dipol. Om någon mer fasändring kommer att ske vid ännu högre tryck råder det delade meningar om. Vissa tror att polariseringen kommer att ökas så att strukturen kan beskrivas av joner av typen H+ och H-, medan andra tror att vätet kommer att bli en fast metall. Ett tredje förslag är att vätet vid högre tryck och låg temperatur kommer att omvandlas till en vätska som beroende på omgivningens magnetiska fält kan vara antingen en supervätska eller en supraledare. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | En teoretisk studie från 2007 förutsäger att en modell för fast väte som överensstämmer med empiriska data för fas III bör vara stabil upp till 4,2 miljoner atmosfärer. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | Väte är lätt brännbart och bildar tillsammans med syre den explosiva gasblandningen knallgas. Precis som namnet antyder så blir det en stor knall när gasblandningen antänds, restprodukten från den våldsamma reaktionen är vattenånga. Vid förbränning av väte i luft bildas förutom vatten en del andra ämnen, främst kväveföreningar. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | I en bränslecell kan vätets kemiska energi omvandlas till elektrisk energi som när syre (till exempel syre i luft) är oxidationsmedlet, utan att få andra restprodukter än vatten. Bränsleceller har en spridd användning, ett exempel är i bilar, så kallade bränslecellsbilar, som är vätgasfordon som tack vare bränslecellen tankas på vätgas och inte har några andra utsläpp än vatten. Exempel på bränslecellsbilar är Toyota Mirai och Hyundai Nexo FC. | 1 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | En hel del väte används inom petroleumindustrin när man "uppgraderar" fossila bränslen. I Fischer-Tropsch-processen framställs kolväten från vätgas och kolmonoxid. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | Ett annat stort användningsområde för väte är vid produktion av ammoniak, i den så kallade Haber–Bosch-processen blandar man kväve och väte som utsätts för högt tryck och hög temperatur varvid ammoniak bildas. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | Ammoniaken kan sedan användas för att tillverka till exempel gödsel. Väte används även när man producerar saltsyra, metanol och när man härdar fetter. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_2853_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te | Väte | Vätes mer sällsynta isotoper har också enskilda användningar. Deuterium i form av tungt vatten används i vissa kärnreaktorer för att bromsa snabba neutroner som uppstå vid fission av uran. Deuterium absorberar inte neutroner lika starkt som vanligt väte (vanligt vatten) och ger därför en bättre neutronekonomi som passar för natururan eller svagt isotopanrikat uran. Deuterium kanske kan få användning i framtiden inom fusion, för när deuterium och tritium kolliderar vid höga temperaturer bildas helium, en neutron och mycket energi. | 0.5 | 7,993.238799 |
20231101.sv_36737_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | Det är svårt att ge en entydig definition av vad som utgör ett pronomen, och gränsdragningen mot andra ordklasser (till exempel adjektiv och räkneord) varierar i den grammatiska traditionen. Ett karakteristiskt drag är att ett pronomen i sig självt inte är särskilt betydelsebärande, utan får sin betydelse av sammanhanget. Dock innehar pronomen generellt en betydande roll i texter, då andelen pronomen i en skriven text varierar mellan 10 och 25 procent. | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | I svenska språket finns det färre än 200 pronomen. I elfte upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL) finns bara 69 pronomen upptagna som lemman. De förekommer oftare i talspråk än i skriftspråk. I skriven text är andelen pronomen ofta omvänt proportionerlig mot andelen substantiv: få substantiv innebär många pronomen, och omvänt. | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | Pronomen uppdelas efter sin funktion och böjning eller efter sin betydelse. Om man ser till funktionen finns två större undergrupper: substantiviska och adjektiviska pronomen. Substantiviska pronomen kan stå som ensamt huvudord i en nominalfras, och liknar därmed substantiv. I denna funktion ersätter de ett substantiv eller egennamn (jfr det latinska ursprunget 'pro nomen', "istället för namn"): "Det (=flygplanet) störtade". Adjektiviska pronomen kan användas som attribut till substantiv, och liknar därmed adjektiv: "Inga passagerare överlevde". | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantiviskt som ett personligt definit pronomen och adjektiviskt som ett demonstrativt pronomen). Ordet som har traditionellt setts som ett relativt pronomen, men hanteras i Svenska Akademiens språklära som en subjunktion. | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | I Svenska Akademiens språklära finns följande indelning av svenska pronomen (SAOL innehåller dessutom pronomenet hen): | 1 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | Definita (bestämda) pronomen betecknar något som läsaren/lyssnaren förväntas kunna identifiera utifrån sammanhanget. De finns två typer av bestämda pronomen - personliga pronomen samt demonstrativa pronomen. | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | Exempel på personliga (subjektiva) pronomen är jag, du, han, hon, hen, den, det. Exempel på personliga (objektiva) pronomen är mig, dig, honom, henne, hen, den, det. Anledningen till att personliga pronomen kategoriseras som bestämt är för att alla personliga pronomen syftar tillbaka på ett eller flera specifika/unika/bestämda substantiv (vilka tidigare presenterats i en text eller talsituation). Detta innebär att personliga pronomen också är ett så kallat anaforiskt (tillbakasyftande) pronomen. | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | Demonstrativa (deiktiska, utpekande) pronomen är pronomen som pekar ut någon eller något specifikt/unikt (alltså bestämt) i sammanhanget. Till exempel: | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_36737_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pronomen | Pronomen | Men observera att när det finns ett attribut (bestämning till substantivet i form av adjektiv) mellan den/det/de och substantivet kategoriseras den/det/de inte som ett pronomen, utan som en bestämd artikel. Som i följande exempel: | 0.5 | 7,975.438628 |
20231101.sv_2859_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Cyanider (ämne + CN−) – mycket giftiga eftersom de liksom kolmonoxid har förmågan att förhindra syreupptagning genom att blockera hemgruppen i hemoglobin. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Kol ingår också i alla organiska föreningar, där dess förmåga att bilda kedjor är en förutsättning för livets komplexa molekyler. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | ”Kol” är också en beteckning på ett antal bränslen i fast form (se vidare artikeln ”Kol (bränsle)”) med en hög andel av grundämnet kol. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På de flesta andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska och Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också att man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Stenkol – som är en oren form av kol – används som bränsle. Efter upphettning, utan lufttillträde, erhålls stadsgas, stenkolstjära och koks av stenkol. | 1 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Anledningen till att ämnet kol förekommer i en sådan mångfald av former är att dess elektronkonfiguration gör att det har exakt fyra valenselektroner. Dessa kan hybridiseras på tre olika sätt (sp3, sp2 och sp), vilket innebär att kolatom kan bilda en enkel-, dubbel- eller trippelbindning till en annan kolatom. Kol kan därmed skapa extremt starka riktade kovalenta bindningar mellan atomer. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Kol har endast två stabila isotoper, nämligen 12C (vars massa atommassenheten u definieras utifrån) och 13C. Av de radioaktiva isotoperna är 14C den klart viktigaste, eftersom dateringsmetoden 14C-metoden baseras på dess sönderfall. Eftersom alla livsformer på jorden är kolbaserade – och 14C ständigt nybildas i atmosfären – kommer det att upptas i alla levande organismer och förhållandet mellan 14C och de stabila isotoperna kommer att vara någorlunda konstant under organismens livstid, med undantag för långlivade arter som träd (vilka å andra sidan kan användas för att kalibrera skalan). När organismen dör börjar 14C direkt sönderfalla till kväve. Eftersom halveringstiden för 14C är 5 730 år har det förutom att det ingår i alla levande organismer i någorlunda höga halter dessutom fördelen att det sönderfaller över en tidsskala som är lämplig för att mäta mänskliga aktiviteter, och är därför ett ovärderligt verktyg för arkeologer. Emellertid, ju äldre materialet är desto mindre precis blir den, och den kan därför knappast användas för föremål som är äldre än 40 000 år. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Diamant – ett av de hårdaste ämnena människan känner till som förekommer naturligt. Det används därför som skärverktyg och i borrspetsar. Dessutom är den en ädelsten och används ofta i smycken. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_2859_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol | Kol | Grafit – kol ordnat i lager, där bindningarna i varje lager är mycket starka medan bindningarna mellan lagren är betydligt svagare. Detta gör att grafit används i både blyertspennor och som smörjmedel. Endast ett enkelt lager av grafit kallas grafen. | 0.5 | 7,974.417264 |
