flatten_chunked_text
stringlengths
1
33.5k
afstånd Pompeji pelare och Cleopatras obelisk, besteg en höjd, den största här, och hade en praktfull utsigt öfver Medelhafvet, insjön och de många palmlunder, som öfverallt ligga i staden mellan de underliga husen, hvilka se ut som om en våning ramlat bort ifrån dem. För öfrigt ser det ut som om öfverallt funnes ruiner af fallna hus. Vidsträckta och djupa gräfningar tycktes vara gjorda, och i den uppkastade mullen funnos qvarlefvor af gamla pelare och kapitäler, dels af marmor, dels af granit. På toppen af höjden, der en liten fästning ligger, kom jag i samtal med en Turk och en Arab, hvilka gåfvo mig lofordet att jag talade väl Arabiska; men derföre måste jag ock ge en bakschisch af 10 para. Gick tidigt ut. Vädret var vackert och gatorna redan nästan alldeles torra. Vandrade omkring hela hamnen och större delen af staden, och blef då och då mest af barn tillropad: Gajor. Staden hade mest öfverallt samma utseende, låga stenbyggnader med platta tak. Det förekom mig alltid som om något fattades på dem. Här och der på många ställen suto Araberna och rökte eller åto frukt eller annat, pratade och sågo nöjda ut, ehuru till sitt yttre mycket tiggarlika. Ett gräl såg jag äfven mellan en ung gosse och en soldat. Den förre var förskräckligt vild och skrek förfärligt om 5 piaster; men det hela kunde jag ej få reda på. Sedan jag så vandrat kanske några timmar omkring utan något mål, kom jag slutligen midt ibland trädgårdar, af hvilka jag inträdde i en som stod öppen. Der inne var ett större i Europeisk smak byggdt hus, som jag sedan erfor vara en Armenisk kyrka. Sedan jag här gått omkring i palmlunderna, kom trädgårdsmästaren och helsade på mig på Arabiska, och vi kommo så i samtal, hvilket allt fortsattes under spatserande och snusande. Han var en högst välvillig medelåldrig man, och gaf mig en stor mängd dadlar, dem han slog ned ifrån träden. De smakade mig mycket väl och jag åt mycket af dem. Sedan gaf han mig åtskilliga andra frukter och hela hopen af välluktande blommor. Jag dröjde visst 2 timmar i trädgården, mest i
Juli Håkansson Lo Linnhartsson Inez AMRU Rudling Anna Amru Tegen Gunhild De Palencia Isabel Tegen Gunhild Flood Hulda Wickström Inez G.J. Hotet om ofred var för övrigt närvarande under hela trettiotalet. [redaktören] tagas till intäckt för att hon hade fria händer på sätt som skett. Morgonbris blir ekonomisk förening 1936-1937 Den första oktober 1936 hade det redaktionella ansvaret övergått till den nya redaktionskommittén, men de ekonomiska trassligheterna kvarstod. Moderniseringen innebar att kvinnornas tid i hemmen effektiviserades och den hushållstid som ” blev över ” skulle kunna användas till något, men frågan var till vad? Att kvinnorna i så hög grad hölls utanför den opinionsbildande verksamheten var förmodligen en av orsakerna till att kvinnorna startade Morgonbris 1904, skriver pressforskaren Kristina Wallander och konstaterar att det inte är någon idé att leta efter kvinnliga skribenter i fackförbundspressens ledarspalter. Kommissionärerna beställde större upplagor, annonserna rullade in och agitationen riktade in sig på Morgonbris. Och de är hänvisade till / beroende av (angewiesen) andra i den processen, det är deras gemensamma öde. 67 Vad denne Walles plan gick ut på i detalj framkommer inte av protokollen, men tydligen räckte uttalandet för att lämna redaktionen en tids arbetsro. ” När gamla nyheter blev heta - om den svenska steriliseringspolitiken. ” TEMA Arkiv nr 3. Men influenserna kom säkerligen från bägge håll. RETSTICKAN Wilkinson Ellen Rydelius EllenÅrads Eva Skog Love Wessman SigneWilkinson Ellen Östlund Agda Juli Oktober Grundström Helmer Hirdman MajHöjer SigneMarkelius Sven Nilsson-Tanner P. Odhe Torsten Olärd arbetarhustru Svensson Elina Wilkinson Ellen Örne Anders Augusti A. Begreppen subjektgörande och subjectivity liknar varandra eftersom de bägge pekar mot individuell frigörelse, emancipation. ” Las vacaciones de las amas de casa en Suecia, 1920-1985: algunas observaciones. ” I: Espacios de Género. Lund: Studentlitteratur.
MMOs illustrationer är samlade i slutet av boken och behandlar de vanligaste anatomiska, fysiologiska och patofysiologiska begreppen. Lustigt nog saknas uppslagsorden Fästing och Ixodes i båda. Den segslitna frågan om stavning av bröstkorgens namn i svensk text har lösts olika. MO tillämpar självfallet fler nyfastslagna principer för medicinsk svenska än den två år tidigare utgivna MMO. Visst hittar man en del småfel till förnöjelse för en kalenderbitare, men inte till hinder för användningen. De är utmärkta snabbreferenser för allmänhet och patienter och för den som sporadiskt läser medicinsk text. Personliga preferenser och behov avgör alltså valet. MOs bilder finns i själva texten och klarlägger en stor mängd begrepp. MO har orden under sökordet Borrelia. MO stavar thorax, thorakalkota (borde egentligen heta torakalkota enligt ovan) osv, medan MMO skriver torax, thorax, och anger suffixen som användbara för båda. Arbetet med att revidera och sanera det svenska medicinska språket avspeglas inte bara på Läkartidningens sidor utan självfallet också i medicinska ordböcker, som utkommit på sistone. Ibland ser man dem dock - ett exempel ur recensentens intressesfär: är nyast och har de bästa illustrationerna, » Medicinsk miniordbok » kostar hälften så mycket och har det mest praktiska formatet för det dagliga arbetet (ryms i fickan). Innehållet i böckerna är ganska lika. Medicinsvenskan, liksom alla andra språk, utvecklas lyckligtvis fortlöpande, och en ordbok är därför aldrig hundraprocentigt aktuell. Lindskogs » Medicinsk miniordbok » (MMO) är en förkortad version av den stora boken » Medicinsk terminologi / lexikon » (Lindskog & Zetterberg), vars senaste upplaga utkom 1993 och som skall utkomma i ny version (Lindskog) innevarande hösttermin. Välkonstruerade böcker Det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. MMO saknar sökorden borrelia, borrelios och Lyme-sjuka; Recensent: professor Peter Wahlberg, Mariehamn. För läkarsekreterare och skrivcentraler kan böckerna som enda referens i vissa fall vara alltför begränsade. Just här ligger MMO närmast läkaresällskapets språkvårdskommittés rekommendationer, men i andra fall ligger MO närmast; t ex när det gäller sammansättningar på karcino-. Otillräckliga för avancerade läsare » Medicinska ord » Bengt
Studier har också visat att läkare » har « och » tar « makt på många olika sätt [30]. Vid undersökningar i västvärlden av läkarstudenters villkor rapporterar kvinnliga studenter mer negativ särbehandling på grund av kön [10]. I svenska språket har kön traditionellt haft en bredare innebörd och syftar på helheten av män och kvinnor - inte bara biologi. Här står vi inför stora utmaningar. Genusperspektiv i medicinen innebär att kön betraktas med helhetssyn, det vill säga män och kvinnor ses som biologiska men samtidigt även som sociala och kulturella varelser. Man kan inte säga att det är generna som gör människan, utan de gener vi har uttrycks på olika sätt - eller inte alls - beroende på den miljö vi lever i. Läkartidningen hade 2000-2001 en serie om genus [1]. Läkare är mer benägna att tolka mäns symtom som somatiska och kvinnors som psykosociala, och kvinnor får mer psykofarmaka [22, 23]. Besvär från rörelseorganen är till exempel överrepresenterade hos kvinnor. Detta undervisningsområde innefattar prekliniska ämnen som medicinsk kemi och fysiologi likaväl som sjukdomslära inom patologi och de kliniska ämnena. Betydelsen av mäns och kvinnors villkor vad gäller till exempel arbetsliv, ekonomisk situation och etnicitet uppmärksammas parallellt och samtidigt med biologin. I medicin är det ofta ogörligt att skilja biologiskt och socialt [11]. Delvis motstridig forskning visar att kvinnliga läkarstuderande visserligen är mer lyhörda och patientorienterade i början av utbildningen, men könsskillnaderna utjämnas under utbildningen så att kvinnorna blir mindre intresserade av » the human side of medicine « [32]. Med genusperspektiv förmedlas faktakunskaper och medvetenhet om könsskillnader i biologiska funktioner och om hur människans biologi och kropp reagerar, förändras och drabbas av ohälsa i relation till livsvillkor för kvinnor och män. Färdiga läkares arbetsvillkor bör också diskuteras i genusperspektiv. Samtidigt, när en man i till exempel Brasilien diskar och byter blöjor, kan det på sikt innebära att mansrollen får ett nytt innehåll och att genus omskapas även i ett sydamerikanskt sammanhang. Kvinnor och män har olika stor muskelmassa, och fördelningen av muskelfibrer är inte heller densamma. Det finns dock en utbredd uppfattning om att det skulle vara svårt att få lärare att delta i sådana kurser. Hur utövas makt och inflytande i relation till kön? Kunskapstyper
Skildringen av Dalregementets historia har avslutats på ett sätt, som är en heder både för regementet och den 78-årige författaren. Svensk Tidskrift 1939. höga vederbörande Av docent CARL ARVLD HESS LER, Göteborg Litteraturen om våra ämbetsverk har aldrig flödat överväldigande rikt. Pompösa och delvis värdefulla monografier ha emellanåt sett dagen i samband med något jubileums firande. Kompendieartade översikter ha även skrivits till den studerande ungdomens uppbyg-gelse. Men rätt märkligt är, att ingen förrän nu känt sig manad att. skriva en populärt hållen bok om hela den svenska förvaltningsapparaten. Förklaringen är måhända att så få uppgifter på det området stå sig mer än en kort tid. Man är där ständigt på glid mot något nytt. Allan Ingelson, till professionen journalist, har valt en spaltrubrik som titel på sin bok.1 Den heter » Officiellt ». Titeln säger ifrån att boken icke endast handlar om styrelser och verk. Den redogör även för överrätter och departement, i viss mån också för den lokala förvaltningsorganisationen. Den omständigheten att förf. är journalist bör ju vara en viss borgen för ett populärt skrivsätt. Och de många små kapitlen ha alla en nog så journalistisk upptakt. Förf. för nämligen läsaren till ort och ställe och låter honom först ta ämbetslokalerna i betraktande. I det nya kanslihuset får man till och med nöjet att gå regelrätt husesyn med en av arkitekterna som ciceron. Att på det sättet placera höga vederbörande i deras jordiska miljö är onekligen ett ganska fyndigt grepp på uppgiften. Ingelson öppnar också en smula tidsperspektiv genom små historiska återblickar, som i allmänhet äro högst välgjorda. Sedan har det gällt att informera om arbetsuppgifterna. Ingelson har till en början haft instruktioner och dylikt att hålla sig till, och i några fall har det fått stanna vid en enkel transkription. Men även härvid är ett visst journalistiskt handlag en tillgång, vilket icke minst spörjs i de tämligen få fall, då det svikit förf. Då ha instruktionerna, kommit att behärska Ingelson i stället för tvärtom. Som ett exempel kan man peka på kapitlet om pensionsstyrelsen, som i sin kompakthet har blivit tämligen ogenomträngligt. Men i stort sett har förf. gått mycket bra i land med sin uppgift att ge klara och konkreta föreställningar om arbetet i statsmaskineriet.
Oxenstiernornes dreng angifwes wara, i dhet han hafwer haft owenskap medh Gustaff [Eriksson] tullskrifwaren, som satt hoos Per Tönesons medh en eller annan af sine cammerater. Och samma gång kom denne Daniel dijt och blef desse warse, hwar på han uthgåår och tager hästeskoo Lasse [o: Lars Eriksson], mz Gustaf skreddare och 2:ne drengar dijt, gifwandes dhem till bästa. När dessa kommo, och begierte sittia i samma stufwu som tullskrifwaren, gick han medh sine stallbröder i en annan stufwa, men dhe kommo strax efter, och uthan någon twist begynte perlementa, så att om dhe icke hade kommit undan, hade wisserlig dråp händt. N u ankla­ gas Daniel Hanson för detta owäsendetz anstiftare, och det så mycket mera som han hade sielf bekendt att hafwa denna sold stemdt. Daniel Hanson swarade sig hafwa allena, sagdt, om så wore iag hade fodrat dem dijt, hwad wille i giöra mig, men icke bekende iag hafwa stemdt sold på någpn dher. Orsaken hwarföre dessa dijt kommo war denna. N är mine herrar hade gifwit mig en ny ldedning som hoos m:r Gustaff giordes, höyde dhe up mig, då lofwade iag dhem en kanna ööl eller några, och kallade dem dijt att lösa mig. Men att dhe kommo i slagzmål medh dhem i andra stufwun suto, war iag icke orsaken. Carin Jönson en piga inkom och wittnade att Daniel Hanson bekende en gång, när hon tilltalte honom om detta, att dhet war nu så godt dhet skedde som en annan gång. Om detta consulterades och Consistorium finner af framdragne skiäl, att Daniel mycket hafwer sigh medh egit taal, och flere circumstantier graverat. Hwarföre
Därför kunde det dem emellan ej blifva riktigt helt, fastän de voro och äfven kände sig ett i anden, och Judit bara log åt fader Svens långa resonemanger, när han satt och kliade sig bak öronen och beskärmade sig öfver den nymodiga ton, som den nya tidens » andekrestar », hade kommit upp med. » Jaja menna då! Du och han äro bra lika, tycker jag. » Intet kött kan af lagens gärningar varda rättfärdigadt inför Gud. O, huru hemska de voro! » Du får intet, du, Arvid » Det går väl an. Den stora tomheten i hennes lif var icke mer; den var utfylld. Ps. Ett nyss fallet regn hade sköljt bort dammet på träd och prydnadsbuskar, och solen glittrade och glänste i de ännu kvarsittande regndropparne. Säkert har hon där en hög och helig lifsuppgift att fylla. Ingen enda mer än Ivarssons, Judit och Maja Lisa hade sångbok; därför öppnades sammankomsten med afsjungandet af en psalmvers, i hvilken en och annan lojt instämde. Och plantan växte i sol och regn På trånga fängelsegården. Judit var intresserad af detta för henne så ovanliga nya lif. Och en så fin smak du har i allt. Och därute flyter Klosterholmen i vattenbrynet med sina svarta furor lik en dyster, nattlig saga O, vet ni hvad! Hon hade ingen motståndskraft gent emot de myriader frestelser, som spinna sina nät omkring en varmblodig, vacker kvinna och lik glupska spindlar suga ut hvarje droppa moral och själfaktning af henne. Judit blef purpurröd. En räf stod ett ögonblick och blickade skyggt åt det håll, där han helt oväntadt stötte ihop med en mänsklig varelse, men vände plötsligt och tog en blixtsnabb reträtt in åt skogen, när han fann sig observerad. » Nej nej är det möjligt? Gud och jag tala med hvarandra i sången. » På egen hand Hon tog Judits smala, kyliga händer mellan sina mjuka, varma och tryckte dem vänligt. » Barnsligt mjuka, ja – där ha vi det! – Hur annorlunda hade ej mycket blifvit under denna tidsperiod – den lyckligaste i hennes lif. » Hon har gamle Nilsby-guten i lagåln, vet du väl
O m nu » Löjtnant Eskil Bahrs kärieksbref » omöjligen kunna nå » föremålet " pa någon annan väg än genom Iduns bref Eget är mitt hufvudhår. DIAMANTGÅTA. låda, na. så vilja vi ännu en gång visa F a s t är hvarje tand. prof pä vårt välkända tillmötesgående, i hopp att därmed kunna grunda tvä ungas P å kapplöpning nyss jag varin framtidslyeka. Första gängen jag er såg, Eskil Bahr. 1) konsonant; P å lawn-tennis spel. 2) dalkarl; En » skogsfru ». hade sedan ombesörjt denna sak med annan 6) angelägenheter afhandlas af stadsfullkorrespondent. mäktige; M ö t a er jag ofta fått, Anna L. af » Olycklig kärlek », utan att m a n behöfver 7) stad pä Sardinien; D å till Tattersall ni gått, öka vedermödan m e d olycklig vers! Petrus. V i måste verkligen låta frågan 9) konsonant. gå tillbaka: » hur står det till i skallen? » Ina J — n. Hur jag svettats, hur j a g frös, tankarne flyga » så där oförsiktigt! Sådant ögonblick! Dessa bemärkvärdig FYRKANTEN; B R E F L Ä D Ä 37 bokstäfver omkastas så, att geografiska Sandal — sandel; slaf — slef. fiskkonserver. r | s! Kaffer — kamfer. KONSONANTFÖRÄNDRINGSGÅTAN i hushållet VOKALFÖRÄNDRINGSGÅTORNA Ja. f. v. Svar till » 23 år b. Ä r äfven villig gifva musiklektioner inom familjen. Färgelanda. Svar emotses fortast möjligt under adress » A. B. », p. r. Landskrona. hos prostinnan Björkp N 1 6 - Ä R S flicka (föräldralös), som genomfamilj (i stad eller på landet), Svar med man, Kuugstensg. K. », Tidningsackorderingsställe! T e l. Kunnig Föräldrar och förmyndare! hälst nära Göteborg, önskas inaci linnesömnad. B. », Landskrona p.
– Du kommer mig att le. När skulle han någonsin blifva i stånd dertill? Du talar om hans framtid som om något stort och lysande. Jag vill icke ge en obol för densamma. Må hvar och en be den Allsmägtige bevara sig för en sådan framtid! Man behöfver icke vara spåman, för att se, hvarthän den lutar. – Men om du misstager dig? Om Karmides är bestämd att blifva den rikaste man i Athen? – Han skulle då ärfva, menar du? Jag har skaffat mig noggrann underrättelse om hans slägt och hans utsigter i den riktningen. Tyvärr, de äro, icke heller de, värda så mycket som en obol. Han har ärft en gång för alla. Ödet vill icke ösa mer vatten i det sållet. – Här är icke fråga om arf, utom om giftermål. – Om giftermål? inföll Baruk öfverraskad. – Om giftermål och rik hemgift? Är det så du menar? – Just så. – Hm, det skulle då förmodligen vara med mina penningar i hemgift han ville betala sina skulder till mig, tänkte Baruk. – Min biskop, tillade han högt och i betänksam ton, – hvem skulle då den rika arftagerskan vara, till hvilken Karmides friar? – Han friar såvidt jag vet, ännu icke till någon, svarade Petros. – Då vet jag mer än du, tänkte Baruk. – Men, sade han högt, – jag förstår dig icke. Karmides, säger du, friar icke till någon, och likväl förespeglar du mig ett rikt giftermål, som han skulle ingå. – Han kommer inom år och dag att gifta sig med den rikaste mannens dotter i Athen. – Den rikaste mannens dotter i Athen? upprepade Baruk förvånad. – Du måste då mena Krysanteus och hans dotter Hermione? – Ja. – Huru vet du detta? – Jag kan endast upprepa hvad jag säger.
Svarte-Petter mindes en liknande natt här vid Hernösundet. Det var när »antikristerna», tretusen spjut och matsäckar starke, kommo ner under hans ledning att fordra lagens skydd och Guds nya evangelium ur de lärdes gömmor. Äfven då pågick en reformats i detta Babelstorn, men nog hade tiderna skiftat mycket. Endast med de tretusen spjuten bakom sig hade han dristat fram till Bispehöjden då. Nu satt han som vän och gäst hos landets mäktige herre. Och det nya evangeliets dag var genom profeterna själfva framskjuten till de tider, då dessa härliga nordanland blifvit omvårdade med en grundlig jordaskötsel. Ja han mindes den natten så lefvande! Och dylika ödets nätter och dagar hade visst Hernösundet, landets uråldriga hufvudort, upplefvat många. Huru mycken dolskhet, sinnesbitterhet och ond trug hade icke svidit igenom denna gamla vredens stamort, där själf den lede djäfvulen fordomtima haft lof att spela både prästerskap och öfveroch undersåtar i häxedans vid stora årsmarknaden! O att dessa gamla bergskallar kunde vittna med åskans dån en gång liksom den förenade rösten af hans »antikrister», när de ropade så att Babels-tornet skallrade: »Hit med nyevangelium! Bort med gammelvreden!» Nu ville något mer än blotta aningen säga Svarte-Petter, att detta gamla skulle vara fullkomnadt vid morgonbräckningen till den nya dagen. Han gick ned på gården och förlorade sig bland mängden, vaksamt lyssnande till de förvirrade ingifvelserna af alla slag. Oändligen långsamt skredo nattens ängsliga timmar fram. Himmelens fiskenät, Orion, gled efterhand i omärklig rörelse fram bortom berget i söder och hade hunnit räta sig ur sin lutande ställning men allt fortfarande syntes ljust från fädernas fönster i fjärde våningen och vaktposterna vid grinden irrade oföränderligen af och an med sina spett. Omsider — det kunde just vara vid hundvaktens slut, varsnades en skugga på loftet. »Huru är det? Huru blir det?» sorlade ropen mångstämmigt nerifrån. Skuggan bidade tystnad och så hördes en röst så klar genom natten:
Trött af småplotter med juloch nyårskonvenanser, bjudningar och äfven arbete, ber jag Dig ej märka det futtiga i detta bref (Gustaf Adolf är nu i slutet af 2a akten och konsumerar alla mina tankar som de komma till verlden). Vid års-slutet sänder jag Dig ett tack för det gångna året och en önskan till all lycka för det kommande! $$$$$ {30 / 12 1899} Godt nytt år, Dig, Fru och Barn! Käre Nils Andersson, Sthlm. Ditt sista bref har jag ej besvarat, men troget bevarat. August Strindberg. Och så ber jag Dig göra mig den stora tjensten, åt min gudson Gunnar Wistén köpa en fadder-sked, förgyld, med graveradt namn, och sända den om nyårsmorgonen med hosföljande kort. De Wahl känner sig vara glömd af Dig och Din Fru, men är ej medveten om orsaken. @ BILAGA @ Din tillgifne
nig i handarbete, väfnad och husliga ren sjuksköterska får plats hos lä- med två barn om fyra och e t t och e t t (Ej inackorderingshem.) kare i stad å Västkusten. Uppgift om hälft år, d ä r en jungfru finnes. Svar 20-ÅRIG FLICKA önskar mot fritt vivregöromål. Svar till » Familjemedlem 22 i Ref. Stockholm. önskas och gifvas. Svar till år », Eskilstuna p. r. kompetens, lönepret., ref. jämte fotomed betyg, fotografi och löneanspråk plats i fin familj i Stockholm a t t gå grafi under adress » Läkare », Iduns torde sändas under adr. Carlslid, Djursfrun tillhanda. Svar till .S » E. », Sköfde UNG flicka af god familj med ar» Hem 1907 », Iduns exp. exp., f. v. b. p '. r. holm. betslust, godt skolbetyg, mogenhetsFLICKOR hvilka önska ombyte af vistelseort kunna erhålla inackordering ENKEL medelålders flicka erhåller god EN stadgad, pålitlig och ordentlig UNG, bättre flicka önskar plats i trefbetyg i franska, tyska, svenska språ- i god familj i skogig vacker trakt af plats och varaktigt hem i liten fajungfru, kunnig i matlagning, erhåller 1ig familj på landet a t t vara frun ken m. m., 2-årigt tjänstebetyg från Östergötland. Tillfälle a t t lära alla behjälplig med alla inom e t t hem fö- ett statens verk önskar för längre elmilj som hjälp å t husmoder med i plats i närheten af Stockholm den 1 Har genomgått ler kortare t i d plats i Stockholm på slags väfnader samt klädsömnad om hemmet förefallande sysslor. Svar med febr. om betyg och rek. jämte lönerekommande göromål. Svar till » 17 år », Iduns affärsbyrå eller som lektris. Svar inom så önskas. Moderat pris. Svar till rek. och fotografi till » Värmländska », anspråk sändes under adress Carlslid, hushållskola. exp. 8 dagar till » Offert 1907 », Iduns exp. » Godt hem 1907 », Iduns exp. f. v. b. Djursholm. Iduns exp., Stockholm. - \ r V.
