df
stringlengths 1
4
| dating_start_year
stringclasses 341
values | dating_end_year
stringclasses 18
values | issuingplace
stringclasses 499
values | issuingplacecountry
stringclasses 16
values | language
stringclasses 15
values | indexterm
stringclasses 75
values | transcript
stringlengths 0
29.5k
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | Efter syndafloden delade Noaks tre söner, Sem, Cham Japhet, jorden … Men i Japhets del bo Ruser, Tschuder och alla(handa andra) folk: Merier, Muromer, Vepser, Mordviner, Savolokska (=bakom Volok boende) Tschuder, Permier, Petschorer, Jämer, Ugrer, Litaver, Semgaler, Kurer, Lätgaler, Liver; men Liacher och Preussare (och) Tschuder bo vid Varjagska hafvet; vid detta haf bo (äfven) Varjager hit åt öster till Sems gränser; vid samma haf bo de åt väster till Anglernas och Volochernas land. Ty af Japhets stam äro jämväl Varjager, Svear, Norrmän, [Goter], Ruser, Angler, Galicier, Volocher, Romare, Tyskar, Korljager, Venetier, Franker och andra; de bo äfven från väster åt söder och gränsa samman med Chams släkt. – – – – – – – – – – – – – Medan Poljanerna lefde särskildt för sig på dessa strandhöjder, fanns en väg från Varjagerna till Grekerna, och från Grekerna uppför Dnjepr, och ofvan Dnjepr ett släpställe till Lovot; på Lovot kommer man till den stora sjön Ilmen; från denna sjö utflyter Volchov och rinner in i den stora sjön Neva, [och] denna sjös mynning har sitt aflopp i Varjagska hafvet, och på detta haf färdas man till Rom, men från Rom kommer man på samma haf till Konstantinopel, och från Konstantinopel kommer man till Svarta hafvet, och in i detta flyter floden Dnjepr. Dnjepr kommer nämligen från den Okovska skogen och flyter mot söder, och Dvina kommer från samma skog, men flyter mot nord och faller ut i Varjagska hafvet; från samma skog flyter Volga, mot öster, och har sitt utlopp genom sjuttio mynningar uti Chvalisiska hafvet. Därför kan man från Ryssland färdas [på Volga] till Bolgarerna och till Chvaliserna [och] komma mot ost till Sems andel, men på Dvina till Varjagerna, från Varjagerna till Rom, från Rom till Chams ätt. – – – – – – – – – – – – – Men dessa äro andra folkslag, hvilka betala skatt åt Ruserna: Tschuder, Merier, Vepser, Muromer, Tscheremiser, Mordviner, Permier, Petscherer, Jämer, Litver, Semgaler, Kurer, Neromer, Liver; dessa äro sådana, som hafva eget språk, af Japhets ätt, (och) hvilka lefva i de nordliga trakterna. |
||||
2 | 859 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 859. Togo Varjagerna från andra sidan hafvet skatt af Tschuder och Sloväner, af Merier och af alla [och af] Krivitscher. |
|||
3 | 862 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | [År 862.] Man fördref Varjagerna öfver hafvet och gaf dem ingen skatt, och man begynte regera sig själf; och det fanns ibland dem (Slaverna) ingen rättvisa, och släkt reste sig mot släkt, [och] det var tvedräkt ibland dem, och de begynte kriga inbördes. [Och] de sade till hvarann: 'låtom oss söka åt oss en furste, som skulle regera öfver oss och döma efter hvad rätt är'. [Och] de gingo öfver hafvet till Varjagerna, till Ruserne; ty så kallade sig Varjagerna Ruser, likasom andra kalla sig Svear, andra åter Norrmän, Angler, andra Goter; så ock dessa. Ruser, Tschuder [och] Sloväner och Krivitscher och alla sade: 'vårt land är stort och fruktbart, men ordning däri finnes ej; så kommen då att regera och härska öfver oss'. Och det utvaldes 3 bröder med deras släkt, [och] de togo alla Ruser med sig och kommo. Den äldste, Rurik, [nedsatte sig i Novgorod], men den andra, Sineus, vid Bjelo-osero, och den tredje, Truvor, i Isborsk. [Och] efter dessa [Varjager] uppkallades Novgorodernas land det ryska (?) Dessa äro Novgoroder af Varjagisk härkomst; förut voro de Sloväner. Efter två år dogo Sineus och hans broder Truvor, och Rurik öfvertog väldet; och han utdelade städer åt sina män, åt en Polotsk, åt en Rostov, åt en annan Bjelo-osero. Och i dessa städer äro Varjagerna invandrare; men första beboarene i Novgorod voro Slovänerna, [i] Polotsk Krivitscherna, i Rostov Merierna, i Bjelo-osero Vepserna, i Murom Muromerna; och öfver alla dessa gjorde Rurik sig till härskare. Och voro hos honom 2 män, icke hans släktingar, men bojarer; och de bådo om lof (att gå) med sitt följe till Konstantinopel. Och de drogo utför Dnjepr och sågo i förbifarten på en höjd en stad och frågade sig före, sägande: 'hvems är denna stad?' De (folket på platsen) åter svarade: 'Det har varit 3 bröder, Kij, Schtschek, Choriv, som hafva byggt denna stad, och de hafva dött, och vi sitta och betala skatt åt deras släkt Kasarerna'. Men Askold och Dir stannade i denna stad, och många Varjager samlades (till dem), och de begynte härska öfver det Polska landet. Rurik åter regerade i Novgorod. |
|||
4 | 882 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | [År 882.] Drog Oleg medtagande mykket krigsfolk, Varjager, Tschuder, Sloväner, Merier, Vepser, Krivitscher, och kom till Smolensk med Krivitscherna och intog staden och satte (öfver den) sin (befallnings)man. Därifrån drog han nedåt … [Och] Oleg nedsatte sig som furste i Kiev … [Och] voro hos honom Varjager och Sloväner, och öfriga kallades Ruser. Och nu begynte Oleg anlägga städer och förordnade om skatter åt Slovänerna, Krivitscherna och Merierna och [bestämde] att åt Varjagerna skulle gifvas en skatt af Novgorod för fredens skull, 300 grivner om året; ännu intill Jaroslavs död gafs (denna skatt) åt Varjagerna. |
|||
5 | 907 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 907. Gick Oleg mot Grekerna sedan han lämnat Igor i Kiev; [och] han tog en mängd Varjager och Sloväner och Tschuder och Krivitscher och Merier och Drevljaner och Radimitscher och Poljaner och Säverer och Vjatitscher och Chorvater och Duläber och Tivertser, hvilka äro Tolkoviner; dessa alla kallades af Grekerna Stor-Skythien. |
|||
6 | 941 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 941 … Men då Igor var kommen (hem från ett olyckligt härnadståg mot Grekerna), begynte han samla mycket krigsfolk och skickade bud öfver hafvet efter en mängd Varjager, lockade dem emot Grekerna, viljande ånyo gå mot dem. År 944. Men Igor hade samlat mycket krigsfolk, Varjager, Ruser och Poljaner, Sloväner och Krivitscher och Tivärtser och Petschenäger, och mottagit gisslan af dem; han gick emot Grekerna med skepp och till häst, viljande hämna sig. |
|||
7 | 977 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 977 … Men då Volodimer i Novgorod hörde att Jaropolk hade dräpt Oleg, flyktade han, betagen af fruktan, öfver hafvet; men Jaropolk insatte sina ståthållare i Novgorod och vardt ensam härskande i Ryssland. År 980. Kom Volodimer med Varjager till Novgorod … Och Volodimer samlade mycket krigsfolk, Varjager och Sloväner, Tschuder och Krivitscher, och gick emot Rogvolod (furste i Polotsk). … och dräpte Rogvolod … och gick emot Jaropolk. Och Volodimer kom till Kiev med mycket krigsfolk, och Jaropolk kunde icke stå honom emot … [och] flydde för honom och inneslöt sig i staden Rodnja vid mynningen af floden [Ros], men Volodimer drog in i Kiev och belägrade Jaropolk i Rodnja. … Och Jaropolk kom till Volodimer; och då han kom i dörren, stötte honom två Varjager med svärden i bröstet … Därefter sade Varjagerna åt Volodimer: 'denna stad är vår; vi hafva intagit den, och vi vilja hafva lösepenningar för dem (invånarene), 2 grivner för person'. Och Volodimer sade åt dem: 'vänten! om en månad uppkräfver man åt eder mårdskinn'. De väntade en månad, och han gaf dem intet, och Varjagerna sade: 'du har bedragit oss, men visa oss väg till Grekland'; men han sade dem: 'gån!' Och han utvalde bland dem goda, förståndiga och tappra män och utdelade åt dem städer; de öfriga drogo till Konstantinopel till Grekerna. Och han sände före dem bud, som talade sålunda till kejsaren: 'Se, Varjager komma till dig, håll dem icke i staden, annars göra de dig ondt, såsom ock här, men sänd dem åtskils och släpp icke en enda hit'. |
