Datasets:

Riksarkivet

/

cleaned_Diachronic_swe

like 0

Follow

AI Riksarkivet / AIRA 24

fattande, beundransvärt arbete, skall utskottet med hemställan att den k. frågan känd överallt, in i landets alla som pågå blir konflikten nämnda När han vill tala — lyssna till ho­ återfinnas i någon mån också hos alla avkrokar, tände rösträttskravet i datum akut med åtföljande arbets« propositionen utan inskränkning mat Cggers Sommarterass andra kvinnor och förmå dem att nom. te tillstyrkas. Utskottets samtliga le­ varje kvinnohjärta. Man talade om När han är senfärdig — sätt fart inställelse. Blir så fallet kan, ma« utan särskild kallelse stödja från le­ hända, Kvinnornas Tidning icke ut« damöter uppvaktades av kvinnore­ kvinnorösträtten i hemmen, på mö­ Konditori - Restaurant, Korsdande håll framförda, kvinnornas i honom. ten, man stred om den, tidningarne presentanter, som särskilt satt sig in i gatan 13, 1 tr. Tel. 107 79 När han vill ge dig sitt förtroende komma under en eller annan vecka, bästa åsyftande krav .. Tyvärr är det den föreliggande frågan. När behand­ skrevo för och emot, frågan stod i varom vi velat underrätta. — uppmuntra honom. Vita Bandet icke så. Tvivelsutan finnes det på­ lingen i kamrarne stod för dörren, verklig mening på dagordningen. När När han är hemlighetsfull — lita Kungsgatan 41 - Telefon 107 89 räknade intresset i mycket stor ut­ tillställdes varje ledamot av riksdagen den slutbehandlades i riksdagen viss­ sträckning men till betydande del en­ på honom. Den kvinnliga badgästen: Säg, Vollmers ITleeths, Thesalong genom resp. kvinnliga organisationer te varje riksdagsman att bakom den­ När han gör dig glädje — tacka dast som latent. Det behöver väckas snälla gubben, har han någonsin sett en skrivelse vari - vederbörande upp­ samma stodo icke blott Landsföre­ och samlas till en makt av en stark, honom. den stora sjöormen, som dom skriver När han riktigt förtjänar det — manades att rösta för behörighetsla­ ningens relativt fåtaliga medlemmar skickligt ledd organisation. KansKe så mycket om i tidningarne om somgen, och där utförlig motivering för utan snart sagt varje kvinna, att det kyss honom. Fredrika-Bremer-Förbundet är den­ rarne.

hado honom giffuet, belatin pa cl (150) marck. Fideiussit *) Hanis smid, Detmer predikare, Herman Messeman, Renholth Lehusen, Henrik Horensi. Pelle Person feste vj (6) manna lagh, ath han ecke slog Magnis Halstinsson. Sagdes Olaff Jönsson fore retto, ath han skal lata koma Menekes hustrv her til swars pa radzstuffwne pa manedagh nestkomande eller swari til hennis sak. [23 september]. Sabbato proximo ante festum sancti Michaelis sagdes fore retto, ath Cort Hielmholt skal fornögia Otte kiöpswenen the xxij (22) marck, som han pa talade. Mattis gulsmid skal antwarda drengin i rettin eller fornögia Mattis Hermansson i (1) marck peninga. Her Kiädelmund. [25 september]. Feria 2:a proxima ante festum sancti Michaelis archangeli tha stodh for rettin her Kiädelmund i Nysätra och kiändes thet han hade opburet ij0 (150) marck reda peninga aff Hanis Otte, Jenis Olsson vidh Sudre porth, som woro testementarii effter hustrv Katerine Kylmerawtes. Ty loth forme her Kiädelmund forma Hanis Otte och Jenis Olsson quitt, ledoge och lös a ty wegna til ewig tidh. Herman Eenbeke. Eodem die giorde Herman Eenbeke Hanis Lambrictsson rad man och Renholt Lehusen pa sina wegna myndoge och fultmektoge anama och vpbera aff Henrik Plasman iij (3) secke humbla och j (4) lest ärtyr. Raadet om laxen. Eodem die wordo fogoden Per Mikelsson, borgamestarene och raadet swa eens, ath skippen, som liggia ladhin, skulo löpa therres [vegh] i Gudz fridhi. Herman Renttel. Stoodh Herman Renttel fore rettin och forbadh fogodin Peder Mikelsson, borgamestarene och raadet for thet hommodh han hade giortt them, i ty ath han bröth leydane pa Frederik bakare, och ther stragx fore rettin gaff Frederik kakwbakare Herman Renttel sin wenskap och all venskap(!) till.

Närande, lättsmält betalningstiden infallande dragningarna. För obligation, som under oktober samt i åtgången dryg bar den ock förefallit mig vara. Hvad som emellertid utom nyssmånad köpes på afbetalning, fordras att minst två inbetalningar verkställas nämnda egenskaper särskildt förmått mig att före utgången af oktober.- föredraga densamma är den omständigheten, Tvänne utlottningar årligen: och 1 maj. Hvarje att Lactoserin-cacaon tillverkas af inhemskt råmaterial, nämligen vanlig skummjölk, för obligation skall OVILKORLIGEN utfalla med vinst från KR. 30 till 40,000. hvars användning i vidsträckt skala man så- Fullständig beskrifning sändes mot 10-öres porto. lunda funnit ett sätt, väl värdt att uppmuntras. Uppfinningen är ock svensk. Å STOCKHOLM. Praktisk husmoder. Husqvarna Generaldepöt 22 Kungsträdgårdsgatan 22 Fabrik förTysJffverarbeten 27 december Stockholm, Tunnelgatan 10. 12 Bazaren Postadress numera endast: Breflåda. Kerstin A — n, M. W. ni. fl. Möjligen kommer ett monogramalfabet att införas i mönsterbilagan till Iduns Modeoch Mönstertidiring, men att särskildt de begärda monogrammen däri komma att inga, kan ej utlofvas. Ihärdig. Täflingen är ej ännu afgjord. Å n - gående den omskrifna skissen kunna vi ej bestämma oss, förr än vi satts i tillfälle genomläsa densamma. Ina. Pristäflingen i Svenska akademien är årlig, och böra deltagande skrifter insändas till akademiens sekreterare, d:r C. af Wirsén, Stockholm, före den S sept. Namnsedeln förseglas och bör sändningen assureras, om afsändaren önskar full garanti för dess riktiga befordran. Emil P. Kan ej användas. Svala. Daniel Fallström ber genom oss få på det hjärtligaste tacka för det utmärkt vänliga brefvet. Kände han brefskrifvarinnans adress, skulle han göra det egenhändigt. Red. [2774J Mattor, Möbeltyger^ f£S J.

— Han gjorde oss till studenter i tyska, som man jämte botaniken kastade ifrån sig i sjätte öfre, och så stodo vi ensamma i två långa år utan det där afundsvärda kamratliga stödet från lärarsidan, som jag nu efteråt tycker skulle vara nödvändigt för att kunna hålla ut på skolbänken med alla sina missgrepp och sin då för tiden åtminstone öfverlastning af för lifvet onödigt skräp som latinskrifning hemma, åtta timmar latin i veckan och Norbecks dogmatik m. m., i stället för utvidgad undervisning i de moderna språken och statskunskap och undervisning i geografi och modern historia ända fram till studentexamen. För att visa, hur vansinnigt det ännu för tjugu år tillbaka var ställdt härmed uppe i Uppsala, ber jag blott som en liten parentes få påpeka, att man efter femte klassen ej mer hörde talas om ett så härligt ämne som geografi, vare sig fysiskt eller historiskt sedt — att åtminstone j a g och mina jämnåriga studentkamrater aldrig läste ett ord historia efter 1815, och att man slutade skrifva tyska i femman för att sedan i två år, två timmar i veckan, endast genom läsning af språ- ket hålla sina kunskaper uppe till husbehof och så plötsligt sättas ned för att aflägga skriftligt prof till studentexamen, sedan man naturligtvis förlorat både nödvändig träning och grammatikaliska kunskaper. Det gällde då att sätta i praktik det gamla goda ordspråket: " Kunskap är, hvad man har kvar, när man glömt, hvad man lärt sig! " Det är en alldeles speciell egendomlig känsla, när det börjar lida in i april sista året i skolan. Det är samma högtidliga stämning öfver högsta klassens ynglingar som en het tryckande solskensdag före ett stort åskväder. Man vet, att blixten skall komma, och mänskligt att döma skall den j u också träffa någon. Nog känner man i luften, att en och annan är mer mottaglig för en katastrof, men blixten kan ju också slå ner, där man minst väntar det, bland dem, som känna sig som mest säkra, och det är den förkänslan, som gör stämningen ibland rent af hemsk. I långa rader vandra de förlästa och bleka pojkarne fram och åter på Ågatan och ute i Flusterpromenaden i den heHEIJNE. V. Sista skolåret.

Han sade: Gack upp, och säg Achab: Spänn före din vagn, och far ned, att regnet icke hinner dig. Och förr än man såg till, vardt himmelen svart af moln och väder; och ett stort regn kom. Men Achab for, och kom till Jisreel. Och Herrans hand kom öfver Elia, och han gjordade sina länder, och lopp för Achab, tilldess han kom till Jisreel. Och Achab sade till Isebel allt det Elia gjort hade; och huru han hade dräpit alla Baals Propheter med svärd. Då sände Isebel ett båd till Elia, och lät säga honom: Gudarne göre mig det och det, om jag icke, i morgon vid denna tiden, gör dine själ såsom ene af dessas själar. Då han det såg, stod han upp, och gick hvart han ville, och kom till BerSeba i Juda, och lät der sin dräng. Men han gick bort uti öknena ena dagsreso, och kom derin, och satte sig under ett enebärsträ, och bad att hans själ måtte dö, och sade: Det är nog. Så tag nu, Herre, mina själ; jag är icke bättre än mine fäder. Och han lade sig, och sof under enebärsträt. Och si, Ängelen tog uppå honom, och sade till honom: Statt upp, och ät. Och han såg sig om; och si, vid hans hufvud låg ett glödbakadt bröd, och en kanna med vatten. Och då han ätit och druckit hade, lade han sig åter till att sofva. Och Herrans Ängel kom till honom annan gången igen, och tog på honom, och sade: Statt upp, och ät; ty du hafver en stor väg för dig. Och han stod upp, och åt, och drack, och gick af den matens kraft fyratio dagar och fyratio nätter intill Guds berg Horeb; Och kom der uti ena kulo, och blef der öfver nattena. Och si, Herrans ord kom till honom, och sade till honom: Hvad gör du här, Elia?

ett ord om faran och störtade in till sitt, skyndsamt stängande sina dörrar. Det blef mycket tomt omkring honom och ännu hemskare genom det oförklarliga i proceduren. Melchior svor, och all den lätta munterheten från resans begynnelse var borta. Själf sofver jag på stolen här. För att återvända till mig själf, så var det icke underligt, att jag hade svårt att finna mig i min omgifning. Närmare och närmare ljöd yxan, dofvare och dofvare – hvar gång tycktes det honom: nu kan jag icke längre – men han kunde. Den eftermiddagen i den gamla trädgården var allting så blidt och mildt. Orlando ryckte tyst sin hand ur hennes. Han hörde hunden ännu; nu tjöt den med all den öfvergifna förtviflan som kan ligga i detta ljud, och på afstånd svarade honom andra mellan bössskotten. – Mademoiselle Charlotte, nu kan ni bli fri. Hvar kväll bad jag, mycket ängslig att icke somna ifrån det: Lyktan kommer, lyktan går. Något så fattigt hade Melchior aldrig sett, och han blef förskräckt och nedtryckt af att det kunde finnas. Med en vindfläkt kom minnet denna morgon, när jag trädde fram ur skogsbrynet öfver solstrimmor och lätt gulnade blad mellan trädens långa skuggor. – Jag har också haft det rätt annorlunda, jag skrattade och var glad, jag hade en frisk och modig man. Och hon såg trött och sorgset framför sig. Bestyret var snart öfver nästan utan ord, bara med blickar fyllda af sällsamma minnen, sammansmältande till ett personer och tider som voro långt skilda åt, obetydligheter och viktiga ting, stirrande mot honom med hela hans lifs innehåll i sitt djup och en stel förvåning, att det skulle sluta så.

— Men hvad är detta? Skall du lemna brödkanten derför, att den är en smula bränd? — fortfor hon, med en min och en ton hastigt öfvergående ifrån den moderliga till en barskhet, som kom den väl upptuktade Bill, hvars våta hår redan stod till hälften i vädret och nu reste sig rakt på ända, att kasta brödbiten med en sådan fart i sin vidöppna mun, att den for ned i halsen utan vidare ceremonier; och med tårade ögon och halfqväfd röst efter den våldsamma sväljningen försäkrade han, att han just gömt den brända kanten som en läckerbit till sist. — Minnes du, Jonas, hvad det var jag sade, när ni hittade salig mr Harrys ben der nere i det gamla jagthuset? Jag sade att det var något derunder. Ja ve mig, det sade jag, för det anade jag genast. Hvad skulle de der herrarna komma hit enkom för att bryta sig in på ett ställe, som aldrig någon tänkt på, om det icke varit något annat, som legat dem på hjertat också. Det tänkte jag då, och nu synes det att jag hade rätt, — fortfor hon, vändande sig till sin man, som åt med en ifver och en aptit, hvilken hittills gjort all konversation omöjlig, och som ännu alls icke svarade med annat än en bifallande och något förundrad blick. — De skulle säkert icke gjort sig så mycket besvär, endast för att den stackars herrn skulle blifva kristligt begrafven, nej, det var något helt annat! — Nå, hvad skulle det vara då? — sade hennes man helt likgiltigt, med munnen ännu full af fläsk och kål. — Jo, ser du ... men hvad i Herrans namn är detta för ett spektakel? Hvarför skäller Curry, som han vore tokig, och hvarför springer han med sina stora sotiga labbar upp på trappan, som han vet, att han aldrig må understå sig. Det är gamla Betzys gemena katt, som förvillar honom, det ger jag mig hin på. Spring ut, Bill, och se efter hvad det är! Jo, nu blir mitt renskurade golf just vackert. — Gud vare tack för maten, — tillade hon andäktigt sammanknäppande händerna, i det hon steg upp från bordet och började att hopsamla tallrikar och skedar.

Instämmer Instämmer Instämmer Instämmer inte alls knappast delvis helt och hållet Människan är en kropp, inget annat 21 7 8 6 Skillnaden mellan människor och 20 12 11 1 djur är att människor har en själ 3 8 23 10 Människor tänker i första hand på sig själva och vad som är till deras egen nytta Människan är i grund och botten god 3 6 25 10 13. Philipson, Sten M. Den ideologin tycks ha blivit så internaliserad i D:s tankeoch handlingsmönster, att subjektet inte är självskrivet. Det hör ihop med intervjuundersökningars karaktär och drabbar därmed också den här studien. Då har de vanligen en viss formell-juridisk dimension. MM: – När det gäller sånt som är rätt och fel, spelar tankesammanhang och logiska sammanhang någon roll där? Jag tycker inte att det finns några rätta svar på sånt, utan man får väl … Men det är bara det att jag … man är så … man måste va så fokuserad på det man gör, så … [tankepaus] … för mig är kunskap fakta, experimentella fakta. Deras livsåskådningsfrågor får svårt att få utrymme i det de gör ” .267 En annan iakttagelse gällde hur långt ifrån varandra doktorand och handledare stod och hur olika deras intressen och värderingar var. ” The argument presented in the first half of this chapter suggests that the apparent rejection or disappearance of religion and theology in fact conceals the continuing relevance of theological issues and commitments for the modern age. ” Gillespie a a, s 272. Det centrala värderingssystemet har inte sin grund i en teoretisk begreppsvärld utan i en erfarenhetsburen metafor. Observationsstudien Observationer ger bilder av stort och smått, en blandning av till synes obetydliga detaljer och viktiga förhållanden. En annan bild som återkommer är den att doktorandernas reaktioner på samspelet med handledarna snarare gäller relationen än den i snäv mening didaktiska insatsen. Jfr s 64. Sunnemark, Fredrik. San Diego: Academic Press. 3.2 I den här naturen finns det biologiska och genetiska sammanhang. Den sociala miljön Alla tre delstudierna visar att forskningsmiljöerna både som sociala miljöer och som livsåskådningsmiljöer är olika till sin karaktär.

När två makar komma till den punkten i sin samlevnad att allt en­ dast blir ömsesidiga praktiska krav, vana, grå vardag, då är fara för han­ den att antingen den ene eller den andre av dem i tankar, ord eller gär­ ningar blir ett offer för otroheten. En fru som får sina hushållspängar ordentligt, som har en exemplarisk man och välartade barn tycker man icke borde ha skäl att beklaga sig. Hon har ju, utifrån sett, allt vad livet kan skänka. Mannen slu­ ter sig till hemmet, barnen sluta sig i alla sina angelägenheter till henne, hon är med andra ord omgiven av kärlek. Och likväl kan det hända att en sådan synbarligen avundsvärd kvin­ na en vacker dag gripes av ett, låt vara helt oskyldigt, men dock i hen­ nes ställning kritiskt intresse för en annan man. Denne behöver icke va­ ra hennes äkta make på något Sätt överlägsen vare sig i utseende eller begåvning, och likväl ser man med en enda blick att han på henne ut­ övar denna speciella trollkraft, som mannen icke längre förmår. Hon är i ett slag såsom föryngrad, skälmsk, spirituell, charmerande, en helt an­ nan människa. ^ONVE * D Ä R F Ö R att VISKAPORS GUMMIKLACKAR äro tillverkade av extra prima material D Ä R F Ö R att de äro oöverträffliga i form och utfö­ rande, äro de nutidens bästa klackar. Köp D Ä R F Ö R uteslutande VISKAFORS SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET VISKAFORS. i modern infattning fördelaktigast VCTbulerssm Hovjuvelerare. Ö. Hamng. Ett fett kök gör ett magert testa­ mente. starkast. Vad är otrohet? Ragna Peters. hos Fâr 0 A.-B. FERD. LUNDQUIST & Co. VISKAFORS för alltid på lager alla skodon till fabrikspriser. II I c / tmmoan Ulla Teatern. Vilken är orsaken till denna för­ vandling? — Låtom oss tänka oss att föremålet för vår förundran själv blir satt i tillfälle att ge svaret. Hon skulle i nittionio fall av hundra bör­ ja med att skjuta skulden för sitt in­ tresse på den äkta mannen.

Det är naturligtvis revolutionsoch Napoleonstiden, särskildt den senare, ungefärligen tids-spannet från 1803 till 1814 eller 1815, från brytningen af freden i Amiens till den slutliga uppgörelsen. Liksom nu kämpade då hajen mot tigern, såsom den tidens amerikanare bittert uttryckte saken, hafvens oinskränkta härskare emot det europeiska fastlandets. Hvarje barn vet, hur den striden slutade; men hvarför slutade den så som den gjorde? Det veta ej ens de lärde. Vissa moment kan man dock gripa tag i. England gaf icke tappt, hur förhållandena än utvecklade sig på fastlandet; och i denna engelska folkets underbara seghet, stärkt af en — subjektivt sedt — obestridligen uppriktig tro att mänsklighetens framtid berodde af dess seger, låg oförnekligen ett hufvudmoment i utgången. Den ena efter den andra af Englands kontinentala bundsförvanter fick underkasta sig fienden, så att det tidtals stod alldeles isoleradt, och dess egna expeditioner till fastlandet voro länge den rena ynkedomen; men bulldoggsnaturen förnekade sig aldrig och hembar till sist segern. Naturligtvis kan emellertid segerviljan icke enbart förklara resultatet, utan det gäller att få klarhet om, hvilka medel England begagnade för att nå sitt mål; och det är icke lätt. Att det icke var Englands ekonomiska åtgärder mot fienden, som förskaffade det segern, är i hvarje fall säkert, såsom antydts redan tidigare i denna årgång af Svensk Tidskrift (Afspärrningskrig nu ock för hundra år sedan, sid. 387 ff.). Långt ifrån att söka ekonomiskt strypa Napoleons välde genom afspärrning, uppbjöd England tvärtom alla krafter att förse fastlandet med sina industriprodukter liksom med kolonialvaror; och de materiella lidanden, varubristen på kontinenten förorsakade, voro verkningar af Napoleons själfblockad, icke af några obefintliga afspärrningsåtgärder från hans fiende. Själfva dessa lidanden voro för öfrigt efter allt att döma alldeles för små att under några förhållanden kunna bli afgörande; ty med enstaka undantag, hvaribland betecknande nog Norge var ett af de viktigaste, kunde alla länder nödtorftigt förse sig med lifsförnödenheter, och bristen inskränkte sig till så pass umbärliga saker som socker, kaffe, kryddor, färgämnen och bomull.

tvenne ggr i veckan) hvilka ledas af en af institutets skickligaste Men latom oss återgti till vår gyinnastikafton. Tiiriulcn ar förbi, den trupp, hvars öfningar vi nyss beundrat, upplöser sig och en ny s h r a rycker in. Denna tydligen sammansatt af helt andra element an den föregående. Den lilla frikår på oinkring (50 » man », som nu samlas, utgöres af kvinnor, de flesta med ett ensidigt, rinstriingmde arbetes prägel öfver sig. Och ej underligt, ty vi ha framför oss idel arbeterskor, detta ord taget i sin bokstafliga bemiirkelse. Det kommenderas uppstiillning. Öfningarna begynna. De krökta ryggarna rätas ut, de styfva lemmarna sträckas, det kommer fiirg i de bleka kinderna, spanatighet i de slappa stegen. Det förekoininer som ett underverk att ett par timmars gymnastiköfningar i veckan kan sätta pli på och ge spiinstighet och kraft åt kroppar, fihvagade genoin mångårigt, stillasittande arbete i syatiliern, i fabriken, rid butikdisken eller renskrifningsbordet. A s p e n af den lilla friskara ur arbeterskornas led, som samlats Ging sin unga ledarinna, en gymnast ur den högre afdelningen, verkar valtaligare än något föredrag i hälsolära, uppbyggligare iin nagon exercisuppvisning. Om man någonsin tviflat på friskg3mnastikons nytta, viker tviflet inför de obestridliga fakta, m m har har framför Ggonen. Förtjiinsten af att ha kallat denna gpnnastikgrupp, rekryteixtd ur den & betande klassens kvinnor, till lif, tillkommer i första riimmet kapten Silow samt några från Centralinstitutet examinerade Iihrinnor, genom bildandet af det s. k. Evidiga gy~) ~izastiksiillskayet. Det iir detta sallskap, som allt sedan våren 1888 anordnat gratiskiirser (terminsafgifterna äro endast 1 kr.

Man har i denna diskussion som så ofta, när religiösa spörsmål äro å bane, gång på gång hört uttalas den tanken, att dogmerna — eller, som det också heter med kollektivt uttryckssätt efter tyskt mönster, dogmat — äro ett väsentligt hinder eller rentav det väsentliga hindret för kyrkan att tillfredsställa tidens religiösa behov, och att det följaktligen är ett kyrkans livsvillkor, att detta hinder undanrödjes; sker icke så, då komma tidens religiösa strävanden och kyrkan att alltmer gå skilda vägar — en utveckling, som man allt efter olika förutsättningar motser med fruktan eller hopp. Och märk väl: det gäller inte sådant hos dogmerna, som kan växla i fråga om innehåll, form, kyrkorättslig ställning o. s. v., det gäller inte val mellan olika dogmer eller förändring i dogmerna; utan det är dogmerna såsom sådana, som äro till hinders och måste bort, det gäller att skapa en dogmfri eller odogmatisk kyrka. Såsom ett typiskt uttryck för denna tankegång kan ur den nämnda sam-20. Svensk Tidskrift 1920.280 AUGUST JOHANSSON lingen framhållas fru Ingeborg Schönmeyrs uppsats Kristendom och teosof !. För att kunna bedöma dylika yrkanden behöver man ju veta, vad en dogm egentligen är eller kanske rättare, vad den som framställer yrkandet, för sin del menar med dogm. Men efter besked om den saken letar man vanligen förgäves; det förutsattes tydligen såsom bekant eller självklart, vad en dogm är. Den förutsättningen är emellertid, såvitt jag förstår, oriktig. Jag tror tvärtom, att de flesta människor, jå t. o. m. de flesta bildade, religiöst intresserade människor skulle stå sig ganska slätt, ifall de försökte klargöra begreppet dogm. Och jag tror, att om man undersökte olika personers språkbruk på denna punkt, skulle man komma till det resultat, att det inte finns något tillnärmelsevis enhetligt språkbruk, utan att ordet tas i mycket skiftande betydelse hos olika personer, jå t. o. m. hos samma personer vid olika tillfällen. I själva verket vore en analys av begreppet dogm en synnerligen behövlig sak. Men den är inte lätt och kan inte utföras vare sig på denna plats eller av den som skriver dessa rader. Vad jag här skulle vilja är endast att påpeka analogien mellan begreppets användning i det speciellt kyrkliga och i det allmänna språkbruket.