Vij göstaff etc helssze edher etc ka; re wenner wij giffue edher tilkenne ath wij nw saa tiilsynnes œre innan noghen koorthan tiidt giffua oss wth tiil orda och samtal med then menigheman för monghe riikitzins anhenggien dhe œrendhe schuldt besynnerlige för thetta dyra kööp schuldt szom nw j riichit ter Endogh ath wij saadane resze icke gerna paa thenne tiidt företagit hade huar wij thet giöra kwnne Saa oppaa thet athii oc huar dandeman ther wthinnan reeth wndheruiisthe bliffua schole hwru all leglighet siigh begiffuer paa alle sidor Teslikis ath forfare then menige mandtz kere och clagemaal j riichit schickandis huariom och enoin saa mykit som reeth a-r, haffue wij thenne resze nw företagit Therföre ksere wenner bidie wij edher dandemen allesamans wthij thenne lagsagw athij edher lathe finna weluiliog ath giöre före oss en mögeligh gaerdh saa ath wij kwnne faa woor berningh ther wij liggie schole epther som waar Ffogthe edher wndheruiszendis wardher saa ath twnghen icke all anhenger the godemen soin wiidt woor wœg sitthie thet wij medh edher dandemen alle alt tiidt gerne forschylle ramandis edhert bestha gangn och bestondt huar wij kwnne Edher gudt befalendis Scriffuith paa woorth sloot Stocholm Tiisdaghen nesth epther dominicain Oculj Aar etc mdxxv wndher woorth Secreth. Stockholm den 25 Mars.
Kallt beräknande » fackmän » å andra sidan tyckas i allmänhet ej tro på större förskjutning än ett trettiotal röster åt ena eller andra sidan. Äfven ett sådant resultat, huru obetydligt det än kan förefalla vid första ögonkastet, kan emellertid få vidtgående verkningar i en konflikt, där så många svårberäkneliga faktorer, främst bland dem kronans ställning, influera på de ledande statsmännens beslut. Sedan dessa beräkningar gjorts, har för öfrigt referendumfrågans införande i valstriden gjort alla förutsägelser ännu ovissare. I alla händelser är det gamla öfverhuset, Europas sista betydande på ärftlighetens rätt grundade öfre kammare, dömdtUTRIKESPOLITISK ÖFVERSIKT 63 att förlora sin hittillsvarande ställning. Lorderna själfva ha ju framställt reformförslag, såväl i fråga om husets sammansättning som dess funktioner, hvilka i hufvudsak uppgifva dess forna positionRegeringspartiet, hvars intresse för en reform af öfverhusets sammansättning i allmänhet är rätt ljumt i jämförelse med dess ifver att vingklippa husets befogenheter, anses under valstriden komma att drifvas till bestämdare utfästelser äfven om ändrad sammansättning af den öfre kammaren, från hvilka det sedan ej så lätt kan vika undan. Det nyvalda parlamentet kan därför beräknas i fråga om den brittiska författningen inleda en omstöpningsprocedur i lagstiftningsväg, hvars konturer trots de nu föreliggande alternativa partiförslagen ännu måste sägas löpa ut i det ovissa. Asquith har i ett valtal nyligen betonat, att regeringens » parlamentsbill » ej får anses som » verbalinspirerad », och han har personligen ej ställt sig helt afvisande mot tanken på konferenser och joint sessions, gemensamma sammanträden, vid konflikter mellan de båda husen. Möjligheten af en ny kompromiss-konferens efter de allmänna valen är ej heller alldeles utesluten trots misslyckandet af det senaste försöket till uppgörelse på denna väg.
Uppsatsbok Mat och dryck Från Spjutstorp sn I Ingelstads hd Skriv & Ritboksaktiebolaget, Arlöv. Register sid 26 Redogörelse för mat och dryck, måltider och bordsSkick i Spjutstorp socken uti Ingelstads härad i Skåne På 1870-talet. Bonden är fortfarande den, som är minst beroende Av andra människor. Han har emellertid varit det i Ännu högre grad under gångna tider. Råämnen till Hans kläder och föda frambringade han på sin gård, Och de bereddes uteslutande av husets folk. Med Det följande vill jag lämna en kort redogörelse över Bondens mat och dryck i Spjutstorp på 1870-talet. Det huvudsakliga köttet var fläsk. Svinen slaktades Alltid till jul, och slakten måste ske i "när", ty annars Håller köttet sig inte hela året. Ryggen togs för sig Själv, saltades och användes sedan att koka soppa på. Huvudet kokades och åts under julen tillsammans Med rödbetor. Ett halvt svinhuvud skulle stå på borDet under hela julen. Låren och sidorna, varvid bogArna fingo sitta kvar, saltades och rökades. En del Köttkorv, "hackepölsa", tillverkades. Denna rökades Också. Köttet härtill hackades sönder en med en "vidaysse" på ett "hackebritt", som är en tjock fyrKantig plankbit med något över 1 alns sida. I regel slaktades också ett nötkreatur vid julslakten, Var hushållet mindre fick det räcka med en bra kalv Eller ett får. Av nötkreaturens horn tillverkades matskedar. Den Enda slakt som förekom den övriga tiden på året, Var av någon spädkalv som inte skulle "läggas te". Brödet. Rågen odlades på ägorna. Vete användes inte och Odlades ej heller. Rågen torkades i bakugnen efter En bakning, varefter den mols till mjöl, som förvaraDes i en mjölbinge oftast i spiskammaren, tills det Skulle användas. Huvudsakligen grovt bröd bakades. Något fint "sytt" Bakades emellertid. Detta åts till kaffet om morg
Bokens hjälte verkar snarare en smula anakronistisk placerad i Norrköpings närhet under storstrejksåret och dyrkande sin jord med fäderneärfda och otidsenliga plogar och harfvar. Hans karaktär passar utan möda ihop till hans roll: en dådlös drömmare, som i fantasien söker ersättning för sitt lifs hvardag och möjlighetslöshet och som slutligen genom själfhypnos blir förfalskare och finner sin själs räddning i lidandet af den borgerliga lagens straff, som ger honom tillfälle till själfförnyelse. Men jag tror inte, uppriktigt sagdt, att en dylik karaktär i all sin allmängiltighet lämnar oss något prof på speciellt svenskt kynne. Det är inte utan, att jag också misstänker, att en författare, som kan ge en så glänsande skildring af en osvensk fondmäklaremiljö i Stockholm och ett sådant nattintryck från en internationell järnvägsstation, har många botgörarsteg att gå, innan han på allvar finner vägen till sin faders hydda, fast han redan tecknat dess yttre gestalt så pietetsfullt och lefvande, att Stensborg trots allt drö- jer kvar i minnet hos läsaren med den särskilda doft af hem och barndomsminnen, som icke allt för många böcker framkalla. Det är inte alltid ett odeladt nöje att läsa en modern roman, äfven där man nödgas erkänna teknikens förträfflighet och ämnesvalets originalitet, men det skulle förvåna mig, om någon, åtminstone en svensk, kunde läsa Fri. bytare af Olof Högberg utan att ha hjärtligt roligt. Det förefaller mig emellertid i detta ögonblick, att man måste ha vissa, icke åt alla gifna förutsättningar för att fullt uppskatta boken. Jag, som smickrar mig med mitt landtliga ursprung och med att beröras lika angenämt och intimt af bondekanaljeri som rustik dygd, tror mig äga dem i fullt mått. Men skall ett stadsfödt och stadsfostradt människoexemplar verkligen helt kunna njuta saften och kraften i detta äkta och oefterhärmliga allmogeuttryckssätt, hvars användning och behandling äro grundade inte endast på filologiska studier utan på intim kännedom af en psyke, som blir kulturmänniskorna alltmera främmande? Kanske jag emellertid med orätt misstror kulturmänniskornas uppfattningsförmåga.
Klinckowström råkade vara litet bekant med Viktor Rydberg. Och Viktor Rydberg hade på något vis fått nys om att Klinckowström hade skrivit ett poem om Svipdag; han läste därför poemet med det lilla plus av intresse och välvilja, som följer av personlig bekantskap; och vid ett sammanträffande med den unge skalden råkade han – oförsiktigt, mycket oförsiktigt! – undfalla sig en liten antydan om att det kanske rent av kunde bli fråga om ett litet andra pris ... Den unge skalden lyckades med hjälp av sitt skägg – redan på den tiden det längsta skägg i Stockholm – dölja sina blandade känslor – blandningen av bitter missräkning, ty han hade naturligtvis hoppats på stora priset, och av vild segerglädje över att det i alla fall skulle bli ett pris! En guldmedalj, ett diplom! Ha! Men annorlunda stod det skrivet i stjärnorna. Till det sammanträde i Skeppsbron 18, där prisfrågan skulle avgöras, kom Viktor Rydberg verkligen in från Djursholm – vad han annars sällan lär ha gjort. Men han var en arbetets son, och han var trött. Och då sekreteraren med sin sömngivande röst, som lär ha verkat säkrare än opium och kloral, började läsa upp poem efter poem, vers efter vers, pekoral efter pekoral, föll han nästan ögonblickligen i oskuldens djupa sömn. Efter en stund blev han väckt av Sander, som satt bredvid honom. (”Sander betyder gös”, brukade Snoilsky säga, men det är en annan historia ...) Sander gav honom en mild knuff med armbågen. – Vad är det? frågade Rydberg. – Vad tycker du om det där han nu läste opp? frågade Sander. Viktor Rydberg gnuggade sig i ögonen: – Jag hörde inte så noga på, sade han. – Det var synd, svarade Sander. För det var ett ovanligt blomstrande pekoral. Och det passade varken med din eller min mytologi. – Så, sade Rydberg, vad var det om? – Det var något om Svipdag, svarade Sander. – Svipdag? Men det poemet har jag läst! Och det är mycket bra och är precis efter min mytologi!
Ni varma tårar, ej ni viljen stanna, – Ack, hjertats källa strida tårar har, – Som säga åt min vän, hur' ljuft det var Att henne äga än för själen qvar. O, dyra älskling vill du mig förlåta, Ännu engång mig taga till ditt bröst! „Ditt hjertas barn“ låt vid ditt hjerta gråta, Låt mig engång få höra än din röst, Tillhviska du den qvalda själen tröst, Tänd fridens stjerna i mitt hjertas höst! En vän ännu jag har, ock hon har lidit Ock hon känt gränslös kärleks väl och ve, Hon känner, hur' jag kämpat, hur' jag stridit, Hon ville djupet af mitt hjerta se; Hon bad med blicken, som ej andra be! Farväl och tack! jag henne här vill ge. Hon har förstått mitt svaga hjertas saga (Jag biktat mig af egen håg och drift.) Hon log i tårar, – det var hennes aga, Den sagan väfd af blomdoft var och – gift; Men hon mig läsa bad den höga skrift, Som renar ifrån synd i jordens grift. Nog har du gjort, du vän, allt hvad du kunnat För själ och hjerta, – för min samvets ro! Ack gerna, gerna du mig friden unnat, Men friden kan väl aldrig hos mig bo, Dess milda blommor icke hos mig gro, Ty jag gaf bort min kärlek och min tro! Ja, äfven dig det känns så tungt att lemna, Din varma blick mig fängslat mången gång, Du täcka bild, jag vill dig här ej nämna, Men i mitt hjerta har för lifvet lång Ock du din boning, den är varm, fast trång. Farväl! haf tack för vänskap, fröjd och sång! Er vänlighet var sol dock i min smärta, I dyra vänner, som jag älskat har; Det fanns blott en, som i mitt varma hjerta Har lemnat endast bittra minnen qvar. Sen till försoning, men till vrede snar, Hon dock en tid den bästa vännen var. Visst har jag felat, mycket har jag brutit, För henne slog dock alltid varmt mitt bröst; Hon dömde hårdt, hon bröt det band vi knutit, Hon gaf mig ej en blick, ett ord till tröst, Hon lydde blott förnuftets kalla röst,
Boken avslutas med s k kliniska frågeformulär baserade på varje kapitel. personer ger nya utmaningar. En känsla av manipulation smyger sig på. Man behöver något helt annat än ett fjärilssamlande och ett ensidigt försök att » förstå « motparten. Denna bok svarar mot ett sådant behov. Det är den fråga man ställer sig när man läst igenom samtliga utgivningar. Det jag dock uppfattar som en definitiv brist i boken är att den riktar sig till en kliniskt verksam läsekrets som inte får hjälp att se sig själv som en del i det som boken ytterst handlar om: möten i vården. Culture, health and illness. Boken har sin definitiva plats som underlag för en oinvigd läsekrets som söker kunskaper om olika kulturella aspekter kring hälsa och sjukdom. Frågan måste ställas: Hur gör vi egentligen när vi möter människor med andra kunskapsgrunder och andra erfarenheter än vi själva? Sådana frågor ställer inte Cecil Helman. Recensent: Lisbeth Sachs, docent, socialantropolog och senior forskare vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet. Men nog hade boken givit mera värde och värdighet till en läkarkår som söker sätt att förhålla sig till en ny verklighet i vården. London: Arnold; Kapitlen spänner över sådana områden som diet och nutrition, omvårdnad, läkare-patientinteraktion, genusfrågor, smärta, farmakologi, psykiatri, stress men också vissa metodologiska frågor som epidemiologi och nya forskningsmetoder inom medicinsk antropologi. » Culture, health and illness « ges nu ut i en fjärde upplaga och av ett nytt förlag. En verklighet där såväl nya former av sjuklighet utan patologi och ett alltmer idogt sökande efter patologi eller risk för sjukdom hos » friska « Den har uppslagsbokskaraktär och innehåller en meny av områden som man inom den medicinska antropologin intresserat sig för sedan början av 1960-talet, då ämnet började bli i ropet i USA och något senare i Europa. Cecil G Helman. Det krävs mycket mer av ett spegelperspektiv där människor i vården idag kan känna sig stimulerade att fundera över hur det skulle vara möjligt att gå vidare på ett konstruktivt sätt i det som ibland känns olösligt. Varför gör vi som vi gör? Efterfrågan på kunskap om människor som ter sig svåra att få kontakt med och behandla i vården har stegrats i Västvärlden. Men är boken så imponerande som den ter sig ytligt sett?
icke wara belåtne medh D. Vallio, som syntes favera Olavi saak, i thett han spe«derade för honom för än sententia fallin war, ther doch icke brukligit war, att någon assessor pro reo ante sententiam latam spendera pläghar. convenerunt: M. Johannes Stalen«/ Rector, D. Laur. Vallius, M. Johannes Lenaeus, M. Jonas Magni, M. Olavus Laureli«/, D. Johannes Chesnecopher»/, M. Martin«/ Gestrinin/, M. Martin«/ Nycopensis et M. Laurenti«/ Stigseli«/. 1. Begärte Rector nomine Consistorii aff Academiae Quaestore Magistro Erico Hontero bliffwa förwissat om Academiae ränta. Der till han suaradhe sigh hafua leffrerat M. Martino Gestrinio räkningen. Sädan frågade honom Rector om byggningz och biblioteekz pening<*r, såsom ock om inventario? Han sadhe sigh them inleffrera willia så snart han the 15000 dir uthbekommer, som honom restar hooss Rijksens Herrar. Tå sade M. Martin«/ Gestrini«/, thz Quaestor hade well inleffrerat sin räkningh, men han hade lijkwell inthz klart giordt för huart åhret för sigh. 2. Quaestor tillfrågades så om rästhen han i Ståckholm fordradhe? Huilken suairadhe sigh haffwa bekommitt 2 000 dir och söndagz tijdhen kommer landzherren, tå wille han på thett andra fordra. Budh hade han ock sändt till Gäffle effter the 5 000 dir han ther aff ståthållaren hafua skulle. Tå sadhe Professores, att han låter myckit stå in«e hooss böndherna, så att thet resterar them på 2. eller 3. åhr, huilket, om så i santtingh befunwes, lände Academiae saker till ingen godh ändhe, förmante honom
MRS DESPARD. NELLIE KENNEY. i det land, dar kon-, varje politisk eller reSystrarna Kenney iiro textilarbeterekor till yrket och socialdemogressen bålles; samt ligiös trosbekiinnelse. krater. Annie Kenney har utrilttat ett ofantligt arbete för organieationen slutligen den propagSamtliga dessa begränsbland Englands textilarbeterekor. Pil eenare Aren har hon dock agnat anda i,&amp;m detta land, ningar har erfarenheten eitt mesta arbete för röstratteaken och iir en av de verkaammaste bland som kongressens hil5, bis peunder denna eiiffragetterna och en utomordentlig talarinna. lande dar viintas Astadför ' riod visat vara, Mrs Deepard tillhör en sv Englands rikaste och förniima elakter. Hon har dock brutit med ein ' familj för att g &amp; in i den socialdemokratisks komma. Ur alla dessa tr:finga. I en del liinrörelsen, för vilkenn framgbg hon arbetar med energi och entusiasm. synpunkter har den nu der, ha, nya ioreningar. For kvinnornas r6etriltt kampar den gahla kvinnan eon1 ordf. i en, vid avhiillna kongressen sibildats p H annat, ' pro: sidan av ciuflragetternne, arbetande kvinnlig röetrBttsrörelse. na alldeles epeciella gram iiii do .urspriing' egendomligheter. liga och delvis .ocksh: Den internitioneh ristittt allilnsens 5:te ' l l ' ', '. ' större och inflytelseriknre an de gamla landsföreniiipr, ar,clicl&amp;t bascrodc pb perfinnas hiilla rn$ttet, söka .ordna sammanorganieationerna; detta iir fallet i Dansonlig avoghet ' mot den gamla ledni~gen, slutningen mellan dem och företa dele nmrk. och först och franist i England. enstaka medlemmars sarade fbfiinga eller ningen av den hationdla representatio-. Dkniist visado det sig. i &amp; $dana lander, liknande snihktiga grunder.
" Ser man bara på ", mumlade Sabiner-Lotta, och sköt ännu mer fram den hängande underläppen, — " det är ju något nytt, ser man bara på! " För övrigt såg hela huset ut som vore det illuminerat. Nere hos " ba­ ronen " blev det också ljust. Han hade arbetat i sin täppa hela efter­ middagen. Erna Abeking kom ti­ digt och höll honom sällskap. Hen­ nes far firade söndag med att spela en sjangtil " träkarl " i Pothoffs källa­ re, som på söndags eftermiddag var samlingsplatsen för hederliga spetsborgare. Vid den tiden på dagen hade alla stamgästerna, tiggarföljet, händerna fulla på annat håll. Just på söndags eftermiddag inhöstade det veckans bästa skörd. Baronen höll mycket av den allvarliga, tän­ kande flickan. Uggla &amp; C o KOL VED till heders igen. AI J Carl Dy m i; ng till dagens lägsta noteringar. Förutvarande Direktrice hos A.-B. Axel Gillblad &amp; Co. Ung elementarbildad flicka ett myste *, Men detta myst erinin * * någon ringa nûà V arfor har j ag sKri^ ' S boH« m Kv,„ norssjâ, ^V. Rekommenderas Göteborg 11045. i hushållet Är detta framtiden, är den icke en­ bart lycklig! Varje Kvinna är ett m Varför plågas med dåligt kaffe d kan få Swalanders kaffe! Butiker: Kung • Korsg. 13, Bazar AllianceProva red dag! Säljes endast i egna butiker. flrla (Mjölk Da förskräcktes han av under­ Distribution på glasfla s ^ or ' tryckta snyftningar. Erna hade ka­ Tel. 40781, 45699__ stat broderiet från sig, och tryckte förklädet mot ögonen. Liksom människorna " — uppre­ / VARJE pade hon. " Liksom människorna! " SVENSKT HEM Barnet mitt ", sade baronen oro­ ligt, " vad är det - som fattas? " — och han satte sig bredvid henne på bän­ som vill följa ken och tog hennes hand.
Om bristande sömn har denna verkan på den fullvuxna människan, hur mycket skadligare skall den ej vara för barnet, som kroppsligen växer och utvecklar sig samt dessutom har ett sådant ansträngande hjärnarbete. Barnets nervsystem är af naturen ytterst känsligt och blir det än mer ej blott af det ganska dryga själsarbete, skolan fordrar, utan i ännu högre grad af de otaliga nya intryck, som den mottagliga barnahjärnan dagligen får, ej minst af alla de icke barnsliga bilder, som oförståndiga föräldrar låta sina barn upptaga. Tidningsläsning, teaterbesök, sena bjudningar, öfver barnets horisont stående samtal mellan fullvuxna, allt sådant verkar icke bildande på barnet, såsom många föräldrar tro, utan enerverande, och detta i långt högre grad än ett samvetsgrant skolarbete skulle göra. För att nu gifva kroppen och hjärnan tid att hämta sig efter och ersätta den under dagens lopp lidna kraftförlusten, behöfves en tillräcklig portion lugn och trygg sömn. Mången mor har nog gjort den erfarenheten, att sjuka barn sofva sig friska igen. Likaledes kunna också trötta, enerverade barn genom en längre tids regelbunden, tillräcklig softid bli krya och pigga, utan alla järnhaltiga medikament. U n - der sömnen hvilar hjärnan, och organismen har tid att bygga på kroppens tillväxt och befordra dess stärkande. Och är kroppen stark, blir själf klart äfven nervsystemet det. följande morgon äro fullsöfda samt pigga och vakna. Jag kan tydligt föreställa mig alla de tviflande miner och invändningar, som mina ord komma att framkalla. De flesta skola fråga: Men hur skall det gå med lexorna? Och jag vill svara dem, att det kommer att gå mycket bra, om barnen veta, att de måste * lära sig dem inom en viss tid samt på inga villkor fä sitta uppe, om ej undantagsvis någon enda gäng. De flesta barn lära sina lexor utan tillräcklig energi och allvar. D e ha visserligen boken framför sig, men tankarna gå ofta åt annat håll. Än är det ett och än ett annat, som distraherar, och uppmärksamheten koncentreras inte på arbetet. Däraf kommer det, att mänget barn sitter en timme och mer med en lexa, som ett. annat vid ihållande arbete lär sig på en kvart, alldeles bortsedt från den större eller mindre begåfningen.
Det har ej varit lifsleda, som drifvit dessa olyckliga unga kvinnor att tillgripa fosforgiftet. N e j, de ha i brottslig afsikt, i förtviflan och af sin starka längtan att komma ur en olycklig belägenhet, för hvilken samhället kastar all skammen på kvinnan, sökt en räddning i det lifsfärliga medlet, som ej blott hotar lifvet, utan hotar detsamma med en ytterst kvalfull död. Redan vid föregående riksdagar har denna sorgliga samhällsfråga varit före, men de humanitära skälen ha fått vika för ekonomiska betänkligheter tills i år, då riksdagen på förslag af professor Curt Wallis beslöt hos regeringen anhålla om förslag till lag om förbud mot införsel af och försäljning inom riket af fosfortändstickor. " Vi skola i ett följande nummer redogöra för några riksdagsbeslut af ekonomiskt intresse för en del af vårt lands kvinnor. * " Som markens blomster ... " 2) Ett genmäle. en under ofvanstående öfverskrift i n:r 19 af Idun åt » kvinnorna i de bättre klasserna » gifna läxan verkar som en anakronism. Om ej det ultramoderna slagordet » missbrukad kvinnokraft » inledde ifrågavarande artikel, skulle man tro den skrifven några decennier tillbaka i tiden. Då hade den måhända ägt en viss grad af befogenhet — nu undrar man på den. Att i våra dagar tala o m att de unga flickorna gå sysslolösa om hvarandra i hemmen! Har då förf. alls icke följt med hela den moderna kvinnorörelsen, ej aktgifvit på det rastlösa arbete, som pågår på det kvinnliga arbetsfältet, där kvinnan åter och åter bryter sig nya banor, har han (hon?) ej känt den fara, som hotar just däri, att hon mer och mer aflägsnar sig frän sin gamla verksamhetssfer, hemmet, hvilken tyckes blifva henne för låg och för trång? Det lystringsord, som i våra dagar behöfdes, synes mig vara: Halt! Dröj kvar! Hemmet behöfver dig!