|||
8 | 1015 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1015. Då Volodimer ville gå mot Jaroslav, sände Jaroslav bud öfver hafvet och hämtade Varjager, enär han fruktade sin fader … Men medan Jaroslav icke kände sin faders död, voro många Varjager hos Jaroslav, och de gjorde våld på Novgoroderna och deras hustrur. Novgoroderna reste sig och dödade Varjagerna å Poromons gård; och Jaroslav vredgades och drog till Rokom, tog säte på gården, sände bud på Novgoroderna och sade: 'dem kan jag dock icke återuppväcka'. Och han kallade till sig ansedda män, hvilka hade huggit Varjagerna i stycken, [och] öfvande svek nedgjorde han dem … Och Jaroslav samlade tusen Varjager, men 40,000 andra krigare, och gick emot Svjatopolk. |
|||
9 | 1018 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1018. Kom Boleslaus tillika med Svjatopolk mot Jaroslav med Liacherna. Men Jaroslav samlade Ruserna och Varjagerna och Slovänerna och drog emot Boleslav och Svjatopolk … Men då Jaroslav (besegrad) var kommen till Novgorod, ville han flykta öfver hafvet, men stadshöfvidsmannen Kosnjatin, Dobrynjas son, högg tillika med Novgoroderna sönder Jaroslavs fartyg, sägande: 'vi vilja ännu slåss med Boleslav och med Svjatopolk'. De begynte att indrifva krigsskatt … och de hämtade Varjager [och] gåfvo dem skatt, och Jaroslav samlade mycket krigsfolk … Men Svjatopolk begynte att regera i Kiev, och Jaroslav drog emot Svjatopolk, och Svjatopolk flydde till Petschenägerna. År 1024 … Och Jaroslav kom, återvändande (från Susdal) till Novgorod och sände bud öfver hafvet efter Varjager; och Jakun kom med Varjager, och denne Jakun var blind, [och] hans kåpa var guldstickad. Och han kom till Jaroslav; [och] Jaroslav gick med Jakun emot Mstislav. Men då Mstislav hörde detta, drog han emot dem till Listven. Och Mstislav fylkade om aftonen sitt följe och ställde Sävererna i fronten emot Varjagerna, men själf ställde han sig med sitt följe på flyglarna. Och då det blef natt, vardt det mörker, ljungeld och åska och regn. [Och] Mstislav sade till sitt följe: 'låt oss gå löst på dem!' Och Mstislav gick fram, och Jaroslav emot honom, och i fronten stötte Sävererna och Varjagerna tillsamman, [och Varjagerna utmattade sig, nedhuggande Sävererna, och därefter trängde Mstislav med sitt följe uppå och begynte hugga ned Varjagerna], och det vardt en väldig kamp; och när ljungelden lyste, blänkte vapnen, och det var stark åska och en hård och fruktansvärd kamp. Men då Jaroslav såg att han skulle förlora slaget, flydde han med Varjager-fursten Jakun, och Jakun förlorade där sin gyllene kåpa. Och Jaroslav kom till Novgorod, men Jakun drog öfver hafvet. |
|||
10 | 1030 | ruotsi | Riimukivet | Å en sten vid Hämlinge by nära Gefle: brusi lit rita st[ain Þino a]btir ihil brur sin in han varÞ tauÞr i tafstalonti × hon fur mir fraukiri kuÞ hialbi hons [s]elu [uk] kuÞs muÞir . svain uk osmunrt Þau markaÞu × Þo [b]rusi fur Þil anklans ibtir brur sin. Å en sten i Uppland, å Söderby sockens kyrkogård: biarn . auk . ikulfriÞ : raistu . stain : aftr : utrik : sun : sain : han : var . tribin : o finlont. Å en grafsten i koret af Rute kyrka på Gotland: sihtris : arwar : litu : giera : stain : üfir : auÞwele : broÞur : sin : a : finlandi : do : aglta ee : waÞs … kni …. isi ..: sini oi. … |
|||
11 | 1036 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1036 … Medan Jaroslav var i Novgorod, kom till honom bud att Petschenägerna belägrade Kiev. Jaroslav samlade mycket krigsfolk, Varjager och Sloväner, kom till Kiev och drog in i sin stad. Och Petschenägerna syntes vara utan till. Jaroslav gick ut ur staden, fylkade sitt följe [och] ställde Varjagerna i midten, men på högra sidan Kievborna och på den vänstra flygeln Novgoroderna, och tog plats framför staden. Petschenägerna begynte rycka fram, och de stötte samman på det ställe, hvar nu den heliga Sofia(s kyrka) står … Och det blef en hård kamp, och mot aftonen segrade Jaroslav med möda. |
|||
12 | 1042 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1042. Volodimer, Jaroslavs son, drog emot Jämerna och besegrade dem; och hästarne dogo för Volodimers här, och medan hästarne ännu andades, flådde man huden från dem; så häftig var pesten på hästarne. |
|||
13 | 1123 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1123 … Om hösten, emot stora fastan, drog Vsevolod med Novgoroderna emot Jämerna och besegrade dem; men gruflig var färden, emedan brödet köptes för en nogat. |
|||
14 | 1130 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1130 … Kommande från andra sidan hafvet, från Gotland, gingo 7 lodjor i kvaf, och de själfva drunknade jämte varorna; men andra bergade sig ehuru nakna; men de från Danmark kommo friska (hem). |
|||
15 | 1142 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1142 … Kommo Jämerna och bekrigade Novgorodska området; Ladogaboarne ihjälslogo 400 och bortsläppte ej en enda man. Samma år anlände svenska fursten med biskopen på 60 snäckor emot (Novgorodska) handlande, hvilka kommo från andra sidan hafvet på 3 lodjor; och de slogos men vunno ingen framgång; och 3 lodjor blefvo dem afhända, och halftannat hundrade af dem blefvo nedhuggna. |
|||
16 | 1143 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1143 … Tågade Karelarne mot Jämerna, men flydde, slagna på 2 lojvor. |
|||
17 | 1149 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1149 … Under denna vinter kommo Jämerna emot Voterna med en här af omkring tusen man (?); och sedan Novgoroderna fått höra därom, gingo de, kanske 500 (till antalet), med Voterna emot dem och släppte icke en enda man undan. |
|||
18 | 1150 | ||||||
19 | 1151 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | a) Henricus anglicus anno Domini millesimo centesimo quadragesimo octauo Vpsalie quartus episcopus prefficitur. Anno MCL:o cum sancto Erico Finlandiam venit in estate et statim yeme sequente Kiwlo martirizatur miraculis coruscando, Nowsis sepelitur, ad Abo transfertur. b) 1154. Sanctus Ericus rex Svecie et sanctus Henricus archiepiscopus Upsaliensis converterunt Finlandiam ad Christum. c) 1151. Beatus Henricus episcopus Finlandie passus est. |
|||
20 | 1154 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
21 | 1154 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
22 | 1156 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1156 … Anlade köpmän från andra sidan hafvet den heliga Fredags kyrka på torget. |
|||
23 | 1164 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1164. Kommo Svearne under Ladoga, och Lädogaboarne uppbrände sina hus, men instängde sig själfva i staden med posadniken Neschata och skickade efter fursten och Novgoroderna. Men de (Svearne) framryckte mot staden om lördagen och uträttade intet emot staden, utan ledo stor förlust och drogo sig undan till staden Voronaj (nu Voronovka). På femte dagen [därefter] hann furst Svjatoslav med Novgoroderna och posadniken Zacharias fram och vände sig emot dem den 28 maj, på den helige Elladij dag, om en torsdag, på dagens 5:te timme, och besegrade dem med Guds bistånd, nedhögg några och gjorde andra till fångar; ty de hade kommit med 55 snäckor, och de (Novgoroderna) borttogo 43 snäckor; och få af dem (Svearne) undkommo och dessa sårade. |
|||
