flatten_chunked_text
stringlengths 1
33.5k
|
---|
Gubben Fellman gaf honom helt naturligt absolution och uppmuntrade honom och hans bröder att fortsätta på den " syndiga " vägen. En sådan andans man var han. Men så fick han också lära sig åtskilligt af och om lapparna, som kommer hans anteckningar att stå som ett dokument för alla tider. Ja, så är det. En af svårigheterna då det gäller att få en lapp till joikning är den, att han befarar denna vara något okristligt och ur vår synpunkt förkastligt, hvilken uppfattning får stöd i åtskilliga s. k. kulturmänniskors sätt att se fenomenet. Nog bör lappen få ha sina låtar i fred för mer eller mindre privat missionerande! Det är en förhoppning som jag här uttalar på eget bevåg. Ja, materialet bör i sin lefvande förekomst skyddas och omhuldas som ett heligt monument af mänsklig urkultur. Inte äro lapparna så farliga hedningar. Fråga bara Karl Tirén! Hvad säga de t. ex. om trolltrumman? Sakna de den? — Nej, nej, säger hr Tirén som svar på den senare frågan. Talar man med dem om trolltrumman ropa de: Satan! Satan! Satan! Visserligen finnes det ännu sägner kvar om hur trolltrummor, på den tid de skulle brännas, flögo upp ur elden, ut genom tingssalens fönster och direkt hem till ägaren — trollkarlen. Men — trolltrumman är död och den föreställningsvärld den uttryckte. Det finnes nu inte längre en sådan trumma kvar i hela Lappland. Den allra sista inköptes af landshöfdingskan Bergström, som är mycket lapskt intresserad. — Och hedendomen? Det synes som hade lapparna några rester kvar af urgammalt indiskt religionstemperament. De äro fromma och renhjärtade. Det sitter något kvar i dem af uppfattningen, att allt i naturen är heligt, och att intet bör oskäras. De ha också förut utfört vissa försoningsceremonier, för hvarje lif de tagit, inte bara inom djurutan äfven inom växtvärlden. Den lilla hedendom man skulle kunna säga finns i joikningen är nästan uteslutande af naturlyrisk art och bör ej rimligtvis lägga några hinder i vägen för deras själs s a - lighet. Nej, joikningen bör hållas i ära och uppmuntras. |
19 § Den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, säljer, transporterar, förvarar eller på annat sätt yrkesmässigt hanterar läkemedel skall vidta de åtgärder och i övrigt iaktta sådan försiktighet som behövs för att hindra att läkemedlen skadar människor, egendom eller miljö samt se till att läkemedlens kvalitet inte försämras. Radioaktiva läkemedel får beredas endast på sjukhus och apotek samt får användas endast på sjukhus, om inte Läkemedelsverket för ett visst fall medger något annat. Den som i andra fall hanterar läkemedel skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra att läkemedlen skadar människor, egendom eller miljö. Gemensamma bestämmelser om vissa tillstånd och viss handläggning 20 § Ett beslut av Läkemedelsverket som avses i 1. 2 c § första stycket, 3. 6 d § andra stycket, 8. 10 b § första stycket, 9. 12 § andra stycket, 10. 17 § första stycket ska fattas inom den tid som regeringen meddelar föreskrifter om. Ett tillstånd enligt 5 § andra eller tredje stycket, 14 § första stycket, 16 § eller 17 § första stycket får återkallas om någon av de väsentliga förutsättningar som förelåg när tillståndet meddelades inte längre föreligger eller om något krav som är av särskild betydelse för kvalitet och säkerhet inte följts. Ett tillstånd som ska anses beviljat enligt 14 § tredje stycket får återkallas om villkoren i ansökan om tillstånd inte längre är uppfyllda eller om något krav som är av särskild betydelse för kvalitet och säkerhet inte följts. Särskilda bestämmelser finns om handläggning av sådana ärenden som har anknytning till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Information när ett läkemedel tillhandahålls konsumenten 21 § Sådan information om läkemedel som har särskild betydelse för att förebygga skada eller för att främja en ändamålsenlig användning av läkemedel skall lämnas skriftligen när ett läkemedel tillhandahålls konsumenten. Vissa förbud mot marknadsföring 21 a § Marknadsföring av humanläkemedel som inte har godkänts för försäljning är förbjuden. Marknadsföring av humanläkemedel får inte riktas till