Ivan Hedqvist och Stina Holm som Marcel Armaury och Diane de Charance i " Den fåvitska jungfrun ". Atelier Ja; ger foto. Styckets longörer, som gjorde premiärföreställningen onö- digt lång, äro nu strukna, hvarigenomde dramatiska förtjänsterna komma oskymdafram. Fru G e r d a L und e q u i s t ger en mycket gripande och storstilad bild af Fanny Armaury och hennes uttryck af sorg, indigEmil Sjögren företräder som ingen annan inom vår moderna ton konst svärmaroch trubadurlynnet. Fri från spekulationens och tankegrubblets tyngande bagage, en sångare " af mycket litet djupsinne ", men i hög grad mottaglig för poesien, där den ligger som ett rosenrödt sken öfver lifsformerna eller utlöser sig i känslodarrande trå- nad efter det oupphinneliga, har han i decennier fört ett konstnärligt vandringslif och läskat hjärtan och sinnen med sina omedelbara toner. Om man söker det utprägladt svenska i Sjögrens musik, blir man besviken. Hans harmonier äro byggda af ett brokigt fantasivirke, hämtadt från östan och västan, från occident och orient, och om han till äfventyrs ett ögonblick kysser den svenska folkvisans blåögda vallflicka på munnen inne i granliden, dröjer det ej lång stund, förrän han lustvandrar i seraljens trädgård eller sätter sig ned vid stranden af Manzanares och skapar musik med exotisk klangfärg. Men hans tondikter — åtminstone alla, som tillkommit i hans inspirerade stunder — bära städse det omisskännliga Sjögrenska draget af äkthet i känslan, sångarglädje och skimrande form. Gerda Lundequist som Fanny Armaury i " Den fåvitska jungfrun ". Ateljé Jaeger foto. nation, vaknande hopp och förmåga af offer inför det oundvikliga framträder med en konstnärlighet, som är alltigenom själfull och exakt. Fröken S t i n a H o l m har alldeles riktigt anlagt en del af rollen, som om den unga flickan stode under inverkan af en hypnos, hon talar och rör sig mekaniskt, medan däremot kärleksscenerna borde gifvas med mera lif och eruptiv kraft. Mot spelet måste den generella anmärkningen göras, att tempot är för långsamt.

Trulls. Ach! Madem. tänck at Leander, som nyss år kommen in i wårt hus, är blefwen öfwerfallen af liderligit pack, och fast han länge och tappert förswarade sig, så kunde han dock ei stå emot myckenheten, utan måste på slutet sättia lifwet till. Men det är sant, kanskie at denne tidning torde låta wäl nog i hennes öron, för, som jag hafwer hördt, så hafwer han just intet warit af hennes wänner. Trulls. Det kan så wara, och derför tror jag at hon lärer hafwa en innerlig fägnad öfwer hans olycka, eller huru? Selinde. K. Trulls gå din wäg ifrån mig, och lät mig få wara litet ensam. Selinde. Jag hafwer intet heller haft orsak dertill. Trulls. Trulls. Må giöra då Madem. jag är äfwen så indifferent om hennes sällskap, som hon om mitt: war länge nog ensam. de det märcker. Han låssar därpå gå ut; men blifwer ståendes på lur som förr, utan at Selin Selinde. Ensam med förstälta miner och åtbörder: Nå så är det då bestält med Leander, och nu bör ju min förra oro stillas, sedan jag på det sättet fådt hämd på honom: går bekymmersam några slag af och an på Theatren, säger sedan: Men ach! jag frucktar före, at jag bedrager mig sielf: för jag tycker, at jag känner en hel annan wärckan hos mig, och at Leanders död långt mera bekymrar mig, än hans förra föracht det giordt. Betäncker sig åter: Ach! Selinde, bekiänn mans sanningen så gierna rent ut, och bind ei till at dölja dig längre för dig sielf. Jag tror wäl, at Leanders upförande har giordt dig något förtretad: men tillstå, om intet tillika något hemligt tycke för hans Person har insmygt sig hos dig. Går åter några slag på Theatren, och imedlertid säger Trulls afsides:

Bekiænomps wi meth thæsso waro nærwarande opno brefue at wi meth wara nadhoghe ok wyrdhelika førstinno drothningh Margretis jaa, radhe oc nærwæro hauom a klostersins wæghna i Gudheme a legho lathit wan gardh Rakkaby oppa Quallen liggende ærlikom oc wælbornom manne hærra Erike Ærlændzsson riddaræ, meth allom thæm tillaghom som til thænne for: de gardh Rakkaby nw til ligghær oc aff aldher hafuer til lighet, i watho oc thørro, næær by oc færren, i ængho vndhen thaghno, i hwario thet hælzt waræ kan, meth swa skiæl oc forordh thet for: de hærra Erek oc frw Ingegærdh hans hustrv scule thænne for: de wan gardh Rakkaby hafue oc behaldhe til alle theres ganghn, innan bægges thæra liifs thima, meth allom thæm tillaghom, som hær til liggær oc aff aldher hafuer vndherliget, som hær forscrefuet staar, ok skal for: de hærra Erik ællar frw Jngegerdh hans hustrv oss gifue i ræthe landzsculdh aff thæn for: de gardh Rakkaby oc aff hans tillaghom innan thæsse athe aar hær næst æptær kommandhe aff hwario aare thwo thunnor smør, oc framdelis naar the athe aar forlithet æræ, tha scule thæsse for: de hærra Erik ællar frw Jngegerdh aff hwarghiom aars grøthe thær æptær ath thre thunnor smør vm sancte Michæls dagh oss at beredhe innan thæra liifs thima, wtan argth, oc skal for: de hærra Eriker ællær frw Jngegærdh hans hustrv ællar thæra ærwinghe, naar the aff gaa, oss wan gardh Rakkaby fondom fri oc wmbeuaren i gen antwardhe meth allom thæm tillaghom oc articulis som hær forscrefuet staar, wtan alle gensæghn oc hiælparædhe.

I believe that this optimistic trend can also be traced in the talk about the knowledge society and globalisation. Sahlin-Andersson, Kerstin (2000). Vi bygger en skola för alla. kan också sägas sammanfatta det reformarbete som ecklesiastikminister Fridtjuv Berg bedrev i början av 1900-talet när han försökte göra folkskolan till bottenskola även för de elever som senare skulle gå vidare till flickskola eller läroverk. New Utopian Thinking in Education. År 2002 kom jag till Lärarhögskolan i Stockholm och blev studierektor för Centrum för utbildningsledning. Det är rapporter som visar att många elever i grundoch gymnasieskolan inte når de kunskapsmål som är satta.267 Vilka dessa mål är och hur de skall uppnås är en fråga som sällan debatteras i riksdagen. Där familj och vänner lockat ut vederbörande till livet då och då. Pedagogisk forskning har fram till och med 1990-talet varit starkt knuten till politikens centrum. Elit ställs således mot bredd i debatten: Vi skapar inte en god ekonomi enbart genom att ha många välutbildade i toppen. De politiska partierna – skolan och ideologin. Det är kanske för att eleverna är omotiverade, kanske för att läraren har börjat tröttna, kanske för att läroböckerna är både omoderna och sönderlästa. Det är alltså en viktig jämlikhetsoch jämställdhetsfråga - en fråga som rör både klasstillhörighet och kön.307 307 Protokoll 1996 / 97:113 Anf. Du sköna nya värld. År 1990 lanserades en särskild satsning, education for all. Alla program kommer inte längre att ge högskolebehörighet. 79, Ulf Nilsson, fp Prot. I debatten preciseras även vilka personlighetsdrag och värderingar som är att föredra framför andra och inte sällan knyter de an till skolans roll som försvarare och upprätthållare av demokratiska och individuella värden. Internationellt pågår alltjämt inbördeskrigen på Balkan samt i Tjetjenien.199 1996 vinner (new) Labour valet i Storbritannien efter 18 år av konservativt styre och Tony Blair blir premiärminister. Då lutar man sig hellre mot gårdagens lösningar och romantiserar äldre tider som en svunnen epok, med större stabilitet och ordning och reda. Begrepp som kunskapsekonomi, kunskapsledning kunskapsorganisation, leder till att begreppet kunskap generaliseras.

Då aneurysmet sällan ger symtom innan det rupturerar upptäcks det endast hos ett fåtal, ofta av en slump i samband med undersökning av buken vid misstanke om en annan sjukdom, tex gallsten. Sjukdom lämplig för screening

5 § I andra fall än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning får skyltar, anslag, dekaler eller liknande inte sättas upp på 1. ett vägmärke, 2. en annan anordning för anvisningar för trafiken, 3. en stolpe eller motsvarande som är avsedd att bära upp eller visa ett märke eller en anordning. Stolpar eller motsvarande som bär upp vägmärken eller andra anordningar enligt denna förordning kan vara försedda med stolpmarkeringsanordningar. 6 § Den som anges nedan ansvarar för att sådana anordningar och tecken för anvisning för trafiken som avses i 1 § sätts upp, tas bort, underhålls och utförs i den omfattning som anges för respektive plats. Ansvarig Plats Ansvaret gäller 1. Kommunen a) På väg inom tättbebyggt område som inte är enskild och på sådan väg utom tättbebyggt område där kommunen är väghållare I andra fall än enligt 2 a, 2 c och 7-10. b) På enskild väg inom tättbebyggt område och på sådan väg utom tättbebyggt område där kommunen är väghållare Hastighetsbegränsningar, föreskrifter enligt 41 § väglagen (1971:948), andra lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) än sådana som endast får meddelas efter medgivande av vägens ägare samt trafiksignaler och andra anordningar för att reglera trafiken och tillgodose trafiksäkerheten när det behövs för att tillgodose ett allmänt behov. c) På alla vägar Särskilda trafikregler enligt sådana föreskrifter som avses i 10 kap. 14 § trafikförordningen och som meddelats av kommunen. d) I terräng Förbud, påbud eller andra anvisningar för att reglera trafiken och tillgodose trafiksäkerheten. Den statliga väghållningsmyndigheten a) På allmän väg där staten är väghållare I andra fall än enligt 7-10. b) På annan enskild väg utom tättbebyggt område än där kommunen är väghållare Hastighetsbegränsningar, föreskrifter enligt 41 § väglagen, andra lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § trafikförordningen än sådana som endast får meddelas efter medgivande av vägens ägare samt trafiksignaler och andra anordningar för att reglera trafiken och tillgodose trafiksäkerheten där det behövs för att tillgodose ett allmänt behov. c) På väg som ansluter till allmän väg där staten är väghållare Stopplikt eller väjningsplikt som följer av lokal trafikföreskrift om sådan plikt, om cirkulationsplats eller om att väg skall vara huvudled.

Nyligen antagna internationella riktlinjer kan öka den kardiovaskulära säkerheten vid läkemedelsbehandling. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har visats kunna ge hjärtbiverkningar, främst QTc-förlängning, som disponerar för ventrikulära arytmier av typ " torsade de pointes ". Det finns 1 kommentar till denna artikel. SSRI kan därför inte längre betraktas som riskfria från hjärtsynpunkt. Läs kommentar!

Hon lät berätta för sig om översvämningar och om bortsköljda byar. " Nu vaknar också herr Eskil ", tänkte hon. BRÖLLOPSMARSCHEN Och hon hade tårar i ögonen, hon ock, då hon sade detta. Det var ingen konst alls för de stora, klobeväpnade trollhänderna att rycka barnet ifrån henne. Allenast de långa pålbryggorna, där skeppen i forna dagar hade landat, fanns ännu kvar. Och hon uttalade ord, som hon tycktes läsa uppe bland stjärnorna: I samma skog bodde en gammal eremit, som plågade sin kropp med att vaka i sex dygn och sova endast det sjunde. Fru Rangela övervägde saken väl, och när begravningen var överstånden, red hon en dag över till Börtsholm och uppsökte herr Eskil i hans lönnkammare. Och kroppens förtorkade muskler gav den ingen rundning, utan den uppsträckta, bara armen bestod endast av några smala benpipor, klädda med tillskrynklat, hårdnat, barkliknande skinn. Vi vet alla, att det inte finns en rikare lustgård i hela det skånska landet, och det anstår inte dig, som lever i vilda skogen hela aret om, att mästra hans arbete. Han hade ju sänkt armen, sänkt den var dag för att se på fåglarna. Kan man jämföra en sådan träkista och försynen? Då tog bruden mod till sig och tänkte: " Jag vill säga det, törhända att Gud beveker hans hjärta. " " Ta så mycket du behöver! " Sprittande till med vingarna, flög de fram i långa bukter, eller också steg de rätt upp som lärkor och höll sig stilla i luften med häftigt dallrande vingar. Det var hat och hån, det var längtan och storm. Medan de så bidade, kom bonden att tänka på sin hund, som låg ibland dem, taligt försmäktande. Om förmiddagarna brukade hon sitta och sälja grönsaker på torget, och detta var en sysselsättning, som i hög grad tilltalade henne. Men han var så trött efter färden, att han knappast orkade äta, och så snart han fick sträcka ut sig på bädden, somnade han. Augustus lät föra sig i sin bärstol, ty han var gammal och Kapitoliums långa trappor besvärade honom.

Och av den­ än i gamla landet. Hon förnam kontoret sökte att göra livet så surt ra lika böjliga för motsvarande för­ na Chritstine v. Bildstein torde Hil­ " byggartidens " lynne, den jublande som möjligt för den kvinnliga kam­ vandlingar och extravaganser i den ma tagit andligt arv. Genom rika klangen i Walt Whitmans Pioneers, raten i stärkkrage och skjortveck in­ manliga naturen. Kunde de någonsin intressen, fin bildning, livfull, varm­ av det stora, härliga som skulle kom­ nanför arbetsblusen. vänja sig vid den manlige befatt­ blodig lynnesart var hon så särpräg­ ma från denna underbara värld, där Men ha kvinnorna någonsin be­ ningsinnehavaren av kvinnliga syss­ lad att hon först efter döden — re­ hon och hennes man nu stredo och tänkt, hur de själva skulle känna sig lor — om han funnes? Vem ville dan vid 32 år — blev förstådd i sitt ledo. Hennes Amerikaböcker — av till mods, om en skara män med ha en fästman som var barnsköter­ flammande hat till allt oäkta. Hon vilka Från nya världen är den yp­ långt hår och förkvinnligad dräkt ska eller en make som var modist? var en så utsökt och stark personlig­ persta — äro ej få. I Amerika bör­ plötsligt skulle börja uppträda på Och vilken " grande dame " skulle ens het att hon först efter döden blev jade hon skriva livfulla brev till Gö- deras område? De skulle säkerligen vilja promenera tvärs över gatan rätt skattad. tebrogs H. o. S.-tidning fast hon icke bli trakterade vare sig av typen * med en herre i balskor och päls, som dessemellan slet vid spisel, diskbalja eller konkurrensen. Det är alldeles lagt stärkkragen hemma? När Hilma Strandberg satt som och tvättkar. Första brevet skild­ otroligt att vi i ett första obeprövat Handen på hjärtat! Ha icke ock­ telegrafist i Fjällbacka läste hon, rade en hundraårsfest, till vilken hon stadium skulle kunna tillbakahålla ett leende inför en karl som i för­ så vi vår konservatism, våra bestäm­ skrev och såg.

Hon var skraltigare än hon ville medge. Han kände dem genom den tunna skjortan. Strandstedet expanderade, menade de som hade lärt sig sådana ord. Det spelar ingen roll! Ett till Benjamin, ett till sig själv. De tog cigarren och det hela i matsalen. Försöker du fråga mig om han kommer för att fria till din mor eller mig? Men det bör ni tala om på tumanhand. Att det var farmor som kommit med glädjen till Reinsnes. Hon misstänkte att han lyssnade utan att egentligen höra vad hon sa. Sex år sedan han senast såg henne i Köpenhamn. Hennes blick vilade på det väldiga, brunmelerade, blanka där framme. Efter ett tag blev innehållet som ljumt vatten. Växte. Han hade inte tänkt säga till fru Dina att han skulle fria. Som om hon levde ett hemligt liv under denna hinna, och blev orolig om någon ville komma innanför den. Bageriet var det enda han hade. Det var ynkligt, menade han. Jag brevväxlar med min syster. Inte för att han inbillade sig att han förstod sig på det men därför att han hade satt in dörrarna, och därför att de fyllde sitt ändamål. Det hade ju inte blivit något av de planer han haft med bergknallarna på Strandstedet. Var ska vi äta? Hon hade blivit nästan genomskinlig. sa han och såg på fickuret. Hon led av venerisk sjukdom, tertiär syfilis i en utsträckning och på ett sätt som gjorde sjukhusbehandling nödvändig. Själva flyttdagen var det bara Peder som fick stryk. Ljus från havet? Då gjorde Stine det ingen hade väntat sig. Han smällde räkenskaperna i kontorspulpeten och flyttade argt på den bruna snurrstolen. Att han skulle till Bergen. frågade hon. Betonade folk, medan han gav Dina ett av sina bästa leenden. Lycka till! Då och då försvann den ner i de svaga dyningarna. Då började hon tänka på att farmor fanns ute i havstonen någonstans. Inte förrän nu. Nej, sa han med eftertryck. I tankarna gick han igenom vad som kunde göras. Lade huvudet på sned och betraktade Karnas ögon. Var det därför du kom, farmor? Allt var som det skulle vara. Ingen såg det. Gå ut och hämta andan. Han anade att detta var värre än det kunde se ut. Benjamin nickade åt allt mannen sa utan att höra på. Och vad ska du göra för att skaffa pengar? Vickar ni bara ner henne?

En enda liten låga i hvarje hem lägger något förtrollande öfver all den billiga och brokiga pynt, som hänger kring kors och helgonbilder inne på de kal­ kade väggarna, och de tyska porslinshun­ darna, vaserna, ramarna — äk ta spanskt det hela — få i de tta milda, fattiga ljus n ågot r ö­ rande öfver sig, det blir till ett barns hela förtroliga värld af förtrollade prinsar och prinsessor. Därinne sitta nu kvinnorna kring caladoväfnadens båge och jollra och sjunga sina entoniga sånger med det ideligen återkom­ mande spanska tremulerandet, medan stjärnor och små hvita blad mötas på väfnaden under deras lätta händer. Ej e n tråd slites, ingen häftig stämma tar någonsin vid, då det muntra samspråket tystnat af för ett ögonblick vid en eller annan svår knut, som skall lösas. Calado är som fridens ängel i det hem, den upptagits i, allt därinne står sedan i förnöjsamhetens tecken. Som en reflex från månljuset lyser den hvita duken därinne, skuggan af alla de fli­ tiga händerna flyger öfver det vackra, växande bladmönstret. Men så är det någon, som tar ljuset och går ut i pation, den lilla gården, och alla de andra följa efter. Ett ljus och fem hjärtan i d et gröna! Den soligt tegelröda kaprifolen, som är Kanariens egen, lyser upp för ett ögonblick, kransande balkongen, den lyser som i so l, den hvilar som en stilla förklaring öfver hemmets dörr, och springbrunnens sorl under den glesa lagern söker ord att tolka friden med. Stormvågornas dån nå hit endast som ett kväfdt mummel, men vid nästa knut slår det åter emot mig. Här reser sig def burgna kanariska hemmet i hela sin småstadsglans. Luckorna stå öppna, det hvita elektriska ljuset faller skarpt in i alla skrymslen, porslinshundarna äro i naturlig storlek och ha gyllene svansar. Ingen ca­ lado lyser en till mö tes, men på bordet bre­ der sig en färgtryck! duk med jägare och hjortar — dä r stå nu d e käras bilder, gulnade och trumpna i vippor af färgadt pampasgräs med glaskupa öfver.

Blniicl de skii.1, hvilkn tala för laliniias \ vdbarliet. stsoin stadsfiilliniikt-ig vill Förbundet fininliB11: r: att kvinnor bet al^^ slintt till kominuneii enligt stiiiinia griiiider soin iniiii ocli att de darför böra vara represeiiterncle b l a d dem, soin bediita aaiigfieiide d iiv vii ii di ii ii ge ii a.£ kommuiiens medel; att kviiiiior reclaii 1ii.iige varit pröfvade ahsoin medlemmar af: skoloch fxttig \ ~Arclsstyrelser och att, clA clerns arbete cliir befiiniiits goclt, cle iifven böra vara koinpeteiit: ~. iitt liaiidliafva iippclrag shoiiz stadsfiillmaktige; att strtdsfiillriiiiiktige oveclersiigligeii haiidliigga eii intiiigcl arenclen angAeiide 1ivilk: t kvinnaii 1ir1.r större erfarenhet att döma och battre förutsattmingar att fatta ett godt beslut an maiineii; att m h g a af cle iireiicleii, som handläggas af etadufiillniiiktigee l~eröra ' kriiiiioriias egna sii ii t Iieiiiiiie~is iiit rcssen och att sfiliiiida alliiii4ii rättvisa Irviifver, att kviiiiioriia Bga iiietlbesttiiiiniantleriitt i dessa fragor.

”Stig in! Stig in!” skrek jag. Jag var alldeles för nervös för att kunna behärska min röst. Jag satt där och skakade, fnittrade, hoppade på stolen. Och när han klef in i rummet brast jag i skratt. Han kom också intumlande som en riktig drummel. ’Jo, nu hör jag, att det är ni,’ sade han. Jag bad honom tända lampan. Det gjorde han, ställde sig midt framför mig och lyste på mig. Det generade honom, att jag skrattade. Hans min blef misstrogen och trumpen. Han frågade, hvarför jag kommit – Och jag började prata, vefva på. Jag talade om mina resor. Jag sade honom, att jag sett Frankrike och Tyskland och Egypten och att jag nu ansåg det som en plikt att äfven se mitt kära fädernesland grundligt, in i den minsta vrå. ’Här är minsann ingenting att se,’ muttrade han. Då flög den onde in i mitt syndiga jag. Det är sanning, rena sanningen, att jag icke handlade eller talade med någon beräkning. Men den onde hade fått makt med mig och jag följde viljelöst. ’Vincenzo,’ sade jag så lugnt och vänligt som möjligt. ’Ni kan väl förstå, att jag kommit hit till den här hålan för att se, hur ni har det. Hvad skulle jag annars här att göra? – Sätt er nu där, så att jag får se på er.’ Tro mig, flicka! Han rodnade som en pojke. Tung och otymplig sjönk han ned på stolen och lät sig beskådas. Det var underligt att i verkligheten se det där ansiktet, som jag behållit så klart och tydligt i minnet. Det var som hade jag gräft upp ett lik ur jorden. Jag visste, hvar jag borde söka dem, drag för drag. Men förgängelsen hade tagit dem. Jag hade myllat ner min vackra gosse. Och nu förstod jag, att döden verkar allsmäktig och obeveklig redan inom lifvets gränser. Han frågade, om han var sig lik.

Kungasagornas syfte var att förstärka den kungliga legitimiteten, de samtida biskopssagornas att legitimera kyrkan som autonom enhet etc. The accepted view, even among the gentry, was that nobility was exclusively a matter of birth. Kännetecknande för övergången till ett statssamhälle är uppkomsten av territoriella indelningar. “ Lindkvist 1993, s. 8. Visserligen var både Sturla Þórðarson och Þorvarður Þórarinsson av storgoðasläkter, men både Þórður kakali och Gissur jarl får anses ha haft en högre status då de under sin livstid hann vara näst intill enväldiga på Island. 88 I hans författarskap ingår bland annat den längsta sagan i Sturlungakompilationen, Íslendingasaga, som behandlar det politiska livet på Island under Sturlungaperioden. Om skatteprivilegier se Blom 1967, i synnerhet s. Guðrún Ása Grímsdóttir. 236 aristokratins formering och reorganisering tivförskjutning borde kunna kasta nytt ljus över de sociala, politiska och ekonomiska förändringar som det isländska samhället undergick under 1200- och 1300-talen. Weber, Max, Ekonomi och samhälle. 23 Imsen 2002, s. 208 med not 9 och där anförd litteratur. 6 Auður Magnúsdóttir 2001, s. Ett ekonomiskt system som gick ut på att makt över 37 Axel Kristinsson 1998b, s. Istället för släkt har fokus flyttats till dels vänskapsrelationer och relationer mellan go������������������������� ðar och ting������������� män, dels äktenskapsoch frillorelationer.43 I den omvandling – eller sociala revolution – som nämnts ovan spelade kyrkan, liksom kungamakten, avgörande roll för införandet av en europeiska parfamilj bestående av ett äkta par med legitima barn. New York 1993, s. Se vidare kapitel 6. De for Island givne retterbøder af 1294, 1305 og 1314. Reykjavík 1979, s. Det finns dock även andra anledningar till de geografiska förskjutningar som ägde rum.

Men riktigt berömd, ja idrottshistorisk, blev han vid ett lopp på engelska milen i Oxford den 6 maj 1954. Han gjorde sig sedan också ett namn som läkare och var bland annat ordförande i » Conseil international pour lŽeducation physique et la science du sport » 1976-82. Den internationellt mest kände idrottande medicinaren är kanske engelsmannen och medeldistanslöparen Roger Bannister.