24 | 1171 | Tusculum | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Alexander papa III Vpsalensi archiepiscopo et suffraganeis eius et Guthermo duci. Grauis admodum et difficilis est ad apostolicam sedem querela perlata, quod Phinni semper, imminente sibi exercitu inimicorum, fidem seruare christianam promittunt et prædicatores et eruditores christianæ legis desideranter requirunt, et recedente exersitu fidem abnegant, praedicatores contemnunt et grauiter persequuntur. Ynde quoniam in hoc Deo illudere et christianam religionem deridere videntur, et illis se duplo filios gehennæ constituentibus salus et vita eorum tota in terrenis, neglectis cœlestibus, conspicitur consistere, nec est dignum, vt eis aduersitate christianum nomen defensionem conferat, quod in prosperitate despicere et horrere probantur; vniuersitatem vestram monemus atque mandamus, quatimus a fallacijs et fraudibus eorum ita prudenter et discrete de cætero caueatis, quod, si ingruerit necessitas, ad auxilium et defensionem vestram non possint recurrere, nisi munitiones, si quas habent, vobis tenendas assignent aut alias adeo sufficientem cautionem exhibeant et securitatem, quod a modo nullatenus pedes retrahere aut vestram prudentiam valeant circumuenire, sed christianæ fidei documenta cogantur tenere firmiter et seruare; ne amplius de eorum numero videantur, de quibus dictum est: Confitebitur tibi, cum benefeceris ei. Datum Tuscul. V. idus septembris. |
|
25 | 1171 | Tusculum | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
26 | 1171 | Tusculum | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
27 | 1171 | Tusculum | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
28 | 1172 | Tusculum | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
29 | 1180 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | Rodulff uestgotus a Curonibus captivatur et ibi ab eisdem occiditur anno Domini |
|||
30 | 1181 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1181, den 3 juli, om dagens 10:de timme, vardt Varjagiska kyrkan på torget antänd af åskan. |
|||
31 | 1181 | Viterbo | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
32 | 1186 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1186 … Men då gingo mot Jämerna raska karlar med Vyschata Vasiljevitsch, och kommo friska åter, sedan de tagit fångar. |
|||
33 | 1187 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | a) MCLXXXVII Occisus est Johannes archiepiscopus Vpsalensis apud Almarnum a paganis pridie idus augusti et sepultus Vpsalie. Tvnc eciam incensa est Sichtononia (!) a paganis eisdem. b) MCLXXXVII Combusta est ciuitas Sigtoniensis a paganis et Johannes secundus archiepiscopus Vpsalensis in Almærnstech ab eisdem occisus est. c) MCLXXXVII Occisus est Johannes archiepiscopus Upsalensis apud Almarum pridie idus augusti, Sictuna combusta. d) MCLXXXVII. Johannes archiepiscopus Upsalensis interfectus est apud Almarnstæck a paganis et sepultus Upsaliæ, & Sichtuna robusta (= combusta) est a paganis. e) MCLXXXVII Occisus est Johannes archiepiscopus apud Almarnum a paganis pridie idus augusti. Et civitas Sigtoniensis combusta fuit ab eisdem. |
|||
34 | 1187 | ruotsi | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | Swerige haffde mykin vadha aff Karelom ok mykin onadha. The foro aff haffuit oc vp i Mäle bade i lugne ok swa i äle, alt hemelika jnnan Swia skär ok optast ä met stylda här. En tyma fiöl them en then luna at the brände wp Sightuna, ok brändo thet swa alt i röther, at then stadhin fik ey än böther. Jon erchebiscop wart ther slägen, tess war mangin hedin fäghen, at them crisno gick swa illa i hand, thet gledde Karela ok Rytza land. |
|||
35 | 1188 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1188 … Slogo Varjagerna, Tyskar från Gotland, Novgoroderna i Choruschka och i Novotorschek; men på våren släppte de (Novgoroderna) icke en enda man af de sina från Novgorod öfver hafvet och gåfvo icke gesandt åt Varjagerna, utan bortsläppte dem utan fred. |
|||
36 | 1190 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | Folquinus svecus; huius acta nulla reperiuntur propter primam depellaciam (= depopulationem) per Ruthenos stictam (= factam); obiit anno Domini |
|||
37 | 1191 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1191. Foro Novgoroderna med Karelarne [på lojvor] emot Jämerna och bekrigade deras land och härjade det med eld och nedhöggo boskapen. |
|||
38 | 1192 | latina | Paavi ja kuuria, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Suechia. In archiepiscopatu Vbsalensi In episcopatu Arosiensi Episcopus ipse ij marcas singulis annis n episcopatu Sraganiensi. Stranquinensi (!) In episcopatu Lincopensi Episcopus ipse xj marchas et dimidium singulis annis ad pondus Coloniense In episcopatu Scarensi In episcopatu Vexionensi In episcopatu Aboensi Notandum autem quod singule domus Suetie singulos dant denarios monete ipsius terre. Uti en 'Codex fratris Nicolai, cardinalis de Aragonia' i Vatikanska arkivet, sign. 177, är, enl. Munchs uppgift, antecknat å fol. 58 följande: De censu regni Suecie soluendo ecclesie Romane. Omnes et singule domus tocius regni Suecie soluere debent pro censu ecclesie Romane singulos denarios monete curribiles in illo regno. |
|||
39 | 1196 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | MCXCVI. Colo episcopus Lincopensis et dux Finlandiæ obiit. |
|||
40 | 1197 | venaja | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||||
41 | 1200 | latina | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||||
42 | 1201 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1201 … Man lät Varjagerna fara utan fred öfver hafvet … Men på hösten kommo Varjagerna landvägen bedjande om fred, och man gaf dem fred alldeles efter sin egen vilja. |
|||
43 | 1206 | Rom | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
44 | 1206 | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Innocentius episcopus, servus servorum Dei, venerabili fratri Lundensi archiepiscopo salutem, etc. Cum de christiani nominis injuria vindicata juste ac pie cogitans ex religioso mentis proposito contra paganos decreveris proficisci, auctoritate tibi presentium indulgemus, ut in civitate, quam paganorum eliminata spurcitia Christo juvante poteris ad cultum fidei christiane redigere, catholicum valeas episcopum ordinare. Nulli ergo etc. Datum idib. januarij [pontif. nostri anno octauo]. |
|||
45 | 1206 | Rom | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
46 | 1206 | Rom | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
47 | 1207 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1207 … Den 30 augusti fullbordade [köp]män från andra sidan hafvet den heliga Fredags kyrka. |
|||
48 | 1209 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Ex tuarum perpendimus serie litterarum, quod cum quædam terra, quæ Fialanda dicitur, operante patre luminum, a quo omne datum optimum et omne donum perfectum descendit, nuper quorundam nobilium mediante sollicitudine ad fidem conversa sit christianam, in qua modo puer Jesus proficit sapientia et ætate, episcopo ejusdem terræ, postquam in propagatione catholicæ fidei cursum suum ibidem legitime consummavit, ad cœlestis remunerationis bravium evocato, nullus est ei hactenus substitutus. Nam cum propter novellam plantationem et ejusdem regionis hominum pertinaciam ac loci etiam intemperiem electus ibidem non ad honorem assumptus sed expositus martyrio reputetur, nullus fere ad illius regimen sedis aspirat, nisi qui divini verbi zelo succensus pati exoptat pro Christi nomine cruciatus. Verum cum vir quidam moribus, ut asseris, et ætate maturus et scientia et virtutibus redimitus, qui propter verbum Dei, quod populo illi aliquandiu prædicavit, ab eis plura jam sustinuit piacula passionum, ad illius ecclesiæ regimen sit vocatus, ut sic præsit aspirans ad illud quod magis consequatur martyrium quam honorem, ipsi, ex eo quod non est de legitimo matrimonio natus, sine licentia nostra munus consecrationis impendere noluisti. Cum igitur urgens exposcat necessitas et evidens utilitas id requirat, nobis humiliter supplicasti, ut cum eo disdispensare misericorditer dignaremur. Nos igitur tuis postulationibus inclinati, per apostolica scripta mandamus, quatenus, si est ita, cum eo vice nostra dispenses, injungens eidem ut, sicut incepit, eandem novellam plantationem informet verbo pariter et exemplo et insistere studeat diligenter ad extirpandum paganitatis errorem et terminos christianæ fidei dilatandos; quia licet omnes virtutes ad bravium, sola tamen perseverantia coronatur. Datum Laterani III kal. novemb. pontificatus nostri anno duodecimo. |