barn. Med undantag för kampanjer för vaccination av människor mot infektionssjukdomar är marknadsföring av receptbelagda läkemedel som riktas till allmänheten förbjuden. Marknadsföring av läkemedel 21 b § Marknadsföring av humanläkemedel skall främja en ändamålsenlig användning av produkten genom en presentation som är aktuell, saklig och balanserad. Marknadsföringen får inte vara vilseledande och skall även i övrigt stå i överensstämmelse med god sed för sådan marknadsföring. Reklam för humanläkemedel som riktas till allmänheten skall vara utformad så att det klart framgår att meddelandet är en annons och att produkten är ett läkemedel. |
Ett ögonblick grep han tag i hennes arm. Är han utlänning? Där kan du vila dig så mycket du vill. Han har verkligen varit överallt. Att stå där. Hej. Hur vet du att han kan? Va gör du här? När han stod gav benen vika under honom med detsamma. Vidare! Jag har en halvpanna, sade Plutten med uppenbar beräkning. Edi var övertygad om att han hade genomskådat allt det här. Och rätt som jag gjorde det råkade jag komma åt hans näsa på nåt vis och han bara satt där och så sprang jag, jag sprang, jag sprang, och dom följde efter hela vägen ner. Ja. Men för det mesta handlade hans historier om de gamla kelterna, om det som han trodde var deras sätt att leva, det han själv hade hört berättas som pojke om samhället de hade byggt. Raska på! Med högerhanden gjorde han en långsam fallande rörelse genom luften. viskade hon. De som var unga och rastlösa hade redan gett sig iväg in mot city. Vad sägeru? Denna Bibi, vilket dygdemönster! Oerhört kunniga, flerspråkiga, ägnade de sig åt honom ett tag, utsatte honom för sin snabba vidsträckta konversation. Han stod fången, som så ofta i livet, av topografins enkla mysterier. Ja. Natt, Dan. Han tog flaskan, stoppade i korken och ställde den högt uppe på den översta hyllan. Luften i bussen var redan fuktig och tryckande, trots att det inte fanns mer än ett halvt dussin passagerare allt som allt. Ögonblickligen, sa hon. Han skulle vara tvungen att hitta ett nytt hem, en övergiven stuga, laga trasiga murar, fönster, tak. frågade Bibi. Hans röst rymde ingen uppmuntran. Det kan vi inte, sa hon, och det vet du mycket väl. Här kommer Tom, sade Malena desperat. Är inte det något alldeles särskilt? Där är du. Övervakningsjournaler, oscilloskop med frekvensmätare. Lennart och jag ska ut och handla. Fan va du är uppkäftig! Det låter som en komplimang när det kommer från dig, sade hon. Fyra laxar är inget problem, sade Edi. Struntprat! Minns du, Tom a chuisle, min puls, minns du den gången när vi körde över till klostret på Jack Deasys skrinda? Ja, dags att gå vidare. |
» Jaså, du är nyförlofvad och glömmer ringen. Jojomen — då behöfver man väl inte gratulera.) » Med det får du göra, hur du vill, » sade Beth stilla, men färgen kom och gick på hennes kinder. » Ringen är så tung nu i stöket, därför har jag lagt den. » i Tung,^ Nils skrattade hånfullt. » Jojo, vänta bara! Den andre blir väl tyngre, är jag rädd. En sådan herre och man — fy tusan! Dricker gör han som en älling, när inte mor Malena är med och håller honom i rockskörtet. Och så därtill ful, dumdryg och vedervärdig. Ja, bättre hade jag då trott dig än så, Beth. Att äfven du var till salu, var då det jag sist af allt väntat. » Beth svarade ej ett enda ord, men hon darrade så häftigt, att kopparna, som hon ställde på bordet, klirrade. » Vet du hvad, Beth, » fortsatte han. » Jag har alltid hållit af dig, och näst min lilla Inga därhemma, har jag satt dig högst af alla. Visst hade man från skilda håll hört talas om, att det skulle blifva något af er emellan. Men sedan jag blifvit bekant med Mårten — • han umgås ju till svärfars — har jag skrattat åt alltihop. Jag har alltid velat dig väl, men nu, när eländet ändå kommit, skulle jag ha lust att piska upp både din idiotiske fästman och hans styfsinta mor. » » Lugna dig, Nils! » Beth var hvit som. lärft, men rösten var lugn. » Mor ville det ju. » » Mor ville det, ja, ha ha ha — —. Ett sådant snällt barn du har blifvit, Beth. Gå och sälja dig 269 — till den, som bjuder mest, bara därför att mor ville det. Du skulle varit hemma hos mig och Ingrid ett par veckor, så skulle du blifvit klok på, att det verkligen gifves något bättre än en skuldfri gård och en stoppad kassakista. » » En sådan lycka är icke för mig, Nils. » » Gör dig inte till, Beth, den hade kunnat vara för dig också, om inte rikedomen varit dig och moster kärare än allt annat. Jag är tämligt vaken, och ibland ser jag till och med skarpt. |