VANDRAREN (sätter sig). DOMINIKANERN. Hvar kommer han ifrån? VANDRAREN. Från Wittenberg. DOMINIKANERN. Var kurfursten där? VANDRAREN. Ja! Han var det! Hm! Ha vi inte sett hvarandra förr? DOMINIKANERN. Nej, aldrig! VANDRAREN. Jag tyckte... LANDSKNEKTEN. Hvad nytt från Wittenberg? VANDRAREN. Från själfva Wittenberg just ingenting. Men i Wittenberg hörde jag en saga... Säg, herrarne minnas en genuesisk sjöman, som skulle fara västerut från Spanien och finna vägen till Indien? Inte sant? DOMINIKANERN. Jo, det var en fåne, som ville resa västerut för att komma till öster... VANDRAREN. Ja, det var en fåne... LANDSKNEKTEN. En envis själfspilling, som också fick en samling straffångar med sig, för de skulle bli af med hela sällskapet på en gång... VANDRAREN. Jaså? (Gubben blir under samtalet allt högre så att han synes växa). DOMINIKANERN. Vet han hvar jag skall få en häst ifrån? VANDRAREN. Nej, så mycket mindre som den sista hästen i byn intill blef stulen i morse, och återfanns ihjälriden i skogen vid Eckartsbühle. DOMINIKANERN (rycker till). VANDRAREN. Herrarne frågte om nytt. Känner broder dominikanern till Savonarola i Florenz? GESÄLLEN. Savonarola? Gullsme'n? Den känner jag! DOMINIKANERN (till vandraren). Jag vet hvem dominikanern Savonarola är! VANDRAREN. Hvem är det då? 442
Nw ær æptir at spøria huat hældir tæsse laghin skuldo giffwas ensampnom iudhom ællir allo mankyni Oc prøffuas først / at the skuldo giffwas allom mannom Sanctus petrus scriffwar innan actibus apostolorum / at war hærra giorde ekke missæmia manna mællom vtan swa ær huar honom kær / oc tækkir j hwario slækt oc landzskapi som han ær gudlikir oc haffwir gudz ræzl / tha ma {synis} [synas] at war hærra skulde ey hældir wisa ena folke hymerikis wægh oc æwærdelica helso æn andro folke ¶ The gamblo laghin skipade mannen væl. oc leddo til æwærdelika helso som komma {skuldo} [skulle] mz ihesu christo ¶ Nu sighir var hærra til sin signadha son mz ysaia propheta / Iak gaff tik allom til andelict lyus som fødhas. ther til at thu skalt wara værldena helsa / aff mina vægna til wærldinna ænda / Ther a mot ær sanctus paulus oc dauidh konungir j psaltarenom ¶ Sanctus paulus scriffuar til romara swa / huat høre mera laghin iudha til æn grezcum. mykelica allom lundom Først før thy. at them æru vars hærra ordh j hændhir fangin ¶ Dauidhir sighir swa
I allmänhet kan man säga, att männens dräkt vid denna tid Bestod af vadmal och skinn. Också plägade gubbarna säga: "Vamal o sking E to härlia ting." Till dessa utgifter kommo ytterligare andra, som i likhet Med tjänarnas löner årligen måste bestridas utaf inkomSterna af det lilla åttingshemmanet. Hit räknar vi då först Ringarens rätt att hos åboarna utfå julamat och påskamat, Som för hvarje gård utgick med ett siktebröd, två kafringar Och ett stycke sofvel. Var lyckan ringaren särskildt bevågen, Så kunde det ju inträffa att en liten klick smör och ett stycke Ost lades till allt det andra goda. Det behöfdes också väl, ty Hans kontanta lön per år uppgick endast till 15 rdr banco. Som ringaren var gift med socknens barnmorska, må hon Få komma här som andra man i ordningen. Hennes lön gick Upp till 50 rdr kontant och 1 rdr för hvar förrättning samt Ett offer nyårsdagen, som här i församlingen inbringade Henne 3 a 4 rdr rmt. Hon erhöll dock sin bästa inkomst Genom att slå åder. De flesta sockenbor läto nämligen en Sådan bloduttömning ske 2 a 3 gånger om året, och hvarje Åderlåtning stärkte hennes kassa med 12 styfver. Klockarens aflöning var enligt ett stämmoprotokoll här Bestämd att utgå som helgonskyldssäd, högtidsoffer samt Ull och ostmjölk. I helgonskyldssäd lämnades af hvarje Helt mtl 8 kappar råg och 16 kappar korn. Offret beräknades Utgå med 9 daler af hvarje helt mtl. På en och annan plats Hade klockaren liksom här en inkomst af en liten löningsjord.
Högskoleverket är i full färd med att göra den största nationella utvärderingen av läkarutbildningen sedan 1970-talet. Vissa gemensamma drag kan noteras i den pedagogiska utvecklingen: integration av ämnesområden, problembaserad inlärning (PBI), tidig patientkontakt och grupparbete. En annan viktig, näraliggande aspekt är möjligheterna att avskilja studerande som är olämpliga, t ex beroende på undermåliga prestationer eller handlingar som inte överensstämmer med läkaryrkets etik. På samma vis har läkarrollen förändrats och kommer framgent att förändras alltmer. Forskarutbildningens roll för läkarutbildningen kan inte heller förbigås. Det är dock inte så att traditionella krav på medicinsk kompetens eller ett vetenskapligt förhållningssätt har minskat. Projektet som berör samtliga fakulteter för läkarutbildning i landet planeras leda fram till en slutrapport sent denna höst. När arbetsmarknaden sviktar är det också en fördel om utbildningen är användbar i andra sammanhang än i direkt kliniskt sjukvårdsarbete. Skall man få utrymme för detta i studieplanen krävs att man systematiskt går igenom moment för moment och identifierar och korrigerar suboptimalt tidsanvändande. Den nationella utvärderingen bör även granska vilka konsekvenser de olika lokala antagningsmodellerna får. Den stora förändringen ligger i att nya krav tillkommit.
Det var för att jag sade jag hela tiden trott att ”Kærlighed” var af hans bror.221 – Hur jag det kunde tro? Och jag hade ju aldrig frågat honom. – Om han trodde jag skulle vara så dum att fråga om någonting sådant, – att jag skulle vara så ogrannlaga. – Om jag frågat hade han naturligtvis inte sagt mig sanningen ändå, så att det hade icke alls skadat. – Och detta trodde han jag ville utsätta mig för! När vi märkte att vi icke skulle bli fru Horten qvitt, så gick han till sist, efter att ha sagt att han ville säga mig farväl efter teatern. Jag var harmsen på fru Horten. Jag kom borta från hörnet i gången, med kappan ännu på, och han kom från mitt rum med denna lite slingrande, mjuka gång. Han såg så glad och vänlig ut och sträckte handen emot mig. Så gingo vi in tillhopa. Han hade följt upp fröken Thoresen och pratat några ögonblick med henne i trappan, sade han.222 Han hade icke sett mig på teatern. Han stod och höll mina behandskade händer, och han betraktade mig. Det såg så krigiskt ut med dessa långa handskar, sade han, men det passade godt till det andra. Jag stod och kunde ingenting säga. Jag undrade om han skulle gå strax, och jag kände ett stilla vemod vid att nu skulle vi skiljas. Han stod alltjemnt och såg på mig, med mina händer i sina. Och så kysste han mig, lätt och lugnt, med en viss tillbakadragenhet. ”När skola vi två se hvarandra igen?” sade han flera gånger. I Juni, trodde han, men han vet icke alls hur länge han blir borta. ”Tänk på mig ibland, – tänk på mig med vänskap,” det var det andra han upprepade. Jag svarade att jag nog endast komme att tänka allt för mycket på honom. Han skulle gå till sin mor för att höra hvad hon tyckt om stycket. Jag satte mig på chäslongen, och han stod framför mig. Vi endast betraktade hvarandra. Jag såg upp i detta kära ansigte, som jag icke skall se på så länge. ”Drag edra långa handskar af, så att jag åtminstone kan få en hand,” sade han. Jag drog den högra af. ”Den andra också.” Jag gjorde så, och vi knäppte samman våra fingrar, medan jag ännu satt och såg upp i hans ansigte.
tron på den mänskliga enheten och ickeen Och Roden Buxton tillhör dem som roka våldets makt att stå upp mot våldet Det var ett stort antal Fogelstadförbundare, som den eleganta hissen vid Drottninggatan 31 förde upp till KvinnI i g a Kontoristföreningens nya, ståtliga lokaler dar Stockholmskretsen av Fogelstadförbundet hade möte den 5 december - Sedan kvällens ordförande, Barbro Hermelin, hälsat a l l a varmt välkomna och protokoll från föregående möte upplästs, överlämnades ordet till Kerstin Hesselgren som lovat tala om Nationernas frö- bund av i dag. Hennes gripande men av optimism burna foredrag gjorde ett starkt intryck Ordforanden gav uttryck å t åhörarnas tacksamhet Senare samlades vi till tesupé i den med levande ljus upplysta matsalen, då vi också fingo njuta av fröken Dagmar Grills sång samt två pianosoli, spelade av fröken Camilla Rasmussen Sekreteraren Nichols Hur skall icke lämnas sten pd Adverse, den heter Bloodlust och a r en Föreningen Årsta sten och Dåren sade i sitt hjärta. Den vidrakning med de amerikanska krigshar under sin tioåriga tillvaro hunnit Vaxa forstnamnda av dem, som utkommit på mödrarna som svider likt vitriol De sig in i det allmänna medvetandet såsom själva verket historia Huxley själv MÖTESPLATSEN.
En beskrivning som särskilt tydligt visar på betydelsen av tillgång till ett språk är Magdalenas upplevelse: I Italien när jag var där, jag hade inte beskrivit mig som troende, fann mig gå in i den stora katedralen, hittade ett ställe där, längst inne, det var en staty och en massa mössor och hattar, jag fann ro, jag berättade det inte för nån, gick ut i myllret och livet, senare satt jag bredvid en präst på en fest han sa ” är du troende ” och jag berättade det här och han sa ” jag tror att du sökte upp Gud när du behövde honom ”, det kände jag direkt att det stämde, det gav mig ett lugn, jag kommer fortfarande ihåg hattarna och mössorna och statyn där, den domen betyder mycket för mig, går fortfarande in i den när jag är där (Magdalena 36 år, systemvetare) De första raderna skildrar en upplevelse som rätt och slätt är en upplevelse, vare sig existentiell eller andlig / religiös. De intervjuade önskade en modern samhällsanpassad kyrka i tiden. Avhandling om Svenska kyrkan ur ett tjänsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv 2000155 I denna undersökning syftade man bl a till att undersöka hur kyrkotillhöriga uppfattade och bedömde sin relation till kyrkan, särskilt personer som sällan tog del av kyrkans tjänster. Sen gavs följande introduktion till frågorna: Det är många frågor och du kan tycka att det delvis är samma eller liknande frågor. Irene skulle vilja ha mer betoning på undervisning, t ex i alfagrupper inom kyrkans ram. Three interview investigations in parishes in Stockholm during the years 2002-2006 have shown the most common thoughts about life among two thirds of those questioned concerned existential, spiritual and religious questions379. In summary, the results from these investigations can be interpreted as that the Church of Sweden is understood as an out-dated and isolated world with its own language. I en artikel i Dagens nyheter i februari 2005 där biskop emeritus Martin Lönnebo188 tillfrågades om vad han ville säga till de människor som drabbats av flodvågskatastrofen annandag jul 2004 framkom hans synsätt på trygghet. Begreppet dialog har aktualiserats på senare år i samband med s k interreligiös dialog; samtal mellan företrädare för olika konfessioner.
Vi hade haft en misslyckad natt och den tyngde i mig, men Johanna skuttade uppslupen bredvid mig och utvecklade en barnslig charm som hon visste att jag uppskattade, men som jag nu fann påfrestande. Var gång hon kommer på modern med det undrar hon om modern verkligen är vid sina sinnens fulla bruk. Jag vet inte vad jag skulle ta mig till om jag inte hade dig som trodde på mig och förstod mig. Jag svepte in mig i en filt och tassade nedför trappan och ut på gården och sedan snabbt in igen. Då och då kikar hon upp från stygnen, rätar på kroppen och betraktar sin sällskapsdam. En del tog vår trotjänarinna Fina hand om, hon läste också romaner. Clara var här för att lära, inte hitta på själv. Sara minns hans ansikte när Anders var född. Vi hade hunnit fram till Bytaregatans hörn och jag ville hem. Håkan lovade att ta hand om hushållet och städa och handla. Men så snart jag hämtat andan sätter jag igång på nytt, runt i samma cirkel, fången i samma ord och vändningar, tankar som malande envetet löper fram och åter i samma smala spår tills de knappt är tankar mer. Johanna kände sin kvinnliga plikt och bar in på det redan dukade bordet. Att man måste och att det är otäckt. Det kunde inträffa att flickor som var oskuld ändå saknade mödom, att den brustit sönder för tidigt därför att flickor nu för tiden är mer aktiva än förr. Jag är så bekymrad frun, säger hon. Hur ska hon förklara? Det var inte förrän jag uttalade orden som jag upptäckte att den idén långsamt fått fäste i mig fastän jag inte formulerat den. Jag vet inte om det finns ett samband, men jag tycker om att tro det och den här eftermiddagen dröjde jag en stund på bron över dammen och lät solen smeka mitt ansikte medan jag blundande och tyst tackade. Annars skulle hon inte ta plats hos andra. Jag undrade hur han tog sig ut utan den. Jag berördes illa av att hon tycktes känna honom och ångrade mina ord. Nästan alla äldre småhus här är egnahem. Men något ansvar känner han väl när han själv erbjudit sig att sköta om dottern? Var jag elak mot dig? Han böjde sig ner och tog fram en halvfull flaska av något slag som stått på golvet till hälften inskjuten under det lilla trädgårdsbordet. Nyfiket stiger hon in. Men det är det här svåra med fröken Berg. Men själv vet jag inte.
Nv biuflær conongær lifl oc leflong vtt. fla scal næmna hamn oc styriman. {om} (Om) alla conunx utgærflir. fla {sca} [scal] bufl fiughærtan nattom fyr coma. §.1. fiæt iær lagha leflongær. tu skip af hundære hwario. will conongær sialwær. utt rikis fara ællær hær sin utt sænda. rafle sialwær. huro længe han will vte wara. oc æffti fly warflær han leflong vtt biufla. ær han will sialfwær vte wara. fiætta bufl ær i fyrsto skipwist. J andre skipwist fla agho vara fæm pund oc fæm spæn i hamno. Twa skipwistær scolo mæfl pænningom ut gioras.XL. markær i hwart skip. flætta hetir leflongs lame. §.2. Fore allom conongs uttgærflom {fiughær} (scal fiughærtan) nata daghær vara lystær fore. oc conongs wisthus scal öpit standa flrea dagha fore intækiom. Combær æi mata innan flæssæ flrea dagha Standær attær pund mato. fla gioris utt pund. oc a.III. öra swa oc fore annat. oc flriflia. æn attær standær. Sitia qwarrir om halfwa hamno. hætin wifl tolf örom. Sitia quarrir om alla hamno. dömis fla utt {hanna} (hamna). oc a flrea markær. Sitær quar fiorflongær aff skiplæghe. hæte wifl X. marcom. Sitær quart halft skiplæghe.XX. Sitær quart alt skiplæghe. hæte wifl.XL. marcom. §.3. Fore allom skipwistom scal hwar styre maflæer uara fore sino skiplæghe. ællær hans fullt ombufl. Nv combær æi styriman. oc æi hans ombufl. hætte wifl tolff örom. taki flöm op tækio maflær conongs. §.4. Nu conoo conongs uttgærflir æi i rætom stæmnodagh coma. fla ær forfall fore. ett ær flæt. at fle æi bufl fingo. annat ær flæt. at fle sent bufl fingo. flriflia ær flæt. at fle illt wæflær fingo. swa at hon spiltis. æn fle hana vt fördin. flæt scal styriman mæfl fiorflongs mannom. {fyll} [fylla] mæfl efle sinom. §.5. Ættar gælld scal vtt gioras.XIIII. nattom æffter michials mæsso. æi agho bönder vtanlanz spanna mala ællær skipwist föra. §.6. Nu scal conongær hawa fioghor nöt. aff {hundærio} [hundare] hwario. markar nöt. ællær marc pænninga. hvar fiorflongær sitt nöt. Sæx böndær om ett far. hwar bonde om ett höns. hwar bonde fiughor fang hö. ællær fiura pænninga. Nu can æi nöt coma i conongs wisthus. hætin wifl flrim örom. fle attær sitia. Combær æi far ællær höns. ællær hö. fla scal tækio maflær conongs. nöfla oc næmia til. far man fullt i canongs wisthus. lati attær nam. oc sacöre ængen mæfl. E hwarsom attær staflonne waldær. gællde han sac ören.
Garde-la bien! Bulletin: Paralysie générale. Raconte-moi quelquechose de Häusel jardin, concombres etc. Il y a un pot à fleurs sans fleurs dans la fenêtre de la salle à manger cõte l ' est, où j ' ai cultivé de l ' or. et avec: tout. Böses Brief von heute nicht abbestellt. Grétor est revenu et Langen s ' en va pour trois mois! Puisque hier diner Österlind. Sans cabaret rien! D ' abord Café Napolitain avec Charpentier, Catulle Mendès, Pabin de la red. Des De ' bats qui commande un interview; Desmoulin, l ' ami intime de Zola qui se chargea de l ' article du Journal, m ' invita, et organise un banquet Strindberg, que je décommanderai. Österlind, pauvre mais aimable et fera tout! Maintenant je compte sur le Journal, et une poste fixe comme rédacteur. Donc garde ton argent! Das ist gut. Voilà le Cabaret!
Den 24 Octobris slötz att [o: i] kyrkian att Rector motte andre gången per literas förmana h:r Professorem Sundel att heemkomma, på dett icke någon skuld må af Hedemohra stadz fullmechtig imputeras G>nsistorio. Den 29 Octobris höltz ordinarium G>nsistorium majus, praesentibus DD. Erico Odhelio p.t. Rect, DD Laurentio Stigzelio, D D Joanne Tersero, DD Sidenio, M. Israele Bringio, M. Olao Stenio, M. Laur. Fornelio, M. Olao Unonio, M. Isaco Istmoenio, Dn. Johanne Bureo, M. Petro Liung, D a Emundo Figrelio, D a Jona Sundel DD:r Carolus Lithman lät urseckta sin absentiam för ohelsa skull 1. Proponerades Biörns i örby begiäran att niuta bette hemman för samma ut* lagor som Lijan räntar. Resolutio. Dett ähr wäl kunnigt att detta örby kan tohla dhe utlagor som dett ähr oppfört före, nähr dett wäl ansatt blifwer, dy kan denne förmedling der på icke gifwas efter denne tijdh, utan i anseende till dett, att denne bonde hafwer på husens bygnatt och repara/mn någon bekostnatt giort, effterletz nu af Consistorio, att honom till refusion motte till dhe förra tree åhren twenne af dhe förflutne åhr beståås att utgiöra allenast så myckett för örby som Lijans ränta ähr, så att han thenna förmedlingen i fem åhr, räcknandes them ifrå hans första anträde till hemmanett, åtniuta skall och icke hinget. 2. Refererade Rector huru som Notari#; sig beswärar, att han inga penningar hafwer bekommen: till papper för twenne förflutne åhr. 2. Huru som åtskillige böcker ähre nödige till archivum Consistorii, nembl een att inskrifwa aeterne uti,
Gnid fotlederna du, så tar jag handlederna, befallde jag. Och den enda gången blev en tvingande orsak för dej att bli Britas husläkare? Du må tro att det var med uppenbar förtjusning hon talade om det för mej. Inte för jag förstår hur en sån kunde ha nån verkan och duga för utpressning. Jag tror inte att Bertil Alexanderson är mördaren. Tog du hem såna där paket många gånger? Jag ställde bilen en liten bit från huvudbyggnaden, i närheten av några rödfärgade magasinsbyggnader. Kanske Bertil satsat pengar i handelsträdgården? ropade hon. Anita nickade och strök undan det kraftiga, gråa håret från den breda pannan. Nu var det ombyggt och uppsnyggat till kvarterskrog och lunchställe. Ska jag inte göra oss en kopp kaffe? Man krossar en diamant till pulver och blandar med olja. Inte Brita Lundgrens död, antog jag. Säkert kommer dom att berätta lite närmare om sitt ärende och sina kontakter här i Sverige, om dom tror att dom kommer fortare härifrån på det sättet. Jag tog upp diamanten ur bröstfickan och räckte honom. Annars får det förstås vara. Det blir det för oss allihop häromkring. Förmodligen har folk varit benägna att skönmåla henne efter hennes död, kanske dom är lättade över den till och med, sade Bertil obesvärat. Och kanske vi nämnt det till nån bekant vid tillfälle. sade Evert. Jag nöjde mig när allt kom omkring med en ledsen skinksmörgås och en kopp kaffe, och jag fick faktiskt ett leende på köpet när jag betalade. frågade jag. Hänger i sen han var grabb, tror jag. Du har rätt i att det skulle vara obehagligt att gå här och misstänka i tysthet. Jag bestämde mig för att se efter om Bertil Alexanderson fanns på sitt kontor och hade tänkt ut någon vettig diamantkontakt åt mig i Amsterdam. Har ni talat med polisen? Vill du ha något att dricka? Jag kan följa med dej till dörren, erbjöd jag. Trots att vi inte hade avtalat möte, blev jag genast insläppt i hans arbetsrum. Två är hos min mamma för tillfället och kommer hem på lördag, till dess skolan börjar. Jag tar med mej det här och tittar lite närmare på det. Jag låtsades inte höra honom. Han sa att han var villig att ersätta dej rikligt om du ställer upp och hjälper honom undersöka saken därute på Lindhov. Kanske inte heller nån moms vid försäljningen. Det var inte så roligt för henne.
” Litet till smörgåsbord, som jag tar mig friheten bjuda fröken på ”, svarade Wolmar och knäppte ihop händerna på stolsryggen framför honom. Nej, jag är radikal. ” Farväl ”, hviskade han. ” Nej, nej, du ser dem här ”, tröstade modern, pekande på pannan. ” Har jag icke pröfvat mig nog? ” Nå ja, det blir nog bättre, när du kommer hem till mig och får inandas barrskogsångor och sjöluft, och jag får skaffa dig ett par förnuftiga kängor, så att du kan gå öfver en åker eller en mosse utan att få hosta och – ” Hur många timmar har du upptagna i dag? ” Måste jag kanske be dig att få höra det? ” När löjtnant Riddersköld vid frukosten fick höra den förändrade reseplanen, steg han upp och bugade sig högtidligt. Icke alla begåfvas med utländingsdefinitionen, fröken Sigrid. ” Det skulle göra dig godt att få litet frisk luft, innan du går och lägger dig. ” Han flyttade blicken ömsevis mellan reliefen och bysten. M. W. Wallberg &amp; C:o Boktryckeri). ” Har jag gjort dig ondt? När striden stundar, rider hon öfver valplatsen och tillvinkar sin hjelte mod och hopp, men när segern är vunnen, sitter hon som husfröja vid hans härd, vakande öfver hemmets frid, det må du veta, som vill måla Sigrun. ” Det gör mig nog godt att komma ut. ” Min far fruktade, att hon skulle ansträngas och derigenom han beröfvas henne i förtid, det var ju blott för honom, hon skulle finnas till. Närmaste målet var osterian ett stycke bortom Morteo, Melafumo, der krafterna skulle stärkas till fotvandringen. Litet olika åsigter ibland hindrar ju inte alls en full samstämning, tvärtom, ville jag nästan säga, man tycker sig derigenom ega någonting att dela med åt hvarandra. ” En mörk rodnad färgade hans panna och kinder, och han vände bort blicken från henne. Är den för realistisk för er, denna tafla? ” Ni vet ju intet om honom. ” Ni arbetar bestämdt alldeles för mycket. ” ” Laga, att ditt porträtt får stå i fördelaktig dager ”, sade han utanför dörren. Hon kom fram till dem, strålande af vänliga leenden.