|
49 | 1212 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Innocentius etc. venerabili fratri … Lundensi archiepiscopo, apostolice sedis legato, salutem etc. Illam de probitate et honestate tua fiduciam obtinemus, ut tibi vices nostras secure in arduis negotiis committamus, sperantes, quod ad divini nominis gloriam et apostolice sedis honorem ea satages promovere. Cum igitur christiane fidei zelo succensus ad convertendum circumstantes paganos ab errore ad veritatem non modicum laboraveris et adhuc laborare disponas, ut hoc plenius et efficacius exequaris, nos tibi vices nostras duximus committendas. Venerabilibus fratribus nostris … Vbsalensi archiepiscopo et suffraganeis eius et episcopis ac aliarum aliis ecclesiarum prelatis per Daciam et Suethiam constitutis per scripta nostra mandantes, ut tibi ad hoc opus fideliter laboranti tanquam legato apostolice sedis intendant, ut erorum adiutus auxilio talentum tibi commissum cum multiplici nobis lucro resignes, cum te a predicationis officio Deo duce contigerit remeare. Nos enim liberam tibi concedimus potestatem, ut iuxta verbum propheticum evellas et destruas et edifices et plantes prout utrumque secundum Deum videris faciendum. Datum Laterani 2:do non. aprilis pontificatus nostri anno quinto decimo. |
|
50 | 1213 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
51 | 1215 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | 1215 … Et missi sunt sacerdotes Petrus Kakuwalde de Vinlandia et Otto fratrum milicie sacerdos, et perrexerunt in Saccale et consummaverunt baptismum usque ad Palam, et in Ugaunia usque ad Matrem aquarum. Quo facto reversi sunt in Lyvoniam, nondum valentes cohabitare cum eis propter aliorum Estonum ferocitatem. |
|||
52 | 1216 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Innocentius episcopus, seruus seruorum Dei, carissimo in Christo filio Erico, illustri regi Suetie, salutem et apostolicam benedictionem. Cum regalis sublimitas, auctoritatem apostolice sedis, que disponente Domino cunctorum fidelium mater est et magistra, prouide recognoscens, ipsius gratie fauorem reuerenter expostulat et ad supplicandum illi humiliter se inclinat, dignum est ut quod rationabiliter petitur liberaliter concedatur. Hinc est, quod cum venerabilis frater noster Vpsallensis archiepiscopus, astantibus sibi omnibus suffraganeis suis, ac optimatibus regni Suetie presentibus et annuentibus, uncxerit te in regem, sicut eius et aliorum quamplurium littere nobis exhibite declararunt, nos, deuotionis regie precibus benignius exauditis, quod circa te per eundem archiepiscopum rite ac prouide factum est, gratum habentes et ratum, personam tuam et regnum sub beati Petri et nostra protectione suscipimus, ipsumque regnum ac terram, quam clare memorie predecessores tui a paganorum manibus extorserunt quamque tu ab eisdem diuino fauente auxilio poteris obtinere, auctoritate tibi apostolica confirmamus et presentis scripti patrocinio communimus; nichilominus auctoritate presentium concedentes, ut in eadem terra unus aut duo episcopi, prout ad diuini nominis cultum et animarum salutem uidebitur expedire, creentur, qui Vpsallensi ecclesie iure metropolitico sint subiecti. Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostri protectionis, confirmationis et concessionis infringere uel ei ausu temerario contraire. Si quis autem hoc attemptare presumpserit, indignationem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius se nouerit incursurum. Datum Laterani ij nonas aprilis, pontificatus nostri anno nono decimo. |
|
53 | 1216 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
54 | 1216 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
55 | 1216 | Rom | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
56 | 1217 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
57 | 1217 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
58 | 1217 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1217 … Men denna vår, den 31 maj, … uppbrunno i Varjagiska kyrkan Varjagernas alla varor, i oberäknelig mängd. |
|||
59 | 1218 | Rom | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
60 | 1219 | Viterbo | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
61 | 1219 | latina | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||||
62 | 1220 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | ||||
63 | 1221 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
64 | 1221 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Cum, sicut ex litteris venerabilis fratris nostri … Vpsalensis archiepiscopi nostro est apostolatui reseratum, ecclesia tibi commissa de nouo ad agnitionem venerit veritatis et a circumadiacentibus barbaris nationibus, quæ plantationem nouellam eradicare nituntur, tribulationes multas sustineat et pressuras, ac earum sæuitia ex subtractione mercimonij possit non modicum cohiberi, auctoritate tibi præsentium indulgemus, vt christianos circummanentes, ne ad eos nauigent et victualia seu alia necessaria deferant, monitione præmissa per censuram ecclesiasticam appellatione remota compescas. Nulli ergo etc. nostræ concessionis infringere. Si quis autem etc. Datum Laterani idibus ianuarij anno quinto. |
|
65 | 1224 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
66 | 1225 | Rieti | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
67 | 1226 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | ||||
68 | 1227 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | ||||
69 | 1227 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1227. Tågade furst Jaroslav med Novgoroderna emot Jämerna och bekrigade hela landet och förde med sig otaliga fångar. |
|||
70 | 1228 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1228. … Kommo Jämerna i båtar till Ladoga sjö att föra krig, och underrättelse härom kom till Novgorod på Kristi förklaringsdag (6 augusti). Och Novgoroderna satte sig i pråmar (och) rodde till Ladoga med furst Jaroslav. Posadniken i Ladoga Volodislav med Ladogaboerna inväntade icke Novgoroderna, utan jagade i båtar efter dem, där de krigade, påträffade dessa och stridda med dem; och det vardt natt, och de (Ladogaboarne) drogo sig undan till en ö, men Jämerna voro på stranden med fångar; ty de hade fört krig i näheten af sjön, vid landstigningsställena, och i Olonets. Samma natt begärde de fred, men posadniken med Ladogaboarne gaf dem icke; och de nedhöggo alla fångar, men själfva sprungo de till skogs, sedan de öfvergifvit båtarna. Många af dem stupade där, men deras båtar uppbrändes. Och Novgoroderna, som stått vid Neva några dagar, höllo råd och ville döda Sudimir, och fursten gömde honom i pråmen hos sig. Därifrån återvände de till Novgorod utan att vänta på Ladogaboarne; men de efterblifna mötte Ingrerna på flykten, och där nedhöggo de många af dem, men de öfriga af dem lupo åt olika håll, där enhvar såg (sin räddning); och dem Karelarne någonstädes kringrände, vare sig i skogen [eller på fältet eller i lägerställning], drogo de ut och nedhöggo. Och de, som hade kommit, utgjorde 2000 eller mer, Gud vet; [men få flydde till sitt land], annars dödades alla. |
|||
71 | 1228 | latina | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||||