mens seger. sB,znclal. och s i Iikller K u r t så innerAlltsii - tack för denna gang och en ligt utav '] nig. Den gör mig ont oin I ' S. samma ging siiiida vi vRrt konterfej, vilket dock e j visar hela klubbens medvarm .kamratlig halsning till alla kvinnohonom, men jag Ironiiner aldrig a t t. lemsantal, utan endast en: grupp av denklubbar. landet runt fr %n Furulunds soc.- lrunna besvara hans varma kärlek, t y samma. Klubben äger för närvarande dem. kvinnoklubb. Emil tro mig, d u a r min första och G. a. sista kärlek. Den bildades den 5 nov. och har sedan dess arbetat med liv och J a, jag känner a t t min förening med Olyckliga for sin egen skuld. oskiljaktigt sarninanviivc1,i och i viss * N&gra utdrag ur ' hennes sjiilvbiogrifi. mening evigt och oupplösligt förbundna. Guctomen m ~ s t c nödviindigt(Forts.) vis vara denna ena, enda siibstans, " Dct Sr ldari för var och en, som vnixir allting utvec1d; u under viirldsali göra sig bcsviir inecl a t t tiinla, tets oslcapclc 11et.ingolsci: och (: viga lnc1 jnparc, ' a t t dct] can finnas endast e n gar .. v. s. dessa Sro biida procluknn vara olika manifestationer av clentcr a v .ctc13na ena substans, en sanning: nn enda snhstans. Skillnaclen n~ellnn soin l~crcclvilligt erliiiniies, så snart mclc och iilateria Ilar helt cnlcelt gjorts r u m i b %le ancle och nmtcria ser enför belivii~nlighets och tydlighets skull, dast olika, foriner för ett enda grundalldeles som vi kiinna skilja elriellan iinine. Vi ictcntifiera s %ledes denna förnimmelse och. |
Så kommer hon då ändtligen! Högt på båren står hon, på hyendet af purpur. Hon står upprätt, klädd i modern sorgklädning med släp och crépeslöja, på hennes vaxkinder stelna två tårar och i de kopknäppta händerna, klädda i hvita glacéhandskar, hänger en sorgnäsduk af spetsar! Fram skrider hon, Mater Dolorosa, vacklande och vickande, och genom mängden går ett obeskrifligt sorl, rundt om mig falla alla människor, äfven de som stillatigande mottagit Sonen, snyftande framstupa att tillbedja modern. Det är alltsammans det vidunderligaste mina ögon skådat. Skärtorsdags middag hade samma tåg, endast då allt i hvitt, dragit genom staden. Nu fortfor spökgången till fem af stadens kyrkor, symbol af de fem heliga såren, prästerna sjöngo miserere, jungfrun vacklade och vickade — det sista jag såg var hennes spetsnäsduk vaggande för vinden. Det skjuter — det är uppståndelseskottet! Altarets förhängen falla och med ens börja alla klockor ringa och pingla, hotellens gongonger larma och slå, kuskarnas piskor smälla ursinnigt, bjällrorna dansa och klinga, alla skrika och skratta — Sorrento är åter sig själft. Men på påskdagens morgon strålar templet hvitt af ljus med dräkter, som lysa som en mästares palett. Det är välsignelsens fest. Åter möta prästerna upp till nya oändliga öfningar, men hur det är verkar i dag allt förtjusande i sin färgprakt och nyss medtagna och svältbleka ansikten ha fått ljus och kraft. På eftermiddagen åka unga ecclesiastici kring i droskor och vagnar, de se innerligt mätta och belåtna ut. Och dagen därpå komma hvitklädda präster med rökelse, vatten och kvast in i husen, gå omkring i alla vinklar och vrår, stänka, röka och välsigna, familjens framtida årsinkomst och allmänna lyckosamhet till fromma. Och mamma, pappa och alla barnen kyssa de goda fädernas händer och äro mycket belåtna. Ja alla äro belåtna — utom turisterna. Ty till påskglädjen hör alla taxors upphäfvande, alla prisers tredubblande och förgätenhet af hvartenda aftal. Ack, mitt sköna Sorrento! |