Som jag diskuterade ovan definierar Skoposteorin översättningens funktion utifrån dess konkreta beställare, uppdragsgivare eller initierare. Alexander Zheltukhin, Ortographic Codes and Code-Switching. (red.). Miffy som aktör och medium. Stockholm: En bok för alla (Slovenien), 2006. Hennes huvud avbildas frontalt och hon har blicken riktad mot läsaren. I båda texterna är mamman alltså närvarande och har en viss omhändertagande funktion. Jacob Branting (svensk text). Stockholm: Berghs (Kina), 2005. Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Bromma: Ordalaget (Tyskland), 2003. Summary: Swedish-Polish literary relations children ’ s literature. 44 2.2.2.2 Tryggt anknutna och kompetenta modellbarn Kohnstamm (1991:25 – 29) diskuterar några återkommande pedagogiska drag i Brunas bilderböcker. Poortvliet, Rien (ord och bild). 32 s. bb. (red. Because of the fixed ground structure resulting from co-production and possible translation directives, in Chapter 8 I compare the translation of picture books to other forms of international and global translation and text practices such as parallel writing (Jämtelid 2002 and 2007) and localisation (Pym 2004a and 2004b). Till exempel konstruktioner som någon undslipper något eller någon utstöter något. Andra interaktiva resurser som kan användas för att uttrycka sociala relationer mellan text och läsare, diskuteras i de följande avsnitten. Hagen, Hans & Monique (ord) och Törnqvist, Marit (bild), Du är det finaste / Jij bent de liefste (Amsterdam: Querido, 2003). This thesis also demonstrates that DTS and the social semiotic and SFL-based multimodal analysis can be used in a complementary and fruitful way for the study of multimodal texts in translation. I källtexten förekommer Miffy inte som deltagare i den skrivna texten på detta uppslag. Se CPNB:s webbplats.

uthan fölgde effter i hampn och hehl in på Långgatan, och frågade them til huarföre the ropade. Tå befunno wij at the alla woro så wäl bewäpnade som wij, den ena hade een långan dart, den andra een stoor pååk, hadhe och Petrus Matthias itt stort rödt skiägg på sigh. Then ena fingo wij fatt och togo darten af honom, och som wij togo tilhopa medh the andra, uthkommo twenne uthur Olof Sigfridsons port och ropade åth dhem som wij drogos medh, ären i studenter säger, så wilia wij komma eder til hielp, men thesse swarade: ja. Sedan begynte the som i Olof Sigfridsons port stodho nämpna oss widh allahanda fuula nampn, och maante oss komma til sig. Tå måste wij öfuergiffua the förra och sökia effter thesse. Claudius Döpke sadhe at Ericus Olai Vesmannus stod neder i porten och hadhe swärdh. Skomakaren ther boor, lägger och det til at han frågade huars landzmän the andra woro, tå wille han hielpa them, men Erici stalbroder ropade: Erice kom inn. Resolutio. The måste alla stå in aresto til dess saken warder uthfördh. Kom för rätten bardskiärarens mesterswen och på sin husbondes wegner beswärade sig öfuer een pijga then han uthi Stockholm stadd och stadgapenning gifuit, men när hon hijt til Upsala kom haffuer hon tagit tienst hoos Dn. Doct. Danielem Sidenium, och sändt barberaren dhe 5 mk kopparmynt tilbaka som hon lät sig städia medh. Wiste och wachtemestarens dräng berätta at pijgan ingalunda wil tiena hoos barberaren, får hon icke bliffua hoos D. Daniel så wil hon antingen reesa til Stockholm tilbaka igen eller taga sig tienst hoos någon annan.

Och Nils Forsberg förstår sig på dylik sport, ty vi skola minnas, att han som fransk soldat deltog i kriget 70 — 71, och den tafla han visar oss härifrån i sin » En hjältes död », det är en episod, som han sett och upplefvat, ej en fantasi som han drömt eller konstruerat, och häri kanske ligger just hemligheten att detta arbete blitvit hvad det är: ett prof på den mest fullödiga konst. Så visade oss herr F. åtskilliga fotografier af den villa, som inom kort skall blifva hans hem. Villa är ett något oegentligt uttryck för denna ståtliga herrgårdsbyggnad, hållen i någon engelsk stil. Liggande mycket högt på en terrass, har den rätt under sig järnvägen, mot hvars bank Sundets böljor bryta sig. Utsikten från Nadineborg öfver Sundet och den danska kusten skall vara hänförande, och man behöfver ingalunda vara artist för att tjusas häraf. På det att vi, som aldrig varit i tillfälle att se detta panorama, ändå skulle få en föreställning härom, tog herr F. papper och penna och tecknade under det han skildrade: » Här ligger Nadineborg, där är Sundet. Här längst i norr se vi Svinbådans i danska färgerna hållna fyrskepp. Midt öfver på danska kusten ligger Marienlyst med Hamlets graf och Kronoborgs slott. Längre ned se vi de vackra herresätena Suekkersten, Espergjaerde samt Genon och längst i söder Klampenborg. Vackraste partiet kanske dock är själfva Sundet med sin mängd af ångoch segelfartyg samt den lilla ön Hven, Tyge Brahes forna, de kungliga hararnes nuvarande hemvist! På svenska sidan se vi längst i norr Kullaberg, Höganäs och Kulla-Gunnarstorp. Söder om Nadineborg, en smula från kusten, ligg ' er Ramlösa brunn och längst ned se vi Landskrona. Tror ni ej att allt detta bildar en härlig tafla, en vacker sommardag, när Sundet ligger spegellugnt och ekoch bokskogarne stå gröna? Den danska kusten är betydligt mera leende, mera yppig än den något karga svenska. Har ni hört historien om dispyten mellan Carl XV och Fredrik den syvende beträffande den kust, åt hvilken egentligen företrädet tillkommer? » Nej det hade vi ej.

för att afskudda alla misstankar ifrån sig! » tänkte Henrik dock inom sig. Novikoff var icke mindre glad, redan å öfverstens vägnar. » Din man har räddat oss denna gång och jag vill därför belöna eder! Det fanns dock något som småningom började invärka på honom; det var den svåra årstiden i norden, som för en person med hans lefvadsvanor kändes synnerligen besvärlig. » Jag skall visa eder hvad det vill säga att stå här och latas! Ryssen hade föga hin: drat oss att framtränga fast till Tammerfors och Tavastehus blott det skett i tid, innan det kom allt mera långrockar från Ryssland. FYRTIOTREDJE KAPITLET. » Smickra mig icke, jag har endast velat göra min pligt! » Jag är fast besluten att resa till Finland och hälsa på far och mor! Henrik gaf med afseende å sina familjeangelägenheter endast undvikande svar. Roth var äfven med och gaf sina föreskrifter för den stundande rekognosceringen. Jegoroff skyndade efter till Hörnefors med sitt regemente. Efter en halftimme började Roth och Spof se bekymrade ut. Allt detta synes mig, som sagdt, högst förunderligt! » Skulle vi icke fått ryssen i landet i år, hade vi kanske fått det för bra. Det är du som bör återvända till ditt hem, ditt land och din pligt, och då kan en fader fälla en förbön för en ångerfull son! » Antagligen har han låtit förleda sig af de andra, som flytt till Ryssland! » Det är ingen orsak för dig att vidare tänka på kriget, då vi andra hålla på att få till stånd en bra fred! » inföll Henrik i det han tog plats i en länstol vid fönstret. » Jag hade velat vara med om striden vid Dunckers sida », sade han till Dahlheim. » Jaså, är det du! » sade kammarjunkaren liksom han hade vaknat ur en halfslummer. Han hade straxt nedstuckit trenne af de närmast stående ryssarne, så att dessa förlorade jämvigten och störtade i strömmen. Att detta skulle komma öfver mig just som ryssen behöfde mest stryk! » Jag är dock nöjd med detta! » » Det var major Duncker! » svarade Risto.

– Ja, hon var ganska egen, den gamla friherrinnan, inte minst, då hon upprättade sitt kuriösa testamente, sade Villars. Irma var ej så anspråksfull som Fanny, hvilken tyckte om vackra toaletter och gärna kostade på sig ett nöje, när teater eller cirkus gafs i staden. Det fanns friskhet och kraft i hennes gestalt, som tydde på anlag för fetma, hennes till armbågarna nakna armar voro fylliga, nästan grofva och bysten och höfterna voro breda. Han hade också med stort besvär lyckats föra dit en hel del till fruntimmerstoaletten hörande artiklar, hvilket förklarar, att fången, som kommit dit i en simpel, sliten bomullskjol och en trasig sjal öfver axlarna, nu var klädd i en tämligen dyrbar morgonrock. Du har blott två saker att välja på. Hon kom in glad och skrattande så att tänderna lyste. – Ja, det har han Här föregår så många underliga saker, att jag ej vet hvad jag skall tänka eller tro. Detta var det deltagande Irma rönte af arbetsgifvaren. Jag har inte häller den ringaste befogenhet att blanda mig i den här saken, som ju icke angår mig personligen det ringaste. Antag, att ni skulle ha rätt, och att flickan ej vore arftagerskan, hvad har ni vunnit med det, om hon i alla händelser blir tilldelad arfvet? – Nej, den andra, Irma. Den unge juristen, som ansåg, att Fanny hindrades att tala i skrifvarens närvaro, skickade denne ut i något ärende. – Hvilken annan än min dotter? Ty den gamla kvinnan såg om möjligt ännu fattigare och fulare ut än mannen. – Men nu vill jag ha det skriftligt oss emellan, fortfor Villars. Richard ansåg visserligen att hans älskade bordt underrätta honom om sin bortresa, hälst som han nu hade ytterst viktiga saker att meddela henne, men han var öfvertygad om att hon säkerligen haft skäl, som afhållit henne från att anförtro honom att hon reste eller hvart resan gällde. Frågan är blott, hur jag skall komma åt dessa penningar. Utom dessa båda verkade Fritz Lundby oaflåtligt för sammanhållningen och med orädd energi sökte han föra arbetarnas talan öfverallt hvar han fann ett till. – Jag vet inte så noga, svarade han dröjande.

En annan sak är att latinintresset just nu upplever en hausse, det visar tillströmningen till kurser, skolor och universitet. En språkligt godtagbar form vore ablatera, precis som relatio (n) motsvaras av relatera. Det latinska morfemet fe betyder ' fruktbar ', ' fruktsam ', och ingår i andra ord med anknytning till fruktsamhet såsom femina, ' kvinna ' (en aspekt som dagens femininister inte så ofta påminner om), fecundus, ' fruktsam ', felix, ' lycklig ', och feles, ' katt ' (vars fruktsamhet nog inte alltid upplevs som lycklig för oss). Pluralen plexa förutsätter alltså en singular plexum som inte finns. Men som obligatorium har det nog svårt att få rum i läkarnas allt större kurspensum. Till avdelningen » vedertagna fel « kan även betoningar hänföras. I vintras kom ett mejl från en läkarsekreterare: » När våra läkare talar om revbensbågarna dikterar de ofta arci. Följande rader kommer att avslöja några nyligen begångna fel i vården. De försvenskade formerna excidera och excision bevarar som vanligt det latinska stambytet. Vården har viktigare prioriteringar. Som ett olycksfall måste man betrakta abladera, trots ett tiotal belägg i Google. I virosis däremot finns det grekiska sjukdomssuffixet - osis, obesläktat med det förra. I infinitiven excidere, ' avskära ', finns presensstammen cid-, medan substantivet excisio är baserat på supinstammen cis-. Eftersom normala patienter inte har skadats, har inget av misstagen anmälts till HSAN, Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd. En mindre grupp bland - us-orden (den 4:e deklinationen) behåller - us i både genitiv och pluralis. Den största maskulina gruppen slutar på - us. I sammansättningar och avledningar används alltid ordets stam, som återfinns i genitivformen. På morfemet ar (c) thar coar (c) tatio, ' förträngning ', bildats. Hans Nyman, tidigare språkrådgivare vid Svenska Läkaresällskapet Precis som vi säger en cirkus, flera cirkusar skulle det gå bra med en plexus, flera plexusar, en arkus, flera arkusar.

Stiäl man i kyrkio the saker som til gudztienstens bruk egenteligen skipade och lembnade äro, som kalk, paten, mässekläde, altarekläde, bibell, eller handbok: miste lijfwet. Samma lag wari, tå man stiäl tijo dalers wärde af thet som enskijlt till kyrkiones prydnad länder af altaretafla, liuskronor, eller annor prydnad å wägg, eller hwad elliest plägar uti kyrkian förwaras. Stiäl man femton dalers wärde af thet som någor kan hafwa i kyrkians gömo insatt: miste och lifwet. Är thet mindre, gälde åter och böte sexgilt eller plichte med kropp; stånde ock uppenbara kyrkioplickt. Hwar som stiäl något af androm under gudstiensten, antingen inne uti kyrkian, och annorstädes, ther uppenbar gudztienst hålles, eller ock ute å kyrkiowallen, häst, fahrtyg, eller hwad thet är, under tiugu dalers wärde; böte femgilt. Är thet mehra: miste lifwet. Wari samma lag om then som stiäl i något likhus, eller gräfwer up död kropp, och tager swepning, eller kista-klädnad, eller stiäl i fattig-stufwa, eller i kyrkians wapnhus, eller uhr fattigbössa. Cap. Om fynd och hittegods, och huru thet bör uplysas. Hwar som fynd hittar å wäg eller uthom wäg, hwad fynd thet helst är, han äger thet genast kundgiöra och tre söndagar å rad i närmaste kyrkia å landet, eller i alle stadsens kyrkior, så ock å häradzting eller rådstugu lysa låta. Kommer then som mist hafwer och bewisar att thet honom tillhörer, tage sitt åter, och gifwe skiälig hittelön. Kommer han eij inom natt och åhr: tage konungen twå delar, och trediung then som hitte.

Naturligtvis kunna militärattachéerna rapportera hem om stämningen p i första maj. böra de meddela det hem som ett glädjande tecken, fande. Man frågar sig ovillkorligen: Är om de ä r o från ett land i förbund med detta verklipen Elin Wägner, denna moSovjet såsom Frankrike. Annars som ett diga kvinna. som alltid så tappert sökt nedslående, om de komma från Sverige, bekämpa militarismen och i sina resebrev Finland, Polen eller Tyskland. från Tyskland ni. fl. länder gått till rätta Hur kommer det sig då att Tidevarvsmed sahelskramlet? Och nu är hon begeistrad av en trupprevy i Moskva på ett läsaren herr Dahlqvist fått ett så otrevsätt, som påminner o m d e na a Iigt intryck av min artikel, att nar han utsvävningarna i början av v! några veckor efteråt ska skriva om den, Hon glädes över att de kapitalistiska stahans minne spelar honom så svåra spratt? ternas militärattachéer äro församlade Ja: kan tänka mig att det beror på att vid detta tillfälle och kunna få en föreställning om den röda arméns oövervinh a n väntat att jag skulle göra Ryssland neliga styrka. Men hon talar inte om hudet förslag till avrustning som han nu gör ruvida i Sovjet-Ryssland finnas s. k. samI mitt ställe. att jag skulle använt tillfälvetsiimma eller krigstjänstvägrare och let till en pacifistisk predikan i stället f ö r hurudan behandling dessa senare evenatt bara göra ett referat a v vad jag si? ?. tuellt bliva utsatta för. — Sovjet-Unionen och militarism en. Farlig sparsamhet. Redaktionen av Tidevarvet. Stockholm. Man Iäser alltid Tidevarvet med nöje, iiven om nian icke alltid kan dela de däri framforda åsikterna. Särskilt skulle jag vilja påtala en inkonsekvens beträffande tidningens hållning i frågan om avrustI en polemik mot dem, som anse att vårt land horde skaffa sic ett bombflygvapen, pläderar Tidevarvet för att den svenska krigsmakten horde helt avskaffas, d. v. s. Sverige skulle gå i spetsen för den separata nationella avrustningen. Vadan detta? Skulle Sveriges exempel verkligen kunna inverka pi? övriga nationer?

Tyvärr hade dock råbockens ensamhet varit för långvarig. Det var en nybyggare, som blivit plundrad på hopp och mod under de hårda nyodlingstiderna. Då äntligen de bättre dagarna randas, har en sådan stackare ej krafter att njuta dem. All världsvana, allt umgängesskick är borta, ensamheten, som förtärt honom, har på samma gång blivit honom kär. Han tål ej att bli oroad. Så att fastän den lilla rågeten var kommen, visade råbocken ingen lust att överge ungbjörken. Han lät kamraten sköta sig själv, han låtsade ej om att hon var där. Ah, det var ingenting att förundra sig över. Redan den nionde juli stod hans dödsruna i Handelstidningen: ”Felslagen förhoppning. Den råget, som för några dagar sedan infördes i Slottsskogen, är redan lämnad ensam. Råbocken, som länge befunnit sig i avtynande tillstånd, dog i går. Vårt hopp att få se hjordar av dessa Nordens gaseller beta på den rika gräsmattan och i lätta språng ila hän över den blomstrande skogsmarken är således tillintetgjort.” Det var ju dock ej någon anledning till förtvivlan, fastän man kunde sörja över att den vackra tanken redan krävt sitt andra offer. Ingenting är så säkert som att då nybyggarströmmen en gång riktat sig åt ett håll, då upphör den ej, förrän denna fläck av jorden inträtt i civiliserade förhållanden. – Det finns en rådjursstam i Bohuslän. Den är ej stor, men den tillväxer år för år; det är en frisk och härdig ras. Den är van att reda sig på egen hand, den har ej djurgårdar eller vinterskjul att lita till som den skånska. Den hoppar och klättrar som getter och fruktar ej för att simma över själva Göta älv. Men naturligtvis händer det dock, att vintern blir den för besvärlig, så att den söker utvandra. Det var verkligen så, att en bock från Bohuslän, som hade förra årets vinter i alltför friskt minne, greps av utvandringsfeber, då han såg hösten komma. Han lyckades först komma över Nordre älv till Hisingen, gick så rätt över ön, och då han här åter hejdades av vatten, kastade han sig beslutsamt i Göta älv för att uppnå fastlandet. Han måtte dock hava överskattat sina krafter, strömmen grep honom och förde honom ända ut mot Långedrag.

Nämndledamöterna utses av regeringen för tre år och skall enligt bestämmelserna ha särskild insikt i hälsooch sjukvård. Dessa förordnas av myndighetschefen och väljs efter kompetens inom vars och ens område. Dessutom finns inom myndigheten 13 rotlar på vilka ärendena handläggs. Det betyder i klartext att vi inte är intresserade av yngre läkare, t ex ATläkare utan av specialister som har längre erfarenhet av sina områden. Våra kansliläkare är förstås alla pensionärer, varav en helt nybliven. Den juridiska handläggningen står också i likhet med vad som gäller all myndighetshandläggning under prövning av JO och JK. hälften är yngre och har arbetat mellan ett och fem år med handläggningen. Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. Tre konsultläkare finns tillgängliga Den medicinska bedömningen av varje ärende som nämnden prövar görs av specialister på området. En utses efter gemensamt förslag av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet, en av LO, en av TCO och en av Saco. Detta är en viktig del för oss där vi försöker att förbättra oss och hitta metoder för att säkerställa att så sker. Representanter från TCO (ledamot och tre suppleanter) är för närvarande legitimerade sjuksköterskor, en barnmorska och en biomedicinsk analytiker. Detta är ju en förutsättning för att de ska kunna stå till myndighetens förfogande på det sätt de gör. Representanter från Landstingsförbundet / Svenska Kommunförbundet (ledamot och tre suppleanter för denne) är för närvarande jurist, respektive distriktsläkare och sjukhusdirektör. De finns tillgängliga, förutom för de bedömningar som ankommer på dem, för råd och stöd för juristhandläggarna i deras handläggning av ärendena.

Samlingarnas högtidliga invigning ägde rum den 2 dennes i närvaro af kyrkominister Hauge och en mängd af landets och traktens representative män. Bland de närvarande sågos också statsrådinnan Ibsen, som under sommaren är bosatt på det närbelägna Aulestad. Selskabet for Lillehammer bys vel gaf på eftermiddagen stor middag. Den 3 och 4 ägde stora folkfester rum på Maihaugen under tillopp af tusentals åskådare. Bl. a. medverkade ett historiskt tåg, som räknade 3 ä 400 deltagare från olika trakter i Gudbrandsdalen, alla i gamla äkta dräkter. Arrangementet var ypperligt och verkade på ett ovanligt anslående sätt. ERNST HÖGMAN. t PAUL KRUGER. H UR TYDLIGT står ej för mitt öga det oansenliga blockhuset vid Kerkstraat i Pretoria med sin af klangrosor omvirade veranda, där oom Paul höll sina ceremonilösa officiella mottagningar, och de båda ståtliga granitlejonen, somen excentrisk beundrare gifvit honom till hedersvakt. Oom Paul var aldrig så belåten, som då han här kunde samla kring sig alla sina barn och barnbarn och se det ena leendet efter det andra försköna hans hustrus allvarliga ansikte. Det föreföll en som skulle hans känslor ej mistat något af ungdomens charm och styrka, då man såg den blick han fäste på henne — hela Sydafrikas " tant Zanna ", hon hvars kärlek till honom trotsat faror och död, hon som lika litet kunde förblindas af lyckans sol som brytas af olyckans stormar. Han var helt ung och intog en relativt obemärkt samhällsställning, då han bad henne förena sitt öde med hans. Man berättar, att hon då skall hafva svarat: " Ja, jag lofvar att sy, baka, koka, skura och feja åt dig ". Detta löfte har hon också hållit, ja, hon gjorde mer än så, hon följde honom på hans strider, laddade gevären åt honom och uppmuntrade honom genom ord och exempel. Då hennes man 1883 mottog presidentvärdigheten, vdle hon dock ej höra talas om, att hon i sin person på något sätt skulle representera, och Paul Krligér hade allt för stor respekt för hennes vilja för att lägga något tvång på henne.

1: Intrycket av kongressen skulle emellertid bli alldeles ofullständigt, om jag inte också tillade några ord om stämningen under den. Det är omöjligt att nu klart skönja i vad mån kongressen kan verka för uppnående av fred och för dennas framtida betryggande. På en punkt ligger dock kongressens stora betydelse i öppen dag, inte minst för dem, som haft den stora lyckan att närvara vid densamma. Den har i vä- sentlig mån stärkt kvinnornas samhö- righetskänsla med varandra, den har stärkt v å r tro på att det, som förenar människor och folk i grunden är större och starkare än det, som skiljer dem åt. Den har givit oss alla, SOM haft den ovärderliga förmånen a t t v a r a med, en tillitsfullare syn på framtiden, ett hopp om att arbetet för folkens förbrödring e j skall varaktigt hämmas genom det pågående världskriget, utan skall upptagas med ökad energi och hänförelse. Den hänsynsfullhet, den finhet och takt, den kärlek, med vilken de olika ländernas kvinnor bemötte varandra och diskuterade de mest ömtåliga frågor, vittna om, att mitt under det hatfyllda kriget de krafter leva och verka, som en gång skola bygga upp en ny tid och en ny kultur - det mellanfolkliga broderskapets och fredens. Anna Holm. 24,151 namn ~å 3 dagar, F r å n flera håll hade framställts en önskan a t t möjlighet skulle beredas alla de tusenden kvinnor över hela Sveriges land, som, själva hindrade a t t närvara vid Haagkongressen, med sina tankar och goda önskningar följde kongressens arbete, att ansluta sig till dess stora syfte: fredens återställande. För att tillmötesgå denna önskan, lät den svenska kongresskommitth införa ett upprop i tidningarna med anmaning till kvinnorna att inom tre dagar insända sina namn till kommitten. Oaktat någon propaganda eller organiserad namninsamling på denna korta tid helt naturligt icke hann igångsättas, kunde kommitten vid den fastställda tidens utgång telegrafera till kongressen, att kommittens vädjan till förmån för ett sympatiuttalande för kongressens syfte på den korta tideq av 3 dag a r besvarats av 24,151 svenska kvinnor, ” förenade i en brinnande önskan om fredens återställande ”.