72 | 1229 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabilj fratri episcopo Lincopensi et dilectis filiis abbatj de Gutlandia, Cisterciensis ordinis, et preposito de Visby, Lincopensis dyocesis, salutem et apostolicam benediccionem. Venerabilis frater noster Finlandensis episcopus nobis exposuit, quod in primitiua christianitatis plantacione in partibus illis cathedralis ecclesia sua fuit in loco minus ydoneo constituta; vnde petebat, vt [cum] nunc plura loca, crescente in eisdem partibus per Dei graciam fide katholica, magis ad hoc commoda esse noscantur, transferri episcopalem sedem ad locum competenciorem in sua dyocesi mandaremus. Quocirca discrecionj vestre per apostolica scripta² mandamus, quatenus, inquisita super hoc diligencius veritate, si rem inueneritis ita esse, cum consilio eiusdem episcopi et clericorum suorum transferatis³ auctoritate nostra sedem eandem ad locum in eadem diocesi magis aptum. Quod si non omnes hiis exequendis potueritis interesse, tu, frater episcope, cum eorum altero ea nichilominus exequaris. Datum Perusij⁴ x kalendas Februarij pontificatus nostri anno secundo⁵ *. |
|
73 | 1229 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dei, venerabili fratri episcopo Lincopensi et dilectis filiis abbati de Guthlandia¹, Cisterciensis ordinis, et preposito de Visby, Lincopensis dyocesis, salutem et apostolicam benediccionem. Cum venerabilem fratrem nostrum episcopum, clerum et populum Finlandensem sub proteccione receperimus apostolice sedis et nostra, discrecioni vestre per apostolica scripta mandamus, quatenus non permittatis eos contra proteccionis nostre tenorem temere molestari, molestatores eorum indebitos, monicione premissa, per censuram ecclesiasticam, appellacione postposita,² compescendo. Quod si non omnes hiis exequendis potueritis interesse, tu, frater episcope, cum eorum altero ea nichilominus exequaris. Datum Perusij³ x kalendas Februarij pontificatus nostri anno secundo⁴. |
|
74 | 1229 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabili fratri episcopo et dilectis filiis preposito Rigensi et abbatj de Dunemunde, Cisterciensis ordinis, Rigensis dyocesis, salutem et apostolicam benediccionem. Attendens ille ewangelicus paterfamilias, quod messis est multa, operarij autem pauci, adhuc quasi vndecima hora vinee sue nouos deputat uinitores. Jnter quos venerabilis frater noster Finlandensis episcopus in Finlandia et terris vicinis magnum populum, ydolatrie cultuj seruientem, ewangelicando nomen Domini nostri Ihesu Christi de nouo, vt dicitur, acquisiuit eidem. Denique rutheni, qui propinqui sunt eis, nimium abhorrentes ipsos pro eo quod fidem katholicam susceperunt, multipliciter deseuiunt in eosdem, modis quibus possunt ad eorum interitum et dispendium intendendo. Cum vero vniuersi fideles reputare debeant, in se ipsos fieri quod in eundem acquisicionis populum committitur a predictis, qui Dei sunt et fidej katholice inimicj, discrecioni vestre per apostolica scripta mandamus, quatenus mercatores de partibus vestris, ne mercimonia cum illis exerceant, donec desinant persequi de nouo conuersos ad fidem in terris eisdem, monicione premissa, per censuram ecclesiasticam, appellacione remota, cogatis. Quod si non omnes hiis exequendis potueritis interesse, tu, frater episcope, cum eorum altero ea nichilominus exequaris. Datum Perusij x kalendas Februarij pontificatus nostri anno 2:o. |
|
75 | 1229 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabilj fratri episcopo Lincopensi et dilectis filiis abbatj de Gutlandia², Cisterciensis ordinis, et preposito de Vysbi³, Lincopensis dyocesis, salutem et apostolicam benediccionem. Attendens ewangelicus ille paterfamilias [etc. som föregående bref, n:o 3] --- Cum vero vniuersi fideles reputare debeant in seipsis fieri⁴ ----- qui Dei sunt et fidej katholice fidej⁵ inimici ---- donec desinant⁶ de nouo ----- si non omnes hiis exequendis⁷ potueritis interesse --- Datum Parusii vj kalendas⁸ Februarij pontificatus nostri anno 2:o. |
|
76 | 1229 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabilj fratri episcopo et dilectis filiis abbatj sancti Johannis¹ et decano maioris² ecclesie Lybicensis, salutem et apostolicam benediccionem. Attendens ille ewangelicus paterfamilias [etc. som i nästföregående, n:o 3] --- Cum vero vniuersi fideles reputare debeant seipsos fieri ----- de nouo conuersos ad fidem ecclesiasticam, appellacione remota, cogatis. Quod si non omnes hiis exsequendis potueritis interesse³, tu, frater, cum eorum altero⁴ nichilominus exequaris. Datum Perusij vj kalendas⁵ Februarij pontificatus nostri anno secundo. |
|
77 | 1229 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabilj fratri¹ episcopo Finlandensi, salutem et apostolicam benediccionem. Annuere consueuit sedes apostolica piis votis et honestis petencium precibus fauorem beniuolum impertiri. Eapropter, venerabilis in Christo frater, tuis iustis precibus inclinatj lucos et delubra, deputata olim ritibus paganorum, que de nouo per te conuersi ad fidem ecclesie tue² voluntate spontanea contulerunt, ipsi ecclesie auctoritate apostolica confirmamus et presentis scriptj patrocinio communimus. Nullj ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre confirmacionis infringere uel ausu temerario contraire. Si quis autem hoc attemptare³ presumpserit, indignacionem omnipotentis Dej et beatorum Petri et Paulj, apostolorum eius, se nouerit incursurum. Datum Parusij⁴ ij⁵ kalendas Februarij pontificatus nostri anno secundo.⁵ |
|
78 | 1229 | Perugia | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabilj fratri episcopo Lincopensi et dilectis filiis abbatj de Gutlandia¹, Cisterciensis ordinis, et preposito de Vysby², Lincopensis dyocesis, salutem et apostolicam benediccionem. Ex parte venerabilis fratris nostri Finlandensis episcopi fuit propositum coram nobis, quod cum in dyocesi sua sit nouella Christi plantacio, sic animos quorundam de Gudlandie³ partibus ceca cupiditas occupauit, vt qui gloriantur in⁴ nomine christiano, paganis intendentibus ad exterminium plantacionis eiusdem, in armis, equis, nauigiis, victualibus et aliis mercimoniis subuenire presumunt; jn quo pares aut eciam superiores⁵ in malicia fiunt illis, dum⁶ eis ad impugnandos christianos necessaria subministrant. Cum autem fideles deceat vniuersos, non ad inpedimentum, sed augmentum religionis intendere christiane, discrecioni vestre monemus et hortamur⁷ in Domino per apostolica scripta mandantes, quatenus pro diuina reuerencia mercatoribus de Gutlandia⁸ interdicatis et inhibeatis expresse, ne paganis predictis in premissis uel⁹ aliis audeant subuenire. Alioquin eos, qui contrauenire presumpserint¹⁰, per censuram ecclesiasticam, appellacione postposita, compescatis, Quod si non omnes hiis exequendis potueritis interesse, tu, frater episcope, cum eorum altero ea nichilominus exequaris. Datum Parusij¹¹ xiiij kalendas Marci pontificatus nostri anno secundo¹². |
|
79 | 1232 | Anagni | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dei, dilecto filio W[ilhelmo]¹ presbitero, rectori ecclesie sancte Marie de Nousia, finnensis dyocesis, salutem et apostolicam benediccionem. Cum a nobis petitur quod iustum est et honestum, tam vigor equitatis quam ordo exigit racionis, vt id per sollicitudinem officii nostri ad debitum perducatur effectum. Eapropter, dilecte in Domino fili, tuis iustis postulacionibus grato concurrentes assensu, terram de Maska que dicitur Lunda, quam venerabilis frater noster N.², episcopus finnensis, capituli sui accedente consensu, ecclesie tue pia et prouida liberalitate concessit, prout in litteris exinde confectis dicitur plenius contineri, sicut eam iuste possides et quiete, tibi et per te ipsi ecclesie auctoritate apostolica confirmauimus et presentis scripti patrocinio communimus. Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre confirmacionis infringere vel ei ausu temerario contraire. Si quis autem hoc attemptare presumpserit, indignacionem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli, apostolorum eius, se nouerit incursurum. Datum Anagnie xiij kalendas Nouembris pontificatus nostri anno sexto. |
|