Det blev en lång vandring med mina döda rum som ett oändligt avlägset färdmål — en sentimental odyssé genom den sovande staden. Jag sökte en människa. Jag skänkte bort mig själv och allt jag ägde åt vem som hälst, som ville giva mig någonting mänskligt i byte. En fyllbult fick min sista cigarr och en klapp på kinden och en vacker förklaring över sitt livs mening. En gammal sköka fick rosen i mitt frackuppslag och heta kyssar och en ändå vackrare förklaring över sitt livs mening. En slusk fick mina pängar och min lösning av hans arbetslöshetsproblem. Men ingen av dem var människan. Jag sökte tröst hos en övergiven åkarkamp, som stod och huttrade med den hjärtlösa remmen stramande kring sina såriga framben, och han strök mig mjukt över ansiktet med sin varma nos, men i nästa stund jagades jag bort av råa rop. Allt flydde för mig till slut och jag flydde för mig själv, vaggade, ragglade, siktade på en portöppning, träffade mål, hittade stora vita träd och sköna vita drivor och lade mig på rygg med överkroppen vilande mot en sten, som spred en lycksalig svalka i mitt värkande bakhuvud, medan flingorna smekte mitt anlete. Jag somnade och vaknade spyende, liggande på mage i snön med huvudet på stenen. Inom ett enda ögonblick rullade det långa förloppet upp sin ohygglighet för mitt återvändande medvetande. Det hade börjat banalt med att jag i fyllan slog omkull på en gata. Men till sist hade jag lagt mig ned i den lilla parken mitt i staden, som i svunna sekler varit kyrkogård, och min irrfärds jämmer slutade med att jag kräktes på en gravhäll. Jag vet icke om jag ville försona detta nidingsdåd eller om min brännande blygsel endast var ett bimoment, ett tryck på verklighetsmedvetandet, men jag blev plötsligt klarvaken och en flod av smärta brast löst i min själ. Jag fattade, vad mitt tillstånd innebar. Jag begrep, vid vilket vägskäl jag befann mig. Jag insåg, vad jag var skyldig mig själv, och beslöt att dö. |
Med befattning följer pen; ad på Vesikusten hos familj med UNG FLICKA, önskar att mot fritt Kompetensvillkor: Helst vivre komma i prästgård på landet, personers hushåll. God lön kan sionsrätt. sräknas om ordentlig person kan utbildning vid seminarium för ut för att lära alia i ett hem före rhâllas. Svar till » Ensamjungfru » bildande af lärarinnor för sinnes kommande göromål. Familjemedlem. nder adr. S. Gumselii Annonsbyrå Svar till » 18 år ig », Länghem p. r. slöa, men äfven småskolelärarinne tockholm f. v. b. UNG FLICKA fiån godt hem önskar examen event, tillräcklig för erhål NKEL, bildad, musikalisk och plats i familj, helst där jungfru arnkär flicka i 3J-års åldern, kunlande af platsen. Tillträde den 1 finnes, att vara husmodern behjälp ig i alla slags husliga sysslor, lig med alla inom ett hem före 5mnad, väfnad samt husdjursoch nästkommande september. kommande göromål. Något kunnig i Ansökningshandlingar torde stäl matlagning. ågot trädgårdsskötsel önskas att Barnkär, musikalisk. 3restå större land them. iSvar med las till föreståndarinnan för Boda Svar emoises tacksamt till » FamiljeDto. och ref. till » Husmors plats » medlem 18 år », Id uns exp., f. v. b. nder adr. S. Gumaslii Annonsbyrå Sinnesslöanstalt, Viskan, före den 1 ANSPRÅKSLÖS, medelålders präst augusti. itockholm ' f. v .b. dotter, som med ordning och om [OS ENSAM PERSON får syoch tanke kan sköta ett hem, söker ushållskunnig äldre, enkel, vänlig plats, där husmor saknas. Svar till licka plats i central vacker trakt, » Kompetent », Iduns exp., f. v. b. var till » Prästgården » adr. G å r dUNG prästdotter med 8-kl utbildn. >y .. önskar pl. i höst i godt hem att OM HUSMODERS VERKLIGA underv. mindeiår. |
Tillkännagivande (1996:241) av uppgift om Riksbankens diskonto Fullmäktige i Riksbanken ger till känna att Riksbankens diskonto från och med den 2 april 1996 är fem och en halv procent. Ändringar och övergångsbestämmelser |