>^ ^ ^ ^ - ^v A >g ^ ^ ^£ •>£ ^£ >gr ^ ^ ^ " PNKEL och arbetsam flicka, m e d god pLATS att gå frun tillhanda önskar en ung och anspråkslös bättre flicka från • praktisk uppfostran, önskar plats i familj att biträda husmodern med hemmets landet, van vid husliga sysslor, genomgått skötande. Svar till » Fritt vivre », Kopparbushållsoch slöjdkurs. Svar under adress » Familjemedlem », p. r. Sölvesborg. berg p. r. hushållskurs önskar m o t fritt vivre plats nu genast, an tingen i stad eller ä större egendom att hjälpa fru i hushållet. Ett vänligt bemötande samt få anses s o m medlem af familjen önskas. Svar till » 20 år » Iduns exp. plats. Svar » Ida 23 år; och gladlynt », Iduns e x p. f. v. b. landet, Tyskland och Frankrike, söker Iduns exp. anställning, antingen som lärarinna för ett T ^ U G L I G A hushållsbiträden, lärarinnor, par större flickor, eller för språköfning hos värdinnor, sällskapsdamer, barnfröknar, någon yngre familj eller annan passande Observera! finnas a n m. behöfves. Svar märkt » Maiia » under s o m större hushåll, söker plats att förestå PLICKA m e d drifven stil, musikalisk, adr. (G.110985 pensionat, turisthotell, änklings eller ungbarnkär, önskar plats i bättre familj, herres hem. Svar innan 10 nov. till » Hösten där tillfäUe gif es de ' taga i hushållet. Handarbetets Vänners syoch väfskola, fröken H. Lundins slöjdkurs samt kunnig T T N G, anspråkslös flicka, önskar nu genasl p N U N G, bättre flicka från annan ort ^ plats i aktningsvärd familj såsom biönskar plats som sällskap åt en äldre i träsnideri och läderplastik, söker plats i träde vid skrifgöromål, i hushållet eller fö> dam. Svar till » Ettårig praktik », Iduns e x p. mindre barns undervisning. forderliga upplysningar emotses till » Hilde vig », Iduns exp .. Stockholm.

Av det planerade verket finns troligen bara två stycken bevarade, Margareta Fredkulla och Kungahällas fall. Det förra upplästes 13/1 1894 på Nya Idun i Stockholm (referat av M[athilda] A[sp] i Hemmet och samhället, 1894, s. 42—43), trycktes 1895 i Dagny och upptogs 1933 i den stora samlade upplagan i stället för prosaversionen i Drottningar i Kungahälla. Kungahällas fall kom däremot aldrig att tryckas på nytt. Versberättelsen faller ju också delvis utanför novellsamlingens ram, eftersom handlingen inte rör sig kring någon av de drottningar, vilkas historia är förknippad med Kungahällas. Handlingen följer ganska noga Snorre Sturlasons skildring av Kungahällas förstörande genom venderna 1135 i Magnus blindes och Harald gilles saga (Konunga-boken. Öfvers. af H. Hildebrand, 3, 1871, s. 161—166). Också i Holmbergs och Oedmans historieverk om Bohuslän har S. L. kunnat läsa om Kungahällas fall, och i Svenska familje-journalen för 1865 behandlas ämnet av [Gustaf] Th[omée?]. FRÅN RIMKRÖNIKANS TID. Tr.: Ord och bild, Årg. 3 (1894), s. 351—355 (aug.). Berättelsen sammanhänger med S. L:s studier i Erikskrönikan, som hon har gjort mycket utförliga utdrag ur i den första av de bevarade anteckningsböckerna. GUSTAV ADOLFS DRÖM. Tr.: Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning 8/12 1894. 122 13 De or. Den 30 läktarna or. läktarne.

eni, tillsaninians med husmodern, göres härmed till ansökning fört ieltaga i. alla liusets sysslor i godt, den 4 instundande ' oktober. Barn. $iriia niusi kaliskt hem i Stockholm. mtal omkring 40. Afstand til järn. ~ ~~HäIle~ifl, ~~ Edsbruk, tagsstation 3 kilonieter. Grundlör Smaland. 1,000 kr., en månads Överläsning ' ör slöjdundervisning 60 kr. (Be. Enkel gynnelselön således, kr. ) ch anspråkslös 20 års flicka. soin rjansten tillträdes den 1 jan. 1914 Husby (adress Dala-Husby) den imnar blifva sjiiksköterska, önskar] lats i niellersta Sverige eller Stockl september 1913. Skolrddets ordförande. iolm hos läkare att biträda vid nottagning och hjälpa till med Enkel, ivarjehande sysslor. Fullt kunnig irbetsam, helst bildad flicka kunnig sömnad. Tacksam för snart svar nilrll. bakn. och sömnad erliiillei il1 ~~Sjuksköt: erskall, Strömstad p. r. Aats 28 okt. hos ensani dam. Stajerska finnes. Svar med foto och Ung bildad barnsköterska till Fru S. Agardh, Helsinginskar plats. Svar eiiiotses under mekotu. öljande adress ni intresserad barnIorg. köterskafl. Strömstad. n. r. Ung iiicka inskar plats i god faiiiilj, helst p2 andet att vara behjiilplig med sömlad eller som husmoderns hjälp. Svar till n20 år,) Bor.s p. ' r. Platt3 Insand litteratur. Ett lifsöde af Lucie Lagerbielke (Vitus). - En sällsam upplefvelse. Af Lucie L agerbielke (Vitiis). - Om konservering af k8tt och vildt. Af Martha Siifverhjelm. Al ber t Ron ni ear s f ö r lag, Stockholm: Monologen. Dikter af örgen Block. - Sangen om den eldröda blomman. Af Johanne Linnankoski. Aukt.

Många har lidit, inte bara av symtomen och konsekvenser av dessa utan också därför att deras plågor inte blivit giltiga. Könsskillnader har däremot alltid rönt intresse. Först 1923 tillkom denna rättighet, och då mycket tack vare de kvinnliga läkarnas agerande. Att kvinnor idag i allt större utsträckning tar sig in på universitet och högskolor för att erövra status, ta och utöva makt och för att bedriva för dem betydelsefull forskning utgör samtidigt en potential till förändring. Möjligheten till ny och annorlunda forskning ökar, men är inte självklar [20]. Dessa patienter, varav flest kvinnor, har inte sällan ifrågasatts. Under förra seklet och i början av 1900-talet fanns en öppet uttalad och på medicinsk vetenskap baserad föreställning om att kvinnor på grund av sitt kroppsliga kön hade specifika egenskaper som gjorde dem intellektuellt och känslomässigt olämpliga för verksamhet utanför hemmet. I detta perspektiv ses även män som tillhöriga ett kön; föreställningar om och förväntningar på män, liksom den egna upplevelsen av att vara man, påverkar hur män bedriver forskning. Makt och beroende mellan könen Detta var tvärtemot den uppfattning som de tidiga kvinnliga läkarna hade; de såg ökad självständighet för kvinnor som viktigt, inte minst för hälsans skull. När det gäller sjukdomar är det idag väl känt att kvinnor oftare än män får obestämda eller psykiatriska diagnoser när de söker läkare, liksom att kvinnor blir mindre grundligt undersökta än män också när symtomen är desamma [19]. Att identifiera de svårigheter som finns i den egna vetenskapliga vardagen ger således samtidigt möjlighet att vinna ny kunskap av betydelse för fortsatt utveckling av kvinnoforskningsperspektivet. I stället för hierarki visade hon på ett växelverkande informationsflöde i komplicerade regleringsmekanismer, där inte bara organismen utan också miljön utanför denna deltog [10, 11]. Detta stämde väl med den politiska synen på kvinnors plats i samhället [1, 2]. Hur skillnader mellan könen tolkats och använts i medicinsk vetenskap har emellertid skiftat genom åren. En åkomma har svårt att bli erkänd innan medicinsk vetenskap visat att den finns. Medicinsk vetenskap och makt Inte sällan inbegrips i detta endast gynekologisk och / eller hormonell hälsa. Den amerikanska vetenskapsteoretikern Sandra Harding menar att vår förståelse är begränsad så länge vi inte själva försöker förändra [13], dvs det är först när nya vägar prövas som strukturerna i det som för tillfället råder blir synliga och tydliga.

forskningen skänker. Han är en sund och frisk natur, han äger en oförvillad blick. Han är ändå inte nöjd med sin ställning och tillfreds med sig själf. Den kris han genomgår är säger Mörne blott den, som i olika former hemsökte hela hans samtids ungdom. Men Faste ställer den i relation till sin särskilda ställning som den modernt skolade vetenskapsmannen och kulturmänniskan med bondeblodet i ådrorna. Han upplefver denna motsats med hela styrkan af sin ärliga och varma natur, han söker reda ut de olika frågor, som ligga i tiden och hvilka förefalla honom att äga inflytande på hans personliga fall. På detta sätt mognar han för det afgörande han måste träffa i valets stund. Den kommer oväntadt. Godsägare von Wenden hade sålt sitt ställe åt ett konsortium, hvars ledande kraft är hans frände bankdirektör von Wenden. Denne är landtdagsman, och han är vald inom svenska folkpartiet. Det hindrar inte, att han afhyser de svenska torparna och i deras ställe antar finska torpare, importerade från inlandet, hvilka äro vana vid en lägre lefnadsstandard och följaktligen fordra mindre och inbringa mera. Herr von Wenden företräder, som vi se, den kapitalistegoism som offrar idéerna när det gäller att tjäna pengar. Den nye ägaren af Elofsnäs kastar sina blickar på Fastböle, den gamla bondgården. Strandberg har på bondens vis lefvat i släktet, han har fattat den enskildes lif som bandet mellan forntid och framtid. Sönernas affall har i hans ögon gjort hans gärning gagnlös. Han står i begrepp att sälja gården. I den afgörande stunden anländer Faste till hemmet. Han tillkännager sin afsikt att bli bonde som fädren ha varit det och rifver sönder köpebrefvet. Det är icke blott så, att det gamla bondeblodet vaknat och att samhörighetskänslan med jorden tar ut sin rätt. Mörne låter Faste träffa sitt val efter pröfning af tidens idéer, alla åskådningarna hvilka han diskuterat med sig själf och sina vänner. Fastes beslut är en viljeakt och en akt af långsamt mognad öfvertygelse. Den handling, med hvilken han för sitt eget vidkommande löser det dubbla spörsmål, som frågorna om bondekultur och stadskultur och om den svenska jorden äro i Mörnes novell, kan därför af diktaren framställas som en förebildlig handling.

Lantbrukaren Jöns Johansson i Stenberget, Slimminge Socken, född 1868, berättar: Jag hade en farlig värk i alla leder, armbågsleden, Knäleden, ankelleden, axelleden, handleden. Denna Värk rysste mig, att jag huttrade i sängen. Jag besökte Doktor Nilsson i Skurup innan det blef så svårartat. Denne ordinerade medicin som jag skulle intaga, men Det hjälpte ej. Jag sökte honom för andra gången, Men utan resultat. Då beslöt jag att söka Åsumspågen. Denne ordinerade salfvor att ingnida i lederna, samt Te, bladen så stora som en 10-öring. Detta skulle Kokas och drickas. Detta fick vi på apoteket i Skurup, Men de tyckte ej om att Åsumspågen skrifvit receptet. Sedan skulle jag ligga och ha sandpåsar, varma på Bröstet. Jag var så dålig att jag måste sända bud till Åsumspågen. Ett hufvudkläde band jag omkring mig På bara kroppen öfver magen. Detta skulle noga tagas Af och inläggas i ett annat tyg, men fick ej läggas på Något föremål. Ola Persson här i Slätteröd gick. Jag Blef fullkomligt botad, men doktorns medicin var Värdelös. Omkring 1898. Alla lederna skulle bindlas. Åsums-Pågen. Ryktaren Nils Persson i Herreberga, Blentarp socken, Född 1878, berättar: Min fader Per Olsson, född 1834 i Blentarp, innehade Ett hemman därstädes, men flyttade till Vannstad

193 i kungens frånvaro Det råder osäkerhet om hur mark värderades under medeltiden, men det antas generellt att det skedde i hundraden, där ett hundrade alltså motsvarade värdet av en ko, ett så kallat kúgildi.9 Medelvärdet av jorden under medeltiden var 20 h., vilket då motsvarade priset på 20 kor. Acquiring wealth through property and / or fishing replaced earlier systems. Winberg, Christer, Grenverket. Här ges inte utrymme att i detalj gå in på stridens förlopp. I takt med att jordägarna fick en allt större roll och jordägandet befästes blev också skriftliga kontrakt alltmer använda. DI III 21. 44 Översättning: Hans makt i landet är så stor att era män knappast kan motstå även om de hade mandom eller karaktär därtill. I takt med goðarnas allt starkare maktpositioner verkar dock problemet med intakta släktgårdar ha löst sig, delvis genom att goðar började använda sig av staðir som sina maktcentra. Elitens jordägande ökade i omfattning eftersom alltmer av böndernas produktion gick till den och kyrkan. Det var först mot slutet av 1300-talet som en alltmer stängd aristokrati började märkas. DN XI 17. Men svårigheterna med biskoparna var inte slut för det. (Series of Dissertations submitted to the Faculty of Arts, University of Oslo 160.) Däremot ärvde legitim dotter om det inte fanns legitima söner och en illegitim dotter hade också en teoretisk möjlighet att ärva förutsatt att inte några legitima eller illegitima bröder eller andra närmare släktingar fanns.40 Med de nya arvsreglerna fick Island ett starkare patrilinjärt drag då det lagstadga37 38 39 40 62 Detta diskuteras vidare i kapitel 3. Íslenzkt fornbréfasafn, sem hefir inni að halda bréf gjörninga, dóma og máldaga og aðrar skrár er snerta Ísland eða Íslenzka menn (DI) Bd I – XII. The second phase was a forming phase. Ämbetena gavs från början ofta på livstid. Islandske Annaler exempelvis VII 1277, s. 259; Árna saga biskups 1998, s. 67.

Plikt! Hvarför hade han valt detta tunga, pinande ord? För hvarje gång Karin kom till detta ord i hans bref, ryste hon till; det var som om hon hört rasslet af en järnkedja, som skulle binda dem vid hvarandra och gnaga sönder dem med sin tyngd. Förstod han då inte, att där plikten, tvånget, offret börjar, där slutar kärleken? Visste han inte, att ingenting är mera fritt och vinglätt än kärleken? Med den flyger man öfver stora vatten och vida land, och man talar inte om offer, ty allt är ljust och lätt, då man älskar. Då man älskar, säger man: »jag kan inte vara dig förutan.» Då man älskar säger man: »mer än faders råd och moders vilja.» Och i det djupaste lidande känner man lycka, om man blott har den älskade vid sin sida. På ett öde isfält, i en brännande öken – hvad gjorde det henne hvar hon var – blott hon kände hans hand i sin. Men han – han hade blott talat om plikt och offer, plikt och offer hela brefvet igenom. Själfviskt hade han beräknat att i hennes kärlek finna ersättning för sitt offer. Ersättning! Det var som om han stått med en våg i handen, lagt litet här och litet där, och slutligen funnit, att vikten var full. Men hon kände ingen bitterhet mot honom, hon anklagade honom icke. Var inte hans bref uttryck för ädla och rena tänkesätt? Jo visst, det var en gentleman som skref, en som stod färdig att göra ett offer, så stort som en man kan göra för en kvinna. Nej, han hade ingen skuld, ingen hade någon skuld. Det var blott detta lilla och ändå så stora, som stod emellan dem, att han ej älskade henne på samma sätt som hon honom. För henne var han allt; hon var för honom något midt emellan en ljuf dröm och en tung boja. Det var olikheten i deras känslor som skapade tragiken i hennes öde. Och detta förstod hon i denna stund så pinande klart – hon förstod det, icke med tankens analyserande, men med hela sin skälfvande, varma instinkt, hon såg sitt och hans öde, sin och hans själ som en clairvoyant ser, hon såg en syn, bestämd, oemotståndlig, orubblig.

Jag står och talar på en landsväg, emedan man stängt för mig alla byggnader, som kunde rymma en åhörarskara. Än mer: man har nekat mig icke allenast tak över huvudet utan också mark under fötterna. Jag är portförbjuden på det stora brukets område och vid dess gräns stöta ett annat bruks domäner till eller en herrgårds, vilket gör detsamma. Jag är jagad ut ur socknen och socknens folk med mig, såvida det framhärdar i sitt uppsåt att hålla ett möte för att stifta en arbetarförening. Därför har detta svarta kors målats in i den vita vinterbilden. Vi ha sökt en tillflykt på landsvägen, statens mark, från vilken ingen mäktar att fördriva oss. Över alla bygdens gårdar, över fält och skogar, över den vida havsvikens isar råder kapitalistsamhället, förkroppsligat i en brukspatron, men vi ha listat ut att också vi ha förfoganderätt över en flik av fosterlandets jord! Många ha uteblivit för att de inse att de genstörtiga vedervåga att i fortsättningen förlora sina anställningar och bli vräkta ur hus och hem. Men många trotsa sig till sin mänskorätt, koste vad det vill. Själv förutser jag ännu icke det kommande: uppsägningarna, vräkningarna, bojkotten av min tidning. Och i överklassens orättfärdighet ser jag fortfarande endast ett utslag av det gamla släktledets oefterrättliga tankegångar. Och av den blinda underklassorättfärdigheten har jag ännu ingen känning.

Arten är clensamma men exemplaret mindre välskapat och svagare, osjälvständigheten mera besvarande och påfallande och innehållet magrare. På det sätt soin förf. fattat sin upp.gift ' haihon .utan tvivel gjort sitt basta. Men i bokens senare del .blir det för inycket av vardagskrönika. Lotte Schiller må Iia varit hur aktningsvärd och beundransvärd som helst - man får nästan iial mycket till livs om huslighet och sjukdom i den Schillerska interiö- ren. Det intressanta ar vad Lotte beträffar så tämligen slut ' i och med Schillers .och ' Lottes gifterinål. Detta ' ar ej Beatrice Zades fel an önskar blott att hon lagt mindre an på krönikeartat framåtsträvande och i stallet varit utförligare och citatrikare p % de " roliga " punkterna. Där materialet ligger omedelbart till ratta och a r tacksamt, kan Beatrice Zade ' berätta älskvärt och underhållande .. Det visar sig aven ' i denna. - bok. Men med något nytt konimer hon icke. Sj alvständiga undersökningar, förstahandsomdömen och .. psykologisk fördjupning ' fordra andra f örittsattningar an dem hon besitter, men hon ar ornsoi-gsftill i avseende på faktiska uppgifter. '. ' Caro1in.e v .. Wolzogens roman Agnes v. ' ' Lilien namnes endast helt kort. Författai-innan har ej gj.ort något försök att utiyttja denna roman, dar Caroline porträtterat sig sjalv. till belysning avhenne, lika litet som hon latit Schillers i dikt uttwck ' ta. uppfattning. av kvinnan. bidraga ' tillbelysning av h+s f örhallanoch Line. de till ' - Lötte '. HILMA BOREL ' IUS. I ' ' a. av Elin WägnerAlbert Bonniers förlag. Det ar första g h g e n Elin Wägller sätter etiketten " romanJJ på en bok, Deli distinktion hon härmed själv gör i fråga m sitt f ör f attarskap liar sitt påtagliga och direkta skal.

Han hade en förnimmelse af att gå här som ett barn och låta en ung dam locka orden ur mun på sig; därför rätade han sig stolt och sade i en nästan kyligt artig ton: Hvad skulle han göra? Nu kunde han bli den mannen kvitt och fylla sin plikt ändå, det skulle ju skjutas på upprorsmakare och Sten var ju en af dem. – Nu skulle Sten börja sitt arbete. von Balken hade förargat upp sig riktigt ordentligt, han nästan reste sig i rullstolen, där han sökt få sig sin middagssiesta, och han slog handen våldsamt i bordet framför sig. Efter lång väntan blåste lokomotivet till svar på afgångssignalen. – Ja, fröken », – Sten stannade och såg allvarligt på den unga flickan, – » det är ohyggligt. » Sten och Ebba hade suttit tysta länge och stirradt ut öfver sjön. – Uppror vid Boddeby, och han var inte där » Och mer har jag ej att säga », – sade han. Och äfven nu hade detta en förkrossande verkan. Hon var nästan ense med sig själf, att hon skulle be honom komma till trakten men hålla sig dold, och hon skyndade in för att skrifva det. » Jaså, ni tar honom i försvar. » Men hela dagen gingo soldater, länsman, kronofogde och officerare rundt arbetsplatserna, höllo små förhör här och där samt sökte känna igen eller få bevis på än den ene och än den andre af arbetarne för att kunna häkta än flera; och många nya voro också beröfvade sin frihet med utsikt till hårda straff innan razzian för dagen var slut. – Ho vet, om inte dessa ögon kunde hypnotisera. – Jag förbjuder er att stå här, jag » Sten hajade till och ryckte sig lös från sina tankar. men på hvad sätt? Båda ryckte till och doktorn upphäfde ett svagt rop, som om han just blef befriad från en otäck mara. – Jag förstår ju, att i så fall vår sak fortare skall vara genomdrifven, men om du inte blir vald, så kan ju det inte hjälpas heller, och då återstår alltid det andra, att du genom min fars försorg får plats som förvaltare någonstädes och vi så förlofva oss och De ringade snart om träden därintill, gingo närmare och – ja, där var kommissarien med!

Som helt ung sändes Elpis till Frankfurt för att under ett par år fullt lära sig sin blikens fall utgöra ett af de mest storartade skådespel, historien har att uppvisa. Och särskildt ett namn öfverglänser härvid alla andra, namnet af Italiens befriare, folkhjälten Garibaldi, som ägnade sitt lif åt den stora tanken: Italiens enhet, det italienska folkets själfständighet. Elpis Melena var 1849 innesluten i den belägrade staden, och hon var med bland den jublande folkskaran, då den berömde anfö- raren första gången höll sitt intåg i R o m, iklädd sin hvita mantel, sin röda tröja och sin plymprydda hatt; hon blef äfven vittne till hans hjältemod. Hennes hjärta greps ej mindre häraf än af de stora tankar, för hvilka han och hans män kämpade. Och från denna tid var och förblef hon en hänförd, trofast vän såväl till Garibaldi själf som till hans lifssak. Vid sin hemkomst från Afrikaresan utgaf hon en reseskildring rörande denna; boken utkom anonymt och väckte ej mycket uppseende. Detta var hennes första literära försök. Men en annan tilldragelse inträffade, som kom att erhålla betydelse för hennes lif. Det stora revolutionsåret 1848 upptände, En person finnes dock, som vågat det djärfva som väl bekant, en flammande eld i en stor steget att för alltid bosätta sig på det sköna, del af Europa: folkens enhet, folkens frihet, tvistuppfyllda Kreta. Det är en kvinna, en nationaliteternas rätt ljöd det såsom stridsberömd, förnäm dam, baronessan Marie Espé- lösen. Och det i århundraden i många små- rance de Schwartz, i södra Europa, ja i hela riken splittrade, af Österrike kufvade Italien Europa, med undantag kanske af vårt Sverige, sökte ånyo, liksom förut 1820 och 1830, att känd och aktad under författarinnenamnet befria sig och varda ett rike. Försöket missElpis Melena (af grekiska orden elpis = hopp lyckades åter. Endast » den eviga staden », Påfven, == Espérance och Melena — svart — Schwartz), Rom, uppehöll sin själfständighet.

Och lägger der eld in, och kaster rökverk deruppå för Herranom i morgon. Hvilken som Herren utväljer, han vare helig; I göret allt för mycket, I Levi barn. Och Mose sade till Korah: Käre, hörer dock, I Levi barn; Är det eder icke nog, att Israels Gud hafver afskiljt eder ifrå den meniga Israel, att I skolen offra honom, så att I skolen tjena honom i Herrans tabernakels ämbete, och träda fram för menighetena till att tjena henne? Han hafver tagit dig, och alla dina bröder, Levi barn, samt med dig till sig, och I faren nu ock efter Presterskapet. Du och ditt hela parti gören uppror emot Herran: Hvad är Aaron, att I knorren emot honom? Och Mose sände bort och lät kalla Dathan och Abiram, Eliabs söner; men de sade: Vi komme intet ditupp. Är det icke nog, att du hafver fört oss utu landet, der mjölk och hannog uti flyter, att du skulle dräpa oss i öknene; skall du ännu dertill vara herre öfver oss? Skönliga hafver du fört oss in uti det land, der mjölk och hannog uti flyter, och hafver gifvit oss åkrar och vingårdar till arfvedel; vill du ock stinga folke ögonen ut? Vi komme intet ditupp. Då förgrymmade sig Mose ganska svårliga, och sade till Herran: Vänd dig icke till deras spisoffer; jag hafver icke tagit dem en åsna ifrå, och ingen af dem något gjort emot. Och han sade till Korah: Du och ditt hela parti skolen i morgon vara för Herranom, du, de ock, och Aaron. Och hvar tage sina rökopanno, och lägge rökverk deruppå, och går fram för Herran, hvar med sine panno, det äro tuhundrade och femtio pannor. Och hvardera tog sina panno, och lade der eld in, och kastade rökverk deruppå, och gingo in för dörrena af vittnesbördsens tabernakel; och Mose och Aaron desslikes. Och Korah församlade emot dem hela menighetena, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.