Vi måste ta oss till med något annat. — Ja, de ' finns väl ingen annan utväg. — Men hur går de ' då med dig? Du tänker ju gifta dig? — Jag får väl vänta, tills de ' blir bättre tider. Anna ska ' också söka sig arbete, så hon följer väl med mig, dit jag reser. — Ska ' hon också in till sta ' n? — Ja — hon å nästan alla de andra hemma på läget. — Hå hå, ja, ja. De ' e ' svåra tider vi lefver i, men — de ' blir väl bättre med Guds hjälp. — Vi ska ' hoppas de ', far. De hade kommit in på fjorden och närmade sig nu bryggan. Ärorna lades in, och Sigurd tog båtshaken och gick fram i siäfven, där han ställde sig med ryggen mot försfaget. Båten tornade lätt mot bryggan, Sigurd tog trossen, hoppade i land och gjorde fast. Så ombord igen. Seglen firades ned och beslogos. Näten buros i land och spändes ut till torkning. Gubben kastade en sista blick på båten och gick sedan långsamt upp mot sfugan, som låg på en klippa ett stycke därifrån. Sonen stod ett ögonblick stilla och såg sig omkring efter Anna. Hon var inte där. Så skyndade han på och hann upp fadern. På trappstenen stod mor och väntade. — Nå far? frågade hon. Cornelius svarade inte, men hans tystnad var vältalig nog, och hon förstod honom. De gingo alla in i stugan. Anna satt och väntade på Sigurd. När hon såg honom, förstod hon genast, att nu var det bestämdt, att de skulle resa in till staden. Efter att ha hälsat på hvarandra slogo de sig ned i en vrå af stugan. De gamla bänkade sig vid bordet. — De talade inte många ord, förstodo hvarandra så väl ändå. De unga rådgjorde om huru de skulle göra när de kommo till staden. Det låg ingen glädje i deras röster, snarare sorg öfver att behöfva lämna hafvet och klipporna. De voro födda härute. Hafvet hade sjungit vaggsånger för dem, när de voro små. De hade lekt vid stranden, tumlat om bland klipporna. Sett hafvet i vrede och lek, i sol och månglans. Hade vuxit starka och fria bland bränningarne.
och då cllirför icke blott kännedom OIT Get egna sanihrillets byggnad och f u n k tiorier utan även nicdborgarsinne oclkiinsla av ansvar gentemot sammhäl let måste besittas uv varje nian ocl var.je kvinna. T ' illtriide t till fortsättningsskolan ä1 avgiftsfritt för Ilirjuiigarna. Kommu iien f å r relativt små utgifter för denn: skolform, vilken till allra största deler beltostas av staten. Varje skoldistrik i Sverige måste ha inrättat dylik skol: före 1924 års utgång; kan börja inrät t a sådan f r å n den 1 juli d. å. Fortsättningsskolan, som t a r Iianc om ungdomen uti dess på en gång far ligaste och bildbaraste ålder och s o n möjliggör liven f ö r de gossar och flic kor, soni sakna hem eller äga ett d å ligt sådant, a t t komma under fostran de och förädlande inflytande, iir där f ö r uppenbarligen den viktigaste for men i det system av skolor som skola inrättas. Pil; esutE&gt;ildnil.ige~i. IIögre folksltolaii löper så a t t säga parallellt med fortsiittniiigsskolan. Den har till iippgFit att bcreda barn, vilka iiro i tillflille att efter avslutad folkskoleiiurs under ännu något eller några ar iigiia sig åt fortsatt dagligt skolarbete, ett vidgat mått av niedborgerljg i&gt;raktjsk bildning med inriktning. iii vitt niüjligt, på olika grenar a v arbetslivet. Det l i r emellertid meningen att lingeslalta den i enlighet med nya tilens lii-ai-. Den lian liksom fortslittiiiiigscliolan vara av en yrliesbestiimd ~ c l i en allmän typ. För de minderåriga, vilka genomå t l den obligatoriska fortsättningsAolari eller ä g a motsvarande utbildning skola inriittas larlingsskolor.
Och leende hon nalkas dig ibland Du kanske ej har tid att le tillbaka. Och hon som kunnat allt för dig försaka Nu gammal, stapplande och böjd af år. Är det den lön, hon för sin kärlek får? 8. 1 Hur mången som sitter ensam nu 2 Så gärna stördes af en mor som du 3 Den arme, nyss han kunde henne glömma 4 Men nu, men nu han minnes nog den ömma 5 Nu vill han tillbaks, sen hon ej ler 6 Allt, allt han vill sen hon ej finnes mer. 9. Men du som ännu har din moder kvar Oh försök förljufva hennes ålders dar! Gif henne stöd, då hon vill stappla, vackla Värm hennes vinter med din kärleks fackla Sök sprida solljus på den gamlas stig Och himlens änglar skola le mot dig! Efter Bengt Pers anteckningar. No 59. Inte är jag så illa besviken. 1. Inte är jag så illa besviken Gudi vare lof att jag ensam nu är! Inte är jag så illa besviken Ej heller har jag sofvit nån flicka för när Men det är besvär att hålla den kär Som intet vill veta hvad kärleken är. 2. Förr hade jag trott att himmelen skulle bäfva Stjärnorna på himmelen skulle fallit ner Förrän jag hade trott att vännen hade svikit mig Men nu har det gått som världen förr spått Den vännen jag hafver älskadt Den kunde jag ej få. 3. Gärna ville jag se kronan på huset Gärna ville jag varit hennes smådräng Gärna ville jag själf tända upp ljuset Gärna ville jag själf bädda upp säng Ty fåglar och djur, hvar uti sin bur De spela och sjunga tills dagen sken ljus. 4. Flickorna äro liksom ruttna kålstockar I deras kärlek och tro. Först älskar de en, Sen älskar de en annan Och sen så taga de den tredje i sin famn. No 50. Husaren och hans fästmö. 1. Husaren han kom ifrån kriget och hem
Tarfwar kyrkia större kostnad och byggning än församblingen förmår uppehålla och åstadkomma angifwe kyrkioherde och sochnemän för sin biskop och capitel hwad det orsakat och niute dess förskrifft till landzhöfdingen, hwilken effter beskaffenheten kyrka bistånd giöra bör. Kyrkioherdar och kyrkiowärderne på landet och i städerne skohle kyrkians skrud och egendom påsketiden hwart åhr anteckna så och alle dess huus, bygnad och brister noga besee och höstetiden in för häradz eller stadzrätten tillkänna gifwa hwad bygt och bättrat är, och underskrefwen räkning der om ingifwa. Försummar kyrkioherden eller den hans ställe förträder, om han gammal och swag är, och kyrkiowärderne detta, böte hwart första åhr 6 daler andra dubbelt och gälde den skada der af orsakas. Skall och der till på landet häradzhöfdingen med fogden och nämden, borgmästare och stadzrätten i städerne tillijka med kyrkioherden och kyrkiowärderne hwart tridie åhr kyrkiorne med dess kyrkiooch prästebols bygnat noga besee och då jämwäl i prästens närwaro på landet af kyrkiones inventarier och räkenskap sig underrätta hwad meen och brister der wijd finnas kan och det alt wed nästa ting och rättegångztijd lagligen afdöma, eller der skadan och bråttet större är, landzhöfdingen till känna gifwa; så skall och då med syn och dom förfaras som Kyrkioordningen biuder, om någon bygnat finnes kyrkan för när och till fara stå; och ware konungens fogde med kyrkioherdar, kyrkiowärdar och betiente CD: med kyrkiowerdar och betiente. — EFG: kyrkioherdar och betiente. plichtige uti alt hwad kyrkan angår för underrätten att tala och utföra, men uti öfwerrätterne konungens ombudzman och fiscalerne.
De visste inte först vad de skulle säga, så de ropade många gånger: Var har du varit? Ellen var besviken, nej, mer än besviken, hon var förfärad. Du ha själv. Han såg en räv. Det blåste, och havsbruset fyllde deras rum. Nå för Botildas skull va de, att hon sku få lite ti tänk på, å de fick hon ju, så de e jämnt skägg. Fröken Ahlmans peksticka visade på en helt ovidkommande figuranhopning i kanten av ornamentet. En gång rodde vi här förbi. Du är den sortens människa. Jull-jetta! hetta mot hetta. Som Sista Styvern? frågade hon. Polis Brasse kom också till synes, svettig och andlös så han knappt kunde tala. Och sedan måste vi förstås ha med Gustaf III:s besök, så då kan vi använda den där andra fondmålningen i alla fall, och sedan, sade hon motvilligt något om 1808-09 års krig. Mamma visste inte så noga. Regnet tog av. Manda blundade och drog sig in i köket igen. Greta Kagg kom ut i trädgården och sade att hon tänkte sluta med hönsen, det blev billigare att köpa ägg från Rummelgård och mycket mindre smuts och besvär och inte så mycket råttor Rosa och Ringa kunde räknas som en person, men dem var hon ännu inte riktigt säker på. En som heter Fia ha lärt mej. Ellen själv hade, tack vare det livliga umgänget med Anette, i ganska hög grad lyckats undvika honom. Uppe i sitt vindsrum släppte Rudolf pennan. Han klarnade. Trassligt, tänkte hon, och ordet kom världen att mildras en smula. Kyrkor vi bygga dig hundra och tu Han gick ända bort till sydöstra hörnet av kyrkogården. Han lade sin pärm framför sig. Allting i mig kallar på dig och väntar på dig och längtar efter dig. Men då måste vi, flämtade mamma, köpa en bok, man kan inte gå in bara för att det regnar, och jag vet inte, jag har så lite pengar kvar ... Jag tog den högra gatan för den var brantare, sade tant Robina, och jag tänkte att den skulle leda fortare till hamnen. Till skafferiet. Aldrig ensamma mer. Lärkorna sjöng. Men sedan lutade hon sig fram och viskade: Jag försöker se hela dig, inte bara det som syns av dig.
För dem af tidningens läsare, som ej varit i tillfälle att se en parisisk åkardroska, vill jag beskrifva min från detta tillfälle, såsom varande ganska typisk. Kusken mycket fet, hästen däremot så mycket magrare. Den senares hårbeklädnad och den förres livré af mollskinn voro hållna i samma gulbrungråa färgton. På fötterna hade kusken träskor. Till följe den starka värmen hade han tagit af sin hvita celluloidhatt och i stället kring hufvudet bundit en näsduk. Hästen däremot hade till följe hettan anlagt hatt! En sådan där af halm, genom hvilken öronen sticka ut, ett plagg som verkar mera löjlig ' t än egentligen smakfullt, äfven om, såsom förhållandet här var, hatten pryddes af en mängd blommor! Nå, allt detta betydde mindre, jag kunde ju stiga ur, hvar jag ville. När jag nämnde, hvart vi skulle fara, hade jag trott, att adressen skulle något imponera på min körsven, men tro aldrig detta! Med ett » bon monsieur », lika oberörd som om det gällt att köra till något af » Mont de Piétés » kontor, gaf han sin häst ett nyp, och så rullade vi i väg. Ankomna till hörnet af rue Faubourg S:t Honoré och rue de PElysée, där den franske statschefens palats ligger, funno vi framför oss en oöfverskådlig fil af vagnar, hvilka väntade på att få köra in på borgg ' ården. Hela gatan var upptagen af åkdon, och på trottoarerna stod folket packadt. Att komma ut och in genom den för till fots anlända gäster åt avenue Marigny anordnade entréen var ej tänkbart. Återstod således ej annat än resignera. Blygas öfver mitt ekipage gjorde jag ej längre, ty bland alla dessa åkdon såg jag många lika ruskiga som mitt, och i dessa sutto så väl högre officerare som eleganta damer. Nära en halftimme fingo vi vänta, innan vår tur kom att köra fram, men tiden föreföll ej lång '. Konversationen mellan kuskarne och åskådarne på trottoaren var nog så muntrande.
DEN SKÖNA MUSIKEN. Det långa tåget från norden rullade oupphörligt vidare ifrån station till station. De, som sutto i samma kupé som Lotta Hedman, stego av så småningom: först bonden och bondhustrun, så den vänliga frun, som hade lockat henne att tala om vad hon var för en. Då den vänliga frun hade försvunnit, kom en man, som mest av allt liknade något slags lekmannapredikant, och satte sig på den goda hörnplatsen. Han hade varit med på tåget förut, men hade haft en obekväm plats mittpå en bänk. Mannen gav sig genast i språk med Lotta Hedman. Han frågade henne om hon hade haft uppenbarelser redan före världskriget, eller om det var först efter dettas början, som hon hade blivit seende. Han talade med en mild, låg och mycket sympatisk röst och med det varmaste intresse utan att precis förråda varken tvivel eller tro. För andra människor föreföll hans sätt att uttrycka sig retsamt ödmjukt, men Lotta Hedman fann det behagligt att bli tilltalad på ett nära nog vördnadsfullt sätt, när hon för första gången ute bland främmande människor hade avslöjat sin värdighet. »Det skulle göra mig mycke glad, om ni ville berätta mig något om era syner,» sade mannen. »Jag vet inte om jag kan begära det, eftersom jag är främmande för er, men var viss, att jag skulle betrakta det som en stor heder!» Detta kunde den unga kvinnan inte motstå, utan hon började berätta om den första gången, som hon hade fått vara med om något besynnerligt. Nu talade hon dock med ett helt annat lugn än förut. Visserligen höjde hon rösten, och visserligen kom hon även nu att få flera åhörare än den, som hon talade med, men mannen framför henne utövade ett lugnande inflytande på henne och dämpade ovillkorligen hennes iver. »Jag var inte mer än fjorton år gammal på den tiden,» sade hon, »och jag var nyss tillfrisknad från ett svårt sjukdomsfall, som min förföljare döden hade skickat över mig, så att jag var ganska svag och hela min kropp kändes, som om den skulle hålla på att vissna och sjunka samman. Men jag levde inte ensam, som jag gör nu, utan jag bodde hemma hos föräldrarna. Och de var bara ett fattigt bondfolk, men de hade försyn för min svaghet, så att de lät mig stanna hemma och släppte inte ut mig
och den så här efter som tillförenne wäl föreståå, hwilket intet kan skiee så länge sådant wäsende och oläte hafwes för händer. Komma dhe widare igen, wijsas dhe till ett annat behörligit forum, efter som denne saak iudicialiter intet kan här uptagas. 4. En man som kallar sig D. Cramerus, och föregifwer hafwa tient hoos fursten i Nyenborgh, men förwist för religionen skull begierer någon hielp. Resol. Hielpes af cassa studiosorum medh 16 rdr, doch medh den condition att cassa Consistorii (så frampt dher uthi så mycket inkommer) betalar tillbaka igen, eller så mycket den kan komma till wäga, så ongefåhr 10 rdr. Laur. Swanhals och hans disciplers tienare Johan Jacobson inkom wo. Anders Jacobson talte på tienarens wegnar, beswärandes sig öfwer Swanhalsen att han hafwer tillagdt drengen tiufwerij, som skulle han hafwa stulit 4 rdr, och 1 swensk dr bort. N u säger Anders Jacobson att poyken är upfödd i hans hustrus huus, och tient sedan hoos Samuel Steen, hwarest han trogen är befunnen, ty klagar han nu öfwer det rycktet poyken är igenom Swanhals kommen uthi. L. Swanhals nekar sigh hafwa beskylt honom, men begiert att saken skulle blifwa så wijda examinerat, att hans praesumptioner kunde hörasi, och gåssen bringas till egen bekenneise. Praesumptionerne äro desse. 1. Att gåssen sågh när penningarne lades i pungen. 2. Om andra dagen war Swanhals occuperat att föra up saker ankompne från Lijflandh, derföre blef poyken skickat måltijdztijdh up i cammaren att taga knifwarne nider [Här efter följa två tomma sidor i protokollsboken, avsedda för de sista protokollen under Gustaf Adolf De la Gardies rektorat och de första under Martinus Brunnerus.] Den 8 Sept.
Så är det inte. " Ja, om man inte räknar något halvdussin gamla stötar och några nostalgiska typer, pensionärer och tosiga änkor. Deras hus låg i sluttningen strax nedanför vägen. Men jag kom för sent. Varje morgon tar jag spegeln i båda händerna och kontrollerar hans arbete. Nervositeten gjorde oss enstaviga. " Nej, effendi, jag bära, bara ett pund. " Jag ville inte att Sujeeta skulle se att hennes skämt hade sårat mig. övergav oss, men de hade ju egentligen aldrig brytt sig om vilka vi var eller hur det gick med oss. Det är en instinkt hos kvinnor att skydda sina egna. Man skulle kunna tro att det hade inträffat en katastrof på slättlandet och att bärstolarna var bårar som förde de sårade i säkerhet. " Jag är en dödgrävare. " Teddy såg ond ut. Efter kriget blev jag förlagd i Bareilly. Om jag ändå vore hindu eller muslim eller sikh. Tillsammans med honom verkade Debrakot plötsligt uthärdligt, som en delad landsflykt. " Det betyder ingenting för Tjockis ' pappa om ett hotell brinner. Mina föräldrar sa till mig att läkare dödar inte människor. Jag odlar ta mig tusan inte frukt för att de skall festa på den. " Jag gick bort från sängen, ut ur rummet och beslöt att lämna honom ifred. frågade Munoj. Pappa hade blivit dödad i en bilolycka nära Nainital men det var för fem år sedan. Du hör väl inte till den sorten. " Den är övergiven. Det är en sån där jävel som ska lägga sig i allting. Där syntes chaukidarens ben någon meter ifrån mig, hans förvridna kropp uppslukades av skuggorna. En sådan sak som ett bröllop är mycket viktig för dom därför att det befäster deras gemenskap. Saker som vi hade för oss tillsammans skulle ha tråkat ut mig i Delhi, långa promenader i bergen, ludoeller couronnepartier efter middagen och oändliga samtal vid en kopp te. Han hade hustru och en dotter. Vi hade fortfarande solen i ögonen, nu litet till höger om oss. Var är mitt rum? " Latif och jag byggde stall bakom bungalowen och jag flyttade dit ett par av mina hästar. Hon pysslade om sin trädgård så att den blev lika yppig som vanligt igen, och efteråt fick malin magsår och måste sluta. Du kan vara glad att hotellet brann ner. Carter vinkade.
Det verkade uppenbart att professor Purloe under vapenhot själv tvingats öppna kombinationslåset och sedan skjutits. " Då går jag tillbaka ner till ytterdörren. " Vad vill ni? " Faktiskt nästan inte alls. Han var tvungen att erkänna att det fanns mycket mer värme och trivsamhet i Pennys L-formade lägenhet än det fanns i hans ungkarlsboning. När han kände sig bättre klev han ut ur bilen. Filten gled ner från honom. Men Farquar då; han skulle aldrig riskera att flickan hamnade i skottlinjen. Allt som Matthews berättat var sant. Han gnuggade dem med sina knogar som ett gråtande barn. Åtskilliga gånger försökte jag få kontakt med honom sedan han börjat bli uttråkad där borta hos dem. " Två. Kommendörkapten Scaith avslutade diskussionen om Paul Ives. " Det är kanske lite mastigt ", sa han. Hon la märke till att ansträngningen, som det innebar för honom att tala, snabbt tröttade ut honom. Chorleys tonläge hade höjts Farquar lyfte luren och svarade. Han inhandlade skjortor, slipsar, underkläder, en kamera, en kompass och kikare, och ett par kraftiga kängor. " En baron? " Endast en hand var synlig. sa hertigen med ett leende samtidigt som han gned sina fingrar. " Beundrar honom? Vi avslöjade en del av dem men det fanns hundratals. I hennes trånga hall kramade de trevande om varandra. Polly, stick nu! " Mannen log. Kimberly ... ja ... tillfångatagandet av Kimberly skulle kunna förvandla honom till pär. Det har du tillräckliga kontakter för att kunna gå iland med. Den hade inte förändrats mycket sedan han var pojk i Harrow-on-the-Hill. Om hon inte kommit på söndagen hällde han upp mjölken i ett tråg åt vildkatterna. " Är det ett löfte eller ett hot? " Och det var den budbäraren som knuffade ut henne genom det där högt belägna fönstret i Lausanne! " Han hade en förmåga att alltid plocka fram vad som roade och kändes bra ur sin kappsäck. " Och det är allt? " Tydligen är den ny och dessutom låg det två biljetter till cupfinalen i fickan på den. " Farquar snurrade runt. Rapportera personligen till mig. " Vad vill du mig? " Utgångshålet bestod av en otäck gröt av sönderslitet kött.
Om vi vända oss till 1790-talets historieskrifvare och memoir-författare om revolutionen, äfven sådana som med största flit samlade och utgåfvo för sanna de orimligaste rykten, så blifver letandet efter fabeln om le veire de sang lika fruktlöst. Peltier, som 1792 i London utgaf Dernier Tableau de Paris, har af sina » ögonvitnen » om Sombreuil, fadern och dottern, hört berättas detsamma, som på den tiden alla vitnen till händelsen visste berätta. Han som säger, att medan Sombrcuils dotter vann » dygdens palmer », sonen » höljde sig med ärans lagrar på Champagnes slätter och af preussiske konungens egen hand mottog den militära förtjenstorden på slagfältet, der han eröfrat den » — han som lofsjunger det rojalistiska landsförräderiet, bör väl ej misstänkas för att hafva af skonsamhet dolt n&amp;gonting? Af samma skrot och korn som Peltier är Montjoye: Histoire de la conjuration de Louis-Philippe-Joseph d ' Orléans. (I — III. ) Han har sig bekant, att de som räddades undan septembermassakrerna, köpte sitt lif af Manuel, hvilken på det sättet gjorde sig en » oberäknelig förmögenhet »; så var förhållandet med Caron de Beaumarchais, med markisinnan de Tourzel och hennes dotter Pauline. Det är väl knapt nödigt att anmärka, att ingen af Beaumarchais biografer upptäckt någonting dylikt, och att m: me de Tourzel icke vet utaf att hon eller hennes dotter betalat något, för att slippa ut ur ffcngelset. Montjoye känner till Maillards tribunal i Abbaye, han hänvisar till Saint-Méards fkngelseminnen, som han med rätta kallar en dyrbar urkund för dessa förskräckliga dagars historia.
f. v. b. fritt möbleradt rum och fri mat, BILDAD FLICKA, fullt kunnig i sömkr., per verksamhetsår (2 terminer). nad (event, väfning) och som är vilallt åtföljda af styrkta aflig att undervisa mina stora flickor Ansökningar, skrifter af tjänstgöringsbetyg sändas 1 dessa stycken samt ' se .efter de före den 20. inst. juli till Lokalyngre a kläder och hjälpa med lättare styrelsen, adress Malåträsk. nusl. sysslor får plats i hem på landet. Lön 40 kr. pr mån. och allt fritt. Svar till » M. », Iduns exp. f. v. b. ALLVARLIG FLICKA, komp. Lön 300 kr. 3 veckors ferier. Svaf till » Duglig », Klippan p. r. som genomgått U TB ILD. BARNSKÖTERSKA önskas BARNSKÖTERSKOR, i Sällskapet Barnafrån 1 aug. i läkarfam. att sköta 3 utbildningskurs vårds anstalt finnas anmälda å Sthlms barn, ålder 3 mån. — 4 år. Ref., ålder stads Arbetsförmedling, Regeringsg. och lönepret. sändas till Doktorinnan 107. Riks och allm. telef. G. Landelius, Hudiksvall. GUVERNANTPLATS önskas af ung HUSHÅLLSFRÖKEN flicka, som genomgått ett år vid väl kunnig i matlagning och bakning högre lärarinneseminarium och 8: och för öfrigt allt hvad som hör till klassigt läroverk. Kan äfven underett hems skötsel erhåller plats i visa i musik på lägre stadium. Ref. bättre hem där jungfru finnes. Belämnas. Svar till » Lärarinna », Eskiltyg samt foto sändes under adr. stuna, Box 19. » A. L. », Tumba p .r. FLICKA, som genomgått 8-kl. flickläroverk och som i sommar erhåller LÄRARINNA " med högre kompetens att undervisa organistexam., önskar till hösten anst. en flicka i tyska, engelska, franska i kristligt sinnadt hem för att underoch matematik eller i 2 språkämnen visa barn. Svar till » Barnkär 18 år », med matematik efter sjunde klassens Iduns exp.