27 § Offentligt biträde ska förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas, i ärenden enligt denna lag om 1. utvisning, 2. anmälningsplikt, 3. verkställighet av beslut om utvisning, om beslut om inhibition eller tidsbegränsat uppehållstillstånd meddelats, 4. verkställighet av beslut om utvisning dock endast såvitt avser fråga om förvar och utlänningen hållits i förvar sedan mer än tre dagar, och 5. om tillämpning av tvångsmedel enligt 11 eller 11 a §. 28 a § Beslut av Säkerhetspolisen, Migrationsverket eller Regeringskansliet enligt denna lag får överklagas till Migrationsöverdomstolen när myndighetens beslut avser 1. fråga om offentligt biträde, eller 2. ersättning i ett ärende som handläggs enligt denna lag. 28 b § Säkerhetspolisens, Migrationsverkets eller Regeringskansliets beslut om avvisande av ombud eller biträde får överklagas särskilt till Migrationsöverdomstolen. Samma myndigheters beslut i jävsfrågor får överklagas till Migrationsöverdomstolen endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. 28 c § Migrationsverkets beslut enligt denna lag om ersättning för kostnad för DNA-analys får överklagas till Migrationsöverdomstolen. 28 § I ärende hos regeringen fattas beslut i fråga om offentligt biträde av Regeringskansliet. Ändringar och övergångsbestämmelser Förarbeten Prop. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991, då lagen (1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen) skall upphöra att gälla. Bestämmelserna i 10 § andra stycket, 11 § första stycket samt 12 16 §§ tillämpas även när regeringen enligt 17 § första stycket terroristlagen (1989:530), 73 § utlänningslagen (1980:376), 8 § lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund eller 51 § tredje stycket utlänningslagen (1954:193) har förordnat att avvisningseller utvisningsbeslut ej skall verkställas. |
stocken, om han ej wille bättra sig, samt påmintes at hålla sig ifrå nattwarden til han gofwe prof af bättring. Gick therpå misslynt sin wäg. [s. 72] 3. The andre tre, Wernberg, Sternfelt och Öfwerfelt, hade om söndags aftonen och natten emot måndagen, then 8 julii strukit omkring, emot the många förmaningar, samt visitations acten then 17 juni sistl. §14, på ryttmästare-gården haft in Olof Öfwerfelt klädd i qwinfolkskläder och med åtbörder och förehållande haft sig oskickelige. The kunde icke heller härtil neka, fast the wille nogot enskylla och ifrånskyla. Och som Wernberg i w...[?] äfwen emot en söndag slagit illa gl. pigan Märeta Nilsd. i Silje, then han dock förlikat. Johan Sternfelt äfwen then dagen begådt Herrans nattward och Olof Öfwerfelt låtit utkläda sig; så dömdes the til stock-straffet til 11 söndag \ som här gudstienst blefwe, then 11 p. Tr. / med förestellning och förmaning att skicka sig här efter ärbart och beskedel. fridsamt och stilla, samt at helga hwilodagen. 4. Uti weckan therpå blef för them förböner giorde om befrielse från stocken, the sielfwa äfwen, under nogot missnöje och widrighet[?], som the låtit ma...[?] bedi. Och som then 11 sönd. inföll at göra tacksäjelse för prints Fridrich Adolphs födelse, wille man ej at the å samma glädje-dag ej skulle bedröfwas: och beslöts, at ryttaren Moberg skulle i stället gifwa 6 daler, och the andre hwar sin 3 d:r kop.m:t til kyrkan, jemte tiltal och warning. Gud regera[?] ungdomen. [s. 73] Uti Åhs then 5 aug. samma åhr. Tilstädes woro, jemte pastor, qwatermäst. Örbom, rustmäst. Breman, kyrkiowerden Pär |
Rätten får dock när förhållandena föranleder det ändra vad som bestämts i en sådan fråga, om någon av parterna väcker talan om detta eller avgörandet har meddelats som beslut under rättegång. Ett beslut om förskott som tingsrätten har meddelat under rättegången skall överklagas särskilt. Hovrättens beslut i ett sådant fall får inte överklagas. Ett beslut om förskott som hovrätten har meddelat under rättegången får inte heller överklagas. Last för humanitära ändamål 14 § Bestämmelserna i detta kapitel kan inte åberopas som grund för kvarstad eller någon annan säkerhetsåtgärd avseende en last som har skänkts av en stat för humanitära ändamål, om den staten har åtagit sig att betala för bärgning av lasten. 17 kap. Om haveri 1 § Om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen på fartyg, frakt och last gäller York-Antwerpenreglerna 1994 i den mån något annat inte är avtalat. Regeringen tillkännager reglernas lydelse i engelsk text och svensk översättning. 2 § Utredning och fördelning av gemensamt haveri görs, om något annat inte har avtalats, genom dispasch (generaldispasch) på den ort som redaren bestämmer eller, om han inte bestämmer orten, på den ort där dispasch vanligen görs för redarens hemort. Dispasch görs här i landet av en dispaschör. Dispaschören förordnas av regeringen. Han skall vara lagfaren. Rättegångsbalkens bestämmelser om jäv mot domare gäller i fråga om dispaschören. 