Han tryckte henne mot sitt bröst, han kysste de kalla läpparne, han torkade bort hennes tårar, och började åter: »Här, Sara, skall du få allt hvad jag af penningar, i detta ögonblick, kan göra mig utaf med. Tag det! Lef nu glada dagar, jag skall icke glömma dig. Nu är jag icke mera så fattig, som hittills. Nu skall dig ingenting fattas. Men bo stilla här tills du hör vidare utaf mig!» – och nu följde en stum, en halfhviskande stund. Sara gjorde en bekännelse. Olof mottog den med en känsla, der harm, blygsel, liknöjdhet och ledsnad blandade sig; och med en djup suck skiljdes han från den arma flickan, arm på dygder och oskuld, rik på behag och naturgåfvor, och kanske äfven goda själs-anlag, fast de från början voro så nedtrampade i dy och stoft, att man nu knappast kunde få reda på dem. Olof sprang trappan nedföre, skyndade ut på gatan, blickade upp till det flämtande ljusskenet i Saras kammarfönster; suckade än en gång, kände en aning att han tittade dit upp, der han varit så mången skymningsstund, kanske för sista gången: »Men, hon tröstar sig nog!» tröstade han sitt eget samvete och ilade gatan utföre.

Leken skall taga den lille i sin famn och med kärmed andra barn medför alltid förpligtelser leksfulla ord och lugnande smekningar söka — alldeles som umgänget mellan menniskor få fram den behöfliga sinnesstämningen och Dock får och deras inbördes förhållande i lifvet. Man gifva den nödiga förmaningen. får ej vara snarstucken, för att icke skämma m a n härvid noga besinna, att m a n måste nöjet för de öfriga; m a n får lof att gifva vara säker p å sin sak, så att m a n icke efter, för att icke leken skall vändas i gräl; onödigtvis plågar barnet, och icke heller låter man får icke vara ömtålig och m a n måste föra sig bakom ljuset af en liten listig unge. finna sig i motgången och » vara lika glad Man förlorar då all makt öfver barnet. ändå », om det också icke går, som m a n Derför bör det h ä r som eljes i lifvet önskar; m a n får ej vara surmulen, icke vara regel att » hellre fria än fälla », hellre framfusig, icke öfversittare; man måste vara uraktlåta en bestraffning än gifva en orätträttvis och hederlig och gladlynt. Allt detta vis sådan, hellre inställa hela förhöret än är nödvändiga vilkor, för att leken verkligen hålla ett ofruktbart sådant, hellre vänta med skall blifva en angenäm och nyttig sysseltillämpningen af en grundsats eller en ersättning. Det veta vi litet hvar, att det är farenhet än tillämpa den i orätt tid och icke roligt att leka med det afundsjuka, lättstund. retliga barnet; med gossen, » som alltid vill Hufvudvilkoret för att uppfostran skall göra orätt »; med flickan, som alltid vill hafva lyckas är, att föräldrarna skola i grund och försteget framfor de andra; med det trätgibotten känna sina barn, och denna grundriga barnet; pojken, » som alltid blir arg », liga kännedom om barnen kunna vi ej få, V å r a barns lekar. 146 utan att ständigt öfvervaka dem, dock så att de icke känna det, utan, som j a g på ett annat ställe yttrat, till en viss grad » dresseras i frihet ».

Jag är angelägen att det står fullt klart, för att undvika senare misstolkningar. Men du är som ett småbarn fortfarande fast du börjar bli gamla människan du också. Vad hade varit mera praktiskt än att ljuga. Allt är tro, ytterst. Det måste du förstå. Det är alltihop. Jag nickade. Särskilt om man ... tycker om nån. Men å andra sidan, hur långt kommer man med den styrkan. Min kärlek räckte inte, det var inte nog, den dög till ingenting, till ingenting alls. Vad berättar man om en vanlig menlös svikare, en sån som vem som helst kan se var som helst. Du anar inte. Men i alla fall. Det finns ju undantag. Det var som om han letade efter ett ansikte, nåt särskilt ansikte, eller kanske flera ansikten, som vägrade att visa sig för honom. Och sist en bild av Kristus på korset. Hennes fingrar kring glasfoten stannade, allt hos henne stannade, sakta, gradvis, som en klocka man glömt att dra upp. Men vem bryr sig om hur man har det inuti. Det blir väl den sista valkampanjen för min del, och då vill man ju inte förlora. " Att det var hon som var frisk. Han gladde sig, men inte som han skulle ha gjort några år tidigare, kanske bara några månader tidigare. Min protest tog sig inga elakartade former, jag slog inte över i våldshandlingar eller lastbarheter, som med tiden har blivit så vanligt, jag är en stillsam natur, med hyggliga nerver, snarast flegmatisk, meditativ. Ensamheten, slentrianen, ledan, tomheten. Man bara måste det. Hon är bekymrad för Patrik. Hon tittade på mig en stund som osäker om vad hon kunde svara utan att irritera mig. Om jag för ett tag framöver kan låta en aning oengagerad, så beror det på att jag är det, eller var det. Hon stelnade till litegrand. Varför han är som han är. Ett av våra stående samtalsämnen var att vi skulle bosätta oss i landsorten, kanske rentav på landet, AnnaKarin var förstås också påverkad av sina lyckliga barndomsminnen. Eller kanske snarare, han fattar det inte. Han skramlade lite med nyckelknippan i fickan. " Hur länge har ni haft den här soffan egentligen? " Våra ideella målsättningar? Benig och blek och långdragen, med en hårfärg som ett trasigt stoppljus, slankigt i långa kompakta testar.

Correspondence: Kristin Nyman, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Norrlands Universitetssjukhus, SE-901 85 Umeå, Sweden kristin.nyman@vll.se Sammanfattat Vid studiens början blev det tydligt att de mål som sattes upp på vårdkonferenserna oftast var formulerade på ett sådant sätt att de var svåra att utvärdera. realistiska; Därefter granskades hur många procent av delmålen som på ett bestämt datum uppfyllde följande kriterier: Jan Malm, docent, överläkare; samtliga vid strokecenter, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Sammanfattning förankrade hos patient och anhöriga. I modernt rehabiliteringsarbete betonas vikten av att bedriva rehabiliteringsarbetet utifrån mål och delmål. * Delaktighetsinskränkning (participation). Enhetliga riktlinjer för hur målinriktad rehabilitering ska implementeras på en stroke-enhet i det dagliga arbetet saknas. Rehabiliteringsarbete ska bedrivas utifrån mål och delmål. * Utvärdera. I denna studie ges en modell för hur personalens förmåga att bestämma och utvärdera delmål kan förbättras. För att effektivisera vårdkonferenserna förutsattes att stroketeamets personal var förberedd och kände till sina patienters delmål, vilka hade bestämts vid vårdkonferens, tre till fyra dagar före mättillfället. * Enas om fortsatt vårdnivå. Arbetet karaktäriseras förutom av ett interdisciplinärt förhållningssätt också av tidigt påbörjad mobilisering och rehabilitering i samråd med patienten [2]. Mobiliseringen ska påbörjas omedelbart, och ibland måste därför arbetet ske utan att patienten är delaktig i delmålsformuleringarna. Andelen mätoch utvärderingsbara delmål registrerades vid varje vårdkonferens av en av projektgruppens medlemmar. Studien genomfördes inom ramen för Landstingsförbundets » genombrottsprojekt «, Q-reg 2000 (www.lf.se / genombrott /). Delmål * Personfaktorer (personal factors). Problem som patienten kan uppleva i engagemanget i livssituationer, t ex föreningsliv och matinköp. - Realistiskt (utifrån kunskap om patientens förmåga) Planering av vårdinsatser sker två gånger i veckan vid vårdkonferenser. Teamet beslutar vem som återför delmålen till patient / anhörig och dokumenterar / daterar. I januari delades det skriftliga dokumentet ut, och i februari genomfördes temadagar. Genomförande av temadag. Framtida studier bör inriktas på att mäta hur rehabiliteringstiden för patienterna påverkas genom att ändra arbetssätt. Omvårdnadspersonal ska känna till de uppsatta delmålen.

Så är fallet inom ekvivalensforskningen där olika former av analogi eller ekvivalens mellan källoch måltext beskrivs och studeras (bland annat i Nida 1964; Catford 1965; Koller 1979) .41 Främst under 1960- och 1970-talen var ekvivalens ett centralt (men även ofta omdefinierat och därmed omdebatterat) begrepp inom översättningsforskningen (jfr Schäffner 1999:4 – 5; Venuti 2004:147 – 151; Snell-Hornby 2006:25, 38 – 39 och 50; Baker & Saldanha 2009:96 – 99). Satsadverbialet uttrycker här en form av intensitet och uttrycker att någonting går i strid med förväntan (jfr Holmberg & Karlsson 2006:68). Nina Östlund (svensk text). Ett annat exempel finns på upp202 slag 5 där det både i källoch måltexten hänvisas till de avbildade paketen. Bruna, Dick (ord och bild), Tittut Miffy! Frågelista för förlagsintervjuer − Hur skulle du beskriva förlagets utgivningsprofil? De kan därmed alltså kopplas till att texterna översattes inom olika tidsperioder och av olika översättare (jfr 8.2.1 och 8.2.2). Stockholm: Berghs (Belgien), 1999. Göteborg & Stockholm: Makadam, 2008. Bromma: Ordalaget (Tyskland), 2003. 30 s. bb. 30 s. bb. Det framgår i Tabell 13 som visar vilka interaktiva resurser som används i källoch måltext för att uttrycka berättarattityder och hur ofta dessa resurser används i de båda texterna. Dessa böcker ges dock ut med produktionsoch översättningsbidrag från Flemish Literature Fund. Stockholm: Natur och kultur (Belgien), 2000. Snell-Hornby. Måltexten nämner till skillnad från källtexten att bladen är gröna. med vissa bakgrundselement (jfr bilden där Miffy åker skridskor i Exempel 44 och där det avbildas ett hus och snö i bakgrunden).

I Pennsylvania stadgar ny lagstiftning, Pennsylvania Act 102, att varje enskilt dödsfall måste diskuteras med den lokala OPOS-organisationen, Delaware Valley Transplant Program. Bland annat i Spanien och i USA tar man tillvara organ och vävnader från betydligt fler donatorer än i Sverige. De sjukhusbundna koordinatorerna är väl utbildade, de är underställda det egna sjukhuset och de rapporterar till regionala samordnare. Det är således möjligt att man inte rapporterade alla patienter med total hjärninfarkt samt att diagnosen inte alltid ställts i alla de fall då den varit en möjlighet. De arbetar oberoende av de enheter som transplanterar organ och vävnader - de förser sjukhusen med transplantat och tar betalt för det. Fristående Organ Procurement Agencies (OPOS), som arbetar utan vinstsyfte, svarar för tillvaratagandet av organ och vävnader.

Hon hade icke, liksom den vid det danska festmåltidsbruket ännu ovana Aromasia, väntat till dess skålen hunnit slutas, utan börjat uttrycka sin tacksamhet redan vid talens första början, och när det öfriga sällskapet ändtligen slutat sina tal, hade festskålens föremål äfven hunnit till slutet af sitt. På det sättet kunde man verkligen hinna med något under en festmåltid. Hvar och en af gästerna uttryckte sin önskan att få trycka fröken Fotorups hand, och alla trängdes omkring den plats som man nyss förut trott vara tom. Om någon af de närvarande ännu hyst tvifvel på diafotets förmåga, var ett sådant tvifvel nu mer helt och hållet omöjligt. Hvar och en fick trycka en liten fin och varm hand som man omöjligt kunde se, men hvars fullt mänskliga tillvaro ganska väl kändes, och om någon under famlandet efter denna hand af misstag kom att röra vid någon annan del af den osynliga damen, hvilket gaf anledning till mycket skratt och åtskilliga utrop från så väl de synliga som den osynliga, ökade detta endast vissheten om att fröken Fotorup verkligen kunde göra sig fullkomligt omärkbar. Åtskilliga af de närvarande uttryckte den önskan, att den osynliga måtte göra sig åter synlig, men denna önskan kunde hon icke uppfylla. »Ännu på en vecka kan jag icke synas,» svarade hon. »Om sju eller åtta dagar börjar jag, så vidt jag icke använder en ny sats diafot, åter att skönjas. Då framträder först mitt hår och därefter hela min benbyggnad och sedan musklerna och huden.» Detta vore visserligen en ofullkomlighet, och upptäckten vore icke fulländad, medgaf hon, förr än man lyckats att fördrifva verkningarne af diafot lika hastigt som man kunde framkalla dem, men ingen upptäckt eller uppfinning är fullkomlig i sitt första användande. Sedan måltiden fortsatts ännu ett par timmar under oupphörligt festtalande, bröt sällskapet slutligen upp under enhällig försäkran, att festen varit bland de mest lyckade som någonsin tillstälts i det på fester rika Tivoli.

En,,, samling, f Harald Ostenson. Kartonnerad. Pris 75 ore. %) en hemliighetsfulla On. Bera+t+c for barn GgdOm. wtt efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 44 ilfustrafioner af Brita Ellstriim. Kartonnerad. Pris 75 ore. Hjalten bland hjiiltar n; d, m; " g; Charles G. Gordons lif och stordad, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Bdv. Berggren. Kartonnerad. Pris 75 ore. Erhiilles i hvarje bokhandel eller direkt frar. Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm. (Stina Quint.) TILL SVERIGES KVINNOR. 11 Biblioteksgatan 1 1 63 Drottninggatan 63 Begair priskurant innan snorlif kopes, frin Franska Vangaf - Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg vans toilettl, l tr. STOCKHOLM. k for afkammadt 11a.r. Pris kr. 2: - B&OSABBXH il1 landsorten mot efterkraf. Van-. ar ett absolut.sakert medel mot riid nasa. $ifvan, Vasagatan 15-17, II tr. Bruksanvisning medf. Endast hos fru HOLMIN. Listmakaregatan 8. i p. fockhoim, R. T. T. STOCKHOLM. Rekvirera Viingafvans katalog. FRU E. HOLMIN, Lastmalrareflatan 8, n. 8. ivin Bergs Forgyller iaf f & Hygienisk ansiktsbehandling. Vibrationsmasiage & Elektricitet, lanicure. Fotbehandling. landbad for kylda ' hhder. - Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt. OBS. Gamla mobler redoveras Storsta fabrik i Skandinavien for h forgyllas. Damhhrarbeten. Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger. Herr o. Fru E. Malmberg. ottningg. yard.

och hon medh tick; jnteZ schule J ware myne hielp for vtan, jach wil eder hielpa swa ath J mik schule tacka». Samma dach och tiidh sade Math's guldsmit, ath han och war tlier ner hem til Örien vynmawtz medh Marquardh Grwwel, Hinrifc kannegiwtere ok flere etcetera. Tha sade han j bland anner ärende, ath han hörde, tha Maths hawom1) til sporde, om han beradder war at wilie haffua henne etcetera, tha swara Hans va?i Heren, at »wil Hans Wifi: holle mik tet then dandeman ther staar mik tilscriffuit haffuer, vil swa gerne begere henne». Tha schulle Hans Wiff swara: »Hans, tror tw mik icke, stode jach vtj en schogh och ropade tw til mik, thw 501. matte troo fulleZica hwadh jach tik sade eller loffuide.»2) * [29 augusti]. Sama mandach îorscriffne8) Harthwiich ci502. tauit Pedher Olsson ij (2) resar. Herman Rogge bödh vp pant ij (2) resar. Joan kötmawyere cum vxore. Samma dach sades for retta, ath then iij:e (3:e) pemny, som hustrw Kadrin Joan kötmangeres gaff sin bonde j dandementz nerwaren ok framdelis giordes jn fore retten medh the vitnen ther offuerware, at hwar thera gaff andro, schal bliffue yiidh makt epther lagen.4) [31 augusti], Odensdagen nest epter BarthoZomey, Schip per Pawalz loffuitzmen: primo her Erick Jensson, Nie. scriffuere, Erick Joansson, Erich Hansson, Per Schutte, Laurens Jönsson, Joan Jönsson, Andhers Swenson, Engleka Zandersson, Pedher timberman. Desse îorscriffne godemen rechte handena sittiende aars borgamestara her BencÆt Smalenning och her Philpus Jensson for skypper Pawal for 1 (50) march yttilgiffuende om fastelaffuen nestkomande. Thesse epterscriffne, som äre Laurens guldsmit, Hans Kock, 503. Claues skynnere, tugede medh sin edh ath hustrw Kaderin

»Förliter ej på furstar», är mitt valspråk, Följ Herrans stämma i ditt samvets dom! STÅLARM(stiger upp). Och huru lyder då ert samvets dom? ERICUS ERICI. Den passar ej för edra öron, Stålarm! STÅLARM. Låt höra dock, jag har ett godt humör. ERICUS ERICI. Välan om ni så vill! Som Abels blod Ur jorden ropade uppå en broder, Så ropar folkets blod ock öfver er. Jag sjelf har utgått från det ringa folket Och lidit med det, tröstat, der jag kunnat; Men kunde slottets fängselhålor tala, Och hade landets hundra galgar tungor, De skulle hviska oerhörda ord, Om hur ni herrar här er makt begagnat; Vill än ni höra på mitt samvets dom? STÅLARM. Nog nu, herr bisp! Jag rår ej för det der. Klaes Fleming stundom tog för hårdt uti, Och jag ock önskar mycket vore ogjordt. Men som det är, ni glömmer dock en sak, Att der vi hårdt förfarit, ha vi straffat, Och der vi straffat, ha vi straffat brott, Om våldsamt uppror ej ni nämner dygd. Ha! Ha! Var det er dom? Jag svarar bäst: Den, som i leken går, får leken tåla. (Kanonskott i fjerran.) Tyst! Hvad är det? Man skjuter uppå slottet. Sjette Scenen. De Förre. OLOF KLAESSON (rustad till strid). OLOF KLAESSON. Till slottet skynda, Stålarm! Knappt du gått, Så kom ett ilbud ifrån Kastelholm, Det taget är af hertigens galejor, Vår vän Salomon Ille, slottsherrn, fången. Knappt hade budet återhemtat sig, Så dök ur fjärdens vatten flottan upp. STÅLARM. Är hertigen på flottan sjelf? OLOF KLAESSON. Han har Landstigit med en här vid Helsingfors. Jag skyndar till vår krigshär att den föra Mot honom ut. Farväl, om ej vi råkas Igen, tryck Johans hand på mina vägnar! (Olof Klaesson går.) STÅLARM.

Det hördes ett litet halvkvävt ljud från pojken när vampyren sade sitt namn och denne bekräftade med ett kort konstaterande: ja, så heter jag, och fortsatte sedan. Han nickade. viskade jag. Hon satte den på toalettbordet. vrålade Lestat, och jag grep tag i hans arm och höll fast honom, mätte hela min styrka med hans. ' Din djävul! ' sade hon så tyst att jag knappast hörde vad hon sade. Hon frågade om jag kunde hjälpa henne in i kvinnans sovrum. Folk i umgängeskretsen började ställa oförskämda frågor om hela historien till min syster, och hon blev en hysterika. ' Vad är det du gör? ' Och eftersom vi kom dit strax före fyra hade vi bara några få dyrbara timmar på oss att ta oss tillbaka till Pointe du Lac, vilket betydde att våra liv var i fara. " Jag var nog lika skräckslagen som ni ", sade han. Ensam skulle han aldrig ha kunnat leva som han levde tillsammans med mig. Claudia som var min dotter och min älskade. Och alla bara stod där och tittade på den. Som om det vore vår födslorätt som vi inte insåg vidden av förrän den dag i medelåldern när vi bara hade så många år kvar att räkna som redan låg bakom oss. " Resan tillbaka till Pointe du Lac var spännande. ' Ett namn som jag inte vill upprepa ', sade jag och vände bort blicken. Och hela hans attityd bara bekräftade det jag just hade sagt. Ögonblicket tänjdes ut i tiden. Claudia och Lestat kunde kanske jaga och förföra, umgås länge med det tilltänkta offret och njuta av den upphöjda humorn i dennes omedvetna flirt med döden. Han vände för att springa sin väg. Eller, rättare sagt, jag var inte alldeles säker på vad jag kände. ' Louis! Han envisades med att befallningen kommit från den heliga jungfrun själv. Det är du som behöver mig, och om du så mycket som rör en enda av Frenieres slavar kommer jag att göra mig av med dig. Men det här är vad som hände. Som om han just kommit på ett bra skämt. frågade han. Jag kände heller ingen lust att jaga dem om så vore fallet. Hans ansikte var lika orörligt som mitt nu, mer upplivat av blodet, men kyligt och utan tecken på rörelse. ' Avsky då mig och inte dig själv. ' Jag skall ge er ett perfekt exempel på vad Lestat tyckte bäst om.

I modern tid har forskningsfronten inom detta område växlat mellan så grundläggande uppfattningar som att människan fattar beslut på rationella respektive irrationella grunder. Den senaste tiden har en stor mängd artiklar skrivits kring medicinsk säkerhet. Boken » Människor och misstag i sjukvården « väcker en hel del tankar kring viktiga frågor som rör det dagliga arbetet i sjukvården. Men i bästa fall initierar kanske de ledare och politiker som har makten att utforma vårdorganisationen uppbyggnaden av en struktur i sjukvården där information om fel och misstag hela tiden samlas in, utvärderas och fortlöpande - ur ett kliniskt perspektiv - förmedlas till sjukvårdens professionella medarbetare. Ternovs bok fyller hur som helst en viktig funktion i det att den diskuterar viktiga frågor kring säkerhet i sjukvården. För att ytterligare sätta den mänskliga faktorn i ett sjukvårdssammanhang refererar Ternov till internationella data som visar att den mänskliga faktorn är inblandad i 70-80 procent av uppkomna fel och olyckor inom sjukvården. Detta medför en handlingsförlamning när det gäller att åstadkomma systemanalyser i spåren av en inträffad olycka.

Bergfeldt hade knappast talat till punkt förrän det var folktomt runt omkring honom. Till och med konstapeln hade fått ett brådskande ärende bortåt Regeringsgatan. Stilla och oförargligt fortsatte Bergfeldt sin väg hem. Han såg sig om efter apelsinen, men den var försvunnen. Och nedåt gatan kilade en liten gosse för fulla muggar med något gult i handen. Han hade tydligen tagit apelsinen ungefär samtidigt med att polisen inte tog Bergfeldt. SVÄNGDÖRREN När Andersson upptäckte ölstugan förlåt, bierhallen "Zum alten Frankfurterwurst", tyckte han, att han gjorde ett fynd. Den låg visserligen stillsam och undangömd vid en bakgata, men visade sig i alla fall vara ett flott ställe med utmärkt mat och väl tempererad dryckjom. Det var emellertid inte detta, som tilltalade Andersson mest, utan entrén till hela härligheten. Ölst ... bierhallen bestod sig nämligen med en roterande svängdörr, konstruerad på samma sätt som ett vändkors. Andersson hade i Berlin sett likadana dörrar, och eftersom hans Berlinresa var hans enda expedition utom Sveriges gränser, höll han styvt på allt som han sett i metropolen vid Spree. Ödet ville emellertid, att Anderssons åsikter i detta fall skulle undergå en liten förändring. Första gången han på "Zum alten Frankfurterwurst" intagit sin lukulliska måltid av Salvatorwurst och surkål, lämnade han nämligen en sedel i betalning utan att så noga titta på den. Födoämnena kostade 95 öre, och kyparen lämnade fyra kronor och fem öre tillbaka. Andersson, som efter sin vecka i Berlin ansåg sig vara gammal kosmopolit och erfaren karl, fixerade skarpt kyparen. "Nå?" sade han. "Va, herrn?" svarade vaktmästaren bugande. "Försök inte med mig", sade Andersson barskt. "Jag är ingen oskuld från landet. Hit med en femma till, det var en tia jag lämnade." "Förlåt, det var en femma!" svarade kyparen något mindre artigt. "Hut, drummel!" röt Andersson. "Mej lurar du inte, sabla bondfångare! Hit med femman bara!" Nu var det vaktmästarens tur att fixera Andersson. "Jaså, på det viset", sade han. "Ni är en så'n."

Detta krav gällande ökad respektive minskat antal studenter finns inte angivet i regleringsbrevet för år 2001. Enkäten rörde huvudsakligen tre aspekter; (a) hur har studenterna genomfört sina studier, (b) deras utveckling efter studierna och (c) hur studenterna uppfattar de färdigheter som utbildningen givit dem i förhållande till de krav som ställs i arbetslivet. Problemet handlar snarare om hur de olika aktörerna definierar och identifierar ” balansen ” i högre utbildningen. I årsredovisningen för år 2007 anges viktiga förändringar som har skett i den högre utbildningen. Att kunskap också innebär makt är ingen ny företeelse som är karakteristisk för just dagens kunskapssamhälle, betonar Gustavsson80. För en stor del av studenterna var också Karlstad den närmaste studieorten. Detta krav på ” hög kvalitet ” i utbildning har modifierats i regleringsbrev från år 1999 där kvalitet i utbildning har fått ett syfte, nämligen regional utveckling. Delanty diskuterar universitetens historiska utveckling från medeltiden till den moderna tiden och menar att de medeltida universiteten så som Paris, Oxford och Bologna var framförallt undervisande universitet och hade en ” kosmopolitisk ” karaktär. Förändringen i statens kunskapssyn uppfattar jag, liksom andra forskare t.ex. Olsson & Wiberg, Gustavsson och Schoug430, som ett mönster av olika föreställningar om universitetets roll i samhället där universitetet alltmer ses som drivmotor i den ekonomiska tillväxten och den regionala utvecklingen. Turismekonomiprogrammet har i utbildningskatalogerna kopplats till världsekonomins mest expansiva områden och framstår därmed som en mycket attraktiv utbildning. Detta visas främst genom att utbildningarnas relevans för arbetsmarknaden betonas, liksom genom att praktik i utbildningarna poängteras. Contested Visions of Higher Education in Society, Buckingham, Society for Research into Higher Education & Open University Press. Det finns föreställningar hos politiker om akademisk kunskap där denna kunskap ses som lösning på alla samhällsproblem, vilket flera forskare har ifrågasatt. En konsekvens är att kunskap och information har blandats ihop, vilket gör att det har blivit svårt att skilja mellan kunskap och information samt kunskap och underhållning. Människor med hög nivå av humankapital söker sig till öppna och attraktiva platser som erbjuder olika möjligheter och bidrar på så sätt till tillväxt och utveckling i regioner. Det anges också att studenterna måste ha avklarat ett visst antal poäng för att få påbörja examensarbetet. 10 000 inskrivna studenter om året.