Den idag förhärskande strategin för att undersöka dessa andra faktorers inverkan är att begränsa studiepopulationen till enbart HPV-positiva kvinnor. Sammantaget finns för närvarande inte tillräckliga bevis för att C trachomatis är en kausal faktor vid cervixcancer, och således inte heller motiv till att förändra de svenska screeningprogrammen för cervixcancer. 18th International Papillomavirus conference, Barcelona, July 23-28, 2000]. [Smith J S et al. J Pathol 1999; Sannolikt finns även andra faktorer som i sin tur ökar risken för HPV-infektion eller progress från HPV-infektion till cancer. [Dillner J. The serological response to papillomaviruses. Vi håller med om att C trachomatisinfektion kan vara en starkt bidragande kofaktor till HPV vid uppkomst av cervixcancer, men för att klargöra detta måste noggrannare hänsyn tas till HPV-infektion genom att begränsa studierna till HPV-DNA-positiva fall och kontroller Vår invändning är att man i studien inte adekvat kunnat kontrollera för den starka effekten av HPV-infektion på riskestimaten. I ett nyligen publicerat nummer av JAMA hävdar Antilla och medförfattare att förekomst av antikroppar mot Chlamydia trachomatis är associerad med en 2,5 gånger ökad risk för invasiv skivepitelcancer i cervix uteri (SCC), om man i analysen kontrollerar för antikroppar mot humant papillomvirus (HPV) typ 16, 18 och 33. Elisabete Weiderpass Trots fördelar - som att det är en inbyggd (nested) fall-kontrollstudie som använt mikroimmunfluorescens (MIF) för att fastställa tidigare C trachomatisinfektion - lider studien av en svaghet. Onkogena HPV-infektioner är centrala och troligen nödvändiga förutsättningar för utveckling av cervixcancer [Walboomers JMM et al. Att som Antilla istället kontrollera för HPV-serologi i analysen medför kvarvarande störfaktor av HPV eftersom HPV-serologi är mindre känslig än HPV-PCR Human papillomavirus is a necessary cause of invasive cervical cancer worldwide.
ventilen. Han såg ned i trädgården. Skuggan av fruktträdens grenar låg i ett svart nät över det frostsvedda gräset. Syrenhäcken kastade skuggor som en rad av jättestora benrangel. Och bortom häcken kantades den blågrönskimrande ängen av skogens skugga, mörk och djup och tyst. Abraham rev upp det klistrade papperet, öppnade hela fönstret och sträckte sig ut. Han såg en stor, mörk, kullrig skugga röra sig av och an i syrenhäcken. Och han fick lust att stiga ned till den vandrande skuggan. Han smög sig förbi sängen och såg Blenda, skimrande vit. Han drog över henne täcket, tog hennes huvud mellan händerna och kysste pannan. Nu kommer du aldrig igen, sade hon. Jag vet icke. Han steg nedför stentrappan, dröjde en stund obeslutsam på gårdsplanen. Han hörde steg närma sig och dröjde. Men när stegen åter ljödo avlägsna, sprang han upp i gräsmattan och följde häcken fram till syrenerna. Här trädde han åter ned på sanden för att låta sina steg höras. Och när den stora, mörka gestalten stannade, hälsade han tyst genom att lyfta på mössan. Han hade ingenting att säga. Varulven steg fram och räckte honom handen. Såg ni mig? frågade han. Men rösten var tjock, han måste klara strupen med en hostning och upprepade: Såg ni mig? Ja, sade Abraham. Varulven kastade en hastig blick upp mot sovkammarens fönster. Ja, jag såg också er. Och i samma andetag fortsatte han: Jag har vistats ett par dagar i jaktstugan. Inkognito. Jag ville i fred och ro taga avsked av några platser, som blivit mig kära. Nu är det gjort. Jag har kommit för att göra upp med min hustru om skilsmässa. Ja, det har länge varit en överenskommen sak oss emellan, att vi skulle skiljas. Men jag ville vänta, tills gossarna vuxit sig stora nog. Nå, nu har jag kommit på andra tankar. Han tystnade, och de började vandra av och an i trädgården. Abraham kände, att han ingenting behövde säga, att den andre ville tala ensam. Och efter en stund fortsatte Per Hyltenius. Det är ett ganska egendomligt liv jag har fört. Under många år. Jag har varit som en fånge här, okär för alla, mest för henne. Men likafullt
Men sång och skratt förstummas ibland helt plötsligt af fasa och skräck. Ett hem, där den susande skogen är taket, och der töcken och dimma bilda sparlakanen kring hennes bädd? Sådan är kvarnens saga. Inom din dörr träder han just, den man, du i vinternatten så hånligt afvisade. Osynlig för alla människor har jag suttit på de långa hvita skeppen, som föra drufvor och apelsiner från söderns länder. Och generationer skola dricka Tuchers skål i skummande » Tuchers Bier ». Allas ögon följa dess bana, allas ansikten vända sig långsamt efter den, till dess den smattrande springer sönder ute på fältet. Oöfverträffad skall han alltid förblifva i det rike, som han åt konsten stiftat i Tyskland. Åh, mina vänner! Lägg blott förtroendefullt din hand i min, och inom en sekund skall ringen hafva fört oss båda dit vi helst önska oss. Du delade hans heder, du, fru Agnes Dürerin; hvarför hafva senare släkten äflats att beröfva dig din del däraf? Men när det kvällas, när dess röda klot åter sjunker ned bakom det evigt böljande högtidliga hafvet – har någon någonsin sett solen sjunka i mera glödande glans? Esjans hvita snörygg rodnar i aftonsolen: ’ Farväl, mitt folk – farväl, mitt land; jag ville dig godt! ’ Det är hans egen son, den femte Henrik. Visst tänkte du på något mycket roligt? ’ I gengäld mot all denna bländhvita skinande ull – en hel fårahjords sköna beklädnad – endast några få alnar groft vadmal, en liten påse kaffe och en strut socker! Pilgrimerna ha på äkta vallfartsvis frukosterat under vägen; små torra runda bröd, medförda i fickan, är dagens kost. Bakom sig har han en flock välfödda män; män med lystna ögon och feta fingrar; se på dem, de danske köpmännen, de sakna hvarken gröt eller bröd; de ha mjöl och gryn i öfverflöd – än sedan? Oron, tvekan drifva honom ut, bort till vännen, den pålitlige, den tystlåtne. Albrecht Dürer småler allt jämt. Hur kär håller han den icke! Stridsorkanen skulle bli så mäktig, att ingen mera skulle förmå att stilla den.
Det var en lång, lång månad, som gick, innan Elsa kom. Hon kom först i juni, och under denna månad lämnade vi Paris och flyttade till landet. Detta var eljes min lyckligaste tid under hela året. Vi plägade nämligen flytta ut, just när salongen var slut, och allt börjat återgå i sina vanliga gängor inom vår värld. Skandinaverna reste hem, det blef varmt i Paris, och efter allt stoj och all oro vände vi åter till vårt hem vid stranden af den lilla ån, som flyter genom ett landskap, mjukt, lugnt, förnämt och ljufligt på samma gång. Raka popplar växa vid horisonten, som tätnar af den blåa slöjan, hvilken jag alltid älskat på de franska slätterna, fruktträden blommade, rosor och vallmo stodo i sitt flor. Barnen fingo släppas lösa i trädgården, leka fria ute på ängar och fält, Pierre började måla, sittande ute under sin stora hvita parasoll, och själf gick jag emellan dem och gladde mig åt hvarje timme, som jag fick lefva. Denna gång återfann jag intet af allt detta. Den lilla byggnaden hade ett kallt, besynnerligt utseende, som skrämde mig, och vinrankan, hvilken klängde omkring verandan, träden, som skuggade våra fönster, den lilla ån, som flöt mellan de låga stränderna, ja, till och med de gröna fälten, blommorna, de praktfulla rosorna – allt syntes mig hafva bytt färg, förändrats, blifvit trångt och smått. Det liksom samlade sig till ett enda intryck, som klämde mig om strupen, när den hastiga skymningen föll, det blef mörkt, och grodorna kväkte i kärret. Förr hade jag alltid älskat dessa milda sommarnätter, då luften var fylld af doft, och det blef så tyst, att man kunde höra sig själf andas. Nu fruktade jag dem som något hemskt, och hela dagarna kunde jag gå och tänka på hur förfärligt det var, att aftonen skulle komma med mörker.
Och att dom därför haft rätt när dom hävdat att människor i kroppsarbete håller sej friskare än andra, bara man låter sysslan leda till nåt begripligt. Doktorn flämta. Därifrån tog odlingskommandona gödsel till köksträdgårdarna, som under husmors ledning återuppstått i den svarta jorden däroppe. Dom slet från tidig morron till långt in på kvällen, eftersom dom fungerande rörknutarna måste lutas rena, när man väl lokaliserat och bytt ut dom trasiga. Och ibland upprepa han högt sånt han hört för hunden och sej själv. Om inte alla tecken slog fel skulle isoleringen snart kunna hävas. " Vart ska vi förresten ta vägen? " Tidigt i gryningen dan efter vråla lastbilarnas motorer igång. Och pojken kunde få nåra mer alldagliga räkneuppgifter att lösa hemma. Kanske har det med den där grånade lägertystnaden att göra. Ja. " Som lyser mörker. " Ja vad händer om man hotar redan hotade? När klockan slagit elva drack dom kaffe; och han sprang bort till lastbilsladan och titta till djuren. Kan man kalla det en bestraffningsavdelning " Desto viktigare att se var man sätter fötterna ", sa hon kärvt. " Har du spelat ihop med andra nån gång? " Där en död tunga kunnat pröva nåra slags sista ryckningar. Och allting, också ljuset i stationshusets fasad, hade redan återgått till det vanliga. Men brydde sej inte om det: dom hade kommit för att dom måste finnas där. Och en rad möjliga svar drog blixtsnabbt genom hans huve. Och genom att vi är många och håller ihop, ställer vi myndigheterna inför ett faktum som dom inte kan göra nåt åt ... Där såg han dom försvinna opp i stigningen till berget. Alla lika förälskat förvandlade ... " Klockan är snart fyra minuter i halv sex ", sa ledarn. Så han kom och gick där som en bland dom andra, fast mindre till växten och med klarare ögon. Då fråga hon doktorn om hon kunde få skjuts till station. Dom slank iväg som om dom tröttnat på Sjukdomens mummel bak avspärrningsrepen, eller inte ville höra när klartexten kom. Och allt gick bra. Nej, det här gäller varenda vägstump, om den så bara går mellan två mjölkpallar. På återvägen undersökte han som hastigast doktorns bastu. Han hitta ingenting, kapten.
Minnet af detta stora ögonblick måste mer än en gång ha kommit sjöhjeltens hjerta att klappa, då han, glömd, förbisedd och bortkastad, sändes till Norrland för att emottaga – ett båtsmanskompani. Hvad beträffar kommendanten på fästningen, ställdes han sedermera under krigsrätt derför att han vågat förekomma en order, den han sedan erhöll. Ur stånd att kunna behålla den utblottade fästningen, hvilken framför sig hade den stora hotande halfcirkeln af alla svenska flottans kanonslupar, jemte batterierna på Kragerön, och bakom sig landtarmén i fullt antågande, ur stånd att vid sådana omständigheter icke lyssna till stadens trängande bön om förskoning från bombardemang, hissade han parlamentärflagg; och samme kurir, som medförde underrättelsen härom till norska hufvudqvarteret, korsade en annan, som just medförde befallning att han skulle lemna fästningen i svenskarnes våld. Om kommendanten således kunnat hålla sig ännu en liten tid, skulle han på sin öfverhets order, glad att ha fyllt sin pligt till slut, kunnat stolt lemna platsen; men nu hade han begått det oförlåtliga felet att se samma följd som generaladjutanten Sejersted sjelf för sent såg. Derföre kom han under krigsrätt, hårdt bedömd ... Det förfors strängt med norska befälet, sedan kriget var slut Bland svenska landttrupperna hade funnits en bataljon, alltid utsänd på rekognoskering, då det gällde att icke spara sig. Denna bataljon utgjordes af de förut nämda halländningarne. Flere af dem voro bland de snabbroddare, som på de sex utvalda båtarne först mötte fiendens eld på så nära håll. Två af dem träffades, då de vid samma roddarbänk språkade om hur de på aftonen skulle dansa med flickorna i Fredrikstad: båda dogo ögonblickligen, men en deras kamrat, anställd vid servisen och hvars ena ben en kula borttog, först efter svåra plågor.
Otto Ramel — fröken Margaretha Trolle, underlöjtnanten vid Kronprinsens husarregemente Ulf Nils Nelsson Trolle — fröken Margaretha von Blixen-Finecke, löjtnanten vid Skånska dragonregementet H. Stiernswärd — fröken Carin Trolle, löjtnanten vid Skånska dragonregementet Pehr Henrik Malmsten — fröken Anna Posse, underlöjtnanten vid Skånska dragonregementet Arvid Stiernswärd — fröken Margareta Wrangel, löjtnanten vid Upplands artilleriregemente Sten Ankarcrona — fröken Maud Peyron, löjtnanten vid Lifgardet till häst grefve Gustaf Wachmeister — fröken Cecilia Lagerbielke. Som brudnäbb fungerade frih. Carl Fredrik von Blixen-Finecke och Ulfva Trolle. Som kyrkomarskalkar tjänstgjorde adjutanten hos hertigen af Södermanland, kaptenen vid flottan Erik Valdemar Hermansson Wrangel och löjtnanten vid Smålands husarregemente Ernst Gustaf Casparsson. — Föjers ateljé foto. Vi foro en försommarmorgon från de grå klippornas Bohuslän, från del hala och kala, från del traditionellt tråkiga Göteborg — det kan vara bra ibland där också —. Men nu med ett par timmars järnvägsflykf bort från arbetets Göteborg till glada hvilodagar och i sällskap e,ft halftjog adertonåriga flickor, som ämnade tömma den unga sommarens första löfiesbägare. Stationen för västkustbanan ligger löjligt långt från staden. " It is a long long way to Tipperary " började vi gnola. Efter en kvart — långa steg — hade vi funnit Uddevallas affärspulsådror, och marschen gick öfver torget mellan folk och varor. Pepparkaksgummorna sände hoppfulla blinkningar och smickrande kvickheter till sällskapet: " Tänk, när alla dessa flickor blifvit gifta! — S k a det inte vara goda karameller? " Men vi hade fyllda renslar och gingo karaktärsfast förbi den gången! Opp till det idylliska klocktornet på Agneberget, ett godt stycke ofvanför Uddevalla märkvärdiga tempel. Ja, märkvärdigt är detta med en dorisk pelarportal, f u l t är det visst inte, tvärtom, midt i lummig lund!
Han såg en stund fram­ för .sig och vred knivens silverskaft mellan fingrarne. GYNNA VÅR a A0Ü — Som du vill, sade han sedan. ANNONSO * — Om du inte har lust ... Griin medelst ink&lt;&gt;Phar ännu noterna till sin cellokonUtkommer varje söndag. Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF. För annonsoch ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG. Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg. Helår Kr. Prenumerationspris: 1 / s år Kr. / 4 år Kr. Lösnummer 15 öre. Ericson, Göteborg 1924. Ettertryck tillätes gärna om " Kvinde resultat, till vilka de båda skadestandskommittéerna kommit, men utsatt, angives som källan. luften iir full av rykten. Man tror, att experterna skola föreslå upprät­ tandet av en tysk guldbank, den ty­ ska rikshushållningens balanserande, ett radikalt verk av en prästman. Utlandskrönika i sammandrag. En betydande kvinna bakom varje be­ för vilket en nödvändig förutsättning tydande man. Henry Ford har ordet. är, att Ruhr i ekonomiskt hänseen­ Mr Henry Ford, den amerikanske Sokrates med sin skarpa tunga, vil­ Domprosten vid S:t Pauls kate­ som historikern Ozanam säger, den " Frispråkiga essayer. " Ett radikalt de åter kommer under Tyskland, bilfabrikanten, miljardären och en dral i London. d:r William Ralph lovar människorna ett jordiskt para­ ket icke hindrar att allt vad vi min­ verk av en prästman. samt vidare att nämnda land bevil­ av de duktigaste och präktigaste nas om henne är att hon var ett ondInge är ingen främling för svenskar­ dis vid slutet av en blomsterströdd Förvandlingen. Av Crayon. jas ett stort internationellt lån, för männen i vår tid, har intervjuats av sint fruntimmer. Gräl är ingenting na. När den framstående engelske väg, och leder dem till ett för tidigt Vad skall man skriva? vilket de tyska järnvägarna skola en sin landsmaninna Elizabeth Breu­ annat är en bergfast tro, att det bä­ prästmannen förra året såsom före­ helvete vid slutet av en väg av blod. Teater. Lohengrin.
23 § Tillsammans med en anmälan för registrering av beslut om ombildning enligt 8 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619) ska följande handlingar ges in: 1. en kopia av stämmans protokoll, 2. en kopia av handlingar som enligt 8 kap. 2 § sparbankslagen har lagts fram på stämman, och 3. en försäkran på heder och samvete från bankernas styrelser eller verkställande direktörer om att ombildningen inte har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139 / 2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer och att prövning av ombildningen inte pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen. 24 § Vid en anmälan för registrering enligt 8 kap. 7 § sparbankslagen (1987:619) av en bank som har bildats vid ombildning enligt 8 kap. 1 § sparbankslagen skall 1 kap. 3 och 4 §§ aktiebolagsförordningen (2005:559) tilllämpas. 25 § När ett bankaktiebolag bildas vid ombildning av sparbank enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) skall anmälan för registrering, utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 4 § aktiebolagsförordningen (2005:559), innehålla följande handlingar: 1. ett intyg av en auktoriserad revisor om att all apportegendom enligt beslutet om ombildning har tillförts bankaktiebolaget och att bankaktiebolaget genom apportegendomen har tillförts ersättning till ett värde motsvarande minst det sammanlagda beloppet av de aktier som har getts i utbyte, och 2. två kopior av det godkända stiftelseförordnandet. Sparbanks eller medlemsbanks bifirma 26 § Anmälan för registrering enligt 10 kap. 3 § sparbankslagen (1987:619) eller 12 kap. 3 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker av bifirma kan tas upp i anmälan av bankens registrering. En kopia av det styrelseprotokoll som bestyrker anmälan skall ges in samtidigt. Underrättelser
Den fråga, som kom för mig, var: sak. Det är ganska ringa säkerhet dur, skulle ' i stället för surkarten Ett råd. de har alldeles lika mycket utsikt arbetar upp sig själv till vild för­ ret är ett eftertryckligt: " Nej! " torget, tillföra ägaren en vacker in­ Demonstrering av: möbler, Först och främst är det inte al­ tvivlan om hinder komma emellan att arta sig väl, som det som ingås lampor, gardiner, möbel­ komst. tyger, tapeter, kakel etc. lom givet att verkligen " bli kär " för uppfyllelsen av dess önskningar i glödande kärlek. Många flickor Vem skall hjälpa lantbefolkningen Forssjö hus. gifta sig på grund av de ovärdigaste och förhoppningar. Passionerad i ordets fullaste mening. För att med ympningen, om vars möjlighet KURS I LAMPSKÄRMSÖMNAD göra detta måste man fullständigt kärlek är ej alltid den som varar motiv — för att få ett hem, för eller utförande den i. allmänhet svä­ kl. 5 — 7. Kursavgift Kr. 15:- pengar, för att få heta fru, allt själ­ FISKTORGET. gå upp i en annan, och detta är ej längst. Den håller ej alltid stånd var i fullständig okunnighet? Varje Anmälan tel.: 20461, 18509 säk­ viska och otillräckliga skäl, och för Tel. 1092 - 1 3865 - 307 ^ möjligt för varje kvinna eller man. emot vardagslivets små knuffar och till hjälp redobogen människa, ni, rast kl. 9 — 10 f. m., 6 — 7 e. m. ett äktenskap, som ingås under dy­ Tel. - adr. " BERLINS • Somliga kvinnor äro så uppfyll­ stötar, och då den är borta, är det jag, folkskolläraren, folkskollärarinda av drömmen om denna ideal­ ofta för att den förtärt sig själv ge­ lika förhållanden, finns intet förw WM9WMXI /, Kemisk trätt Damkänger 5 KVINNORNAS TIDNING T I D N I N G tMRÖDÅjj City Hon som väntar på " la grande passion Vad tänkte han? Surkart eller ädel frukt.
Jan Wahlström, professor, överläkare, avdelningen för klinisk genetik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Östra, Göteborg En upprepning av en triplett av detta slag blir, om den överskrider en viss längd, instabil i meiosen, vilket leder till att den förlängs. Det är dock osannolikt att den ger något större bidrag till denna symtomgrupp; en studie av 167 män äldre än 50 år visade att endast en var premutationsbärare [12-14]. Vid en heldagsworkshop, anordnad av Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, i oktober förra året diskuterades de nya etiska problemställningar som aktualiserats genom de senaste fem årens forskningsresultat. Ska man betona föräldrarnas autonomi eller ska sjukvården värna om barnens rätt att vara med och bestämma? Etiska aspekter på genetisk testning Eller ska andra (t ex föräldrar) kunna tvinga någon (t ex ett barn) att genomföra ett genetiskt test i syftet att utreda om det är presymptomatisk bärare med risk för prematur ovariell dysfunktion eller FXTAS i framtiden? Hos premutationsbärande män har man funnit att de har hög risk att efter 50 års ålder insjukna i vad som kallas FXTAS (ett syndrom med fragil X, tremor och ataxi). Kromosomanalys var den ursprungliga analysmetoden, men den används inte längre för klinisk diagnostik. Det mest framträdande symtomet hos anlagsbärande kvinnor är » premature ovarian failure « (POF) (i Sverige används ofta benämningen prematur ovariell dysfunktion), något som drabbar 20-30 procent av de premutationsbärande kvinnorna [5-7]. SUMMARY Premutation carrier males have after the age of 50 an increased risk of developing ataxia and cognitive dysfunctions. Orsaken till denna könsskillnad är delvis oklar. Definitionen vid detta symtom är bl a upphörande av menstruationerna före 40 års ålder, vilket berör 1-2 procent av alla kvinnor. Skillnaden är att det vid PKU finns en relativt bra behandling. Associerade symtom är perifer neuropati med nedsatt beröringsoch vibrationssinne i fötter och underben. De dominerande symtomen i ung ålder är autistiskt beteende förenat med psykomotorisk utvecklingsförsening som leder till ett permanent förståndshandikapp.
Näsan war kort, och ett par långa, styfwa, utstående mustascher prydde den breda, friska munnen. Hela holmen hade blifwit planerad och omgafs af ett staket. Den kan förmodligen icke finnas uttryckt i någon tidning? ” Besättningen fick fritt aftåg till kejsaren, sedan den aflemnat wapnen. Att wi skulle få tid att småningom tillintetgöra de Ryska stridskrafterna, ehuru wi i början icke emot dem kunde uppställa några truppmassor, det hoppades wi, emedan Tollins werksamhet skulle förhindra fienden att sjöwägen komma de sina till hjelp. Malmström hade blifwit instängd i de underjordiska gångarna under slottet, och ingen Ariadne tråd räddade den olycklige från de mörka hålornas irrwägar, der han rysligt omkom. ” Men förlåt mig om jag talar djerft ibland: När af wilda härjningsflammor bröstets tempel står i brand, Glömmer tanken bort att kläda sig i blommig högtidsdrägt, Störtar naken öfwer läppen samma stund som den blir wäckt. ” De tidningar, som nu finnas i Swerige, få icke befatta sig med några omdömen om offentliga angelägenheter. Jag tryckte innerligt den wänskapsfulla handen. Och blickar till afsked från älskade dalar, Sjunk ned i wårt bröst – och släck ut denna tår, Som sorgligt om saknad i dödstimman talar! Ett af mina wackraste skepp låg ute på redden segelfärdigt till Europa. Hwem war det, som först till komplett evidens deducerade den Swenska Regeringens otidiga eftergifwenhet och koncessioner åt Ryssland? Derefter satte wi oss till bords. Gnisslande och brakande, så att hörsel och syn nästan förgingos för oss, bröto sig de Ryska skeppen och ångbåtarna i stycken och flögo i tusende spillror omkring rymden. Han satte just ord till min tanke, då han utbrast: ” Han kunde nog wara här lika snart som kurirn! ” Skall den mörkbruna sydländskan med sina lågande känslor, sin djupa eld, finna ett motswarande hjerta i Norden, ett hjerta, som icke förtäres af hennes, icke misskänner henne? Ryska flottan tar jag på min del! ”
Men Göran Garellick, överläkare vid ortopedkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tycker att höftledsoperationer av det här slaget är » experimentalkirurgi « som kan fungera vid utstansade broskskador. Sedan upprepade jag försöken och redovisade detta på Läkarstämman 1986. En bit av det konstgjorda membranet anpassas till broskskadan, som mäts till 50 x 20 mm.
Det låg i själfva sakens natur, att hans företag, så som han tänkte sig det, måste misslyckas, att Zipangu och Cathay (medeltidens namn på Japan och Kina), på hvilkas mark han trodde sig ha landat, städse veko undan i ett allt aflägsnare fjärran och med dem deras rika skatter, som han trodde sig blott behöfva sträcka ut handen för att gripa efter. Kändt är, huru Kolumbus under sin tredje resa, ej alldeles utan egen förskyllan, invecklades i svårigheter, som lyktade med den oerhörda skandalen, att han i kedjor släpades hem från den värld han funnit. Väl skyndade sig kungaparet att lösgöra honom, men det var dock med knapp nöd han ens lyckades erhålla skepp till sin fjärde och sista resa. Sin ädla gynnarinna återsåg han aldrig mer. Några dagar efter det han som skeppsbruten landat i Cadiz, drog hon den 20 november 1504 sin sista suck. Kuag Ferdinand aktade föga på den store mannen, som icke kunnat infria sina löften att tillföra honom Indiens skatter. Inom halftannat år följde han, gömd och glömd, sin beskyddarinna i grafven. Men hans minne har stått upp i glans, och då det nu högtidligen firas kring all världen, är det icke mer än en enkel gärd af rättvisa, att jämte honom den högsinta drottning ihågkommes, hvars högsta ära det dock är, att hon lämnade åt Amerikas upptäckare ett villigt öra och en hjälpande hand. Emil Svensén. Rikedom. &gt;&gt;&gt; " k ' — » Han har väl förmö- Y § \ genhet? » — äro intresserade frågor, som vi ständigt höra därute i världsvimlet, icke blott inom ett visst stånd, utan inom alla klasser. Allt annat synes vara oviktigt eller åtminstone af mindre betydelse. Finnes det blott tillräckligt af den gula metallen, så fordras inga andra garantier för att fånga lyckan, för att kunna lifvet igenom bibehålla och njuta af dess solsken. Försynens alla outransakliga vägar, lifvets många hvirfvelstormar, som allt emellanåt bortsopa glädjens blomster och som agnar kringströ de ljufvaste framtidshopp — de tagas sällan med i beräkningen, då vi uppföra vår framtids byggnader.