3 § Bestämmelser om besiktning för utredning och värdering av skada eller kostnad som har drabbat ett fartyg eller gods meddelas i 18 kap. 4 § Begäran om dispasch skall utan dröjsmål göras av redaren eller den som i redarens ställe har befattning med fartyget eller av någon annan som har del i haveriet. Var och en som haveriet rör skall genast till dispaschören lämna alla de handlingar som denne anser nödvändiga för utredningen och fördelningen samt i övrigt lämna honom upplysningar. 5 § Skall haveribidrag betalas av last eller annat gods, svarar ägaren med godset men inte personligen. Bestämmelser om redarens rätt att hålla inne gods för haveribidrag finns i 13 kap. 20 § och 14 kap. 25 §. Om godset lämnas ut utan att ägaren åtar sig personlig ansvarighet för haveribidraget och, om det framställs krav på det, utan att han ställer säkerhet för det, svarar redaren för haveribidraget i förhållande till övriga som har del i haveriet. |
Dig sköter jag, min lilla sparf, så gerna, Och räknar väl ibland Med tårar i mitt öga hvarje kärna, Du plockar ur min hand. Jag älskar dig, fastän din fjäder-slöja Af ingen fägring ler; Jag känner dig, fast ej din näbb kan röja Den ton ditt inre ger. Din skrud är mörk som natten, och din tunga Är stum och tyst som den. Du kan ej glimma, och du kan ej sjunga, Du kan blott vara vän. Dig kallar mången ful, och undrar öfver Att jag dig äga vill; Men du är öm och trogen – hvad behöfver, Hvad fordrar jag väl till? Då andra gäcka dina enkla kläder, Ser du på mig så huld; Och jag ej gåfve från din kropp en fjäder För perlor och för guld. De prisa siskans driller, de behjerta Canariens gälla röst – Jag sökte blott en varelse, ett hjerta Att värma vid mitt bröst. Ej kärleken vid ytans glitter dröjer, Ej mättas han deraf; Hans vällust är den tacksamhet, han höjer, Den sällhet som han gaf. När du i menlös glädje pickar stilla Den hand, du sitter på; Belönar du ej då min vård, du lilla, Är du ej vacker då? Förtroligt skall jag söka att besälla Din lefnads snabba vår; Och när du dör, skall på din graf jag fälla En blomma och en tår. Runeberg. Till Jenny Lind. (Otryckt.) Hvart ädelt sinne är ett gåfvo-bref Till menskligheten, som Förbarmarn skref Med eget hjerteblod; och hvad han skrifver Det vet du af det enda ordet: gifver. Gif allt, så bjuder Han, som allting gaf, Gif bort dig; du blir evigt rik deraf! Det bästa menskan har, är ljus och hjerta: Ett ges med fröjd, det andra ges med smärta. Gif af ditt ljus, i fall du något har: Ju mer du ger, dess mera har du qvar. Ditt hjerta gif, en skatt som aldrig tryter: Det växer till, ju mera du det bryter. Var något hjerta stort, af qvinna födt, Så var det ett förkrossadt och förblödt. Det största bröt sig sjelf åt myriader: Det klappar också närmast Ljusens Fader. |
Hälsningar landet runt till alla klubbar c h kamrater frAn Vii soc.-dem. kvinnoklubb. I b. ' ' ' l i, Stookhoiims ma) dpa kwinnokluabb soc.-dem.) avhhllei ordinarie sammantriide 1:eta onedagen i varje. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Sodra Folkete ' Hne. Ordf. fröken Anna. Svenuron, Grindsgatan 10, ' III, Stockholm. Styrehen. 1 Vasastadens soc.=dem. kvinnoklubb hm ord. möte 1:sta mhdagen och 3:dje tisdagen i ' v a j e manad kl. 7,30 e. m. i % lokalen Upplandsg. 61, l tr. (Gustav Vasaiautomaten). UppbWd och inskrivning vazjo möte. Styrelsen. Kungsholms soc.=dem .. kvinnoklubb avh~l ' ler ord. # embiit~Sden i svh8ller .mt) te 1:sta torsdagen i. varje mánad kl. 8,30 e. m. i Folkete Hua Pisal, 3:dje tomdaegen i. Folkets Hus C-sa ". kockh ho lm ' ' Styrelsen. Billesholms soc.md&. kviiinoklubb h&ller ord. möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra ' tisdagen i varje manad kl. 7 e. m. Styrelsen. So1.na sot .. - dem; .kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen, i, varje m h a d kl. 8 e.: m, i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje, manad kl, 8 ' e. m. i Hagalunds Folkeh. Hus. Styrelsen. Arwika moom-dem. kwinnoklubb avhsller ' mdinarie möte 2:dra mándagen i mánaden kl. 8 e. m. 4 Folkets Hua ' C-sd. Styrelsen. G: m Karin Skoglund. Eskilstuna kvinnohlubb avhiiiier orbinah ' mOten 1:sta mllndagen i varje mhad Stockholms stads, Stockholms o. U. 7.30 e. m. i Foikete Hm, rum n:r 4. Ippsala lans soc.-dem. |