Historiken, markägostrukturen och storleken på bolaget verkar ha betydelse för incitamentet att involvera en lokalbefolkning. Kommunerna och Länsstyrelsen anser också att när vindkraften var ny för länet efterfrågades fler utredningar än vad som visade sig vara nödvändigt. Men lika mycket som att oljud förändrar upplevelsen av landskapet och förklarar varför människor i lokalsamhällen kan ogilla vindkraft har det visat sig att rationella planeringsmetoder också förmår göra lokalsamhällen negativt inställda till vindkraftsetableringar (Bergek 2010). Kommer ärendet inte upp i byggnadsnämnden inom kort kommer vi att koppla in regeringens vindkraftssamordnare i ärendet ” (Dala vind AB till intervjuperson 8 2009-11-02). Från att ha betraktat prövningar av vindkraftparker som ” enkla ” bygglovprövningar, i jämförelse med exempelvis ett tillbygge på ett bostadshus, blev samrådet i Rossberg starten på slutet för lokalisering av vindkraft i området. Policys beskriver allmänt kommunens inställning i en fråga. De områden som diskvalificerades av Energimynigheten hamnade ändå i kommunala översiktliga planeringsdokument. Lokaliseringsbegreppet tar istället sin utgångspunkt i de frågeställningar som uppstår när vindkraft fysiskt placeras i rummet. Andra skäl var att det inte fanns några dokumenterat känsliga nyckelbiotoper eller höga naturvärden, att skogsbruk och vindbruk lätt kunde integreras och processen också kunde påskyndas då de själva ägde marken. Vägar behövs för att kunna transportera verken på lastbil till platsen. Vid Bergviks skogs efterföljande samråd med byborna ändrades upplägget. Det är inte otänkbart att den tekniska utvecklingen leder till att mindre vindrika platser blir intressanta att exploatera i framtiden. Brukarna - privatpersoner, företag och offentlig sektor - måste nämligen köpa en viss mängd certifikat i relation till deras elförbrukning. Skjutbanan användes som regel sparsamt någon vecka före älgjakten (Intervju 6). Man talar ju om stora opåverkade områden. Förslag på lämpliga områden var blåsiga områden där det inte fanns någon permanenteller fritidsbebyggelse. När det gäller tillgången till resursen vind är det tyvärr en realitet, menar tjänstemannen. Tvärtom behandlades vindkraften, åtminstone under den studerade perioden 1973 till 1990 och i jämförelse med likvärdiga energislag, styvmoderligt av politiker, tjänstemän samt företrädare för fackföreningar och kraftbolag. Den andra riktningen kallar Friedmann för social learning vilket redan nämnts (1997 s. 82).

uthan låås sägies waritt, hustru Göhlu tillspordes hwarest peningarne är kombne och sadhe sigh af flera eij wetta, änn som Peder bekänntt och om sijder bekändhe, att han af Peder i Krook för 1 r:d:r fått smör och kött, af Nills Pärson i Hoglandh något kött, af Nills Jonsson för 4 r:d:r lijn, lärfft, en mårdh, smör och kött af Nills Bärtillssonn i Hoglandh för 1 r:d:r lärfft, och det heemfört och förtärt. Hustru Göhlu påbyrdades hafwa i feijgdetijden låtitt Erich Nillssonn i Trång få 3 r:d:r och i sommars beditt Anders Anderssonn i Öfweråke säijia åth Erich Nillsson att han det för ingen uppenbara skulle. R:s Omsijder bekändhe han så vara skiett, förgifwandes sig dem fått af een knecht ifrå Westerbotn. Abrahm bed:h som till henne frijat och 2 åhr där efter fordratt dem tillbaka. Såssom Peder Olsson intet är ständig medh giordhe bekännellsse å förra tinget att hans hustru Göhlu Bärtillsdotter waritt i rådh med honom att stiähla. Så pröfwes skiähligt att hen-nes saak till höglofl. Kongl. Håff. rättens nådige resolution öfwer Peder Olufssons brått in kommer och mehra oplysning i saaken kan gifwas differeres. [fol. 149v] [17.] Dato. Tillfrågades hustru Margareta Pedersdotter Bergheem om hon nu är sin natt, att medh edh sig befrijia för dhee penningar och lärfft hon är misstänchter före, af sahl. öfwerste leutenanntens Pedher Sabbels qwarlåtenskap och å förra tingett lagfästatt och edz termen för henne oplästes, hwar till hon bejakadhe och berättadhe sig hafwa edzgärdzmänn

Tills vidare kan det dock bara konstateras att pengar är en resurs som är nödvändig för att driva ett parti. En jämförelse av de fyra studerade partiernas synlighet i pressen visar upp ett intressant samband (se Figur 32). Till skillnad från många andra nya partier visar KDS få tecken på användandet av en anti-etablissemangsstrategi. Den andra sidan utgörs av folket. Den traditionella bilden av politiska partier, till skillnad från andra 33 organisationer, är att de ska fylla en intresseagregerande funktion och således samla åsikter för flera frågor i färdiga åsiktspaket (jfr Bäck och Möller 2003: 245). Samtidigt var man frustrerade över den enfrågestämpel som man fått av media. I valen 1985 och 1988 röstade cirka en femtedel av väljarna inom den gruppen på KDS. Such accusations may, however, hurt only in the long run. Stanley, Ben (2008), " The Thin Ideology of Populism ", Journal of Political Ideologies 13 (1): 95 110. Även om Ljungström internt inom partiet åtminstone till en början lyckats bedyra att han ångrat sina ungdomssynder fastnade stämpeln som reaktionärt parti i media. Merolla, Jennifer L., Ramos, Jennifer M. och Zechmeister, Elizabeth J. Redan före Alf Svenssons tillträde diskuterades användandet av rikslistor inom KDS. Ovan gjorda genomgång visar också att partiet så småningom lagt stor vikt vid Internet och sociala medier som kommunikationskanaler. Med avseende på partiernas resurser har de fyra partierna ansett att samtliga sådana varit relevanta. Även om Karlsson själv flera gånger yttrade att han var tveksam för egen del gällande riksdagen så var det tydligt att partiets mål först och främst var att nå tillräckligt många röster för att uppnå en vågmästarposition mellan de två blocken i riksdagen. Men i Sverige så gör man annat. Men en välvillig tolkning av dessa siffror går det att se ett samband mellan de två invandringskritiska partierna, Ny Demokrati och Sverigedemokraterna och graden av invandring. Genom den legitimering som en sådan samarbetsstrategi innebär ges väljarna en signal om att det nya partiet är ett relevant 40 parti vilket i sin tur leder till att färre tror att en röst på det nya partiet är bortkastad. Tillägget gjordes främst för att visa sin samhörighet med andra gröna partier utanför Sverige (Gahrton 2011: 127).

När som en sjöman går neder i sin skans, gärna På hemmet han tänker. Sjökistan prydd med Den tös som är hans, gömmer på kostliga skänker. Ringen som skall bli vårdtecken, spar jag än, Tills jag får smycka dig, lilla hjärtevän. Ty för ros skull och tros skull och så för kärleks skull Får du allt vad du vill utav mig. Jag drack din Skål och min skål uti Bordeaux och Hull, Nere i Frisco och uti Marseille. Allt vad du Skrivit på önskelistan, har jag med hem uti Sjömanskistan. Ty för ros och tros skull och så För kärleks skull får du allt vad du vill ha utav mig. Köp hjärtan En liten amulett vill jag skänka dig. Jag ännu inget gett vad jag ger åt dig Vill du din kärlek förklara skall du ej vara rådLös. Genom mitt hjärta en ledning går fast Den är trådlös. Mitt hjärtas telefon inget nummer Har det ringer utifrån men får aldrig svar. Om du vill ringa till mig och jag skall viska Till dig så är mitt namnanrop 'jag älskar dig'. Lik Masken Klar liksom en stjärna "Myrtenbruden" 1. Framför altarringen stod ett par Bruden vacker som en ängel var Hennes make han var hård som sten Blicken tränger genom märg och ben =2= Prästen nalkades med dystra steg Allt var tyst i salen, alla teg Bröllopsskaran där högtidligt står Fast brudens hjärta det av ängslan slår =3= Prästen fråga honom vill du nu Denna flicka taga till din fru Älska henne uti nöd och lust Varda henne både hjälp och tröst =4= Ja, han svarar med en röst så hög Då en suck ur hennes hjärta smög Darrande i varje lem hon står Nästa fråga skall jag svara på =5= Prästen fråga henne om hon vill Denne man för evigt höra till Nej, hon hördes knappast viska fram Ty hon mannens vrede rent förnam =6=

t.]

Det var Louis De Geers mening 1886, och det har iiven uttalats a v 1899, 1902 och 1906 års konstitutionsutskott. Genom petitioner och andra meningsyttringar h a de svenska kvinnorna understött de i riksdagen väckta förslagen om rösträtt för kvinnor. Man har anmiirkt, att antalet medlemmar i de speciella kvinnorösträttsföreningarna vore för ringa för att manifestera ett mera allmänt intresse för rösträtten bland kvinnorna själva. Denna anmlirkning synes vara obefogad särskilt efter den jämförelse med anslutningen a v rösträttslösa män till de föreningar, som på sin tid verkade för den utbildning av rösträtten, vars berättigande numera ingen torde vilja öppet ifrågasätta. Kvinnans politiska mognad, Beträffande frågan, huruvida kvinnorna kunna anses äga erforderlig kunskap och mognad för att tillerkännas politisk rösträtt, finner justitieministern det av de faktiska förhållandena bevisat, att kvinnan numera på de flesta arbetsoriiråden ansetts äga lioinpetens för utförande a v viktiga furiktioner i såväl det allmännas som enskild tjänst. Hennes skolunderbyggnad W r i allmänhet densamma som kommit rced henve socialt j: ’ amställda män till del. Det finnes därför knappast något skäl f ö r antagandet, att kvinnorna i allmänhet skulle vara på grund a v bristande kunskaper mindre skickade ä n mön att utöva politisk valriitt och erhålla valbarhet till riksdagen. Att kvinnorna också i den allmänna åskådningen förutsättas tiga jämte nödiga insikter tillräcklig niognad för bedö- mandet av ärenden, som angå det allmänna, synes vara i princip erkänt genom deras delaktighet i den konimunala rösträtten och därav följande rätt till inverkan på valen till Första kainniaren. Folkmeningen, Iiravet på lika valrätt och \ - albarhet för män och kvinnor uppbäres enligt statsrådsprotokollet av en bestämd och klart uttalad folkmening. Det har vunnit stark anslutning inom de skilda politiska partierna, h a r lünge stått på så- väl det frisinnade soxn det socialderiiokratiska partiets program och har av båda dessa partiers representanter inom riksdagen framförts och vunnit And r a kammarens bifall.

In Västmanland and Sörmland this is carried out by the county administrative boards. 1000 företag anordnade tillsammans med Mälardalenshögskolaettdialogforumomkommunal verksamhet somsysslademed uppsökande verksamhet mot befintliga entreprenörer (se bilaga iii - Dialogforum för lärande om kommunal uppsökande verksamhet mot det lokala näringslivet). Entreprenören har fått enbart positiva signaler från offentliga samhällsaktörer. Bland kunskapsutvecklingsprojekten återfinns till exempelforskningsprojektet ” Interaktiv kunskapsutveckling ” som denna avhandling är en del av, men också ” Arenor för entreprenörskap ” och ” Kompetensutveckling [mellan] näringslivschefer ”. The strength of weak ties. Wigblad, R., & Jonsson, S. Nu följer ett kortare empirikapitel som beskriver ett regionalt tillväxtprograms strategier och intentioner följt av ett empirikapitel som redovisar entreprenörers berättelser om tillväxt och vad som orsakat deras historiska tillväxt. Detgörattbilden och definitioneravtillväxtoch utvecklingkan upplevasän merkomplexa. Tillväxtens storlek i utfallstermer beror därför på hurmanagementrollen tar sig an och hanterar de interna och uppkomna externa resurserna. Härkan dessasessomåsiktersombehandlarandra element än vad frågeställningen syftade att få svar på. Stockholm: PrismaTiden. 25 Upptäckten aven fråga Joerges, 1996, Sevón, 1996). Till sammanställningen läggs även förförståelsen samt den teori som blir relevant med utgångspunkt för vad som framkommer i berättelsen. Studien tarihuvudsakinte upp ettgenusperspektivutan snarareett branschperspektiv då de olika respondenterna befinner sig i skilda typer av verksamheter. En effektmätning av deras insatser mot enskilda företag ansågs visa att deras stöd till tjänsteföretag hade större effekter än deras stöd till industriföretag, samt att sysselsättningseffekten av derasinsatser var mindrei små företag (Regionförbundet Sörmland, 2009). Entreprenörskapsförmågan består avskildakompetenser. Upptäckten av forskningsfrågan Fas 2. Företaget köptes in för att bredda verksamheten. Ansökningarna och anbudsförfarandena som entreprenören försökt få medel ifrån tog enligtentreprenören väldigt mycket energi; … man orkar nästan inte göra deten gång till … Litemotsägelsefullt uttryckerentreprenören att deflestaoffentligaaktörerna uttrycktsig positivaöver hennes verksamhet och attentreprenören känt sig sporrad av detta.

Såväl landsförräderi som myteri och mottagande av mu391 Se exempelvis brev från Georg Wilhelm af Sillén till sonen Gustaf af Sillén 7 november 1788, där avskrifter av en rad aktuella dokument bifogas UUB X292n, samt avskrifter av ett flertal handlingar i RA Ericsberg, Manuskriptoch avskriftssamlingen 45. 31 Melle Cederström, demoiselle d ’ honneur du prince royal. Den egenskap hos materialet som främst erbjuder hinder i arbetet med att besvara frågor om avsändare och mottagare är att både verkens författare och läsare av nödvändighet ville bevara sin anonymitet. 45 Mme Montsource avanturiere et femme intriguante, elle s ’ est donnée le nom de la Marquise de la Plyere, et elle a eu l ’ audace de se presenter ala cour de Versailles d ’ ou elle a èté chassée et mise à l ’ hopital, d ’ ou elle est sortie a l ’ intercession du feu Mr le prince de Conti; depuis elle a été entretenue d ’ un certain Hallenius qui l ’ a ammenée en Suede; elle veut entrer a la cour, comme sous gouvernante du prince Royal et elle se flatte de contentement du Roi. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att det enbart var personer ur dessa grupper som verkligen författade smädeskrifter mot kungen, men det ger ändå en fingervisning. Detta återtåg in i staden efter vad som åtminstone officiellt beskrevs som en lyckad krigsinsats mot Danmark firades med illumination. Inte sedan Karl XII hade Sverige haft en kung som var född i landet och talade flytande svenska. Farväl Min Herre – Tack för godt sällskapp – men glöm ej herr Prelat den gamla sanningen, att den som kan giöra och låta som han vill, behandlar sin sak som han är Mannen till. Rojalisten. Innehåll: Kallar prästerna för dårar för att de firar årsdagen av sitt förslavande. Det hör icke hit; utan frågan är, at hålla med Kungen, och den, som icke det gjör, är en Ryss eller dansk och är icke värd at heta Svensk.

penningar igen, effter dhe intet hafwa något till betala medh. Afträdde der medh. Eneqwist inkallades och tillspordes huru han kan gå detta ifrån sig, effter han mycket graveras? Melander: Eneqwist har och i Hernösandh en gång sut­ tit i stocken för sådane suspicioner. Eneqwist: intet weet iag mig tagit desse penningar. F:s om dhe kiöpt något mehra öhl sedan Stytwert somnade? Alle 3. nekade här till. Eneqwist förmantes att uprichtigt bekänna om han stulit penningarne? Swarade, intet weet iag mig tagit dem. Melander: han har förr warit uthe för sådane saker. Berg: Eneqwist tog emot penningarne af Styfwert och kiöpte öhl och brännewijn före, och såg an han hade flere penningar qwart och hwar han hade dhem. Rector: Hwar hade Styfwert sine penningar? Eneqwist, i byxorne. Rector: hwar låge då byxorne? Eneqwist: öfwer hufwudgiärden. Rector: ja så wiste i fuller hwar i skulle taga dem. Eneqwist nekade sigh tagit dhem; honom förehölts, att han äfwen så rätt nu nekade sig stulit knifwarne, men måste lijkwist kiännes wid samme stöldh. Consistorium tyckte att Eneqwist bör förwijsas Academien och dhe andre med så frampt dhe icke wijsa någon märckelig emendation, men refererade det doch till Consistorium majus. effter predikan in pra?sentia h:r Olai Verelii p. t. Rectoris, h:r Johannis Gartman, h:r Olai Rudbeckii, h:r Claudii Arrhenii, h:r Andreae Norcop.,

kars mannen alt en vacker dag gå och het, hårdhet och nåd är omöjligt i ett En man hade dödat sin hustru, soni hänga sig. D å säger man: Den galgen samhälle, soni genomskådat och eri åratal gjort livet outhärdligt f ö r hoskall ha, den tar han. Fallet ä r lärokänt Jaget i hela dess värde. Så länge nom genom sina vredesutbrott och rikt f ö r den, som vill studera hur det finns straff kommer det också f a r sitt vilda liv. H a n förklarade inför mycket i vår rättskänsla som består straffets skull att finnas brott, precis rätten, att han handlat i nödvärn, och av hämnd, och hur litet av nåd. som det måste finnas krig, sålänge en flera vittnen intygade, att detta väl Det ä r endast två punkter på brottsrustningsindustri frodas och blomstkunde vara möjligt. Domaren, som Iighetens område, som måste intresseskulle döma nianiien, var känd för att ra staten: Den anstiftade skadans rar. Om man ser straffet ur den synvara ovanligt sträng och juryn visste, gottgörande och graden av samhällsfarpunkten, att det skall skydda samhälatt han satt och väntade på att få avlighet hos brottslingen. V å r gamla let f ö r brott, så måste man snart förkunna en förkrossande dom. Det straffrätt frågar mycket litet efter stå att fängelset alldeles förfelar sin fanns endast en utväg att undgå deno f f r e t för förbrytelsen. H ä r måste verkan. När en noggrann eftertanke na, nämligen fullständigt frikännanstaten träda till. Missdådaren bör tillkommer oss att förstå dårskapen i att de. Juryn valde denna väg, trots det hållas att genom sitt arbete försona f ö r en tid avlägsna missdådaren ur svåra brott, som mannen gjort sig brottet, så Iångt detta är möjligt. När samhället, f ö r att sedan, när han blivit skyldig till. Den kunde inte finna nå- hans pengar inte räcka till - vilket ännu farligare genom fångenskapens gon fara för återfallsförbrytelse och de nästan aldrig göra f å r staten inverkan, åter släppa honom lös på ansåg, att mannen redan tillräckligt själv träda hjälpande emellan.

När det gäller barn har inga tidigare studier direkt jämfört sambanden. (1999) Subjective well-being: Three decades of progress. Lyckan och det goda livet Vad gör oss lyckliga respektive olyckliga? Precis som med det affektiva välbefinnandet är utgångspunkten att individens livstillfredsställelse kan beskrivas i termer av en bipolär skala, där extremt missnöje med livet utgör skalans ena pol och en extrem nöjdhet med livet skalans andra pol. Maxvärdet på den på positiva polen kan teoretiskt tolkas som att individen är helt nöjd med sitt liv, hon tycker att allt i livet är som hon önskar att det vore och hon skulle inte vilja ändra på någonting. Det är emellertid inte bara inom samhällsvetenskapen som lycka har blivit populärt på sistone. Trots att fritidsaktiviteternas betydelse för individens livstillfredsställelse har varit föremål för en hel del forskning har dess betydelse för det affektiva välbefinnandet studerats betydligt mindre, speciellt med avseende hur aktiviteterna påverkar individens välbefinnande över tid. Som vi sett tenderar exempelvis emotionellt stabila och utåtvända individer att vara på ett bättre humör i de flesta stunder än inåtvända och emotionellt instabila individer. DeVoe, S.E., Pfeffer, J. Resultaten från kapitel 4 och 5 pekade på att individens socioekonomiska status och sociala relationer har större betydelse för livstillfredsställelsen än för välbefinnandet. Få skulle dock förespråka att skolan bör tillhandahålla en .manual. En liknande tolkning gör Layard (2006) som hävdar att de studier som operationaliserat och mätt affektivt välbefinnande primärt studerat hur högt välbefinnande människor upplever vid enskilda aktiviteter medan studierna som mäter livstillfredsställelse mätt den mer långsiktiga, vardagliga nivån av välbefinnande. Som förväntat samvarierar lidandefaktorn mycket starkt negativt med båda formerna av lycka. These questions are analyzed using statistical data from the European Social Survey and the Swedish SOM-survey. Kahneman (2011) hävdar att en förändring av individens yttre livsvillkor sannolikt kan figurera ganska länge i hennes medvetande när hon reflekterar över livet. Människor har till exempel visat sig vara mer nöjda med livet om de hittat ett mynt innan de besvarar enkäten. Även Oishi (2010) fann att amerikanska universitetsstudenter rapporterade högre livstillfredsställelse än japanska studenter trots att den momentant uppmätta graden av affektivt välbefinnande inte skiljde sig åt mellan länderna.

Schräg har en mer övervägd förmåga att skaffa oss ett perspektiv på ' det föraktade logos ' - Calvin Schräg, The Resources of Rationality: A Response to the Postmodern Challenge. Die Politik der Unpolitischen: Deutsche Schriftsteller und die Macht 1770-1871). Vi kan säga att framställningen, den kommunikativa lösningen, beror på hur de olika daktylerna (mer eller mindre aktivt) tar tillvara varandra. Fäktningen utgör bilden av denna chockberedskap [Chockabwehr \ .5 % Baudelaires duell är inte ett tillfälle att iscensätta kroppen som en heroisk bastion, utan duellen är ett mer vardagligt sätt att reflektera och anpassa sig till en alltmer teknologisk civilisation, en tid där chocken kan komma från alla håll. Indianapolis. Frankfurt am Main 1991. Cambridge University Press 1997. Oavsett verksamhetsform måste statsmakterna kunna se vad som uppnåtts genom de statliga insatserna. Gallimard, col. FrommannHolzboog. s 80ff; jfr. Överallt sägs det vara ett problem att nationella regeringars beskrivningar av kulturpolitik inkluderar abstrakta mål, men utelämnar instruktioner för hur målen skall kunna tillämpas. Majone, Giandomenico (1989) ' Feasability arguments ', s 69-94 i Majone, Evidence, Argument and Persuasion in the Policy Process. Bo Cavefors 1969. I föregående kapitel visade jag bland annat att mål ansetts vara viktiga nar svenska regeringar angett riktlinjer för statlig kulturpolitik. Skyttes reduktion av retorik till ett protokoll för stil och vältal är inte längre självklar, men han bekände sig som bekant till ramismen. 9 Denna vision blev attraktiv tack vare det understöd som anslogs i budgeten. Se Fumaroli, 1980, s 195. även Leo Trotskij ' Om en intervju med André Malraux ' (1931), s 309f i Trotskij, Utteratur och revolution (fr. orig. Hobbes, Thomas (1651) Leviathan: Authoritative text, backgrounds, interpretations, red.