20231101.sv_97145_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Eftersom pulsen mäts på andra ställen på kroppen än hjärtat, kan pulsen påverkas av statusen på blodkärlen samt av blodtryck. Pulsen är därför inte exakt samma sak som hjärtslagen, även om det vanligen är en god uppskattning av detta. | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Pulsen kan påverkas av faktorer som inte nödvändigtvis är kliniskt betydelsefullt. Pulsen ökar av nikotin och koffein. Alkohol ökar också pulsen, liksom alla andra centralstimulerande droger samt stresshormoner. | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Pulsen kan mätas överallt på kroppen där den känns, med minst två fingrar, dock inte tumme eller lillfinger eftersom pulsen där ofta är tydlig och kan misstas för pulsen i kroppsdelen som undersöks. Vanligast är att pulsen mäts under en minut, med stoppur eller klocka med sekundvisare. Innan mätningen bör patienten vila i minst fem minuter, för att få fram vilopulsen, och bör ha undvikit nikotin, koffein och annat som kan påverka hjärtslagen i 30 minuter. Om det är ett akut läge tas dock pulsen omedelbart. | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Vanligast är att mäta pulsen vid handleden precis under tummen, vid den så kallade arteria radialis. Vid lågt blodtryck kan emellertid pulsen vara svår att känna där. Ofta kan då pulsen kännas på insidan av armvecket, vid arteria brachialis. Pulsen kan också tas i ljumsken eller vristen, men vid dålig blodcirkulation eller lågt blodtryck kan även detta vara omöjligt. | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Pulsen brukar också kännas extra tydligt vid halspulsådern på båda sidor om struphuvudet, men över sköldkörteln. Alltför långvarig, hård, eller ofta förekommande pulsmätning där kan dock minska blodflödet till hjärnan, och därför påverka hjärtat. Av samma orsak ska man inte mäta pulsen på båda halspulsådrorna samtidigt, utan endast en sida i taget. | 1 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | För att testa cirkulationen kan pulsen tas både i handleden och halsen för att notera tidsskillnaden mellan slagen. | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Vid pulsmätning brukar också andra tillstånd kontrolleras, såsom färg på händerna (rodnande händer, bleka, marmorerade, cyanos), eventuell kallsvett, och temperaturen på händerna (kalla eller varma). | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Pulsens hastighet kan uppskattas i vila eller vid ansträngning. Pulsen visar dels på hjärtats pumpförmåga, dels kan den påverkas av fysisk och psykisk ansträngning, samt av t.ex. nikotin, koffein och vissa läkemedel som påverkar autonoma nervsystemet. Pulsen blir snabbare om personen är rädd eller stressad, till exempel vid misstanke om allvarlig sjukdom som föranleder pulsmätningen ifråga. | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_97145_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Puls | Puls | Vilopuls är pulsen när man vaknar eller när man har vilat under en längre tid. Vid långvarig konditionsträning sänks vilopulsen, och vid utebliven träning så ökar den. En vuxen människa brukar ha en vilopuls på 70–80 slag per minut, men vid stress kan den vara högre. Nyfödda kan ha en puls på 160, och barn under tio år kan ha en puls på 140 utan att det är onormalt, men ligger vilopulsen i övre normalområdet utan känd orsak kan det behöva utredas av sjukvården. Kvinnors vilopuls är ofta något högre än mäns. | 0.5 | 7,959.802041 |
20231101.sv_7552_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Mot slutet av 1900-talet genomfördes reformer av ekonomin i kapitalistisk riktning hos många länder som inte tillhörde den kapitalistiska världen. Detta var framför allt Östeuropa och Asien, till exempel Kina efter 1978 under Deng Xiaopings ledarskap och Indien från 1990. Tillväxten har sedan i flera länder varit exceptionellt hög. Reformerna i Kina har sedan 1978 mångdubblat inkomsterna både på landsbygden och i städerna och lyft miljontals personer ur absolut fattigdom vilket inte är samma sak som relativ fattigdom de har dock samtidigt lett till ökade inkomstskillnader och sociala spänningar. Den industriella utvecklingen har vidare slagit hårt mot miljön i flera av dessa länder. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Privat egendom uppstod inte i historien förrän människan blev bofast, odlade jorden på avgränsade områden och erhöll en överskottsproduktion. Detta skedde inte överallt i världen samtidigt. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 17, är rätten till ägande enskilt eller gemensamt en rättighet. Däremot är privat ägande av produktionsmedlen det helt avgörande för kapitalismen, och deklarationen tar inte ställning till rätten att äga produktionsmedel. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_40 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Enligt den marxistiska synen är produktionens och därmed även det kapitalistiska samhällets övergripande mål kapitalackumulation, som man menar i och med finanskapitalismens utveckling blivit ett självändamål. Att privategendom skulle vara kapitalismens kärna håller dessa inte med om, eftersom man menar att personliga tillhörigheter funnits och finns även i icke-kapitalistiska system. Man bör alltså här skilja mellan produktionsmedel och annan privat egendom. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Enligt Hernando de Soto måste ägandet stödjas av ett fungerande formellt (statligt) system för registrering av ägande för att kunna utnyttjas fullt ut. Han anser att fungerande ägandesystem är grunden till västvärldens ekonomiska framgångar medan icke-fungerande ägandesystem är en av grundorsakerna till tredje världens haltande ekonomier. | 1 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_42 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Monopol är en situation på en marknad där en eller flera personer eller företag på en marknad har en exklusiv fördel eller möjlighet att tillverka eller sälja en vara. Exempel på sådana exklusiva fördelar är patent eller ägande av en unik naturresurs eller statliga privilegier, till exempel laglig ensamrätt att sälja vissa produkter. Systembolaget i Sverige är ett typexempel på juridiskt monopol; priser och utbud kan diktera preferens för en alternativ aktör, vilka emellertid är underkastade förbud och elimineras genom tvångsmakt. Monopol eller situationer mycket nära monopol kan också uppstå genom stordriftsfördelar eller nätverksfördelar. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_43 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | På en fri marknad kan en monopolställning endast uppnås genom att ett företag har så låga priser att det inte uppstår ett utrymme för ett nytt företag att etablera sig och ta marknadsandelar. Anhängare av oreglerad kapitalism hävdar konstant att en monopolställning inte kan uppnås på en fri marknad, liksom ett partimonopol inte kan uppstå inom ett demokratiskt mångpartisystem. Tillräckligt många kommer att vara tillräckligt missnöjda eller oliktänkande för att stödja minst en alternativ aktör. Kritiker av en sådan analys menar att konglomerat som i praktiken uppvisar en enhetlig front kommer och har lyckats köpa upp stora, om inte alla delar av olika länders marknadsandelar på fredlig väg; ett ofta framhållet exempel var Silvio Berlusconis tidigare kontroll av media i Italien. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Många regleringar har genomförts för att försöka hindra just monopolbildningar och karteller eftersom de anses hämma konkurrensen och bidra till högre priser. Exempel på sådana åtgärder är att stoppa priskarteller och hindra företag från att utnyttja sin ställning på en marknad för att otillbörligt framhäva sig på en annan (tanken är att uppnå någon sorts balans på marknaden). EU har till exempel under senare år stoppat flera företagssammanslagningar som skulle lett till en dominerande marknadsposition, och i Sverige finns Konkurrensverket som övervakar detta. Dessa åtgärder står dock inte oemotsagda. Många nyliberaler hävdar att marknaden har egna självreglerande mekanismer mot monopol, och att ett företag har en monopolställning för att man levererar en populär produkt. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_7552_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism | Kapitalism | Konkurrens ses som en evolutionär process där aktörerna hela tiden måste förbättra sig själva för att inte slås ut av affärsrivaler. Den ger produktivitetsökningar och teknisk utveckling i övrigt. På en fri marknad sprids konkurrensen till arbetsgivare, anställda, företag och även konsumenter. Konkurrens är en följd av lagen om tillgång och efterfrågan – det vill säga att om det inte råder balans så är det antingen säljarens eller köparens marknad. Konkurrensmekanismen tillämpas på såväl varor och tjänster som löner och arbetsvillkor. Lagstiftning och andra mekanismer, som blockad, strejk eller bojkott, kan till viss del påverka detta. | 0.5 | 7,955.362943 |
20231101.sv_2860_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Kvävgas är färglös och kemiskt trögreaktivt beroende på att dess två atomer i molekylen (N2) binds med en trippelbindning som är svår att lösa upp. Vid hög energitillförsel, till exempel elektriska urladdningar, sönderdelas kvävgasmolekylen dock till enskilda atomer som lätt reagerar – vid elektrisk urladdning i luft (kväve, syre och spår av andra gaser) bildas flera kväveoxider, bland annat kväve(mon)oxid NO och kvävedioxid NO2. Dessa bildas också vid flera typer av förbränning och kemiska industriella processer och kallas då ofta ”NOx”. Vid reaktion med vatten bildar dessa gaser salpetersyrlighet HNO2 och salpetersyra HNO3, vilka kan ge ett stort bidrag till försurning av miljön vid nederbörd. Dikväveoxid N2O (Lustgas, äldre benämning kväveoxidul) används som bedövningsmedel vid t.ex. förlossningar. | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Kväve har fem elektroner i sitt yttersta elektronskal. Därmed kan det i sitt grundtillstånd bilda tre kovalenta bindningar. Förlorar den en elektron kan den bilda fyra, som i ammoniumjonen. Kväve bildar inte anjoner direkt. Kvävets viktigaste föreningar är: | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Ammoniak (NH3) – en färglös, giftig och illaluktande gas med kokpunkt −33 °C, som används i kemiindustrin