Vissa problem, t. ex. metoderna för djuroch växtförädling, hade möjligen blivit översiktligare, om de behandlats i ett sammanhang, men författaren har valt att uppdela framställningen på skilda länder och tider, varigenom bilden måhända vunnit i rikedom. I fråga slutligen om resultatet av lantbruket under olika tider, lantbrukets produktivitet och nivå, blir en deskriptiv eller resonerande framställning föga givande. Konsten att ur ett vidsträckt, men osäkert och fragmentariskt material av data och fakta om odlad areal, skörd, husdjursbestånd m. m. under olika tider söka fram jämför-472 LITTERATUR bara siffror kräver särskild statistisk och historisk skolning, och än mera erfordras detta för att sammanställa dem till en åskådlig bild. Författaren har nästan ej alls anlitat statistiskt framställningssätt, utan återgiver de sifferuppgifter han påträffat i litteraturen allt eftersom olika länder och tider passera revy. Då dylika uppgifter få mening och innehåll blott i den mån de kunna sammanställas till jämförbara serier, blir läsarens möda att utvinna något om lantbrukets utveckling ur de spridda uppgifter, som på tal om olika länder och tider meddelats, rätt dryg. Ett konsekvent användande av tabellform — eller diagram — är härvidlag ett önskemål, huru vanskligt det än må vara att sammanställa siffrorna. I vissa fall hade en siffermässig framställning varit särskilt önskvärd. Om Karl XI: s reduktion exempelvis sägs (381), att den förlamade strävandena till jordbrukets höjande men även att under Karl XI: s senare år välmågan var i fortgående ökning, vilket är ungefär motsatsen. Här hade exakta uppgifter om tidens agrara utveckling givit något helt annat och mera än dylika vaga omdömen. Att anmärka på en del andra smärre inadvertenser är här icke rätta platsen. Många skickligt gjorda översikter av det nyare lantbrukets genombrott i olika länder löna studiet av arbetet. De äro tydligen frukten av ett långt mera djupgående och intensivt arbete än vad som märks vid första ögonkastet. Den starka förkortningen avser blott ofta att giva ett skelett, en oundviklig följd av det kraftprov som arbetet utgör.
Efter diverse svårigheter kom hon slutligen under militär eskort till stationen i Yaloke, där den militära truppen först installerat sig på väg mot Bouar och Nahing. [STADLING, JONAS] 1889 Anders Wibergs lif och verksamhet. Självstyret skulle inte » hastas fram«, men några tydliga etapper i den riktningen angavs. Culture Confrontation and Local Mobilization. This was carried out between the different bodies in Sweden and RCA from October of 1961 until June of 1962. 47 Svensson t Magnusson 4.7.1951. However, this is often used to describe in brief the historical process that results from Christian mission being a » church-birthing« movement (Marc Spindler). Se även MB 9.12.1954, s 1, 12 där det framgår att Keller vid ett besök argumenterat i samma riktning. Hilberth noterade att nu hade » den egentliga anledningen« till deras kyliga attityd klarlagts.46 Kopplingen mellan visumsvårigheterna och beskyllningen för politisk inblandning var inte ny för Magnusson. Hilberth t Magnusson 3.9.1953. Stockholm. Jag följer i huvudsak Nzabakomada-Yakoma. 5.3 Överlämnande som nödtvungen strategi? A Study in Victorian Missionary Strategy. Allt oftare, i varje fall sedan de nya hjälppastorerna trädde i tjänst 1956, kallades även Bokangue för pastor fast han inte hade sådan utbildning. Sist men inte minst vill jag tacka min hustru Irma (som också läst manus noggrant och gett många värdefulla synpunkter) och våra barn Linda, Daniel och Martin för osvikligt stöd under alla dessa år av arbete kring ett gemensamt intresse, grundat i vår erfarenhet som missionärsfamilj i Centralafrikanska republiken. En nyhet i föreskrif10 MB 28.9.1944, s 5. År 1918 lämnade Ongman pastorsuppgiften i Filadelfiaförsamlingen.
Kimon smålog medlidsamt och skakade på huvudet. - Han säger det för att trösta dig, min gubbe, och mildra din fruktan för döden. Krysanteus är en ädel man, och jag kan omöjligt tillskriva honom annat än ädla bevekelsegrunder. Helt annat är förhållandet med många av hans likar och med de statskloke, som också vilja upprätthålla tron på skuggvärlden, emedan hon är en mäktig tygel på den okunniga massan. Men tror du, att Krysanteus själv är viss om vad han säger i detta avseende? Visst icke, min vän. Dödens port öppnar sig inåt och vrider sig lätt på sina gångjärn för de inträdande; men utåt öppnar han sig icke, och någon skugga har ännu aldrig återkommit från Hades till jorden. Av en sådan har Krysanteus således icke hämtat den förmodan, varmed han velat lugna dig. Av filosofien har han väl det icke heller, ty, som du hör, det gives många filosofer, som druckit bottenvattnet ur vishetens brunn, men hysa tvivel på odödligheten. Däremot gives det gamla sagor, hopspunna i forntiden, som förtälja oss om ett Hades och om själarnes tillstånd där, om Kerberos och Karon, om Lete, varur man dricker glömska, om de tre domarne, som med stränghet nagelfara de avlidnes levnad på jorden, och annat mer, som måste förekomma varje förståndig människa löjligt. Platon talar väl även åtskilligt om de dödes boningar, av vilka en skall vara mycket härlig; men hon lär icke upplåtas åt sådana som dig, Medes, utan endast åt oss filosofer, som gjort oss henne värdiga genom en levnad, ägnad åt letandet i tingens hemligheter. Men allt det där är endast gissningar, osannolika förmodanden. Någon visshet gives icke. - Ingen visshet, säger du? Alls ingen, hederlige Medes. -Ingenstädes någon visshet? Ingenstädes. - Jag skall tala med Hermione, sade Medes. Hon torde likväl någonstädes hava funnit en visshet. - Bah, gå då lika gärna till kristianerna, sade Kimon. - Till kristianerna? Varför till dem? - Emedan de äro de ende som äro fullkornligt vissa om sanningen av det allra orimligaste.
Betoningen av den individuella anpassningen bör kunna komma till nytta för de invandrade läkarna. Arbetslösheten inom denna grupp läkare är som bekant mycket hög. Det kan diskuteras om det behövs en ny myndighet för denna uppgift, eller om någon existerande sådan kan få ansvaret. Ett inte ovanligt klagomål är emellertid att svenskundervisningen bedrivs utan större hänsyn till förkunskaperna. Det måste vara svårt, eller till och med omöjligt, för en enskild kommun att samordna denna kedja av insatser. Den utländska kollegan bör ses som en resurs, inte ett problem. Det är många trösklar som de utländska läkarna måste passera för att få sin inträdesbiljett till läkarjobbet - språkutbildning samt språkprov, praktiskt och teoretiskt medicinskt kunskapsprov, allmäntjänstgöring och författningsprov. Ett syfte skall vara att invandraren skall kunna försörja sig själv genom arbete. Det här drabbar inte sällan just invandrade läkare, eftersom de i regel är beroende av många olika insatser för att uppnå svensk behörighet. Inte minst kan de spela en viktig roll när det gäller de många övriga invandrarnas kontakter med den svenska sjukvården. Åtskilliga av dessa medlemmar har nordisk utbildning, men invandringen leder till att kvoten läkare med utomnordisk bakgrund stadigt växer. Trots att läkararbetsmarknaden för närvarande är kärv vore det misshushållning att inte ta till vara den kompetens som de utomnordiskt utbildade läkarna kan tillföra. För några år sedan hade var tionde medlem i Läkarförbundet utländsk examen, och sannolikt har andelen inte minskat. En rad myndigheter och andra organ är involverade i denna process: Planen skall upprättas i samråd med invandraren och anpassas till individens behov och förutsättningar. Under 1990-talets flyktingvåg - främst beroende på krigen i forna Jugoslavien - har Sverige fått ta emot många utländska läkare. Det vore därför bra om statsmakterna tog intryck av utredningens förslag att ge en myndighet det övergripande ansvaret för introduktionen och integrationspolitiken. Vissa är högutbildade, andra är analfabeter. Det uppstår ofta glapp mellan olika myndigheters information och insatser. Skillnaderna i invandrarnas utbildningsnivå är stora. I ett utredningsbetänkande (SOU 1997:82) föreslås nu att invandrare skall få en genomtänkt introduktion i svenskt arbetsoch samhällsliv, baserad på en individuell introduktionsplan. Det är således viktigt - som utredningen föreslår - att invandrarens utbildning och yrkeserfarenhet kartläggs så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Generellt har ju gruppen en hög utbildningsnivå, även om vissa kompletteringar behövs för att de utländska läkarna skall fungera väl i svensk hälsooch sjukvård.
forh6llanden och de skiindltligheter, son1 dtfoljde slafveriet. Forf. be-. riittar en inangd episoder ur slafveriets historia friin denna tid af hemsk forvildning, d&amp; alla bojde sig under bo~nullens herraviilde. gripande episoder fran slafmarknaderna och slnfjakterna samt rorande slafvarnes behandling m. m. af hvilka nlgra genom sin npprorande r&amp;et vnnnit en riss historisk ryktbarhet. Men ju flere skiiudligheter som begingos, jn vnrmnre blef kampen emot slafveriet. ~ d l a och hogt begifvade miin iignade hela sitt lif At itrbetet for de olyckliga slafvarnes frigorelse. Ned vtirme och lif skildrar forf. hurusoln dessa forkampar for slafemancipationen trots forfoljelser af alln slag med aldrig sviktande mod stredo for hvad de ansfigo varm riitt. Striden mellan de olika partierna utkampades dels i tidningar och tidskrifter dels i kongressen. S~isdeles lifligt och iskidligt skildrade aro nigra hetsign debntter, hvilka forefollo i kongressen, och hvilka aro skdeles karaktiiristiska for den tid och den nation dessa skildringlir @ la. 31er an en af abolitionisterna blef i kongressen under pigieude session ofverfallen och illa misshandlad af sina motstindare. 89 blef t. ex. en a£ slafemancipationens f o r n h s t a mdlsmiin, advokaten Charles Summer, af en representant frAn en af de sijdra statelma sd illa slagen rued en kiipp, att hnn ett helt iir sviifvade inellan lif och dod och under ytterligare tv % Br var w s t b d s a t t att arbeta. For denna vackra giirniiig blef slafverivlinnen af sina beundrnnde viinner beliinad med en 71e (7erskiipp!
Varje röst ä r dyrbar! Snälla redaktörn, j ag skulle ocksa vilja fråga: - Varför fragar inte kvinnorna efter om det finns kvinnliga kandidater p &amp; valsedeln? Tank er bara, att 1926 fanns av 1,126 ledamöter i landstingen endast .8 kvinnor:. Och det går ej framåt, ' utan kräftgången, ty från 1922 har det kvinnliga inslaget reducerats med. nära hälften. Vad beror nu detta ' p &amp;? - Och kommer det en kvinnlig kandidat upp p &amp; ' en lista, så ä r det kvinnorna som upptäcka henne, men icke en v on om 4 ' s. hennes f ört jänster, utan alla hennes. fel. - J a vet du, hon skulle se bra ut om hon inte hade k å d a n bredvid nä- san .. kan du först % vad hon ska duga till. va ska hon på listan att - göra .då det fins så många bra ka-. r a r. hon kunde gärna sköta sitt hem i stallet. Männen se ju aven helst att kvinnorna äro borta - som kandidater; Men nu ä r valet över. ilar fram genom ett praktfullt höstlandskap och mot hemmet det bar; Vid en järnva.gsknut faster jag mig vid en dam, som jag sett pi % arenan och som nu vinkar glatt till avsked till en bekant på perrongen: - Guskelov att valet a r slut! Det ska bli skönt fii komma hem. Jag längtar efter ett hett bad, f å byta kläder och. kanna mej som hederlig manniska igen. Kors, tänkte jag för mig själv, vad har hon haft för sig, som tycks må s &amp; illa. Har hon möjligen. en obehaglig känsla av att ha serverat sin publik en och annan nätt liten vallögn, som gjorde sig sa bra på mötet, men nu kommer upp igen? Med gladjen att f å komma hem blandar sig gladjen a t t se något resultat av mödan .. %ch jag tycker, trots allt, att aven det täcka könet börjar vakna. et DISA VÄSTBERG. an ti4a meblen, förstör ej den älderdomliga prägeln: Kompletteringar och nya arbeten. utföras. p &amp; beställning. Laveringar och inläggningsarbeten. Ompolering, boning och lackering, antikbehandling.
Görel Elf, Mats Godée, Stockholm Filmcentrum, 19771978 LP skivor, mediafiler Så här är det, SSU 1975 Folk som har sånger kan inte dö, Monica Zetterlund, Thorstein Bergman, YTF A-disc 1976 Glimtar ur kulturprogram vid ABF Forum Karlstad 16-17 april, A-disc 1977 Kvinnor sjung ut - två sidor av Katas Döttrar, A-disc 1979 Arkivcentrum Örebro (ACÖ) Muntliga källor till lokalpolitiken i Örebro län 2006-2008, Hällefors: Pentti Supponen, lärare Bredsjögården 061005 Lennart Ljungberg, föreståndare Bredsjögården 070928 Låsta intervjuer I Författarens ägo (IFÄ) Intervjuer Arne Andersson, regissör Spelet om Norbergsstrejken, 060405 Maj Britt Gordon, sångerska Spelet om Norbergsstrejken, skådespelare Norrby teater, 061130 Bertil Jansson, LO:s kulturombudsman 1977-1997, ordförande ABF:s kulturkommitté och ordförande AAA, 080313 Thord Fjällström, verksamhetsansvarig på ABF förbundsexpedition för studiekommittéerna från 1979, 100129 e-post gruppintervju Kram / Folkteatern Karlstad januari 2010. Föreställningsvärldar och förväntanshorisonter En viktig aspekt av rörelsernas verklighetsuppfattningar, som påpekats, var att de var knutna till det historiska perspektivet. Istället ska man utarbeta en plan för hur utvecklingsarbetet ska gå till samt i vilken arbetsgrupp det ska ske och hur dess relation till Kulturkommittén ska se ut. Efter den intensiva spelsommaren 1979 kunde riksteaterns tidning entré konstatera att det fanns ett stort intresse för den framväxande arbetarspelsvågen. De transnationellt spridda kulturuttrycken, exempelvis musik, film och mode blev tillgängliga för stora grupper ungdomar och skapade gemensamma referensramar. Den tredje benämns den nya kulturhistorien och med inspiration från nordamerikanska forskare beskrivs den som 67 Stefan Bohman inleder exempelvis sin avhandling från 1985 med att hävda att den är en fortsättning på sjuttiotalets diskussioner om hur kulturella uttrycksformer formas av klassförhållanden. Dessa kulturella dimensioner har en djupare och mer spridd effekt på våra liv än ekonomiska krafter menar Reed.
Efter några få minuter hade vi burits med strömmen förbi kajerna utanför Freniere och Pointe du Lac och när jag sedan såg den täta muren av bomullsbuskar och cypresser lysa grön ur mörkret längs stranden visste jag att det nästan var morgon. Jag kom för att försäkra mig om att hon var lycklig och när jag såg henne lycklig kände jag också själv lycka. Men det gjorde han inte. " Jag stirrade på Lestat. Han satt och byggde ett kortpalats på matsalsbordet med en mycket fin fransk kortlek. Att han kanske gått en aning för långt i sin kärlek till Gud. Jag tog ett steg mot henne och hon drog sig undan. Och det var det inte. Men jag förstår ändå inte. Vampyren smålog. Jag vände mig från henne, fylld av äckel inför det jag hade sett, oförmögen att se på längre. Om de inte bränns upp kommer de människor som rusar dit för att bekämpa elden att hitta dem och exponera dem för solljuset. Och sedan fotstegen igen. Jag erbjöd dem pengar. " Ja. " Jag borde vetat det ", sade han, " jag borde ha förstått att det var oundvikligt och jag borde ha sett tecknen tidigare. Och sedan var det som om jag hade vaknat. ' Lestat ', sade han. Hon satt där och sov bredvid skålen och trasan som hon använt för att badda min panna, och hon rörde sig inte en gång under schalen förrän det ljusnade. frågade pojken. Sedan blev allt tyst. ' Varför skulle jag det? ' Jag tror att jag jämrade mig högt. Hon skrattade tyst och torrt. Jag blev förbluffad. Huset var mörkt. ' Vad är det? ' Nu knackade någon på dörren. " Var det här vad ni ville ha? " ' Så du vill alltså bo för dig själv efter det här? ' Och bakom mig hördes de andra stegen perfekt eka det skarpa, skrapande ljudet i mitt fall. ' Ni är visst verkligen tyngd? Och sedan fick jag ett infall att verkligen göra det. ' Jag har inte lovat någonting ', sade Santiago. Hon låg stilla och vilade i min famn. Jag vände snabbt ryggen åt honom och hörde honom gå in i biktstolen och stänga dörren efter sig. ' Ni behöver vila. " Hmmmm. " Sedan sade han ett dussin andra saker för att skrämma mig till lydnad, men han kunde lika gärna ha talat till en vägg. ' Jag visste det.
Den som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och håller provet inför människor. Vi vilja alltså fara efter det som länder till frid och till inbördes uppbyggelse. Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo; du gör väl i att avhålla dig från att äta kött och dricka vin och från annat som för din broder bliver en stötesten. Den tro du har må du hava för dig själv inför Gud. Salig är den som icke måste döma sig själv, när det gäller något som han har prövat vara rätt. Men om någon hyser betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke sker av tro. Ty allt som icke sker av tro, det är synd. Vi som äro starka äro pliktiga att bära de svagas skröpligheter och att icke leva oss själva till behag. Var och en av oss må leva sin nästa till behag, honom till fromma och honom till uppbyggelse. Kristus levde ju icke sig själv till behag, utan med honom skedde såsom det är skrivet: "Dina smädares smädelser hava fallit över mig." Ty allt vad som fordom har blivit skrivet, det är skrivet oss till undervisning, för att vi, genom ståndaktighet och genom den tröst som skrifterna giva, skola bevara vårt hopp. Och ståndaktighetens och tröstens Gud give eder att vara ens till sinnes med varandra i Kristi Jesu efterföljelse, så att I endräktigt och med en mun prisen vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader. Därför må den ene av eder vänligt upptaga den andre, såsom Kristus, Gud till ära, har upptagit eder. Vad jag vill säga är detta: För de omskurna har Kristus blivit en tjänare, till ett vittnesbörd om Guds sannfärdighet, för att bekräfta de löften som hade givits åt fäderna; hedningarna åter hava fått prisa Gud för hans barmhärtighets skull. Så är ock skrivet: "Fördenskull vill jag prisa dig bland hedningarna och lovsjunga ditt namn." Och åter heter det: "Jublen, I hedningar, med hans folk"; så ock: "Loven Herren, alla hedningar, ja, honom prise alla folk."
" Alltså, när jag, eller när vi, älskar, så är det som om ridån gick upp bara en liten bit så att den släpper igenom ljus, därför att du känns så skön, men sen minns jag och då brakar den ner igen. " " Det går inte att bryta ett förläggarkontrakt. " Herregud, Laurie, vi har knappt nån chans längre. Det var häpnadsväckande vad dom här skolmänniskorna på östkusten behövde omorganisera sig mycket efter loven. Komma kunde jag ju göra men jag skulle inte få träffa barnen. " Du har antagligen varit uppe och oroat dig hela natten, och det är värre. Kanske några av de mer skärpta helgonen hade det uttrycket i ansiktet vid tjänstebesök hos inkvisitionen. " Nej. För att få stanna hos henne och bara sitta och hålla om henne. Man börjar med sig själv och fortsätter med någon annan med liknande utgångspunkter, och jämför med varandra. Jag gick och såg Fantasia igen, på Femtisjätte gatan. Hur länge, undrade jag? Du som var så ordentlig som barn. " Genast ", sa jag. Just den rätta att ge mig förhållningsorder, här i all den elegans hon själv bodde i. Det var så elakt gjort. " " Du kommer väl tillbaka? " Jag har en bunt häften om " Alkoholism ", " Den alkoholiserade mannen " ... och " Den alkoholiserade kvinnan ". Jag skulle ju inte tjata eller lova saker, försöka muta. Jag kom hit bara för att jag behövde någon att prata med. " Det är en stor risk att ta att sluta dricka, bli välanpassad. " Jag har aldrig velat göra våra ungar ledsna. " " Jag trivs med det, och Laurie Larry = tror att det är för att hålla mig vaken som jag försöker ha en massa saker på gång att sedan jag la av med tjacket så är jag tvungen att hålla mig igång för annars stannar hela maskineriet, eller nåt ... " Det var också en rädsla för att om jag inte är på min vakt, så kommer våldet. Det var därför hon hade skrivit. Labradoren låg delvis på skiljeremsan, med huvudet groteskt upptryckt mot staketet och nacken bruten, så att huvudet stirrade bakåt över axeln mot oss med stora, skrämda ögon. Men det är deras sårbarhet som skrämmer mig så. Eller vi är som ett band som är blankt på ena sidan och matt på den andra. Kunde han ha gett firman fel adress?
Wjnträ ympa aff grennomen j gammwl trä hwilken som wil, tha ärw först wthwälyande godha winqwista wäl moghne oc trindhe. oc the som ey haffwa langht mellen knopporna, Winträ ympas j twäskona matto, Ena matto pläga somme at bora gönom winträdh mädh eno boor oc thär jnsätya qwisthen som ympas än thet brwkas syallan, Annar matta är ath winträdh saghas aff widher jordena thär thet är stadoght, oc thär klyffz oc swa skäris trehörnotter grenen oc sätyes j bolen swa at barken fälles räth moth barken oc bindhes stadoght wm kringh oc mädh leer bewaris före wäsko oc räghn, | The andra ympilsen är ath när et goth winträ standher när andro tha boris eth hol gönom thet andra träd mädh enom lithlom naffwar, oc thär gönom draghis en godher qwisther aff the andro träny ey affskärandis honom wthan läty honom thär swa bliffwa ath han är wäxther fwlkomliga j thet som han är gönom satther oc sidhan skäris fran the andro träno som han war aff wäxtir til förna Än standher ekke eth winträ swa när andro ath thet kan göras, tha skäris grenen aff oc strax färsker affskrapes barken oc säyes j holith wäl oc swa klemes leer wm holith, och thet göris wm waren, Jtem somme ympandis skära badha ändana aff winqwistenom som sma wiggia och sätya j klöfftena böyandis qwisten swa ath barken moth barken fälles oc sidhan förwara fran wathn oc wädher mädh alth leer oc näffwer, oc swa nädhan wndher ther ympad är sargis trädh mädh enom hwassom kniff paa badha sidhor likowäl ey dywpth, wthan swa ath wäskan kan ther wthrinna heller än hon wgar ther ympilsen är oc hyndrar ath thet ey fasthna
Jo, h-d ' kopf (ifliintsftcalille) specialist. Och 1 Låt denna glimt i det innersta dju­ " rättelsen ", som skyndsamt inf° r pet av en affärskvinnas liv bli svaret des, stod " Kohlkopf " (kålhuvud) därpå! specialist. Skräckslagen uppg aV (Ur The Ladies ' Home Journal.) daktionen den ojämna striden oc avstod från vidare rättelser. AU e HÄLSOVÅRD. les som vi. j Åhörare. Vi äro icke expertV Solljuset har en utomordentligt lä kände kraft ifråga om sår. Det ver området, men ha för oss, att det kar icke blott bakteriedödande och de mera världsmannamässigt, att ^ siinficerande utan ökar även blodtill ett tillfälle som det berörda sti^ flödet till det skadade kroppspsrtiet upp och buga än att sitta med ^ något som påskyndar läkningen av så derna i byxfickorna och nicka t®. ret. Samma inverkan har den upp Detta även i en föreläsnings ' 0 ^ torkning av såret, som solljuset fram Göteborg, som, det veta vi j u kallar. Main bör gå till väga med en från huvudstadshorisonten ter - s ^ viss försiktighet, börja med kortare som den mörkaste landsort. Trafikant. Det måste k 0 ' 1 ^ bestrålningar och sedan utsträcka dem längre, allt eftersom huden vän Förhållandena skola själva punkt. För många år sedan ursäktade en man sig för sin fynd med att fråga " Skall j.tg ' aga vara på min broder? ' Samma fråga bör en hustru och en moder göra nu för tiden, men med den skillnaden, att de säga: " Skall jag taga vara på min man? " jei J sig vid solljuset. Annonspris: tvinga det. Textsida 25 öre pr mm. sista sidan 20 öre pr mm. Utkommer varje Söndag• Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF. Längre annonsering rabatt. Eftertryck tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidningmed hela namnet utsatt, angives som källan. FISKAFFÄR ARLA MJÖLK Vackra Gångmattor. |M:° För annonsoch ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG. Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg. Dagsländan. Av Crayon.