Men sel krigsknektarne falla på knä. Judas går likväl oförväget fram o c h gifver mästaren kyssen. Man ser intrycket af Jesu ord, man förstår, att tillfälle till ånger ännu måste erbjudas den trolöse, hvilken n u flyr s o m v o r e han förföljd. Kristus fängslas. Händerna räcker han frivilligt att bindas. Vi äro åter på Jerusalems gator. Efter ett kort förhör af Hannas bortföres han, därvid ytterligare en trupp krigsknektar förenar sig m e d eskorten. Ofantligt eÉektfnll är denna passage öfver scenen. Kristus i midten med högburet hufvud, omgifven af denna påtvungna lifvakt i blänkande rustningar, hvilka starkt glimra i det skarpa dagsljuset. D e försvinna in på en af dessa gator, hvilkas utmärkta perspektiv gifver det hela ett sken af verklighet. För våra blickar öppnar sig en sal, hvars väggar äro prydda m e d dyrbara mosaikanläggningar. Slutligen reser sig Kaifas o c h frågar i högtidlig ton, bugande sig, liksom de öfriga, vid uttalandet af Jehovahs n a m n: » Ä r du Messias, Guds son? » Då talar Kristus: » D u sade det, jag är det. » — » H a n har hädat Gud! » utbrister Kaifas, sönderslitande sina kläder. » Han är saker till döden, » lyder det enstämmigt från rådet. Från förgården till öfversteprästens palats öppnar sig en djup pelarsal, m e d tunga, hvarandra korsande hvalf. Denne förnekar sin Mästare. Var det ej detta han förutsagt. Petrus döljer ansiktet i sina händer i djup sorg, en sorg sådan som en människa aldrig själf kan öfvervinna. Kristus, s o m sitter med förbundna ögon, hånas af krigsknektarne. D e n vilde, svarte Kain ser förtviflad på sitt verk. Ä r det väl möjligt, att det förfärliga skall s k e? Svaret lyder, att, hvad s o m hända skall, har han själf framkallat. Kristus införes inför det nu fulltaliga rådet. Han KRISTUS INFOR PILATUS. svarar ej annat än för att bekräfta, att han är Gud. Efter lagen skall han d ö. Scenen förändras.

Han far skygd under dina vingar djupt i skogens midnattsmörker. Den du icke sviker, Genius - mitt i snöyrans virvel omsluts av värme. Efter värme sträcker sig muserna! Efter värme trär kariterna! Kringsväven mig, O muser, O kariter! Här ä r vatten, här ä r jorden, Och en son till vattnet och till jorden! Ovan jorden vandrar jag, gudalik. omkring på dessa gamla gator, som slingej ens oskulden är fri från synd. Även ra och kröka, bära starkt uppför eller uthanen, som gol för Petrus, ä r med. Och biskopen i full ornat, stadens hela präsför, sluta i trappor och valv eller i oväntade piazzor med lekande barn. På huterskap, kyrkotjänarna i röda dräkter, sens höga trappor sitta unga kvinnor med kyrkliga brödraskapen med sina emblem sin sömnad, blott väntande på mästaren och fanor, korgossar med nedåtvända med färgerna. Sankt Franciskus fåglar Ijus och släckta rökelsekar, skaror av vallfärdande pilgrimer. franciskanermunkar i bruna kåpor och med bara fötter. Alla livets lationer av passionerade brott. repå flickan, som utgör huvudtemat. Men röster nedifrån slätten ha tystnat. Tyngt volutioner och inbördes krig. Vilken i känslan av att man vid detta ämne nuav sorg och med hjärtat fyllt av Kristi djup tillfredsställelse väcker det icke, när mera måste komma med någonting anpina, vandrar folket mot Jerusalems temdet en dag ramlar ner på ens bord ett nat än kärleksintrigerna och kärlekshistopel. häfte, som påminner om att en värld, riens förvecklingar, inte bara som fyllDärinne råder dunkel. Frän ett sidosom endast synts grym och dåraktig, ocknadsgods mellan dessa utan t. o. m. som så rymmer andra realiteter, lika påtaglikaberättigad part ifråga om utrymme kapell höres sång. Det ä r Guds röst, som liga men oskyldiga och ljuva. Och denoch utformning, har man här låtit de förebrående talar till folket.

Man skall visst icke förbise, vad flytande varmt och kallt vatten i bostaden betyder, helst för en enkel husmor, som utan hjälp skall sköta sitt hem. Men är icke denna tillämpning av den i och för sig icke alltför nobla satsen » Ubi bene ibi patria » väl krass l Det kan emellertid ej nekas, att den med sin bisarra överdrift är ett uttryck för ett nutida sinnelag, som i tekniska agremanger ser tillvarons blomning. Tekniken har blivit så viktig och nödvändig för oss, att den ej längre är vår tjänare utan vår herre. Den tränger in på alla områden, kommer oupphörligt med nya skänker, som kunna vara storartade i sin fulländade sinnrikhet men som det oaktat i många fall icke göra oss gladare i längden. När jag var barn, hade jag och mina bröder en » laterna magica », en tarvlig apparat med en alltid rykande liten fotogenlampa, som på ett lakan eller en vit kakelugn projicierade färglagda tyska bilder av mycket enkel art. Vi och våra kamrater beskådade dessa enkla tavlor med en förtjusning, som var större än den nutida barn visa över de mest fulländade filmer. De satte vår fantasi i rörelse, när vi vickade på bildglasen fingo vi illusion av, att hjortarna sprungo och båtarna gungade på böljorna. Det viktiga är icke det yttre seendet, utan det inre. Men det förefaller, som om den moderna tekniken genom att på så många sätt övergöda det yttre synsinnet förslappade det inre. Ett nutidsbarn har sett allt och behöver icke föreställa sig något. Tekniken tar ifrån oss vår andliga självverksamhet. Särskilt gäller detta musiken. Grammofon och radio bespara oss besväret att musicera. Om man vill höra klassisk musik, sätter man på en skiva. Om man vill ha dansmusik, vevar man upp grammofonen. Eller man mixtrar litet med radiomottagaren och tar in tonflödet från en klassisk konsert i Berlin, slamret från ett jazzband i ett Londonhotell. Det behöver ju icke sägas, att skivan spelar Beethoven eller Chopin mycket bättre, än vi själva skulle mäkta, även om vi vore ganska duktiga pianister,REAGERA! och att det är trevligt att ingen av ett sällskap skall behöva » uppoffra sig » genom att dunka dansmusik på klaveret.

» Vetteryds .. kvarn, & r en mörk sägen om otrohet och sorg bland människorna och liingtan efter försoning hos naturens bundna andar. Hvad som har vacker ens förvåning 5ir den gestalt strömkarlen fått. Vi äro vana sen mycket, mycket gammalt, att i honom se en mörk poetisk sagovarelse, visserligen varm, längtande och vemodig, men aldrig förr eller senare har val någon konstruerat honom till väckelsepredikant, direkt hänvisande till » böckernas bok, i hvilken han, necken, till och med skulle ha last! Om undertecknads sa.gosans ej sviker, skulle man val snarare tro honom afsky och rädas den bok, som med sin klarhet bryter udden af all hans dunkla makt. Det må ju för öfrigt stå en hvar författare fritt att behandla våra sagofigurer efter smak, men hufvuddrngen i en urgammal sägens bild stå val än ' då kvar. De första kortare berättelserna förefalla egentligen s o m introduktioner till den langsta, » Trådar af järn », som upptager val en tredjedel af sidantalet, men som i anmälarens tycke ar den minst lyckade. Man desilliisioneras redan i början af bertittelsen, och den egentliga historien har sedan ej kraft att rycka upp intresset. Densamma inledes nämligen med ett gammalt familjedokument från » Anno domine 1796 », hvilket dokument äfven hos den olärde vä.cker vissa dubier om äktheten. Troligen har förf. i ren litterär energi skjutit öfver målet hvad hela den delvis allt för, ålderdomliga (och delvis åter för moderna) utstyrseln vidkommer, för att nu inte tala om att hon låter den för öfrjgt så präktige karolinen citera en 60 år senare diktad kupplettstrof. Hela berättelsen, både i och utom detta dokument, ar närmast en exemplifiering af den gamla förfärliga domen i 2: a Mose bok: » J a g Herren din Gud ar en stark hamnare ... ». Med den förut omnämda ensartade tendensen, som orubbad går genom hela boken, har Mathilda Roos liksom själf. begränsat.

I praktiken verkar personlig karisma och lämpliga hövdingegenskaper ha gynnats vilket innebar att det förekom av att fäder valde yngre söner och / eller illegitima som huvudarvingar.58 År 1261 reste Ásgrímur till Rom och Nidaros, och kom tillbaka med brev från ärke���������������������������������������������������������� biskop Einar som hade givit honom kontroll över en staður på norra Island. Även om det skulle ha rört sig om ett större antal får man ändå beakta att vi har att göra med en period på knappt fyra sekler (380 år) och alltså är siffran inte särskilt hög i alla fall. Dessutom hade Kristín Björnsdóttir tidigare varit Guttormur Björn (S) Þorleifur (S) ∞ Kristín ∞ Jón Lo ur (H, R, S) ∞ Ingibjörg, dotter till Páll (S) och frillorelation med Kristín, dotter till Oddur (L) Einar (S) Helga ∞ a Sólveig ∞ Ormur (H) Skúli Björn (H) Ólöf! Úlfar Bragason, ” Um ættartölur í Sturlungu ” i Tímarit Máls og menningar 54:1 (1993), s. Sannolikt avsåg detta även kungens män på Island. Ibland höll han hövdingarnas söner som gisslan för att försäkra sig om att hövdingarna inte glömde bort sina uppdrag när de reste från Norge.32 Att använda sig av kungens utsända är något som verkar ha varit utmärkande framförallt för perioden 1270 – 1319. Thus, the third phase was a stabilizing phase. From the early 14th century an aristocracy that based its power on offices and land property was forming. Det var framförallt med kung Håkon Håkonssons seger över motståndaren Skúli jarl och sedermera hans kröning år 1247 som den norska kungamakten fick en fastare struktur och organisation. För norra delen är de återkommande ämbetsmannagårdarna Auðkúla, Möðruvellir, Víðimýri, Urðir, Lögmannshlíð, Bólstaðarhlíð och Grund.

Ack gyllne tid hur det är ljuft att lefva här när man är fri från allt besvär ack gyllne tid. När källans vatten rinner Så klar som vore en kristall Man då i solen finner Ett sken i djupan dal. Betänk det väl hur falsk den lustan vara må som kan så snart en ände få betänk det väl. Idag är man en herre I morgon är man kall i mull De större med de smärre De falla i all stund. Rikedom och ståt allt annat som här glimma må och intet mera passa på än rikedom och ståt. Men döden ger oss lika Igenom sina skarpa skott Båd fattiga och rika Har tar dem alla bort. Ett härligt ståt i Herrens hus och tempel är båd sol och måne skina där ett härligt ståt. Där jag af sorg betagen Så gläds jag när jag tänker på Hvad glädje, fröjd och fromma Guds barn de skola få. Af himmels höjd hvars portar utaf pärler är grundvalar utaf sten och skär i himmels höjd. Där lifsens brunnar klara För Gud och Lammet rinna må Och lifsens träd så rara Uppå dess gater stå. Förlåt vår synd oh store Gud och fader huld för din sons död och pinas skull förlåt vår synd. Och hjälp oss med din ande Att vi från denna jämmerdal Får flytta till det landet Som är en fröjdesal." Jag var på gillen och spelade. Jag kunde dansa och Spela på en gång och ta skutt i luften och sedan komMa ner i takt igen. Jag spelade dragspel då ­ fiol har Jag inte lärt förrän jag var 30 år gammal. När vi hade Höstagillen och brydegillen dansade vi ringdanser. Jag har lärt dem efter gehör. Jag kan dem utantill fast Jag aldrig haft dem uppskrivna. Det är mer än 50 år Sedan, det är länge det. Så för en 5 år sedan började Jag skriva upp första raden till danserna alltefter som Jag kom ihåg dem. Minnet börjar liksom bli slappare, Så det var bra att jag gjorde det. Alla ringdanserna är

Charlotte behövde inte länge fundera, förrän hon visste vad överstinnan hade sett. Hon hade upptäckt, att Schagerström kunde älska. Det var det, som Karl-Artur inte förstod sig på. Han kunde inte älska på det rätta sättet. Charlotte smålog litet klentroget. Kunde Schagerström älska på ett bättre sätt än Karl-Artur? Han hade dock burit sig ganska hänsynslöst åt både vid sitt första frieri och vid lysningen. Men överstinnan såg klarare än någon annan. Hon visste, att Schagerström aldrig skulle döda kärleken hos den, som älskade honom. »Det är en så förfärligt svår synd att döda kärleken», viskade Charlotte, där hon låg. I nästa ögonblick undrade hon om Karl-Artur kunde ha gjort det med vilja och överläggning. Han, som hade varit hennes fästman i fem år, han borde väl veta, att ingenting kunde såra henne så djupt, som att han talade om henne och hennes kärlek inför en sammanrafsad hop människor och sålunda gjorde henne till ett föremål för åtlöje eller för ett närgånget deltagande. Eller var det kanske Thea Sundler, som hade förmått honom till detta för att äntligen bli färdig med Charlotte? Hade hon inte känt sig lugn, fastän hon hade fått henne gift och avlägsnad från Karl-Artur, hade hon också ansett det nödvändigt, att han skulle göra henne denna dödliga förolämpning? Vems felet var, gjorde nästan detsamma. I detta ögonblick kände Charlotte samma vedervilja för dem båda. Hon låg ännu en stund kvar i vanmäktig vrede. En tår flöt då och då ur hennes ögon och vätte huvudkudden. Men i Charlottes ådror flöt gammalt, svenskt adelsblod, och i hennes själ bodde den rätta, svenska viljan, den ädla, stolta viljan, som inte frågar efter ett nederlag, utan springer upp med obruten spänstighet till ny strid. Med ens satt hon upprätt i sängen och slog med den ena knutna näven så hårt mot den andra, att det small. »En sak vet jag då», sade hon. »Inte skall jag göra dem den glädjen att bli olycklig i mitt äktenskap.» Och med denna goda föresats rotfästad i själen lade hon sig ner och somnade. Hon vaknade inte, förrän prostinnan vid åttatiden kom in med en blomstersmyckad kaffebricka för att värdigt inleda den förestående högtidliga dagen. Bröllopsdagen.

Mod och tillgångar och medvetandet om en rättvis sak voro visserligen nödvändiga förutsättningar för att kunna lyckas, förutom en här, som följde honom, ett underbefäl, som utförde hans planer, och derjemte det understöd, som han hade i landets tillit, och dock skulle intet af allt detta eller ens allt tillsammans kunnat föra till ett lyckligt resultat, i fall de ej haft stöd i fältherrens öfverlägsna skarpsinnighet. En svagare man skulle ha dukat under för ett dylikt ansvar; en man med mindre duglighet skulle ha saknat förmåga att göra bruk af de vapen, som blefvo Grant anförtrodda. Huru många de gynsamma tillfallen än voro, som yppade sig på hans bana, så visste han ändå alltid, på hvad sätt han borde draga mesta nyttan af hvart och ett af dem. (Slutet följer. ) Moderna verldsförbättrare. • • Henry George. Af Karl af Geijerstam. Den märkvärdiga bok, som nyligen blifvit känd äfven i svensk öfversättning under titeln » Framåtskridandet och fattigdomen » * har under de få år, den varit allmänhetens egendom, på originalspråket upplefvat icke mindre än tjugufyra upplagor. Yi kunna häraf göra oss en föreställning om det uppseende, den väckt, och det inflytande, den haft på det allmänna tänkesättet i sociala frågor; om vi dertill lägga det faktum, att den framkallat en hel andra-rangs-literatur, som från olika sidor sökt belysa den store masta rens satser, och att oberoende af den samma frågan blifvit från annat håll belyst och diskuterad, att stora sällskap bildats för dessa idéers praktiska genomförande, kunna vi förstå, att dessa tankar djupt ingripit i hela nutidens andliga lif. Problemets natur och 6ättet, hvarpå det behandlats, åro förnämsta orsakerna till det utomordentliga uppseende ifrågavarande arbete väckt Det är den stora fattigfrågan, som behandlas, denna fråga, som i och med utvecklingen allt mer tranges i förgrunden, som alla vilja förstå, som alla diskutera, för hvilken alla äro intresserade, alla, som äro mäktiga af att med intresse omfatta något utom deras egna nöjen. Den fattige tänker på möjligheten af att förbättra sin ställning; den rike antingen fruktar att genom en social revolution förlora den förmånliga ställning han intager, eller ock är han en tillräckligt ädel natur för att erfara en ytterst pinsam

såthe för rätte borgmestere och rådh. C Joenn Larson, Marie Marcusdotter. Stältes åther för rätten igen Joen Larson, som war boendes i Tompte, samt med then quinnen, som han hade belägredh och war hans systerdotter och egen broders hustru, åt huilken förwempde Joen sielf hade giorth brÿllop, benempdh Marie Marcusdotter, födh på Färingön, om thei hoor och kätterj, som the tilhope bedrÿffuit hade. Och ändhå att fömempde Marie föregaff, att forme Joen Larson skulle haffue wåldtagitt henne, såsom och Euerth stockeknecht witnede och sade sig haffue hördt vdaff her Pontußes fogde, när han tog fath på henne, att Joens broder och hon låge tilhope i sängen, så kom dhå Joen och badh <begärede vdaf> broderen, att han skulle lathe liggie honom när henne, och seden han thei icke göre wille, hug Joen med yxen <på> i sängen, jtem sängcläderne och hennes kiortel och särck, såsom bewÿsligit war. Så bekende doch förwempde <Joen Larson sampt> Marie, såsom och Joen Larson icke heller kunne neke ther till, att han tilförende och hade belägredh henne, huarföre man icke heller kunne frÿe hennes lÿff, vthen dömpdes nu sampt honom att miste thei, såsom the och samme dag fördes vth och rättedes. Pie memorie.1 2 Anno 1580 vi juli] såthe för rätte borgmestere och rådh. Samme dag talede Laslike Olledotter på ett arf, som henne och hennes framlidne broder, som war Hans trumeters dräng, war tilfallit och samme Hans hade inne med sig. 1 Den transsumerade texten är likalydande med motsvarande stycke i renoverade tankeboken, ovan s. 144 f. 2 De två sista orden stå i ms.-marginalen.

Som framgår av Tabell I var antalet i gruppen närarbetande personer som deltagit i båda omgångarna 152. Data baserar sig på ögats sfäriska komponent och är tagna från autorefraktordata. I litteraturen talar man om hereditet såväl inom raser som inom familjer, om ackommodation (närarbete, konvergens, förhöjt ögontryck, försvagad senhinna etc), diet, klimat och biokemiska faktorer. förekomst av en refraktionsförändring (0,5 D eller mer) i myop riktning i något öga. Även komponenterna i det optiska systemet måste anpassas. Den egentliga refraktioneringen och synundersökningen utfördes av oftalmolog. Förändring av refraktion vid 30-49 års ålder hos hyperopa (&gt; 0 D) och myopa (&lt; 0 D till - 6 D) med mer än 0,5 D i myop riktning. Kepler (1604), som lagt märke till att de som skrev och läste mycket var närsynta, var den som först formulerade tanken att en klar bild på näthinnan var ett villkor för skarpt seende. Närsynthet beskrevs för mer än 2 000 år sedan bl a av Aristoteles och av Ficino, som anger att lärda män drabbas av svag syn genom all läsning och skrivning. Åldrarna från och med 30 till och med 49 år från båda studieomgångarna ingår i undersökningspopulationen. Refraktionsförändringar från första till andra omgången registrerades och utnyttjades för två olika incidensmått: » Miljöns påverkan anses sannolik på grundval av svaga experimentella studier eller populationsundersökningar, medan relevanta försök att upptäcka underliggande fundamentala mekanismer är sällsynta. » Myopi är inte enbart ett brytningsfel utan även en produkt av olika utvecklingsstörningar med olika genes. 74 ickenärarbetare och 81 närarbetare uppvisade åtminstone ett öga som inte var myopt. Risken att bli myop inom åldersintervallet 20-65 år i de båda grupperna icke-närarbetare respektive närarbetare beskrivs av en ojusterad riskkvot på 1,1 med 95 procents konfidensintervall: 0,6-2,1. Axellängd, linstjocklek och glaskroppsrummets längd uppmättes med ultraljud (Cilco A-scan).

Den tyske &lt;Ê&gt;- A filosofen Kant isa.de ännu i sin höga SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET PÄRLOR ålderdom om modern: " .Tag skall al­ VISKAFORS - J, &gt;. » j drig glömma, henne — det är hon JUVELER som nedlagt fröet till det goda i min i modern infattning fördelaktigast själ. " • — Och denna mor var en fat­ hos A.-B. FERD. LUNDQUIST &amp; Co. tig obildad hantverkarhustru! för alltid på lager alla Den sorg som i våra dagar suckar i så många, övergivna mödrars hjär­ VISKAFORS jujelerare. O Harring. 41 fabrikat till fabrikspriser. tan finner ett gensvar i barnens. Telegramadress " Kreditbolaget " I Tandl. Lisa Andrén {jTandläkare KARIN TRORLEIF; GUtiniKLACKAR DC.7bvdßzsim hhi skapens fält, då han började drömma gar som hittills innehafts av kvin­ G I V den djärva och måhända hopplösa nor utan endast för de befattningar {. d. Björkmans Kuranstalt. drömmen att som folktribun föra som hittills varit, iförbehållna män va och nu komma att öppnas även för M piano. B Stort «. /, bibliotek " — B ^ ^ " ord lhuick Hiiiarri? d ac A • " ~~ 25 vackra ^Kra rum. — Salonger med massorna därnere i djupet till väl­ kvinnor. samt ljusbehandlinfr — RnHn ^ " 0 Elegant badavdeln. m. vanl. och medic, bad ^^^^ ^__Koda_Korssyster - Helpension 7 à 8 kr. pr dag. Telefon Hindås 12. 1 MMj| $i0tå stånd och makt. — A ena sidan — Första kammaren däremot tog k l 1,30 Billighetsmatiné: statsutskottets förslag, vilket avser å andra! Mycket i hans natur röjer S^iinlNNAN MARI / .A.

Crafts, Susan D., Cavicchi, Daniel &amp; Keil, Charles (1993). Innan jag sedan går vidare med mina utgångspunkter i fråga om musikaliskt deltagande i vardagen förs också ett resonemang om varför jag, vissa stridigheter till trots, anser det vara möjligt – och till och med nödvändigt – att förena Jenkins och Giddens delvis olika infallsvinklar på identitet som reflexiv process. I själva verket är dessa att betrakta som två sidor av samma sak. Jag ser inte detta som något problem, eftersom min avsikt är att analysera materialet med avseende på olika teman i fråga om musikanvändning, inte att ge fullständiga bilder av de ungdomar som deltog i studien. Vid en granskning av hur de enskilda enkäterna har besvarats väcks dock frågor om såväl genus som det faktum att Skola A och Skola B ligger i städer av olika storlek. Det grundläggande skälet för detta som de anför är att tiden inte räcker till för repetition, utan att nya kunskaper, som saknar vardaglig förankring, liksom staplas på, eller snarare ersätter, varandra. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Jag hävdade tidigare att skolans musikundervisning utgör en livssektor som i hög grad är isolerad från andra livssektorer. I: J. Fornäs, U. Lindberg &amp; O. Sernhede (red. Rutiner medför också regler eller föreskrifter för hur interaktionen med andra bör gå till, varför det finns ett släktskap mellan rutiner och sociala strukturer (Giddens, 1984; Asplund, 1987). I denna grupp var tjejerna mer språksamma än killarna, och en viktig sak som jag blev varse var att jag som samtalsledare efter en stund tenderade att rikta blicken mot dem som jag förväntade mig skulle svara, dvs. Musicking: the meanings of performing and listening. Sofie och Sandra instämmer. Basingstoke: Macmillan. För Filip är det självklart att ens bakgrund har betydelse för vilken musik man tycker om: ” Det man blir uppväxt med, det gillar man ju oftast ”. Örebro: Örebro universitet, Musikhögskolan. Cresskill, NJ: Hampton Press. Här var det tydligt uttalat att min undersökning inte fick störa eller ta tid från ordinarie skolverksamhet. Nu gör jag det – nu. ” Det är ju roligare om det liksom är nånting man är intresserad av ”, menar hon. i det här fallet tjejerna.

Hon kunde ej hjälpa, att han därigenom lockades att blifva långt elakare mot henne än han önskade, och att hemmet därigenom fick ännu mindre dragningskraft för honom. » Han menar den här lönkrogen borta i skogsbrynet Jo, jo män! Hon uttalade orden med en sådan säker frimodighet, att de verkade långt starkare än om de haft en utpräglad ironisk prägel. » Åh, de vilja nog ha tid på sig att tänka på saken », svarade Per Jonasson med en min, genom hvilken han ville visa, att han nog kände till trögheten hos den folkklass, som han tillhörde. Grönskog, Solberga, Man blir emellertid inte vis förrän efteråt, och ingen kunde heller förneka meningen af det påstående, som utgjorde en af punkterna i goodtemplarnas försvar, nämligen att en stor skuld också låg i samhällsförhållanden, som dessförinnan utöfvat sitt inflytande på individerna och förslappat deras karaktär – och ingalunda kunde man då begära att goodtemplarorden i en handvändning skulle stöpa om deras sinnelag; hade de varit bättre förut, så kanske de bättre försökt att hålla sitt löfte, äfven om förberedelserna för detsamma ej alltid varit tillräckliga. Hon kunde icke längre tillräckligt starkt fasthålla vid, att Herman Jonsson å den ena sidan och modren och löjtnanten å den andra stodo som tvänne fullkomligt motsatta begrepp, som tvänne olika vägar, för henne ledande till alldeles motsatta lefnadsförhållanden. Sådant där hade man förstås aldrig förr sett i staden; några skrattade åt det, men de flesta tyckte det var vackert. Man skrattade förstås åt det där, vid tanken på att hela logekassan bestod af ett trettiotal kronor, men allt efter som den ene efter den andre kom att tala om den lämpliga tomten, så kom den ena idén fram efter den andra, allvarliga idéer och icke alls några skämtsamma. Det var helt och hållet angenäma känslor, som fick makt med Elin, då hon bekvämt tillbakalutad mot den mjuka ryggstoppningen gungades upp och ner af vagnens fjädrar. Huru Elins nobla äktenskap utvecklade sig och huru det slutade. » Då finner jag det verkligen besynnerligt att ni vilja föra hit någon nykterhetsverksamhet från andra trakter. Hade det händt något olyckligt där uppe i Stockholm? Mor Jansas ögon glödde utaf harm, under det hon redogjorde för den orättvisa förföljelse, för hvilken hon var utsatt.