80 | 1232 | Anagni | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, dilectis filiis militibus Christi in Liuonia, salutem et apostolicam benediccionem, Cum proni sint hominis sensus ad malum, sicut ex sensualitate caro vergit in culpam, jta vigore spiritus, procedente ac subsequente¹ diuina gracia, quilibet niti debet ad veniam et remedia semper inquirere, quibus salutem valeat promererj. Cum igitur ex defensione fidelium contra paganos peccatorum remedium fideles quilibet consequentur, vniuersitatem vestram rogamus, monemus attencius et hortamur, in remissiones peccaminum iniungentes, quatenus ad prouinciam Finlandie, pro defendenda nouella plantacione ad Christi fidem in ea nouiter conuersorum contra infideles ruthenos, personaliter accedentes, cum consilio venerabilis fratris nostri Finlandensis episcopi, qui assumpsit in premissis partibus negocium fidej ex animo prosequendum, defensioni eorum insistatis viriliter et potentes², jta quod in illis partibus augeatur numero et merito populus christianus, et vobis apud Deum accrescat cumulus meritorum, qui multo maiora retribuit fideliter seruientibus quam speretur; prouide attendentes, quam salubre sit homini pro illo animam suam ponere, qui pro se positam in vitam custodit eternam. Datum Anagnie octauo kalendas Decembris pontificatus nostri anno sexto. |
|
81 | 1234 | Nousis | Suomi | latina | Piispat, Asiakirjat | Thomas, Dej gracia finnorum episcopus, vniuersis¹ tam clericis quam laycis, presentibus et futuris, salutem² presentem pariter et eternam. Vniuersitati vestre notum facimus, nos quandam terram in parrochia de Maska, cultibus ydolatrie olim deditam, et medietatem cuiusdam insule que Taypale dicitur,³ capellano nostro Wilhelmo jure perpetuo contulisse possidendam. Nos autem hanc donacionem, ratam volentes in posterum obseruari, presenti scripto et sigillo nostro apposito confirmamus,⁴ sub excommunicacionis sentencia inhibentes, ne quis omnino tam commendabile factum infringere presumat aut attemptat.⁵ Si qua vero ecclesiastica seu secularis persona hanc donacionem presumpserit infirmare, ipsum extunc⁶ excommunicatum denunciamus⁷. Datum apud Nosis⁸ anno⁹ Dominj mºccºxxxiiij. |
|
82 | 1237 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Gregorius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabilibus fratribus Vpsalensi archiepiscopo et suffraganeis eius salutem et apostolicam benedictionem. Plantauit vineam dextera Domini eamque sanguine filii sui voluit irrigari, vt ex fluente de Christi latere riuulo fecundata vinum produceret, cuius refectus dulcedine plantator altissimus exultaret. Sed, prodolor, ecce ab apro de silua exterminium patitur, ecce singularis ferus eandem suis pastibus demolitur. Nam, sicut transmisse ad nos vestre littere continebant, illorum qui Tauesti dicuntur nacio, que olim multo labore ac studio uestro et predecessorum uestrorum ad fidem catholicam conuersa extitit, nunc procurantibus inimicis crucis prope positis ad antiqui erroris reuersa perfidiam cum quibusdam barbaris nouellam ecclesie Dej plantacionem de Tauestia funditus dyabolo coadiuuante subuertunt, paruulos, quibus in baptismo Christi lumen illuxit, violenter de hac luce subtractos interimunt, quosdam adultos, subtractis ab eis primo visceribus, demonibus immolant, et alios vsque ad amissionem spiritus arbores circuire compellunt, sacerdotes vero quosdam exoculant et, quibusdam eorum manibus et ceteris membris crudeliter mutilatis, reliquos in combustionem et cibum ignis paleis inuolutos exponunt, sicque ipsorum paganorum seuiciis regnum Sweorum opprimitur, quod de facili extremam fidej desolacionem incurret, nisi sibi Dej et apostolice sedis auxilio succurratur. Verum cum tanto libencius contra huiusmodi apostatas et barbaros inpugnandos sit a viris Deum timentibus assurgendum, quanto maioribus ecclesiam Dej dampnis affligere cupiunt, qui fidem catholicam tam detestabilj crudelitate confundunt, fraternitati uestre per apostolica scripta mandamus, quatinus viros catholicos in regno predicto et vicinis insulis positos, vt contra eosdem apostatas et barbaros crucis signaculum assumentes ipsis (!) viriliter et potenter expugnent, preceptis salutaribus inducatis. Nos enim attendentes, quod Deo tanto gracior est defensio fidej, quanto ceteris virtutibus anime fides debet preciosior reputari, de omnipotentis Dej misericordia et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius auctoritate confisi, illam ob id assumentibus signum crucis concedimus veniam peccatorum et ipsos ea volumus immunitate gaudere, quam habituri essent, si in terram sanctam personaliter se transferrent. Datum Laterani quinto idus decembris pontificatus nostri anno vndecimo. |
|
83 | 1240 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | a) År 1240. Kommo Svearne med stor krigsstyrka och Norrmän och Sumer och Jämer på skepp i en mycket stor mängd, Svearne med sin furste och sina biskopar, och stannade i Nevan, vid Isheras mynning, viljande intaga Ladoga, i korthet sagdt, Novgorod och hela Novgorodska området. Men ännu bevarade den gode, nåderike, människoälskande Guden oss och skyddade för främmande folkslag, emedan de utan Guds tillstädjelse arbetade i fåvitsko; ty det kom underrättelse till Novgorod att Svearne tågade till Ladoga; men furst Alexander dröjde icke det minsta, gick med Novgoroder och Ladogabor emot dem och besegrade dem med bistånd af den heliga Sofia och genom vår herskarinnas, Guds moders och jungfru Marias, förböner, den 15 juli, till åminnelse af den hel. Kirik och Ulita, på söndagen, då de heliga fäderna 630 höllo möte i Chalcedon; och där var en stor slaktning med Svearne; och deras höfding vid namn Spiridon blef där dödad; men andra förmäla att äfven biskopen blef ihjälslagen; och en stor mängd af dem stupade; och sedan de lastat två fartyg med de förnämsta männen(s lik), läto de dem gå före sig åt hafvet; men de öfriga, som voro utan tal, kastades i en grop, som de gräft, och många andra blefvo sårade; och under samma natt drogo de sig, utan att afbida måndagens ljus, med skam tillbaka. Af Novgoroderna stupade där: Konstantin Lugotinitsch, Gjurjata Pineschtschinitsch, Namäst, Drotschilo Nesdylov, garfvareson, men alla med Ladogaboerna 20 man eller mindre, Gud vet. Men furst Alexander kom med Novgoroderna och Ladogaboerna, alla friska, till hemorten, skyddade af Gud och den heliga Sofia samt alla heliga mäns böner. b) År 1240. … Fördenskull (kom) en viss från västerländska trakterna, hvilken kallade sig Guds tjänare, viljande se hans (Alexanders) underbara gestalt. Och liksom fordom en söderländsk drottning kom till Salomo, viljande höra hans visdom, så ock denne vid namn Andreas, hvilken såg furst Alexander och återvände till de sina och sade: 'Jag har genomvandrat länder och folkslag, men icke sett en sådan, vare sig kejsare bland kejsare eller furste bland furstar'. Och konungen i den romerska delen af de nordliga trakterna fick höra om en sådan manlighet hos furst Alexander och tänkte för sig själf: 'Jag går – sade han – och intager Alexanders land'. Och han samlade en myckenhet krigare, en ytterst stor styrka, Svear med furste och sina biskopar, och Murmaner och Sumer och Jämer, och fyllde sålunda ganska många fartyg med sina trupper och satte sig i rörelse med stor styrka, förhäfvande sig i krigisk stämning, och kom till floden Neva och stannade vid Isheras mynning, (och) svängande sig i sin förrykthet ville han intaga Ladoga och likaså Novgorod och hela Novgorodska området. Och emellertid skickade han med stor stolthet sändebud till fursten Alexander Jaroslavitsch uti stora Novgorod och talade sålunda: 'Om I kunnen emotstå mig, konung, är jag redan här och intager ditt land'. Men då fursten Alexander hörde deras ord, upptändes han i hjärtat och gick in i den heliga Sofias kyrka och föll på knä framför altaret (och) började under tårar bedja. Och han slutade bönen och uppstod bugande sig för ärkebiskopen; och biskopen Spiridon välsignade honom och