I samma minut, som den oskyldiges blod sprutade öfver marken uppsprang der en källa, så klar och så djup, så stilla och så spegelblå, som om solen hade från sekler varit van att deri beskåda sitt strålande anlete. Hela skaror af knektar hafva flytt från danskarna, och det just nu, under den strid, som Sturen haft med dessa, vid deras sednaste inbrott i Westergöthland. Det, har ju ställt sig så illa, att det blifvit af Den Helige Fadren bannlyst och borde således vara värdt – om icke just ett så förförligt öde, åtminstone ett stort straff. Allt skulle hållas så hemligt, intill dess det var oåterkalleligen afgjordt. ” Flicka, ” sade hon efter ytterligare fundering, ” vet du, händelsevis, hvarifrån den gamle fiskaren fått denna nål? ” – Men, för att nu återkomma till Fredrik, så flyttade jag ur hans mormors hus, så snart jag fick höra att han skulle vara bland de sårade, som blifvit hemförlofvade. På det stora amiralskeppet, som fått förtroende af att föra sjelfva kung Christian, befann sig äfven herr Erik Banér om bord. Man vet dock att den ädle aldrig hann utföra detta sitt tillämnade värf, utan slutade, under resan, sin lysande hjeltebana, döende af de förvärrade plågor, som köld och öfveransträngning vållade, i förening med själsoro och en feberaktig ifver att hinna målet. Det blef natt för hennes ögon, lemmarna nekade henne sin tjenst och hon sjönk tillsammans, lik ett bräckt rör. Min ringhet, min obetydlighet – allt, allt aflägsnar mig, stoftets dotter, från honom, den högättade, den af lyckans solsken omstrålade. ” Hon tycktes nästan sväfva framåt gången, så lätta voro hennes steg, dem hon dock påskyndade, i samma mån hon varsnade det bleka fruntimret derborta. Kom ihog det, du, till en annan gång. ” då hade han ju gjort det genast, der borta i mörka skogen. |
vj Ypbudne hus och tompter. H[ustru] Karin Peer Helsingz och Erich Jörenson. Kom för rätten h[ustru] Karin Peer Helsinghz och på förnempåe sin mans wegne vplot Erich Jörenson guldsmedh then deel, som förwempde Peer tilkommer vti dett steenhus nämmest |
»Nu ska’ du vara resonlig, Kalle, och försöka komma ihåg allt, vad du gjorde i går eftermiddag.» »Ja, vad kan en ta sej för, när gubbstackarn hade så svårt. Jag borra’ om en bössa åt Sunnansundsbond’, han som bor där väster om körkan och så laga’ jag en känga åt Elin och så var det väl något annat.» »Var du hemma hela tiden?» »Ja då, det var en sak. Jag har suttit hemma alla tre dagarna, fast di ville ha mej bort på flera håll.» »Och i går med? Var du hemma hela da’n?» »Ja, det ä’ naturligt. Utom en halvtimme eller så, och då var Elin här.» »När var det? Tänk efter.» »Å det kunde vara vid middagstiden eller lite senare. Jag rodde över till Frönäs med en klocka, som jag lagat åt Vedbackarn ja, det var nog lite senare.» »Och Jansson var hemma?» »Jaa men han var så full, så käringen hans körde ut’en och stängde in’en i sjöbo’n och satte hänglås för. Det gör hon alltid, när han ä’ på det viset. Och där fick han allt ligga i natt och sova bort ruset.» »Du ä’ säker på, att du var hemma sedan hela eftermidda’n?» »Jaa och om inte länsman tror mej, så fråga Elin. Hon var kvar, ända tills hon skulle hem och mjölka.» Länsmannen hade nu fått veta, vad han ville, och det var så gott som ingenting. Varken Kalle eller missionärstackarn kunde ha något att skaffa med det stulna. Och inte heller Vedbacka Jansson, som han trott ibland. Hans hemman låg så avsides, och han hade alltid gott om pengar. Och det var han, som vänt misstankarna mot missionären. Men gubben Gobort var tydligen en oförarglig karl, fast han hade sina egendomliga begrepp om rätt och orätt. Och superiet var ju en allmän last på en tid, då husbehovsbränningen först nyligen avskaffats. Kanske var pastorn på det hela en bättre människokännare än han själv. Det var yrket, som gjorde det. När man sett så mycken uselhet, blir man gärna misstrogen. Men han skulle i alla fall söka upp Elin och höra, om halta Kalles uppgifter stämde. |