Mor Maja föll ur den ena förvåningen i den andra, ty hvad hon nu såg, öfverträffade vida de föreställningar, som hon bildat sig om kungliga slottet. Och häri understöddes hon af de båda andra, hvilka, försiktigare än hon, stannat kvar i sin bädd och till och med dragit täcket öfver hufvudet. Han yttrade i salfvelsefull ton: Det märkliga samtalet med spåkvinnan hade hos honom väckt till lif en mängd tankar. Strax på eftermiddagen anlände de dit, och Stina begaf sig ofördröjligen till lasarettet för att träffa sin far. Säg honom det och mera i samma stil, så att han inte till äfventyrs går och inbillar sig något! – Vi kunna ju vara vänner för det, om vi också inte störta hvarandra i olycka genom att gifta oss med hvarandra, menade majoren, mån om att medla och blidka. Nu är han väl så förändrad, att jag rakt inte känner igen honom. – Nu ha vi ju väntat så pass länge, att vi väl också kunna ge oss till tåls några dagar till. Hallenborg kunde icke neka sig nöjet att visa gumman, hur grundligt han pungslagit hennes Stina. Cigarrettfodralet, som ni såg på mitt skrifbord, är ett minne från min turné i Amerika. Hon stirrade på den ironiskt leende majoren, och det dröjde några ögonblick, innan hon fick fram frågan: Gud tröste mig för den pojken! Hallenborg, för hvilken det blef allt svårare att kufva vreden, svarade: – Visst inte, pappa, men jag anser det vara min skyldighet, att äfven tillerkänna det borgerliga ståndet, som vi själfva tillhöra, pappa, trots din rikedom – att äfven tillerkänna det, säger jag, den heder, som tillkommer det samma. Plötsligt ryckte hon till och såg helt häpen ut. Hustrun slog sin arm kring hans hals. Och Frans var nog inte alls så svår, som folk påstod. Jag vånne, jag aldrig hade lagt på den katten. Och likväl sade hon sig, att hon väl näppeligen kunde vänta något afgörande i natt utan först nästa dag. Säg, kan ni förlåta oss vår orättvisa? – Åh, det har ingen fara, lugnade henne dottern. Hon tystnade. Det gick också med snabba steg der bakut för honom.

Den 26-åriga kvinnan lider sedan 1991 av tinnitus, vilket gjort henne nedstämd. Den 16 mars konverterades vården till tvångsvård och hon överfördes till den psykiatriska akutenheten. Motivet till att detta skedde först då kan ifrågasättas, ansåg Ansvarsnämnden och underströk att kvinnan fram till dess enbart hade behandlats med neuroleptika och lugnande medel, inte med antidepressiv medicinering. Hon sade att flera samtal före den 16 mars 1995 inte hade visat någon hämningsdepression eller någon betydande självmordsrisk. Därifrån skrevs hon ut den 6 mars. Hon fick diagnosen neurotisk depression och flyttades till en psykiatrisk allvårdsavdelning. Det var först när hon, den 16 mars, på eget initiativ skulle åka till psykakuten på ett annat ställe som hennes tillstånd togs på allvar och överläkaren beslutade om tvångsvård. Den 15 mars träffade hon psykologen från BUP, som ansåg att det fanns risk för nya självmordsförsök. Ansvarsnämnden fann att utredningen visade att kvinnan under sin tid på allvårdsavdelningen flera gånger hade talat om sina tankar på självmord och livsleda. Trots detta och trots de självmordsförsök hon gjorde hade överläkaren inte engagerat sig tillräckligt, menade nämnden. Det var i stället ett nödvändigt beslut för att inte riskera patientens liv eller hälsa, hävdade överläkaren, som också framhöll att hon under kvinnas båda perioder på avdelningen hade bemödat sig om att ofta tala med henne. Han ville därför ta henne till en psykakut dit de var välkomna. Självklart handlade det inte om hämnd. I början av 1995 sökte hon hjälp på en psykiatrisk akutenhet för självmordstankar och vanföreställningar. Men hon blev sämre igen och återinskrevs fyra dagar senare. Efter en förlossning i slutet av 1994 förvärrades hennes tillstånd och hon fick kontakt med en psykolog på BUP. Inte heller hade någon psykiatrisk bedömning av kvinnan gjorts. Men den 16 mars förändrades kvinnans tillstånd mycket snabbt, menade överläkaren. Där blev hon ännu mer deprimerad, berättade sambon, som ansåg att beslutet om tvångsvård var en hämndaktion från överläkarens sida baserat på kritiken om felbehandling. Under sin första vistelse på allvårdsavdelningen hade kvinnan träffat överläkaren tre gånger. Trots detta och trots självmordsförsök hon gjorde engagerade sig överläkaren vid den psykiatriska kliniken inte tillräckligt i henne. Därför har överläkaren av Ansvarsnämnden tilldelats en varning. Dåligt engagemang

12 § Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §, 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket, 3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §, 4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §, 5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket, 7. behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever eller mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket, 8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket eller 22 §, till särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7 § tredje stycket eller till utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 15 §, 10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra stycket eller i utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 16 § andra stycket, 11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje stycket, särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket eller utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 17 §, 12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller 13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7-12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. Beslut av en enskild huvudman

I så fall förs målsägandens talan om enskilda anspråk som regel av målsägandebiträdet.439 Sammanfattningsvis har, under den tid rB varit ikraft, det svenska åklagarväsendet utvecklats från att vara en splittrad organisation till att, förutom 434 23:3 st. 1 rB. det svenska allmänna åklagarväsendet utvecklades och reformerades successivt i samband med rB:s tillkomst, men först år 1965 blev det en fristående, enhetlig åklagarorganisation. 102 11-08 Iustus Landstro¨m 14 mars.indd 102 11-03-14 16.49.11 3 Åklagaren i svensk, engelsk och norsk process gjorde sina skyldigheter, exempelvis skulle de genomföra inspektioner, helst årligen och i vart fall vartannat år.450 Ur principen att en överordnad åklagare kan överta en underordnad åklagares ärende har ett system med överprövning vuxit fram inom åklagarväsendet. The defendant does not have to confess to the crime and the defendant always has the right to an oral hearing. Sanders, andrew, Can Coercive Powers be Effectively Controlled or Regulated? Företagsbot är en ekonomisk sanktion som under vissa förutsättningar kan åläggas näringsidkare vid brott som begåtts i utövningen av näringsverksamheten. Slutligen behandlar jag de regler som utgår från särskilda förhållanden hos den misstänkte, psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade, alkoholoch drogmissbrukare samt unga lagöverträdare. 244 SOU 2008:106 s. 117 ff. Utredningen beskrivs kortfattat av Heuman, S. För personer som genomgått en anstaltsbehandling med gott resultat blev det också möjligt att avstå från att åtala brott, som hade begåtts innan behandlingen hade avslutats.1064 När lagarna om vård och behandling av unga senare förändrades infördes bestämmelser om särskild åtalsprövning på motsvarande sätt.1065 den nuvarande åtalsprövningsregeln finns i 9 § lUl. 4 rB enligt SFS 1964:166 och prop. Åklagaren blir en aktör med befogenhet att leda bort eller leda in ärenden i rättsprocessen. Stor hänsyn måste också tas till det viktiga rättssäkerhetsintresset att brottmålen blir avgjorda skyndsamt.1225 [mina kurs.] Vidare utövar åklagaren inflytande genom sitt ställningstagande till de materiella rättsoch bevisfrågorna.

Den inbrytande realismen och naturalismen medför också en förskjutning av strävandena på scenkonstens område. Verklighetsintresset börjar allt mera göra sig gällande, l motsats till virtuoskonsten, där en ensamstående konstnär spelar mot en bakgrund av obetydligheter eller i bästa fall medelmåttor, börjar man framställa krav på att teatern skall skänka ett genomfört verklighetsintryck och att följaktligen den enskilde skådespelaren skall underordna sig ensemblen. Därmed börjar den utveckling som fortgått intill våra dagar och som ännu är långt ifrån avslutad. Dess främsta konstnärliga resultat är nyskapandet av regibegreppet. Vad som i detta hänseende uppnåtts genom de senare decenniernas snillrika regissörer förlorar intet av sin betydelse genom enstaka misstag och överdrifter. Riktningens genomgående svaghet har egentligen varit en överdriven tro på de yttre hjälpmedlens betydelse. Man har förirrat sig i vidlyftiga experiment med tekniska detaljer, vridscener, rundhorisonter, belysningseffekter o. s. v., under det att man alltför mycket glömt bort det mänskliga, som dock är och måste vara det centrala i scenens konst. Som ett störande element har också verkat den alltjämt fortgående spänningen mellan naturalismens tradition och den under senare år allt mer och mer framträdande stiliseringstendensen. Hur jämvikt mellan dessa motsatta faktorer skall vinnas eller vilken bland dem som skall avgå med segern, därom är omöjligt att i närvarande stund uttala sig. Hur än resultatet må gestalta sig våga vi emellertid hoppas att det under alla omständigheter skall komma Stanislawskis pessimistiska förutsägelser på skam.SVENSK TIDSKRIFT SYSTEMATISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING PÅ REDAKTIONENS UPPDRAG UTARBETAD AV IDA BRULIN CENTRAL-TRYCKERIET, STOCKHOLM, 1923INNEHÅLL. Sid. A. Författare till signerade artiklar ... 5 B. Systematisk innehållsförteckning . 8 Svensk inre politik, förvaltning och samtidshistoria (från 1809 ... 8 a. Allmänt .. 8 b. Politiska minnesanteckningar 8 c. Försvaret 9 d. Riksdagen och parlamentarismen 10 e. Riksdagsoch kommunala val .. 10 f. Förvaltningsfrågor .. 10 g. Folklynne och samhällsstruktur .. 11 Sverige och utlandet . 11 a. Allmänt .. 11

Wij Carl/ med Gudz Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wändes Konung/ Stor-Furste til Finland/ Hertig uti Skåne/ Estland/ Lijffland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin - Pomern/ Cassuben och Wänden/ Furste til Rügen/ Herre öfwer Ingermanland och Wißmar; Så och Pfaltz-Grefwe wid Rhein i Beijern/ til Gülich/ Cleve och Bergen Hertig etc. Giörom witterligit/ at såsom Swearijke är af Hedna-Wärld sammankommit/ så hafwa och thes Inbyggare ringa eller ingen kundskap haft/ om thet Guddomeliga wäsendet/ utan swäfwat uti ett Hedniske Mörker/ alt intil begynnelsen af thet Nijondehundrade Åhrtalet efter Christi börd/ tå Gud af Nåde lät Evangelii Lius uti dhesse Nordiske Länder itändas/ och then Christna Läran uti wårt käre Fädernesland införas och utsprijdas; Hwilken doch deels i förstone war/ deels mehr och mehr blef/ med Menniskiodichter och Påfunder förmängd/ och Trones Reenheet/ igenom Prästernas fåkunnigheet/ och Åhörarenas Enfaldigheet/ så förwänd och förwirrad/ at then sanna Kundskapen om Christo/ och hans dyra Förtienst/ stadnade til en stor deel/ uti fåfänge och förargeligt Ceremonier, ut i Belätens och the afledne Helgons tilbidielse och ähra/ som war them mehr om Hiertat/ än then store och lefwande Gudens åkallelse och dyrkan; til theß åter rättsinnige Konungar och Lärare i Rijket/ med sin Gudachtigheetz ijfwer och alfwar/ och med Sanningenes Kraft och Anda/ sökte at förjaga the skadelige Swermandar och Legoherdar/ som förförde then späda HErrans Hiord/ och drogo then samma ifrån then rätta Herdan/ theras Siälars Biskop/ in på willan wäg och stijg. Til en så hög Swearijkes Lycksaligheet/ war Konung Gustaf then förste/ thet första och förnämsta Gudz utkorade Redskap/ genom hwilkens frijmodigheet/ och högstberömlige åhåga för Gudz thens aldrahögstes ähra/ och hans dyrtkiöpte Församlingz timmeliga och ewiga Wälfärd/ then sanna/ reena och rätta Evangeliska Läran/ blef här wijdare styrckt och fortplantad/ och thet af Påfwen inträngde Kyrckio Regementet/ wid Rijkzdagen i Wästeråhs/ Åhr 1527/ genom en allmän Stadga afskaffat och förändrat. Men then sielftagna Myndigheten hoos the Andelige/ war så högt wuxen/ och Willfarelsen öfwer alt så diupt rotad/ at hwarken then förra på en gång afhuggas/ eller then senare så utgrafwas kunde/ at icke tå och tå något nytt Ogräs sig framtedde/ som sökte at förquäfia then goda Säden/ och thet nys wäl inrättade Kyrckiowäsendet at kullkasta/ eller åt minstone så wrijda och wånda/ at thet uti högstbemälte Konungz Lijfztijd/ icke aldeles kunde komma til thet fasta stånd/ och til then säkerheet/ som han gerna åstundade/ särdeles uti lijkheten af Ceremonierne. Uti Konung Erichs tijd/ kunde thet icke heller winna någon framgång/ för the åtskillige månge andre Swårheter/ som tå hoopetaals inföllo. Och omskönt uti Konung Johans Tijd/ en KyrckioOrdning blef 1571/ i Stockholm tryckt/ och Åhret ther efter/ af samtlige Rijksens Inbyggare antagen/ få fölgde doch straxt ther på thet Liturgiske owäsendet/ och sedan Konung Sigismundi Regemente/ som tilskyndade the Swenske Församlingarne ett nytt Qual/ och upwäckte hoos en stoor deel af the enfaldige/ en ny lust til the förre Påfweske Påfunder och Ceremonier, hwaraf åtskillige öfwerlefwor äntå funnos/ både i theras Hiertan/ och uti Kyrkiorne. Sielfwa KyrkioOrdningen/ som upsatt war/ hade och något ther afbehållit/ som efter thet stora Concilij Sluth i Upsala, Åhr 1593/ skulle/ men intet kunde/ så lätt och snart blifwa rättat/ emedan Konungen/ som ägde rätt och macht/ at främia ett så godt Wärck/ war sielf ther emot/ och thet Papistiske anhanget skonte hwarken Konst eller Arbete/ til at hindra och kullkasta alt hwad som lände til then sanna Evangeliska Lärans utwidgelse och styrckia. Ther til med/ war äntå wid Domstolarna thet mißbruket/ at the betiänte sig af Kyrckiobalken i dömande/ sedan som förr/ fast then samme med Påfwesk willo och egenwilligheet war upfyld; hwilket alt uträttade så mycket/ at mehrbemälte KyrckioOrdning intet fick sin frija gång/ eller fulla wärckan/ förr än Konung Carl then IX. förklaradt Kyrckiobalken för ogill/ til thes han blefwe öfwersedd/ och the theruti begrepne Påfweske Willfarelser utelåtne. Ifrån then tijden/ har fuller/ igenom thens Aldrahögstes beskydd och bijstånd/ Religions wäsendet warit/ inom wårt käre Fäderneslandz Gräntzor/ utan anfächtning/ efter som Konung Gustaf Adolph,lät sig på thet högsta wårda/ om thes Reenheet och befästelse/ öfwer heela Rijket/ hwilket äfwen wäl Hans Maij:tt/ Wår Högtährade käre Herr Fader/ Glorwyrdigst i Åminnelse/ giorde/ som the/ under Hans höga Hand och Namn utgångne Stadgar/ nogsamt utwijsa. Och ehuruwäl på åtskillige Tijder/ och mäst uppå alle Rijkzdagar/ wid paß 50 à 60 Åhr tilbakars/ är wordet omtalt och påmint/ at Kyrckiobalken/ och then i trycket för detta utgångne KyrckioOrd-ningen/ skulle öfwersees och förbättras/ hwar til och så åtskillige utkast/ Tijd efter annan äre giorde; så hafwer lijkwäl Öfwerhetens goda upsåt/ och Undersåtarenas billige åstundan/ alt här tils stadnat uti en ofulkomligheet/ för åtskillige hinders skull/ som altijd hafwa legat ett så wichtigt Wärckz fullbordan i wägen. Altdherföre/ som en god Ordning är Gudi wälbehagellg uti all ting/ och han i synnerheet wil/ at uti hans Kyrckia och Församling/ alt skal ordenteligen och wäl sklckas och beställas; Ty hafwe Wij för en stoor nytta och nödwändigheet achtat/ til Gudz Namns ähras befrämielse/ och hans Församlingz upbyggelse/ at författa/ och utan längre upskof/ i trycket utgå låta ett wiß Kyrckiolag och Ordning/ wid Gudztienstens förrättande/ och alt öfrigit/ som i någon måtto rörer och angår Kyrckiowäsendet och Läroståndet/ fördeeld uti wißa Capitel, på sätt och wijß som fölier.

Vad skall du ha det till? Är ni medveten om vad ni utsätter er för, när ni kommer hit för en man som Sehnsucht? Plötzen-Sauerhofs brukade uppnå hög ålder. Bakom dem steg röken från det brinnande Königsberg. Biermann försökte: Ty bara den demokratiska rättfärdigheten fått hänga några större och mindre bovar, så var vi andra fria från skuld och delaktighet. Besök från Berlin var ingenting man såg fram emot på Gestapo i Güstrow. Händerna var frusna och röda. Förgäves skall deras pengar locka. Vi är inte längre främmande för varandra, vi är ett: ett folk, ett rike, en Führer. Och därmed svängde han sin lilla käpp, vände Kraus ryggen och gick med raska steg förbi Reichsbanners förolyckade demonstration utan att ta någon notis om den. Vi är inga soldater längre. Från personalens frukostrum hördes röster. XXIX Ansiktet var stelt, ögonen döda. Det var lögn, det var lögn alltihop! Nå, då har vi ju hjälpprästen, pastor Loofs, som förblivit vår sanka dal så sällsamt trogen under dessa år. Jag kan inte svara på den frågan. De såg på varandra. Inte du, Grethe. Vad gäller det? Hur tror ni att vi skall kunna bli trovärdiga inför Rörelsen med sådana män i våra led? Alldeles. Minns ni honom; ägaren av och huvudredaktören för Güstrower Bote, taxgrevens obönhörlige vedersakare. Han kom emot honom i fältgrått, monokeln hängde ned och pipan hade slocknat. Försäljning! Här gäller att lyda och marschera. Heil! Hon talade aldrig inför folksamlingar, hon gjorde inga resor. Det är Waffen-SS, det, min bäste. Stiftsjungfrurna gick tysta omkring och skötte sina sysslor, ibland kunde han höra deras sång från huskapellet, fem ensamma kvinnor under Mecklenburgs ödsliga himmel. Och när han kom till sista versen gick en skälvning genom kroppen. Hartmanns mål var ett av de sista och domaren hade för länge sedan släppt alla hänsyn. Men en gammal lärare nere i byn, som ännu mindes Löhes kamp, förstod henne bättre. Bygatorna låg tomma när SS hade permission. Det finns ett slags människor som inte tål det. Det var Betty som blev svarslös. Ett arrendekontrakt.

- Patientförsäkringen är inte en komplikationsförsäkring så lova inte patienten ersättning. Det görs alltså inte någon anmälan dit. Ibland uppger patienten att » jag anmäler det här för doktorn har sagt att jag måste få ersättning «. Patientförsäkringen har ingen koppling till Lex Maria eller HSAN. På Socialstyrelsen finns sammanlagt 115 vetenskapliga råd, varav fyra i kirurgi. Hade han sökt hjälp skulle han säkert ha utformat sitt yttrande på ett klokare sätt, hävdade Bo Hjern, som också gav en bild av anmälningarna mot kirurger. Ersättningen till patienten ges för den merskada hon fått, reella utgifter samt sveda och värk. HSAN-anmälningar har fördubblats Då kan patienten bli besviken och även besviken på doktorn som har lovat ersättning. Hur ska vi komma till rätta med misstag i vården? Hur ska vi göra för att omhändertagandet ska kunna bli säkrare och bättre och för att detta ska komma patienterna till godo så snabbt som möjligt? - Vi ska gå från hot till möjligheter, nämligen möjligheter för era patienter att få ersättning om det är någonting som går på tok. Nästan hälften av underläkarna ansåg att risken för att bli anmäld är stor eller mycket stor. Bo Hjern arbetar med Lex Maria-ärenden på Socialstyrelsen och är kritisk till hur hans kolleger hanterar en anmälan. Han hade ett par direkta uppmaningar till sina kolleger: Karin Ehinger, öron-, näsoch halsläkare i Karlstad som till för några månader sedan var vice ordförande för de yngre läkarna i Sylf, menade att anmälningarna till HSAN är ett problem. (Se bl a LT 42 / 2001.) Ja, syftet med sanktionssystemet är ju egentligen att komma åt riskindivider, men vi har en likhet inför lagen som gör att en händelse bedöms lika oavsett vem som har begått den. Skaderegleringen görs av Personskadereglering AB (PSR), där Tom Häggmark är medicinsk rådgivare för att i de kirurgiska fallen fastställa om det är en medicinsk behandlingsskada. Med de frågorna öppnade Kirurgföreningens ordförande Rune Sjödahl ett mycket välbesökt symposium med en stor panel under årets kirurgvecka i Eskilstuna förra veckan. Tom Ahlgren tom.ahlgren@lakartidningen.se - Trots att Läkarförbundet sedan många år erbjuder hjälp till dem som blivit anmälda är det mer regel än undantag att vederbörande sitter på sin kammare och plitar ihop ett yttrande. - Ja, ett utlåtande i de här sammanhangen är gränssättande - vad är tillåtet, vad är inte tillåtet?

Det är sannolikt så att de flesta av dessa inlägg är riktade till HV-supporters och kommer att behandlas så i analyserna där variabeln mottagare används. Den första analysen fokuserar på hur eniga eller oeniga man är när man sinsemellan diskuterar sin verksamhet. Men också hur supportrarna ställer upp bakom sin egen verksamhet i betydelsen om de är positiva eller negativa till den när de skriver om den. Detta leder fram till ytterligare ett syfte med undersökningen, nämligen att pröva en ansats för analys av offentlig diskussion, framförallt på internet. Fraser (1992) 240 Diskussion och slutsatser påpekar ju att social skillnad inte går att sätta inom parentes i offentliga diskussioner. Om han tvekar är det väl närmare sanningen att han fått maximalt två bud, båda så dåliga att det inte lönar sig att lämna HV71. En andra förgrening uppträder vid kategorin ämne, eftersom ibland mer än ett specifikt ämne kan diskuteras i ett och samma diskussionsinlägg. Eliasoph, Nina (1998) Avoiding Politics: How Americans Produce Apathy in Everyday Life. Räftegård menar att detta faktum påkallar en annorlunda modell av handlingsformerna som inte beskriver dem i åtskilda kategorier utan som en process. Eller? Dessutom är det kommunikativa handlandet dubbelriktat: diskussionen är förståelseinriktad, men handlingsinitiativen i diskussionens kölvatten, om sådana finns, är klart målinriktade (Mral, 1994: 22). Some of the participants watch every game in the arena and others are following the team via the media or HV-fantasten. Kvinnlig signatur A Spelaren Hur ska Jerry på Huset nu göra, avskeda folk eller? Besöks-och deltagarfrekvens Det finns ingen besöksstatistik för webbplatsen som täcker hela undersökningsperioden. Några innehåller därför färre respektive fler antal diskussionsinlägg än övriga. Den ” ideala ” plebejiskaoffentligheten Vi har också sett tidigare i historien att de folkliga och, ofta ytligt betraktade, opolitiska offentligheterna bäst har uppfyllt idealen som tillskrivs den borgerliga offentligheten. Debattens nivå skulle kunna kopplas samman med ” seriös ton ”. Fyra teoretiska begrepp har använts för att analysera huruvida diskussionen uppvisar karaktärsdrag som kan liknas vid att vara deliberativa. Det är bara det fjärde området, debatten, där negativa och kritiska uppfattningar dominerar.