lät honom gå. När han kom ur kyrkan, borttorkade han tårarna och begynnte intala sina krigare mod och sade: 'Gud är icke för styrkan utan för sanningen … .' Och han gick emot dem med en ringa krigarskara och inväntade ej sin stora krigshär, utan förtröstade på den heliga Treenigheten. Det var sorgligt att höra, äfven synnerligen värdt att se huru hans fader, den ärofulle och store Jaroslav, icke var vid denna tid underkunnig om denna resning mot sin son, den i Gud uppfostrade, gudfruktige och af Gud styrkte, såsom varande förkämpe för den rättrogna kristna tron, den dyra Alexander; han hade ej tid att skicka underrättelse till fadren, sedan krigsskarorne redan närmat sig hvarann; och därför hunno icke många Novgoroder förena sig, emedan fursten skyndade att tåga fram; och han kom emot dem (Svearne) på söndagen för de heliga fädernas församling 630, hvilken (hölls) i Chalcedon till åminnelse af heliga martyrerna Kirik och Ulita och den helige furst Vladimir, som kristnade ryska landet, och han egde sålunda en stark tro och förtröstan på de heliga martyrerna Boris och Gläb. Och emellertid fanns en man vid namn Pelguj, som var ålderman för Isherska landet, och honom var bevakningen af hafskusten anförtrodd; och han antog det heliga dopet och lefde bland sin släkt, som var hednisk, och i det heliga dopet blef honom tillagdt namnet Filip; och han lefde gudfruktigt och fastade om onsdagen och fredagen, därför bevärdigade Gud honom med en förfärlig syn. Vi skola i korthet förtälja: Sedan han sett krigshärarnas styrka, begaf han sig emot furst Alexander för att underrätta honom om ställningarna: han hade fått reda på dem. … Och därifrån bemödade han (Alexander) sig att draga emot dem kl. 6 om morgonen; och det blef en stor slaktning bland Romarena, och en otalig mängd af dem blef nedhuggen, och på konungen själf lade han med sitt skarpa svärd ett märke i anletet. Och här i Alexanders krigshär visade sig ännu härtill sex tappre män; de hade en hård kamp med fursten. Den första hette Gabriel Alexitsch, hvilken anföll en snäcka, och han såg att prinsen leddes under armarne, och han begaf sig, på ett bräde, till själfva skeppen och beträdde dem (skeppen); och de skyndade före honom till ett skepp och vände om och vräkte honom med hästen från plankan i sjön; men genom Guds beskydd slapp han oskadd därifrån; och sedermera anföll han åter och slogs kraftigt med själfva vojevoden midt i deras krigshär; och där blef deras vojevod Spiridon dödad, och deras biskop blef jämväl dödad. Den andra Novgorodern hette Sbyslav Jakunovitsch: denne anföll flere resor och slog endast med en bila, utan någon räddhåga i hjärtat, och några stupade för hans hand, och man förvånades öfver hans styrka och tapperhet. Den tredje var Jakob från Polotsk, han var jägmästare hos fursten: han for fram med ett svärd mot en trupp och visade mycket mannamod, och fursten berömde honom. Den fjärde Novgorodern bar namnet Mischa: denne störtade med en trupp fram till fots och förstörde 3 Romerska skepp. Den femte var någon af hans (furstens) unga följeslagare vid namn Sava; denne anföll ett stort, upptill förgylldt tält, högg stolpen undan, så att tältet ramlade. Och Alexanders trupper sågo tältets fall och gladde sig. Den sjette var en af hans tjänare vid namn Ratmir: denne slogs till fots, och många omringade honom, och han stupade af många sår och slutade sålunda sitt lif. Allt detta har jag hört af min herre Alexander och af andra, hvilka vid den tiden befunno sig i den drabbningen. Och på samma tid var ett märkvärdigt under: … på samma sätt var det vid Alexanders seger, då han öfvervann fartygen på andra sidan om Ishera, dit Alexanders krigshär icke ens kunde slippa fram, och där fann man en stor myckenhet, som blifvit nedgjord af Guds änglar; och många lik af sålunda dödade funnos liggande. Och återstoden af dem (Svearne) tog till flykten, men liken af sina många döda män kastade de i 3 skepp; och de drunknade i hafvet, och åt de öfriga gräfdes gropar, i hvilka de vräktes i oräknelig mängd; och många andra blefvo sårade. |
|||
84 | 1241 | Riga | Latvia | latina | Keskushallinto, Asiakirjat | ||
85 | 1241 | venaja | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | År 1241 … Tågade furst Alexander med Novgoroder, Ladogabor, Karelare och Ingrer emot Tyskarne till staden Koporie och intog staden, och Tyskarne förde de till Novgorod, men läto de öfriga gå hvart de ville; men Voshanska och Tschudiska förrädare hängde han. |
|||
86 | 1244 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
87 | 1244 | Lateranen | Italia | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
88 | 1245 | Lyon | Ranska | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Innocentius episcopus, servus servorum Dei, venerabili fratri …. archiepiscopo Vpsalensi et dilecto filio …. priori provinciali ordinis fratrum predicatorum in Dacia salutem etc. Thomas, episcopus Fillandie, nobis humiliter supplicavit, ut cum idem quendam fecerit mutilari, qui hujusmodi occasione mortem incurrit, ac quasdam litteras apostolicas presumpserit diabolico instinctu falsare, propter quod non potest licite pastorale officium exercere, cessionem ejusdem recipere curaremus. Nos igitur ipsius saluti providere volentes mandamus, quatenus cessionem eandem vice nostra recipere procuretis. Datum Lugduni VIIII kalendas martii anno secundo. |
|
89 | 1245 | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | [Innocentius episcopus, servus servorum Dei, venerabili fratri archiepiscopo Vpsalensi et dilecto filio priori prouinciali ordinis fratrum in Dacia salutem etc.].* Ex parte dilecti filii fratris Thome episcopi Finlandie nobis extitit intimatum, quod cum olim de mandato eiusdem receperitis cessionem, quia in litteris nostris uobis super hoc transmissis nulla de ipsius prouisione mentio habeatur, uos eius cessione recepta nullam prouisionem assignastis eidem, quare nobis humiliter supplicauit, ut prouidere sibi super hoc, ne mendicare cogatur, de benignitate sedis apostolice curaremus; mandamus quatenus, si est ita, dicto episcopo de bonis espiscopalibus ecclesie Finlandie prouisionem, ex qua possit congrue sustentari, auctoritate nostra assignare curetis, contra etc. |
|||
90 | 1246 | Lyon | Ranska | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
91 | 1246 | Lyon | Ranska | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
92 | 1248 | Skänninge | Ruotsi | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Willelmus, miseratione divina Sabinensis episcopus, apostolicæ sedis legatus, viris religiosis fratribus domus de Sictunia ordinis prædicatorum Upsalensis diœcesis salutem in nomine Jesu Christi. Cum a nobis petitur quod justum est, tam vigor æquitatis quam ordo exigit rationis, ut id per sollicitudinem officii nostri ad debitum perducatur effectum. Cum igitur, sicut ex parte vestra propositum extitit coram nobis, venerabilis frater T., quondam Finlandensis episcopus, quosdam libros, pertinentes ad se, domui vestræ pro suorum remedio contulerit peccatorum, nos quod ab eo provide factum est in hac parte ratum habentes, illud auctoritate qua fungimur apostolica confirmamus et præsentis scripti patrocinio communimus. Nulli ergo etc. nostræ confirmationis etc. Datum Scheningiæ XII kal. martii, pontificatus domini Innocentii papæ IV anno quinto.* |
|
93 | 1248 | Skänninge | Ruotsi | latina | Paavi ja kuuria, Asiakirjat | ||