för bland annat framställning av gödselmedel och sprängämnen. Vidare används ammoniak som kylmedium i större kylanläggningar. I vattenlösning är den en svag bas. | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Ammoniumsalter – ammoniak bildar tillsammans med syror ammoniumsalter, vilka då innehåller den positiva jonen NH4+, vilken kemiskt påminner om en alkalimetalljon. Ett exempel är ammoniumnitraten NH4NO3, vilket används som gödselmedel. | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Salpetersyra (HNO3) – en färglös vätska som stelnar vid −42 °C och kokar vid 84 °C. Det är en stark syra som vid reaktion med metaller bildar nitrater innehållande den negativa jonen NO3−. Salpetersyra används som råvara för tillverkning av gödsel och sprängämnen. | 1 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Aminosyrorna – utgör de viktigaste byggstenarna för livet. De har aminogrupp NH2 kopplad till kolvätekedjor. Kväve är således av yttersta vikt för den organiska kemin. | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Vätecyanid (HCN) – en mycket giftig gas eller vätska. Den används som råvara för tillverkning av plaster och pigment. | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Kväve används på grund av sin reaktionströghet som skyddsgas vid metallurgiska processer, och i vissa glödlampor, ofta blandat med argon. | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_2860_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve | Kväve | Kväve används som förpackningsgas i livsmedel för att bevara varan man förpackar och har E-nummer E941. Även en blandning av kväve och koldioxid är vanlig för detta ändamål, och användningsområdet inkluderar exempelvis kött, charkprodukter och öl. | 0.5 | 7,954.684434 |
20231101.sv_1923_30 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | Tigern smyger likt de övriga kattdjuren fram nära bytet och gör sedan ett snabbt utfall och använder då sin kroppstyngd och styrka till att knuffa bytet ur balans. De kan övermanna bytet från nästan vilket håll som helst, vanligtvis från ett bakhåll. De biter i halsen och kan ofta bita av ryggraden, luftstrupen eller en artär. Tigern kan även ta större djur som gauroxar, vilka kan väga upp till ett ton. | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_31 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | Tigerns bestånd genomgick under 1900-talet en kraftig minskning. Omkring 1920 uppskattades hela populationen till cirka 100 000 individer. Under 1970-talet antogs däremot att endast 4 000 vilda individer hade överlevt. Vid denna tid dog underarterna javatiger och kaspisk tiger helt ut. | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_32 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | Den sista vilda individen av balinesisk tiger försvann redan under 1930-talet. Under mitten av 1900-talet var även den sibiriska tigern nära sin utrotning, och det vilda beståndet av den nordligaste underarten uppskattades 1949 till endast 20–30 individer. Främst på grund av olika bevarandeprojekt, som till exempel Världsnaturfondens Project Tiger, återhämtade sig (alternativt: stabiliserades någorlunda) populationen i östra Sibirien och Indien under de följande åren. | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_33 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | I andra regioner fortsatte beståndets tillbakagång däremot oförändrat. Omkring år 2000 uppskattades hela artens population till 5 000 till 7 000 individer, och år 2010 antogs det vilda beståndet vara mellan 3 000 och 5 000 individer stor. Det ringa antalet individer från nyare forskningsrapporter beror delvis på beräkningsmodeller som är mer noggranna än gamla modeller. | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_34 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | IUCN klassificerar tigerns vilda population som starkt hotad (endangered). Som utrotad räknas arten i följande länder: Afghanistan, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Nordkorea, Pakistan, Singapore, Tadzjikistan, Turkiet, Turkmenistan och Uzbekistan. | 1 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_35 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | Ernest Pillsbury Walker, R. M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Bd 1. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1964, 1999, S.825ff. | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_36 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | Sunquist, M. E. & Sunquist, F. C. (2009). Family Felidae (Cats). (128-130). In: Wilson, D. E., Mittermeier, R. A., (red.). Handbook of the Mammals of the World. Volume 1: Carnivores. Lynx Edicions, 2009. | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | Vratislav Mazák: Der Tiger. Westarp Wissenschaften; upplaga 5 (april 2004), oförändrat sedan upplagan från 1983, på tyska, | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_1923_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tiger | Tiger | Heptner, V., G., Sludskii, A., A.: Mammals of the Soviet Union. Volume II Part 2 Carnivora (Hyaenas and Cats). Amerind Publishing Co. Pvt. Ltd., Delhi. 1992 | 0.5 | 7,944.829096 |