Det är också min mening. Jag tror inte att han har några utsikter. Det skulle öfverraska mig mycket om han blef pastor primarius ... Det är den 12 augusti i dag; han for till Porla den 4 eller 5 juli och skulle vara där i sex veckor. Då dröjer det alltså inte många dar innan man har honom här igen, pigg och kry efter sin badsejour. Hur det skall gå till? Det har jag vetat länge. Slumpen har gjort, att lösningen på problemet så godt som ger sig själf: mina cyankaliumpiller, som jag en gång i världen lagade i ordning utan en tanke på någon annan än mig själf, få naturligtvis nu göra tjänst. En sak faller af sig själf: det går inte an att låta honom ta in dem hemma hos sig. Hos mig måste det ske. Det blir inte behagligt, men jag ser ingen annan utväg, och jag vill ha ett slut på det här. Om han tar ett piller hemma hos sig på min ordination och kreverar strax efteråt, är det att befara att polisen möjligen kan konstruera upp ett samband mellan dessa båda fakta. Till på köpet skulle den, som jag vill rädda, lätt kunna bli misstänkt och indragen och nedstänkt med smuts för lifstiden, kanske dömd för mord ... Naturligtvis bör ingenting ske som kan vara ägnadt att oroa polisen. Ingen får veta af att prästen har fått något piller: han måste dö en fullt naturlig död, af hjärtslag. Inte heller hon får ana något annat. Att han dör hos mig är naturligtvis litet fatalt för mitt anseende som läkare och kommer att ge mina vänner stoff till dåliga kvickheter, men det får vara detsamma.
Lasse sades ha dragit så långt norrut ända in i finnskogarna, att vägskälet ej längre behövde hållas. Ur detta hull höjde sig som en rova ur jorden ett ganska litet huvud, icke utan behagliga fast grova drag. Jag beslöt att släpa så Nora som pappakraken, så kaptenskan som Adolphen med mig om det än skulle ske med våld. Men Anna-Lisa är ju inte tappt bak sätet på en vagn utan hon sade, att jag var en hemligt troende, som kommit om natten i likhet med den judiske översten Nicodemus. Adolphen bearbetade mig med sina fruktansvärda nävar, kaptenskan hällde över mitt huvud en spillkum brödsoppa, kallnad visserligen, men gruvlig för mitt utseende. Klockan två skyndade jag ännu en gång ut till bondgården för att övertyga mig om, att karlen stod fast vid vårt avtal. Kaptenskan utstötte ett dovt vrål, som likväl endast var en gäspning. Du hör också till dem, som begabba mig för min stackars mors skull. Jo, jag har uppfunnit en råttfälla, det skall icke förnekas. Emellertid yttrade han helt kort, att mamsellens ärende skulle framläggas inför välfärdsutskottet och att hon vid nästa midnatt borde infinna sig för att erfara sitt öde. Vidare sade jag honom, att vi båda voro de enda sammansvurna, som kvarstannat, och att vi ingenting kunde uträtta. Jag måste tillägga, att det senare sättet mer än det förra kräver kungens personliga närvaro. Vad nu biskopen beträffar, så plägade han antagligen antingen sticka sig undan i slöjdkammaren för att fingra ihop någon finurlig modell eller ock hade han patience. Men kaptenen svarade: Och jag suckade jag med och tog mig för bröstet. Ja, stura han på mig, Tomson. Herr kapten rätade på sig och smålog: Efter vid pass fyra timmars åkning anlände vi till Sutre gästgivargård. Hon var sysselsatt med att kamma sitt hår, som räckte långt nedom midjan. Därvid slog jag alltid näsan, som ju är något lång, och blodade ned mina kläder. Giv mig min käpp! Stämman var lågmäld och mjuk, nästan viskande, och då han skrattade lät det just som då en katt fräser, fast lenare. Tag lärdom härav, Carlander! Var är kungen?
Den som har yttre lyckliga betingelser for att kunns bevara och harmoniskt utveckla sin kvinnliga natur, bar har, som alltid, det storsta ansvaret om sa ej sker. Njutningslystnad och skygghet for personligt lidande bor ej fA fordariva denna natur. Hvarje kvinna, i hvilka yttr? forhallanden hon an lefver, bar ansvar for sig sjalf och sin omgifning. Otaliga bevis finnas ock pa huru hinnor, i de mest tryckta ekonomiska villkor, kunna sasom modrar for en talrik barnskara och sasom sammanhAllsride princip vara en foresyn for den narmaste kretsen. Meti de aro mer an sa, de aro ett salt, som bidrager att halla hela samhallet friskt. Dubbel heder At sadana kvinnor. Deras vag ar tung och vansklig, sa vansklig, att deri som ej sjalf lefvat i deras forhallanden val knappast kan fullt uppfatta hur svar den ar. Just darfor att det 2s s i upprorande, att denna vag skall for dem goras annu fiaim, annu vanskligare, ehuru motsatsen angifvec. Isynnerhet for de unga, oerfarna vandrerskorna blir viigen farligare. ty de narma sig omisstanksamt, lockade af Byckomojtighc ternas falska sken, till afgrunder, som dE ej iairfinj! ac; just dar oppna sig. For den som sett mera af lifvet, som, med Z !lg medkansla for dem som hafva det svart, aktgifvit p5 de-; ungdomen suggerande, men sedeundergrafvande: h, sex nu forkunnas, for den star det namligen klart, att hvad de unga, som lyssna till dessa laror, skola finna, icke ar det lycka. Nej, sjalfforakt och lifsleda, utan tuifvd sjs ' idomar och lidande af manga slag, ar hvad de bah 2::: vanta. Det som kannes bittert ofver all beskrifning ar, afr man ej kan se nagon utvag att hejda eller varna. Myndigheterna ha forklarat sig sta maktlosa.
Låt oss nu gå ned i salongen och vid en butelj madera uppgöra en plan att slå honom ur brädet. Men det gick dock icke så lätt, som Bertini trodde. – Jag visste icke, att min tafla ådragit sig någon uppmärksamhet i Rom. – Hörde du? – Och hvadan denna plötsliga ödmjukhet? – Jag tog de första jag fick fatt på Det var mig likgiltigt, ty jag visste ju, att ni var drottning öfver dem allesamman och det var hufvudsaken. Slutligen förlorade Theodor tålamodet. Utan att möta någon skyndade han med ohörbara steg nedför trapporna, fann förstugudörren oläst och befann sig sålunda snart lyckligen ute på gården. – Nej – det vore en dårskap – sade Theodor lifligt. – återtog grefve Silfverstjerna. Jag satte mig genast ner och skref ett långt svar på denna biljett. – Vi taga ännu icke emot några gratulationer – sade Svanhilda, i det hon slungade en vred blick på den stackars hofmarskalken. – Ja – mina raska pojkar – sade den okände – och jag räknar på edert biträde förstås mot hederlig vedergällning. Grefven har lofvat Svanhilda åt hofmarskalken, och han är en man, som aldrig bryter sitt löfte. – Sådant der är vanligen förenadt med mycket besvär Men för din skull, Theodor, skall jag göra hvad jag kan. – Hvad skall pjesen heta? – Hvad! – Men lika godt! Ära den som äras bör! Klockan är nu VIII. – Hvilket vore så mycket dåraktigare, som han skall gifta sig med henne – sade Clas skrattande. – Ni intresserar er för Ljungner? – Men blif icke för länge ute, fröken – hördes Aurore svara. – Men har ni då tänkt på min fröken? – Visst icke af mig – svarade hon – men jag förmodar, att hon lyckats utspana vårt förehafvande och underrättat er derom, ty jag förstår eljest icke, hur ni så hastigt Din Svanhilda. ” – Nej – sade grefven förlägen – men vi råkade i en tvist med hvarandra, och följden blef, att han lemnade mig.
har framhiillits så m.ycbet a@Ii ä.r ilagot mer ändå, men bitterhetens, lange, att det finns så mang8 områden s a m l i ii g e 11 1a; ter; haii kvinnorna dar lcvinn &amp; ej kan nå mannen. Detta ledans och slöhetens ansikte ar tarvligt ledsna p % statens ekoborniska vanstyrc argument har hittills varit fullkomlig: och fu1.t. aldrig kommer, att med fast men varjämn tavlan. Men vissi drig varit. fri och irif öra socialismen. Fullständig sani haiid stryka ut allt fult och försam ar, att det funnits m %nga områden, .dal egendom skall rada. Men en got, ar det bara att gå och taga d e t: deras r %ttsanspr %k. Man behöver bara Messias måste det till att nå alla dess statens magasin. Idealiskt a r icke pre. niimila e t t olmrade: lika lön för Lika rynkors orsaker på en gång. Och mecis det så skapade samhället, Det lagarbete, f ör att stora grupper av kvin. dan vi viinta på undret f a. vi försöka ger hela arbetet på sl.avarna och late1 nor skola bittert erinra sig mångei: själva, s &amp; gott det går, utplgna från jorden all fulhets moder: fattigdomen, de fria medborgarna lats sig. Till er licleii of Örratt. Men vad iiil våra kvinnor i sina of. den hårda kampen för tillvaron. Ty stor del är ock denna framtidsbild ugp. feritliga viirv, nu och nar de komma ii: f:,ttigdomen a r oskön och utan all. sluppet sko j. Särskilt den kvinno, i den aktiva politiken, ha att vrida rat1 g1 atie. Och det ar just skönhet över gemenskap, som med största möjligs igen - ni %tte de kunna undgå de allttillvaron vi framförallt behöva - och följdriktighet införes i det nya sani för bryska partimetoderna och and8 det ar den vi måste lära människorna att törsta efter. Skönhet i smått och hallet bjuder Aristophanes osminkadt behalla balans och jämvikt! Ingen ve1 var skon klammer som ej har den på stort - utan.
Framhåll för honom att människan vid skapelsen erhöll en välsmakande, frisk och hälsosam dryck, vatten, men att hon i sin stora enfald gjort sig andra drycker, illasmakande och för den mänskliga organismen skadliga, såsom brännvin, öl m. m. Äro de galna, människorna? Djuren äro klokare, ty gifver man dem spritdrycker, förtära de dem ej. Ej heller dricka de mer än för att släcka sin törst, men människorna, de trotsa naturens lagar, dricka både för mycket och för ofta. Men de få sin lön. Genom det myckna drickandet, särskildt till maten, utspädes magsaften och blir till följd däraf matsmältningen rubbad, organismen illa närd och lifvet förkortadt. H En samvetssak. Hvarför? Nej, lär sonen under hon medbrottsling i ett förhatligt system. Detta ferierna att det ej är skam att utföra kroppsarbete, låt dottern deltaga i hemmets göromål. Däraf lär hon är tankegången. V i pojkar, spela lawntennis eller piano. Ensamt detta arbete motsvarar i värde hela prenumerationssumman. IDUN 1907 — 330 — Lytets börda. Ä / JED DEN samhörig* hetskänsla, som ett likartadt olycksöde ingifver, hylla sig de blinda till hvarandra, och de sammankomster de årligen hälla äro för dem efterlängtade oaser i ensamhetens öken. Den unge författarens historia med motiv frän en sådan sammankomst är en gripande skildring ur de blindas värld och målar i öfvertygande ord den sjä- lens ensamhet, som är den tyngsta pröfningen för de olyckliga, hvilka beröfvats ögats ljus. Nu talar han. Herta Marks idé. Vördsamt tillägnad de ogifta, af Campanula. (Forts. fr. n:r 25.) " MÅ, DÅ RESER vi, " sade häradshöfding Holger, men * ' hans ansikte var allvarligt. ' J a g skall ringa på städerskan, så att hon kan hjälpa dig med packningen. Men lofva mig nu, Ester, att när vi kommer hem, så får barnet fortfarande vara hos sin sköterska om nätterna. Du får inte öfveranstränga dig så där en gång till. ' Han höll fast hennes hufvud och han strök öfver hennes guldskiftande hår.
Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Kjolmönster ntan s l i p 60 öre, Prinsessklädning 76 Bre, Reformdräkt 76 Bre, BarndräktmSnster 60 Bre, Kragmönster (Pellerin) Expediera » portolritt inom Sverige om rekvisition atfBljd af likvid insBndes till Mastersamuelsgatan 43, Stockholm •:: \ Pappersttioiistef. J^sD oeh estraden Frön seenen n= E TT SA KVICKT och välbyggdt teaterstycke som Esmanns " Far och son " förtjänar repris, och Dramatiska teaterns de senaste veckorna mycket häcklade chef gjorde därför rätt i att på nytt draga fram pjäsen ur glömskan. I fråga om utförandet ha denna scens artister en gång satt sin prägel på stycket, och den finns kvar så godt som oförändrad. Fröken B o r g s t r ö m är naturligtvis lysande — som alltid, då en roll rikingås, som kändt, massor af förlofningar, och denna jul utgör intet undantag från den förtjusande regeln. Det var därför en psykologisk finess af direktionen att ge ett sådant stycke som " Dörren på glänt " just nu, ty bland de många inringade paren finnas alltid några, som äro ångerköpta och för hvilka Blumenthal och Kadelburgs erotiska propaganda torde verka uppryckande och stärkande, då tviflet anfäktar dem. På Operan har Hallströms " Den bergtagna " med sin svärmiska och enkla melodik utgjort ett af julprogrammen, medan större och märkligare verk förberedas. Och så ha vi nyårsrevyerna! " Konstgjorda Svensson eller en revolution i Skråköping ", hvarmed Södra teatern gjorde chock vid det nya årets början, är naturligtvis hoplappad af revydiktningens poeta laureatus hr Emil Norlander. Revyn är nästan lika lång som en af Wagners operor och kvickheterna förekomma ungefär lika sparsamt som i Nibelungens ring, hvilken fatala omständighet beror på att kupletterna blifvit alldeles för rikligt tilltagna. Ett par nummer träffa emellertid hufvudet på spiken och för öfrigt utfyllas de tre akterna af dans, några revyfigurers rusning genom tei atersalongen och diverse andra upptåg.
– Ännu icke, svarade Adolf, i det han ställde den omstjelpta slädan på sina medar och lyfte Maria in uti densamma. Men hvarje försök att sätta hästen i gång, var fruktlöst. Adolf besinnade sig icke längre, utan sade: – Håll dig fast vid min arm, Maria! Vi skola bana oss väg genom drifvorna. Måhända är en menniskoboning och räddning icke långt borta. – Är detta vårt enda hopp att undkomma döden? – Ja ... Men jag känner styrka att kämpa för vår räddning. Kom! – Jag kan icke ... Tanken på döden förstelnar mig ... Och en sådan ryslig död! Hvad har jag då gjort, att Gud skall vara så grym! Dö så ung! Nej, nej! Adolf fattade flickan om lifvet och lyfte henne ur slädan. Förtviflan återgaf henne för några ögonblick hennes krafter, och hon vadade framåt vid Adolfs sida. Men hvarje steg kostade ansträngningar, den skarpa vinden genomträngde kläderna och blandade sina isande atomer med de ungas blod. Maria stödde sig allt tyngre på Adolfs arm och sjönk slutligen ned bland drifvorna. Den friske, härdade ynglingen började äfven röna inflytandet af den förfärliga kölden. Lifsvarmen minskades, lemmarne förlorade sin spänstighet, och då han ville upplyfta Maria i sina armar, kände han sina krafter otillräckliga dertill.
Närmast till höger om dem hade de fyra pristagarne sina platser. 810 — Sully Brudhomme, representerad, då han för sjukdom ej själf kunnat infinna sig, af franske ministern M. Marchand, Behring, varit Hoff och Röntgen, samt till vänster Nobelstiftelsens ordf. f. statsministern Boström, Vetenskapsakademiens prrcses f. d. riksarkivarien Odhner, Karolinska institutets rektor grefve Mörner och Svenska akademiens ständige sekreterare daaf Wirsén — allt räknadt från de kungligas platser. Där bakom sutto statsråden, diplomatiska kåren samt representanter för vittra och lärda samfund, riksdagen m. m. Sidorna och läktarne voro besatta mest af damer. Högtidligheten öppnades med k. hofkapellets utförande af Normans festuvertyr, hvarefter hr Boström i ett kort anförande erinrade om Alfred Nobels lif och verksamhet. " Sedan dar af Wirsén därpå framsagt en af honom författad stämningsfull inledningsdikt och kören sjungit » Låt dina portar upp », skedde prisutdelningen på så vis, att efter ett kort anförande om pristagarens verksamhet denne af talaren ledsagades fram till kronprinsen, som till honom under de närvarandes ljudliga applåder öfverlämnade en elegant portfölj, innehållande ett smakfullt textadt diplom samt ett konvolut med en check på den summa, hvaraf priset utgjordes. För pristag-arne i fysik och kemi talade riksarkiv. Odhner, i medicin grefve Mörner och i litteratur d:r af Wirsén. Härefter sjöngs en kör ur Hallströms » Vikingarne » samt utfördes marsch ur » Orleanska jungfrun » af Söderman. Hela högtidligheten hade en i allo värdig prägel och efterlämnade hos en hvar ett djupt intryck. Under dagens lopp hade underrättelse ingått från Kristiania. att Nobelska fredspriset därstädes delats mellan H. Dunant och F. Passy. Beträffande årets litteräre pristagare, den franske skalden Sully Prudhomme, meddela vi i början af numret en utförlig, af porträtt beledsagad biografi jämte ett af diktarens poem, öfversatt af den kände Prudhommetolkaren daGöran Björkman.
Det var inte fjorton dagar sedan han och Kurt stått där och tillsammans fröjdats åt alla de mer eller mindre inbjudande nöjena. Och nu! Hvad hade det egentligen blifvit af Kurt sedan den där kvällen på Lustiga hjulet? Han syntes sällan till var e sig på pensionatet eller sfrandbadet och aldrig på nöjesplatsen, sedan " lustiga hjulet " förflyttat sina eggelser till närmaste stad. Då han någon e nda gång pliktskyldigas! uppenbarade sig, föreföll han blek och frånvarande och hans gossaktigt öppna klara blick var liksom beslöjad. Att det var en kvinna och att kvinnan va r Carmela, det visste Tweed. Och som han infe längre kunde u thärda fru Wrams ängsligt frågande drömögon, hade han satt sig i sin­ net på att leta reda på Kurt och söka tala reson med honom. Flickan i konditoriet tyckte sig ha se tt honom för en stund sedan gå bort mot stranden. Vinden kom och ref undan de sista fladd­ rande papperstrasorna, så att både det sexbenta vidundret och Lustiga hjulet hvirflade bort i d en yrande sanden, m edan Tweed med långsamma steg gick ner mot stranden som låg nästan öde. De fräsande vågorna brö- tos till fradgande skum och luften kändes så tung och saltmättad, som om hela Öster­ sjön sökt klämma sig in i den lilla mjuka bu k­ ten. Snärjande svepte sig kjolar och badkappor om de få badande, som funnos där nere. Detta minde Tweed om en ung flicka han hade i ressällskap på vägen ner från Stockholm — Mary Bränder — som i luftdra­ get ute på plattformen såg ut som den snäfslöjade Isis. Och en lika öfverraskande som svidande längtan grep honom, hvilken försvann lika hastigt som den kom, emedan han i sa mma sekund med sin sk arpa militär­ blick tyckte sig skönja Kurts hvitklädda ge­ stalt borta i en sandskrefva. Han skyndade på stegen, och för att undvika den tunga flygsanden följde han vattenbrynet. Ja, det var Kurt. Men hvad gjorde han? Sof han? Ställ­ ningen var så underlig och ryggen skakade krampaktigt till d å och då. Var det möjligt.
Men man kan också identifiera några specifika inslag som är moderna i betydelsen att de speglar denna tids idéer. När priset är betalt skall han göras rättfärdig och denna rättfärdighet skall bli människans, resonerar Kenyon.322 Kenyon menar att Jesus var Gud manifesterad i köttet. Heideggers ” Geworfenheit ” är en fundamental del av ” Dasein ”, av jagets erfarenhet av existensen. Den otydliga bilden står för demiurgen, han som ordnar och organiserar materien. Dualismen har en monistisk prägel. Dessa antaganden färgar Quispels beskrivning av vad han menar vara modern gnosticism.151 Jag vill här uppmärksamma läsaren på ett problem. Ekman utvecklar ett utförligt resonemang kring uttrycket ” den smorde ” och vad det innebär för människan Jesus.380 Ekman tycks mena att människan Jesus måste på samma sätt som den gammaltestamentliga konungen bli smord till tjänst. Det är en attityd som negerar allt definitivt och ordnat varande, samt alla bestämda moraliska normer. Detta får stora konsekvenser för hela det kristna trosinnehållet. Ekman, Redfield och Matrix kan ses som yttringar av en gemensam västerländsk idétradition som bärs upp av namn som Joakim av Fiore, Paracelsus, Böhme, Swedenborg, Hegel, Schelling, Emerson, Baur, Quimby, Mary Baker Eddy, Blavatsky, Mead, Jung, Hesse och Kenyon. Under kampen mot fienden uppstår emellertid ett nytt hot. Ligger det dessutom endast en ” okunskap ” i vägen för realiseringen av exempelvis gudomlig hälsa, ligger det nära till hands att acceptera det nya ” budskapet ”. Din ande är din inre människa … din invärtes människa är du ”. Enligt Kenyons tänkande måste människan få tillgång till ” auktoritet ” för att så kunna möta satan och besegra honom på ett rättfärdigt sätt.
Men hvart och ett jag håller kärt.“ Hon ropade de ungar små, Och straxt de sprungo fram, Och modern med dem alla då Långt ut i dammen sam, Och gossen stod vid vattnets bryn Och njöt af denna sköna syn. STORKARNE. Illustration “Storkar, våra storkar kära, Hvad kan bort från oss er locka?“ Storkarne. “Grymma vintern, som är nära Molnen, som sig börja skocka. Derför öfver land och haf Nu begifva vi oss af, Tills vi nå det mål, vi önska: Länder med en evig grönska.“ Rätt snart det slog in, hvad som storkarne spått, Och vintern, den stränge, sig infann så brådt. Han skakade manteln, och flingor att falla, Så bländande hvita, så isande kalla, Och storkarnas näste betäcktes med snö; Om hemma de stannat, de hade måst dö. STORKPARET. Illustration “Nu skiner sol och vårens milda flägt Har smält en obarmhertig vinters is, Och träden kläda på sin gröna drägt Och åter nu, från söderns paradis, Det hem vi nått, som aldrig vi förglömt, Hvarom vi under smärta palmer drömt.“ Nu fylla storkarne sitt gamla bo, Och sen med halm och hö de gjort det tätt Fru Stork helt makligt slår sig ned i ro, Och bidar der en tillväxt af sin ätt, Tre långa veckor inom skål och vägg Hon ligger tåligt der på sina ägg. Af äggen blef det ungar fem, ett mycket hungrigt slägte, Som öppnade fem stora gap, då far dem födan räckte. STOCKHOLM, TRYCKTE HOS BERGSTRÖM & LINDROTH 1868.
Vår starkt vidgade kunskap rörande förut okända naturkrafter har öppnat möjligheter att skaffa fram materiella fördelar och stora rikedomar ur jorden, bergen, floderna, skogarna och luften. Förbättrade kommunikationer, industri och handel ha påskyndat denna process. Frestelserna ha varit stora att fortast möjligt komma i åtnjutande av denna jordens goda i form av pengar, ägodelar, aktier och värdepapper av alla slag. De yttre levnadsvillkoren (miljön) ha före världskriget betydligt förbättrats. Det har uppstått ett jäsande och sjudande liv, men oerhörda ideella värden ha gått under. Släktet, rasdugligheten, har försämrats. Urartningen griper fort omkring sig och ger sig uttryck i mammonsdyrkan, njutningslystnad, förvildning, vanart och brott. Det är dock ej endast själviska motiv som lett folken, utan också ideella. Förnekas kan ej, att på flera områden verkliga framsteg gjorts, men okunnighet och fanatism hos massorna ha det oaktat icke sällan stjälpt oss i stället för att hjälpa oss fram. Stora, vitt omfattande folkrörelser av social, politisk och religiös art, ha arbetat på förbättringar och gjort kraftiga insatser, vilka otvivelaktigt medfört goda resultat i en del fall, men ofta har motsatsen ägt rum, på grund därav att utgångspunkterna varit falska. Förväntningarna ha därför ej alltid blivit uppfyllda. Åskådningar, som av filosofer, pedagoger, sociologer och politiker arbetats in i mer eller mindre okritiska folkmassors tankevärld, ha vid närmare granskning visat sig oriktiga. Dylika villomeningar ha lett utvecklingen in på sidospår och börja visa ödesdigra följder för släkter och folk. Bland uppenbara villomeningar av detta slag kan nämnas tron på miljöns allmakt och alla människors inre likhet. Vidare förvissningen att förvärvade egenskaper gå i arv, allt frågor som den moderna forskningen vägrar att utan vidare godtaga. Vi böra dessutom ej glömma, att olika samhällslager ha ett olika rasbiologiskt värde, i regel är detta störst inom den sunda medelklassen och lägst i bottenlagren. De kulturellt ledande skikten, som bilda överklassen, ha på grund av sin ringa fruktsamhet ett avgjort sämre rasvärde än medelklassen, ehuru de förras kulturella insatser äro betydligt större.