94 | 1248 | Visby | Ruotsi | latina | Paavi ja kuuria, Asiakirjat | Villelmus miseracione diuina salutem jn nomine Ihesu Christi. Licet superfluum videatur precibus postularj quod conceditur a iure communi, quia tamen plus timerj solet quod specialiter conceditur, quam quod edicto concluditur generalj, vt de bonis vestris, que vobis in hereditate uel artificio seu eciam doctrina, ex concessione alicuius consanguinej uel amici vestri, habentis tantum ad vos et non ad ecclesias vestras respectum, proueniunt, libere vestrum quilibet testari possitis, auctoritate vobis qua fungimur apostolica concedimus facultatem; nichilominus sub anathematis vinculo prohibentes, ne episcopus, qui pro tempore fuerit in ecclesia Finlandensi, vos vel vestrum aliquem super rebus, quas vestro uel ecclesiarum vestrarum nomine possidetis, vllo vmquam tempore indebite audeat molestare. Datum Visby nonis Junij pontificatus domini Innocencij pape iiij anno quinto. |
|
95 | 1248 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | a) MCCXLVIII Obiit dominus Thomas episcopus Finlandensis. b) Thomas Anglicus, de ordine fratrum predicatorum, Visby resedit; tum propter Anglicos illuc se transtulit tum Meonum (= Curonum) et Ruthenorum furorem; ibi obiit anno Domini MCCXLVIII:o et in summo choro aput eosdem sepelitur. |
|||
96 | 1249 | Lyon | Ranska | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | Innocencius episcopus, seruus seruorum Dej, venerabilj fratri episcopo et dilectis filiis clero et populo Finlandie, salutem et apostolicam benediccionem. Sacrosancta Romana ecclesia deuotos et humiles filios ex assuete¹ pietatis officio propensius diligere consueuit et, ne prauorum hominum molestiis agitentur, eos tanquam pia mater sue proteccionis munimine confouere. Eapropter, dilectj filij, vestris iustis postulacionibus grato concurrentes assensu, adinstar felicis recordacionis G[regorii] pape, predecessoris nostri, vestras² et diocesin Finlandie sub beatj Petri et nostra proteccione suscjpimus et presentis scriptj patrocinio communimus. Nullj ergo omnino hominum liceat honeste proteccionis paginam infringere uel ei ausu temerario contraire. Si quis autem attemptare presumpserit, indignacionem omnipotentis Dej et beatorum Petri et Paulj, apostolorum eius, se nouerit incursurum. Datum Lugdunj vj³ kalendas Septembris pontificatus nostri anno septimo. |
|
97 | 1250 | latina, ruotsi | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | a) Tha bödh konung Erik ouer alt sith rike, bade riddare ok riddare like, swa ok bönder oc tiänistomen, swa som herra plägha oc än at sighia synom mannom til, taghar han eth örlogh driwa wil; swa bödh han them til hedith land ok satte thet sinom maghe i hand, at han skulle wara thera forman, for thy at han trodde bezst a han. Hans magher took ther gerna widher; han ville ok gerna vitha hans heder, ok redde sik tha wapn ok tyghe, raska, häladha ok oblyghe, hielma, plator ok panzere wordo tha gäwe ok giordos flere. Huar redde sik tha i sin stadh ok giordo gerna huat konungen badh, ok skuto wt snekkior ok löpande skutör; marger stor peninga knwter ward tha löster ok giffuen them, ther tha skuldo skilias vid thera heem ok wisto ey nar the komo ather; vridne hender ok starker grater vard tha aff mange frwo sedher. Tho gladdos the, at Gudz hedher skulle meras aff then färdh. Mangt eth gamalt fädernis swerd wart tha nidher aff naglom kränkt, som ther haffde manga dagha hengt. Them wart tha venlika fölgt til strand, helsados wel ok tokos i hand; marghin röder mwn ward tha kust, som aldrig kystes sydhan aff hiertans lust, ty at the saghos summi aldrig meer; aff tholkom skylnad tolkit skeer. Them bleste bör, the segldo thädhan; the hedno reddo sik ok, mädhan the wisto wel at the skullo koma a thera skadha ok engen froma. The crisno lagdo ther til hampna, marge otalike gylte stampna matto hedne men ther see, ther mera matto sörgia än lee. The toko thera baner oc gingo a land; them crisno gik ther wäl j hand. Thera skiölla loto the ther skina ouer alt thet land ok hielma sina. The willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna Taffwesta, som iak wenter at the giordo, gul ok sölff ok starke hiorde. The Taffwesta tha vndan runno; the hedno tappado, the crisne wuno. Hwa them wille til handen gaa ok cristin warda ok doop wntfa, honom lotho the gotz ok liiff ok friid at liffua alt vtan kiiff. Huilkin hedin ey ville swa, honom lotho the dödin ouergaa. The crisne bygdo ther eth feste ok satto ther i vine ok neste. Thet hws heyter Taffwesta borg; the hedno haffua ther än fore sorg. The satto thet land met crisna men, som iak väntar at thet star oc än. Thet sama land thet vart alt cristith; jag tror at rytza konungen mistit. b) Rex Ericus, pace sibi concessa et regni dominio inconcusso, ad convertendas gentes incredulas regno suo vicinas et nocivas animum dedit. Erant autem Tavestes increduli et christiani nominis persecutores sævissimi. Ad hos domandos et debellandos aut, quod potius eligendum erat, ad Christum convertendos, rex Ericus expeditionem dirigit universi roboris regni sui. Huic autem exercitui multitudinis immensæ generum suum Birgerum de Bielbo ductorem præfecit et curam commisit totius negotii excercitus dirigendi. Parantur igitur extemplo naves et expensæ et armorum nimius apparatus, et quos tetigit ordo navigandi, accincti ad prælium naves intrant. Nec partem latebat adversam, quod adversus eam tot arma sumerentur, unde et sibi necessaria providet munimenta. Afflante igitur vento prospero brevi temporis spatio mari transito Sueorum navalis exercitus portui applicuit Tauestorum. Jam autem, quid acturi essent, dudum deliberato, relictis navibus, vexillis erectis, omnis multitudo armata terras ingreditur, ferocibus animis hostium castra irrumpens, fugitque pavore deterrita hostium turma, sequitur a tergo victrix Sueorum audacia et opulentam prædam fugientium apprehendit. Datur nihilominus optio fugientibus, ut qui vellent fierent christiani, vita et bonis salvis sibi remanentibus; alioquin tam vita quam bonis exciderent. Multis igitur christianis effectis, validissimis muris fortalitium exstruitur et Tavestaborgh appellatur et munitione necessaria roboratur, custodibus deputatis. Quibus gestis, et terra Tavestiæ christianitati asscripta, moritur rex Ericus anno Domini MCCL ipso die purificationis … Percepta in Tavestia morte regis Erici, cum iam omnia essent ad laudem Dei et Sueorum voluntatem feliciter expedita, dux Birgerus et universus cxcercitus sibi commissus in patriam cum gloriosa victoria remearunt. |
|||
98 | 1249 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | MCCXLIX venit conuentus Finlandiam. |
|||
99 | 1250 | Lyon | Ranska | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
100 | 1250 | latina | Historiateokset/tapahtumakoosteet/narratiivit | De litlæ Swethiuthæ usque Wiræsund I [ukæsio]; inde usque Malægstagh I; inde usque Krampe sund III; inde usque Wedde sund I; inde usque Arnholm II. Atque notandum est, quod processus de Utlengi uersus Arnholm magis habeat se ad aquilonem quam ad orientem. E Arnholm trans mare Aland usque Linæbötæ VI; inde usque Thiyckækarl VIII. Notandum est, quod inter Thiyckækarl ad Linæbötæ multe iacent insule Fyghelde nomine. Inde usque Aspæsund VI, et ibi sunt tres insule, quarum una est Aspö, secunda Refholm, III:a Malmö, et Iurima jacet ultima ab eis uersus australem plagam et proxima mari. De Aspö usque Örsund VI; inde usque Hangethe III. Et notandum est, quod de Arnholm usque Lynæbetæ itur medio inter orientem et aquilonem, et si prosper est uentus ab occidente, potest uelificari directa linea de Arnholm usque Hangethe; et de Hangethe, que finnice dicitur Cuminpe, usque Lowicsund II; inde usque Karienkaskæ I; inde usque Juxaræ II; inde Horinsaræ, quod Danice dicitur Hestö, II; inde usque Purkal III. Et ad hanc insulam de Hangethe itur uersus orientem et aliquantulum tamen uersus aquilonem. Item de Purkal usque Narigeth ultra mare Estonum VI; inde usque Karlsö I et dimidia; inde usque Ræuelburgh dimidia. Et notandum, quod de Purkalæ usque Ræuelburgh uelificandum est inter australem plagam et orientalem. Preterea notandum est quod, si placet, potest uelificari de Hangethe usque Hothensholm cum uento aquilonis uersus australem plagam et orientalem. Atque ibi habet mare VIII vkæsio. |