20231101.sv_389_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | I Sverige har den valda församlingen (riksdagen) den lagstiftande makten och regeringen den verkställande makten. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Val i Sverige hålls vart fjärde år till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Val i Finland av president sker vart sjätte år, och till kommun, välfärdsområde och riksdag vart fjärde år. Europaparlamentet håller val vart femte år. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_46 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Det finns inte bara en slags representativ demokrati. Det existerar flera olika modeller för hur demokratin bäst kan organiseras och ges innehåll. Några exempel enligt statsvetaren Joakim Ekman är elit-/konkurrensdemokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_47 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Den elitistiska demokratimodellen utgår från att beslut som fattas i en modern demokrati inte kan sägas avspegla någon slags folkvilja. I stället uttrycker denna modell demokratin som ett politiskt system där folket regelbundet får välja mellan ett antal konkurrerande eliter. När en eliter kommer till makten är det orimligt att samtliga de beslut som fattas stämmer överens med folkets eller väljarnas vilja. Väljarna lämnar snarare över styret av staten till en professionell elit. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_48 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Folket utövar sin makt främst genom ansvarsutkrävande. Medborgarna avsätter de politiker och partier som de menar gör ett dåligt jobb, genom att i nästa val lägga sin röst på något annat parti. Val handlar således inte bara om att välja in partier eller personer utan den demokratiska komponenten i en konkurrensdemokrati är att kunna avsätta den professionella elit och på så sätt utkräva ansvar för misskötsel av den makt de betrotts med. | 1 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_49 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Deltagardemokrati ser kontinuerligt politiskt aktiva och engagerade medborgare som en förutsättning för en väl fungerande demokrati. De menar att det inte är tillräckligt att väljarna utser sina representanter vid de allmänna valen såsom i konkurrensdemokratin. Medborgarna ses således som något mer än enbart väljare. Besluten bör inte helt lämnas över till eliterna, utan medborgarna bör kontinuerligt medverka i det politiska beslutsfattandet. Ett exempel kan vara att föräldrarna på en förskola ges viss makt över besluten som rör förskolan. Det kan handla om möjligheter att föra fram önskemål till ansvariga politiker och tjänstemän eller väcka vissa frågor. Förespråkarna för deltagardemokrati menar att den stärker demokratiska besluts legitimitet och förankring och att den leder till ökad kunskap, politiskt självförtroende och en mer utbredd känsla för det allmännas bästa. Ytterst menar de att deltagardemokratin bidrar till att en värdegemenskap uppstår hos medborgarna. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_50 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Kritiker av deltagardemokrati menar att deltagardemokratiska arrangemang riskerar att bli ojämlika och att det demokratiska idealet om en person, en röst kan hotas, genom att aktiva och politiskt intresserade ges oproportionellt mycket makt. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_51 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Förespråkarna för deliberativ demokrati menar att demokrati inte bara har att göra med valet av politiska representanter eller bara ett allmänt medborgardeltagande. Det centrala är i stället att lära sig lyssna och förstå andras argument och diskutera sig fram till lösningar på gemensamma problem. Termen deliberativ kommer från engelskans deliberative som betyder ”övervägande” eller ”överläggande”. Den deliberativa demokratin betecknas även som samtalsdemokrati eller diskursiv demokrati. Idealet bygger på föreställningen att god kommunikation och lyssnande är grundläggande för att finna gemensamma lösningar på problem och att detta utgör grunden för en väl fungerande demokrati. I den svenska Demokratiutredningen lyftes ”en deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter” fram som ett ideal för Sverige. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_389_52 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati | Demokrati | Deliberativ demokrati utgår från förutsättningslöshet som ett ideal och strävar efter att uppnå samförstånd. Istället för att ställa olika intressen mot varandra i demokratiska val, strävar samtalsdeltagarna efter att uppnå konsensus, genom att höra och respektfullt pröva den andres ståndpunkt innan en lösning utformas som kan accepteras av en majoritet. Deliberativ demokrati bidrar därmed också till att tydligt identifiera frågor där enighet inte är möjlig. | 0.5 | 7,939.873625 |