Kungörelse (1965:68) om nya sedlar på femtio kronor och tio kronor Kungl. Maj:t har, på framställning av fullmäktige i riksbanken, funnit gott kungöra, att sedlar på femtio kronor och tio kronor av nya typer, godkända av fullmäktige, komma att från riksbanken utlämnas i allmänna rörelsen från och med dag som fullmäktige bestämma. De nya sedlarna ha följande storlek, beskaffenhet och utseende. Femtiokronorssedeln Storlek: Sedeln är 130 mm lång och 82 mm bred. Tryck: Sedelns framsida upptager ytterst till vänster en talong, omfattande ungefär en fjärdedel av sedelns yta. Denna är i övrigt, frånsett ytterkanterna, försedd med tryck. Upptill på sedeln äro tryckta orden SVERIGES RIKSBANK. På högra delen av tryckytan finnes ovanför ett bladornament en bild av Konung Gustav III i profil med ansiktet vänt åt vänster; till höger om bilden är texten GUSTAV III 1771-1792 lodrätt inplacerad. På vänstra delen av tryckytan finnas en rosett i konstgravyr med valörsiffran 50 och ett bladornament. Nedtill i vartdera hörnet av tryckytan är placerad valörsiffran 50 över en avlång rosett. Omedelbart ovanför denna valörsiffra löper ett band med texten FEMTIO KRONOR, vilket sammanbinder bladornamenten. Därunder äro över tre rosetter tryckta två namn i faksimile. Tryckytan täckes i övrigt av horisontella våglinjer. Upptill på talongen finnes en konstgraverad rosett som i sitt mittparti innehåller valörsiffran 50. Nedtill på talongen äro sedelns tryckår och nummer angivna. Trycket är i blå färg. Tryckytans våglinjer och rosetter äro dock i grön och brun färg samt tryckår och nummer i röd färg. Sedelns baksida upptager till höger en talong, på vilken upptill och nedtill är placerad valörsiffran 50. Ytan upptager i övrigt till höger en bild av Carl von Linné, till vänster en stiliserad sol med tre fåglar och nedtill ett konstgraverat mönster. Omedelbart till höger om mönstret är texten CARL VON LINNE lodrätt inplacerad. Nedtill till vänster finnes valörsiffran 50.
Stackars Olga! suckade Giulia Utkommer varje söndag. Helår Kr. Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF. För annonsoch ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG. Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg. Tel. 18070. drivit spanjorerna ut ur spanska Marocko, kustremsan utefter Medel­ Utlandskrönika i sammandrag. havet undantagen. Det undrades Av Mar­ Ett stycke kvinnopsykologi. redan då, om Abdel Krim skulle garet Heijkel. nöja sig med denna lysande viktoria, överlägsenhet. Av Marie Louise Inge­ eller om han skulle fortsätta de in­ man. Av Den fun­ födda stammarnes befrielsekrig mot De t väckta samvetet. dersamma. de hatade europeiska inkränktarne pen analyserade ungkarlen. genom att vända sina segerrika va­ Fredrik Thorsson fpen även mot det söder om den span­ Av La plume. De olika köken. ska zonen liggande franska området. Den sista färden. Av Crayon. Så har nu skett. Fröken Sherlock Holmes. €tt stycke kvinnopsykolog Prenumerationspris: » / a år Kr. * U år Kr. Lösnummer 15 öre. Centraltryckeriet, O. Ericson, Göteborg 1925. Överlägsenhet. Kvinna mot kvinna. Bland kvinnans alla goda egen­ gor gå i olika riktningar, hur de skaper saknas även hos de bästa brytas mot de personliga jagen, vil­ Av MARGARET HEIJKEL. kvinnor vanligen en, nämligen över­ ka sticka upp överallt som undervattensskär, varpå hela laster av för­ I de flesta andra länder är i frå­ nan-offret, under det att mördaren, lägsenheten. Härmed åsyftas icke domar förlisa. Här glimtar, skym­ ga om brottmål juryinstitutionen denne fege usling som avskuddade den överlägsenhet som i övermod ser införd. Sedan rannsakningen av­ sig ett besvärande band medels ett ned på andra och som översättes med tar eller framträder i fullt synlig ge­ slutats d. v. s. den anklagade och kallblodigt utfört mord ursäktades. dryghet.
§. 6. Om nu Finska Nation hade någon tilförliteligare kundskap om sit ursprung ifrån äldre tider än dess så skulle man ej hafwa swårt före få rätt på deras härkomst. Det skulle wara wärdt, om någon kunde anställa en nogare jämförelse emellan desse språken och de östra folkens tungomål, som man förmenar wara i någon slägtskap med de gamla Scyther, då det stode at utröna, om icke alla desse folkslagen woro en slägt eller afföda af dem. Jag wet wäl, at under detta namnet blifwit i fordna tider flera folk och tungomål gemensamt inbegrepne, som ock wåra gamla Göthar det namnet i högre bemärkelse burit, under det de, såsom rättwisans wid makt hollare och beskyddare, soro de andras tilflykt wid alla hos dem upkomne sårare mål och twistigheter, etc. Imedlertid måste jag bekänna, at om man betraktar Lapparnas lefnadssätt och borgerliga upförande denna tiden, så lärer man näpligen hos något folkslag finna likare åtbörder och efterdöme, än då man hörer hwad Justinus och andre berätta om de gamla Scyther. Desse brukade ej jorden, hade ej hus eller ständig hemwist, lefde af boskap, och under deras herdalefwerne woro i en ständig flykt i de obebodda ödemarker. Förde sina hustrur och barn med sig ehwart de togo wägen: lefde af mjölk och honung, klädde sig i skinn; wiste ej af lin och ull; ansågo stöld och tjufweri för den aldrastörsta misgerning o.s.w.
Jag öppnar ett fönster och ser ut. Man kan inte säga allt vad man tänker, och man säger ofta motsatsen av artighet, av barmhärtighet, också av barmhärtighet mot sig själv, för att slippa vara obehaglig; av nödvändig klokhet, men också av svaghet och feghet, av skadelystnad, illvilja och hat och av kärlek. En omvänd kvinnlig nervläkare försäkrar henne att det låter sig göra genom att begå nattvarden. Som optisk villa gjorde unionen kanske på sin tid en viss nytta. Vem bryr sig om döden? På studentsexan i " Martin Bircks ungdom " uppträder Markel för första gången i mitt författarskap. Krigaren skapade ett välde, grundat på makt, på våld och på inget annat. Rousseau var (liksom Strindberg) för egocentrisk att kunna intressera sig för andra, och i gestaltskapande fantasi kommer han inte i betraktande. Du solltest auch Deine Sachen irgendwo sicherstellen. Men han är ingen eremit i öknen, han gifter sig och får en mängd barn.
Den åtskillnad som gjorts mellan händelser och personer som enheter i statistiken går dock att hålla sig till och den visar att statistiken historiskt framför allt redovisat data om personer och inte om händelser.2 Den äldsta statistiken rörande brottsliga händelser är uppgifter om dödsorsaker, där det går att utläsa information om antalet personer som avlidit till följd av mord eller dråp (Sjöström, 2002 s. 63; von Hofer, 2008 s. Självdeklarationsoch offerstudier skulle just fungera bland annat som kompletterande mått på brottslighetens omfattning, struktur och utveckling över tid. Skolundersökningen om brott 1995-2008. One general interpretation of the students. Att man knuffar till en kompis bara för skojs skull. Svaret formas utifrån de minnen som ligger närmast och är enklast för respondenten att framkalla och hänger således ihop med tidigare frågor och nyligen upplevda erfarenheter (SCB, 2001 s. 15). Men främst verkar trygghetsoch offerstudier vara det som genomförs i Sveriges kommuner, dessa innehåller inte frågor om delaktighet i brott och finns därmed inte med i översikten. Inventing criminology: essays on the rise of Homo Criminalis. 95, 7 % respektive 98, 4 % svarsfrekvens i de två regionerna. Identiteten blir således extra viktig i besvarandet av frågor som upplevs mer arbetsamma. Scott och Lyman (1968) använder istället begreppet accounts för att beskriva motsvarande fenomen. SOU 1995:91 del II. ” Flytta på dig, jag ska sitta här ” och sånt. Med ett annat fokus blir alternativet att formulera frågorna på ett sätt som fångar det upplevda brottet och inte en observerbar händelse oberoende av respondentens tolkning. Quinney, R. I Den nationella trygghetsmätningen (NTU) redovisas bland annat resultat där mer än dubbelt så många kvinnor än män utrycker en oro för att utsättas för misshandel eller överfall (Brå, 2011 s. 62). Man tror mer på sin egen uppriktighet än på andras. Offerstudier beskrivs översiktligt senare i det här kapitlet. Man antar att fall där gärningspersonen är känd för offret anmäls till polisen i mindre utsträckning än om gärningsperson och offer är främlingar (Persson, 1977 s. 479; Brå, 2006 a s. Den hotfulla njutningen.
Från Skeppsbroparnassen fladdrar måhända din oroliga ande omkring till de andra, mindre parnasserna, Växjöparnassen, Turkiska spökparnassen och vad de allt heta, men du frågar förgäves dig själv eller andra, var de hålla hus. Och Figaroparnassen – var vilar dess stridbare hövding nu sin eldsjäl efter arbetsdagens möda, eller med andra ord, var tar Jörgen sin middagslur nu för tiden? Du vet det inte, men du längtar att återse honom, ty du känner dig inte riktigt hemkommen förr; och du hinner knappt längta, förrän du redan ser honom sitta i sitt soffhörn med sin whisky på bordet, det må nu vara i Operakafét eller i baren på Grand. Skägget är grånat, men mustascherna lysa ännu svarta som ett par blankborstade stövlar, och de bruna ögonen tindra med ungdomens livlighet, när de blott orka hålla sig öppna. Men du vet, att han gärna nickar till i sitt hörn, och ännu i drömmen uppföra helt visst hans fiender burleska danser till hans nöje, ty han ler i sömnen som ynglingen mot sin älskarinna. Och till de levande sluta sig kanske stundom i stilla tåg hans kära avlidna. Var äro de nu, Janne med sitt kattskinn och sin en gång så lekfulla kalv, hovkamrern med sina förgyllda ben och sin på sju sätt stavade titel? Klio, den obevekliga gudinnan, har dolt dem i sin mantels marmorveck och låter dem tills vidare leva ett blekt skuggliv i de gamla Figaroårgångarna på k. bibliotekets gallerier tills någon av framtidens litteraturdocenter en gång finner dem och väcker dem upp från de döda för att av deras lidanden bygga sig en trappa till en efterlängtad professur. Men, käre läsare, var var det egentligen jag lämnade dig sist? Jag tror att jag har glömt dig kvar under Tornbergs klocka mitt under ett förskräckligt snöfall och väntande på en väns råd i den viktiga frågan, var du skall äta din middag. Du kan ju äta på Sällskapet, där du naturligtvis är medlem – jag går till Grand, så blir jag av med dig på en stund. Men vi kan ju träffas i eftermiddag. Vad göra stockholmarna om kvällarna?
Ändå att sådana omständigheter äro för handen, vare dock rättshandling, som fullmäktigen företager, gällande mot dödsboet, där tredje man varken ägde eller bort äga vetskap om dödsfallet och dess betydelse för fullmäktigens behörighet att företaga rättshandlingen; är fullmakten sådan, som i 18 § avses, erfordras för rättshandlingens giltighet, att ej heller fullmäktigen ägde eller bort äga sådan vetskap, då han företog rättshandlingen. Rättshandling, som, efter vad nu sagts, är gällande mot dödsboet, äge, där den dödes egendom varder avträdd till konkurs, icke mot borgenärerna större verkan än den skulle haft, om den företagits av stärbhusdelägarne. 22 § Om fullmaktsgivaren får en förvaltare enligt föräldrabalken, har en rättshandling som fullmäktigen företar och som omfattas av förvaltarens uppdrag inte större verkan än den skulle ha haft, om fullmaktsgivaren själv hade företagit rättshandlingen. 23 § Varder fullmaktsgivarens egendom avträdd till konkurs, har rättshandling, som fullmäktigen företager, icke större verkan mot konkursboet än den skulle haft, om fullmaktsgivaren själv företagit den. Är fullmakten sådan som avses i 18 §, kan rättshandlingen ej göras gällande mot boet, om fullmäktigen ägde eller bort äga kännedom om konkursen när han företog rättshandlingen. 24 § Utan hinder därav att fullmaktsgivaren icke vidare råder över sig och sitt gods, må fullmäktigen, intill dess erforderliga åtgärder kunna vidtagas av den, som enligt lag äger handla å fullmaktsgivarens vägnar, i kraft av fullmakten företaga sådana rättshandlingar, som äro nödiga för att skydda fullmaktsgivaren eller hans konkursbo mot förlust. 25 § Den, som uppträder såsom fullmäktig för annan, ansvarar för att han har erforderlig fullmakt och är förty, där han ej förmår styrka, att han handlat efter fullmakt eller att den rättshandling, varom fråga är, blivit godkänd av den uppgivne huvudmannen eller ändock är gällande mot honom, pliktig att ersätta tredje man all skada, som denne lider därigenom att han icke kan göra rättshandlingen gällande mot huvudmannen.
Man är således beroende av att ta hem nästa upphandling också för att inte bli stående med en restskuld, och vad finns det för garantier för det? Landstingen har spelat ut sin roll Det är sannolikt att samhällets totala ekonomiska resurser inom hälsooch sjukvårdsektorn är tillräckliga om man räknar in försäkringssystemen, men det splittrade huvudmannaskapet och den planekonomiska budgeteringsekonomin skapar inlåsningseffekter ledande till ineffektivitet och obalanser. BassjukvårdsÄdel Jag läste med stor behållning Tore Södermarks debattartikel » Ge ökad frihet för Stockholms husläkare och specialister i öppen vård « I kombination med en statlig sjukförsäkring för specialistoch sjukhusvård skulle den nödvändiga riskspridningen på nationell nivå erhållas. Potential för bättre resursutnyttjande Förutom att fungera som planekonomiskt planeringsinstrument (som bör avskaffas enligt ovan) fungerar de som beställare av vissa volymer sjukvård inom regionen. Eftersom avtal normalt även tecknas på begränsad tid, ibland med möjlighet till förlängning ytterligare 1-2 år, är intäktsidan låst under denna period - men det är inte utgiftsidan! Kraven är välmotiverade, men tyvärr orealistiska då summans storlek motsvarar hela försvarsbudgeten. Nödvändiga prioriteringar bör åstadkommas genom en varierande självkostnadsandel som följer prioriteringsutredningens gruppindelning; istället för som nu genom en utbudsbegränsning som i bästa fall slår blint, men i sämsta fall slår fel då den kombineras med vårdgaranti för vissa elektiva ingrepp. För att få en fungerande sjukvårdsmarknad på både köparoch säljarsidan måste således landstingens roll inom sjukvården avskaffas, och grundansvaret för befolkningen i alla basala välfärdsfrågor överföras till kommunerna genom en skatteväxling typ » BassjukvårdsÄdel «. I föreliggande debattartikel diskuteras sjukvårdens finansiering och kritiseras nuvarande monopsoni, dvs köparmonopol, och därmed bristen på en fungerande marknad. Som exempel nämns oklar rollfördelning mellan politiker och vårdproducenter, bristande konkurrens mellan producenter, dålig samverkan mellan olika vårdnivåer och kontraproduktiva incitament. Om etableringen är en avknoppning tvingas man dessutom lösa in den utrustning som finns på enheten, men den kostnaden hinner knappast skrivas av på 3-5 år. Idag skapar ökad aktivitet bara ökade kostnader istället för ökade intäkter. Pengarna måste frigöras och kapitalflödet understödja vårdprocesserna så att dessa automatiskt anpassas till efterfrågan. Lösningen är att utrusta medborgarna med betalningskraft i form av en statlig försäkringslösning administrerad av försäkringskassan.
vildt kapplopp. Allt närmare Kaiken nalkas förföljarn. Redan urskiljes färgerna på flaggan som svajar på dess topp, redan synes kanonmynningarne vid dess bog. I vildt raseri stormar Ibrahim, renegaten, de unga rosornas ägare. Han utöser oqvädins ord öfver skepparn och matroserne, han hädar och förbannar. Men närmare, allt närmare synes förföljarn. Ett ögonblick står Ibrahim stilla, tyst med natt i blicken. Hastigt springer han opp. "Djefvul, du skall åtminstone ej vinna på min undergång". Han går ned i rummet der de unga tärnorna bäfvande slutit sig tillsamman, utan att rätt veta hvad som föregår. "Sköna tärnor, hvart vi resa, det veten J alla. J veten hvad som väntar eder i Stambul. Hafven i hört sagorna ur tusen och en natt, hafven J hört omtalas det herrliga lif den sköna förer i en mäktig mans harem? Ett lif som är en väfnad af nöjen, af dans, af smycken och juveler. Vill herrskarinnan sofva, hennes slafvinnor fläkta svalka öfver hennes kind. Vill hon glädjas: de herrligaste danser uppföras på hennes vink. Vill hon prydas, hon säger blott ett ord och smycken, perlor och juveler hopas ikring henne, och indiens utsöktaste dofter stå henne till tjenst. I badet bland unga sköna tärnor leker hon bort dagen. Mellan doftande rosenhäckar, omgifven af springbrunnarnes strålar, njuter den hulda aftonens behag, och gömda sångerskors herrliga toner, täfla med näktergalarnes melodier, att nedkalla ljuf slummer öfver hourin i denna paradisets lustgård, der hon hvilar på svällande gräsdivaner vid den sakta sorlande bassinen. Intet arbete besudlar hennes mjella fingrars hennafärgade spetsar; endast silke, guld och perlor bjuda sig för henne, om hon någon gång skulle vilja virka en prydnad eller en blomma. Med skönhetens allmakt herrskar hon öfver sin omgifning och den stolte pascha, som hon säges tillhöra, är hennes förste slaf. Se till sådan herrlighet har jag velat föra eder, veten J detta?"
Men Simon hade varit entusiastisk och ibland bombastisk; professorn var vass och kylig och lakonisk. Han var nöjd med att ha sluppit outsider-Lund, längtade inte tillbaka till att vara liber studiosus, den frie studenten. Hon återupptog gliringarna att han var rädd för Helena han Josef! Han menade det som beröm. Han kunde telefonera till henne. Katt? Då skulle han i stället sökt upp nån kamrat och fortsatt hos honom! Naturligtvis måste han varit sån och känt sig sån det förstod han när han nu kunde se sig på håll; och då se sig riktigare. Men ofta stannade han hemma vid skrivbordet när Elisabet gick över till dem. Vad nu finnas är. Och G.F. på ena eller andra sättet. Hon fick vara den hon var. Och di träter. " " Se här! Jag ser hur ensam ni alltid är. Han ljög: " Man måste se till att öka ut sina meriter. " Men han kom inte ifrån att känna motstånd mot dem i synnerhet mot Anna: när hon inte kunde låta bli att vara förmanande, eller blev översvallande och skulle bedyra att hennes barndomstro var förmer än vad alla världens lärde kunde påstå. Alltså tog han hem böcker från biblioteket och läste om kvällarna, om de historieepoker och diktare som han just sysslade med i klasserna. Framåt kvällen hade fröken Axvall hunnit tillbaka; hon visade Dag hur han kunde hjälpa till med att pressa på magen. Och hon sa något om att vad gör det att du inte är nån författare; du är i stället världens underbaraste man när vi får vara tillsammans så här. Efter kom Hitlerjugend, också de med hakkors hakkors hakkors; händerna sträcktes ut som snabba semaforer: Heil Hitler, Heil Heil. Ändå kunde hon säga honom det, och vara nöjd med det lilla han var. Men den strävan han så berömde sig av var väderspänning, även kallad kolik; bäst att bara prutta ut den. Rikt fint folk deponerade ju sina oäkta barn i utlandet, för att ha dem ännu säkrare gömda.
»O! Hans röst är som en åska. Hela domkyrkan skakar.» »Han predikar i domkyrkan?» »O ja! San Marco rymmer icke längre alla hans åhörare. En tid sägs han själf ha tänkt på att upphöra med dessa vilda predikningar. Han var tvehågsen och talade mycket illa. Men så hörde han en röst: Galning! Ser du icke, att Gud vill, att du följer denna väg. Och nu fortsätter han oförtrutet.» »En röst? Från himlen?» »En röst från helvetet!» skrek Doffo. »Han förstör våra kvinnor och denna ljufliga vår!» Våren mäktade han icke förstöra. Mandeln blommade och vinet grät under klar himmel och sol. Trastarna spelade för gossar och flickor, som förde krig under grå oliver och på gröna sluttningar. Vinterns snö, som ännu låg kvar på de högsta bergstopparna, gaf luften friskhet. Och jag njöt af min återvunna hälsa. Torsdagen efter påsk talade fra Girolamo från Ferrara inför herrarna i palatset. Han liknade detta vördnadsbjudande hus vid fariséens och sig själf vid Kristus. Han talade mot tyranner och syftade därmed på Medicéerna. Det var troligen icke hans mening att tala till de stora ätternas försvar, de stora ätter, som Medicéerna fördärfvat. Men den lille Ferraramunken har törhända icke reda på, att folkhjälten Michele di Lando var stödd och styrd af Salvestro de’ Medici, och att Albizziernas och de stora skråens makt bröts af Cosimo de’ Medici, fäderneslandets fader. Han tycks heller icke veta, att de mediceiska kulorna nästan alltid varit fredstecken. Jag antar, att om han icke börjat och slutat sin predikan med den Heliga Skrifts ord, skulle någon af herrarna tillrättavisat honom. Men med sådan föroch eftertrupp tågade han torrskodd genom hafvet. I juli valdes fra Girolamo från Ferrara till prior i San Marco. Lorenzo lät kalla mig. Jag fann honom omgifven af åtskilliga värdiga män. Han bad mig berätta, hvad jag visste om Karl af Frankrike. Då jag beskref kungens stora mage, sade han:
Officielt måste det likväl sörjas, och Sophie Magdalene måste bringas till ro i Roeskilde, hvilket allt försiggick med en märklig accuratesse, i det sorgetiden reducerades till sex fattiga veckor och inskränktes till Köbenhavn (hvarigenom hofvet, som residerade på Friedrichsberg, undandrog sig sorgen), och bisättningen påskyndades så, att castrum doloris måste sammansättas af idel hoplappade dekorationsfigurer från föregående kungliga begrafningar, en samling symboliska individer, som bordt kunna gifva en filosof åtskilligt att grubbla öfver, illa medfarna som de stodo där – det sörjande folket utan näsa och nationens tacksamhet utan händer. Han bryter det. Innehållet af Brandts bref föresväfvar honom ideligen, en djup bedröfvelse tynger hans sinne. Förordningarna af den 5 Mars och 3 April syftade öppet till upplösning af alla sedliga band genom att fråntaga kyrkan ett dyrbart privilegium. – Efter den hotelsen skall kungen aldrig våga – Men skall det ske, måste det ske i dag – redan i morgon flyttar hofvet till Hirschholm och där kommer H. – Rantzau ser sig själf träda fram för kabinettsministern, med högburet hufvud och tala i sin gamla, misshandlade vänskaps namn: – Verkligen? Hvad var det, hon dog af? Hur många af statens tjänstemän, högre och lägre, ha icke redan kastats ut på gatan med hustru och barn? Andakten fyller henne, alla tankar sväfva uppåt, jordelifvet med dess sorg och saknad ligger som ett mörkt minne djupt under henne. – Hvad vilja de? – Ingenting annat, än det sätt, hvarpå ni bemöter era gamla vänner. M:ts önskningar och till yttermera visso preciserar H. Han fryser. En bättre lycka har jag aldrig kunnat drömma om! Parforcejakter och promenader till häst utomhus, spelpartier och allsköns sällskaplighet inom hus taga hvar ledig timme af dagen i anspråk. Bed henne lämna mig i fred för sina förtroenden! Jag förmodar att det är tillräckligt. De se på hvarandra och skratta båda. säger han, och hans småleende faller som solljus öfver hennes drag. Hon har väntat honom i timmar under stigande upphetsning, och hon mottager honom med synbar onåd.