20231101.sv_380_60 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | Mitokondrie-DNA muterar så snabbt att det orsakar s.k. mättnad, där all information försvinner. Om en viss del av mitokondrie-DNA ändras slumpmässigt med några miljoner års mellanrum kommer den att ha ändrats flera gånger på de 60–75 miljoner år som gått sedan de större grupperna av placentala däggdjur skildes åt. | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_61 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | Infraklass Högre däggdjur (Eutheria eller Placentalia) har en moderkaka, vilken på latin kallas placenta. | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_62 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | Ordning Cetartiodactyla (innehåller numera Partåiga hovdjur (Artiodactyla) och Valar (Cetacea), vilka tidigare räknades som egna ordningar) | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_63 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | DNA-studier visar att däggdjuren är äldre än vad man förut trott. De beräknas numera ha utvecklats redan för 220 miljoner år sedan. Se även däggdjursliknande reptiler. | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_64 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | Gerhard Storch: Mammalia, Säugetiere. In: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (Hrsg.): Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin 2004, 712 Seiten, , S. 445-471 | 1 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_65 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | Zhe-Xi Luo, Zofia Kielan-Jaworowska, Richard L. Cifelli: In quest for a Phylogeny of Mesozoic mammals. in: Acta Palaeontologica Polonica. PAN, Warszawa 47.2002,1, 1-78. | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_66 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | Malcolm C. McKenna, Susan K. Bell: Classification of Mammals. Above the Species Level. Columbia University Press, New York 2000. | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_67 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, . | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_380_68 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur | Däggdjur | D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World''. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005. | 0.5 | 7,865.84116 |
20231101.sv_1338_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordamerika | Nordamerika | Termen Nordamerika betyder olika saker för olika människor och beroende på sammanhang. Termen uppfattas oftast som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då såväl Mexiko som länder i Centralamerika. I andra fall inkluderar termen något eller några av de andra länderna, men då enbart om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket NAFTA, som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden. | 0.5 | 7,842.912326 |
20231101.sv_1338_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordamerika | Nordamerika | Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat. | 0.5 | 7,842.912326 |
20231101.sv_1338_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordamerika | Nordamerika | Geografiskt går gränsen mellan Nordamerika och Asien genom Berings sund, medan gränsen till Sydamerika går genom dubbelkontinentens smalaste del, Panamanäset. Geologiskt går dock gränsen mellan den nordamerikanska kontinentalplattan och den eurasiska kontinentalplattan en bit in i nordöstra Sibirien, medan gränsen till den sydamerikanska kontinentalplattan går vid Tehuantepecnäset. Området mellan Tehuantepecnäset och Panamanäset, Centralamerika är alltså geologiskt en del av Sydamerika. Av geopolitiska skäl brukar Centralamerika och hela landet Panama hänföras till Nordamerika. Grönland ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten. | 0.5 | 7,842.912326 |
20231101.sv_1338_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordamerika | Nordamerika | Gränsen mellan nordamerikanska kontinentalplattan och stillahavsplattan går delvis på land och kallas San Andreasförkastningen. Den är en ökänd källa till jordbävningar i Kalifornien. | 0.5 | 7,842.912326 |
20231101.sv_1338_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordamerika | Nordamerika | Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med gamla världens, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet ekarter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av barrträd finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat hickoryträden (Carya) med 7 arter, magnoliorna med likaledes 7 arter, tulpanträdet (Liriodendron tulipifera), douglas (Pseudotsuga menziesii) med flera. De båda senare samt Kustgran (Abies grandis), Jättetuja (Thuja plicata) och sockertallen (Pinus lambertiana) med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få. | 1 | 7,842.912326 |