— Min kära, kära syster Modern försöker göra sig lös — Seså, prata inte Helmer. Helmer — Men jag måste säga dig åtminstone en liten del av vad jag Modern lyckas nu frigöra sina händer, vänder sig från honom — Nej, det måste du inte. Jag vet det förresten förut Helmer — Det är ohyggligt. Jag var tretti mil härifrån när jag fick höra det första meddelandet i radion. Jag kände det — ja, som om jag var du och det var mina egna som befann sig ombord på båten. Det kändes som om hjärtat slets ur bröstet på mig. Ska jag ringa, tänkte jag, ska jag telegrafera? Men till sist kände jag att jag måste resa ner, jag måste vara i din närhet och stå vid din sida Modern vars inre ironi tydligt avspeglats i hennes ansikte — Bara vid min? Helmer — Vad menar du? Då Modern nu rört sig lite uppåt fonden och han följer henne med blicken får han syn på Änkan; han rycker till, men samlar sig genast, och tar ett steg fram mot henne — Åh — ni här fru Änkan avbryter med plågad röst — Vi behöver inte hyckla för din syster längre. Hon vet allt om oss, Helmer. Helmer vänder sig häftigt mot sin syster, men dröjer innan han talar; det är som om han först inte själv fattar vad avslöjandet hetyder för någon av dem — Kan — du förlåta mig — Maria? Modern — Varför ber du mig om förlåtelse? Helmer förvirrad av det tydliga hånet — Men kära du — jag menar — vi har ju träffats så ofta här hemma hos dig. Jag förstår att det — att det måste ha sårat dig! Att du — Ja, vad ska du tänka om mig? Det är ju ett slags förräderi! Modern — Var lugn du. Jag känner mig inte som din mor. Änkan bryter ut, nästan hysterisk — Åh gud, är det allt du har att säga? Är det allt? Helmer — Men Anna då — vad ska jag säga? Jag är ledsen för Änkan — Ledsen! Ledsen! Nej, verkligen? Har du förlorat din bästa pipa? Eller fått en fläck på helgdagskostymen kanske? Helmer — Nu är du orättvis. Om du tänkte efter ett ögonblick så skulle du inse förlorar balansen ett ögonblick — Förbannat också! Förbannat! Vad allting har blivit trasigt med en gång! Vad ska man tänka? Vad ska man säga? Vad ska man —? |
Han var en nära nog förryckt människa, denne Göran Löwensköld, och det är förvisso inte lätt att rätt förklara hans handlingssätt. Men man visste ju, att han med en helt rörande kärlek hade omfattat detta sitt yngsta barn. I dess ansikte hade han återfunnit de Löwensköldska släktdragen, och han tyckte väl, att det tillhörde honom på ett annat sätt än de svartögda tattarungar, som förut hade vuxit upp omkring honom. Det torde inte vara en fullkomlig omöjlighet, att han hade givit sitt liv för att skydda detta barn för armod och elände. Då han kom resande till Hedeby, hade han väl inte haft någon annan tanke än att driva gäck med sin förträfflige bror, som förgicks av längtan efter söner. Men då han hade trätt inom det gamla hemmets väggar, då han hade känt hur redbarhet, trygghet och välvilja strömmade emot honom, då hade han sagt till sig själv, att han önskade, att detta hans yngsta barn, det enda, som riktigt var hans eget, skulle få stanna här och att han måste lägga sin resa så, att han aldrig behövde komma åter och hämta det. Men ingen vet hur det verkligen förhöll sig. Livet var väl inte för honom något så dyrbart, att han behövde tveka att kasta det ifrån sig. Det var kanske en länge närd önskan, som nu blev fullbordad. Han var kanske glad att ha funnit en slutgiltig förevändning för en handling, som han dittills hade uppskjutit av likgiltighet eller slöhet. Och vem vet? Kanske gladde det honom ännu i dödsögonblicket att kunna spela sin ende bror, som alltid hade förstått att hålla sig på rätta sidan av livet, ett nytt spratt. Kanske gjorde det honom ett nöje att lura honom en sista gång. Drogo sig kanske hans läppar till ett sista försmädligt löje vid tanken på att barnet, som han hade lagt i broderns armar, inte var annat än en flicka, att det endast var en förklädnad, som hade öppnat fädernehemmets dörrar för den usla tattartösen. Friherrinnan. Samma dag, som skojarbaronen hade lämnat sitt barn på Hedeby, hade baron Adrian Löwensköld kommit in till middagsbordet i strålande humör. |
Hand i land med den lilla skyndade vi uppför trapporna och stego in i det lilla: rumnet. I sangen med e s liten gråtand: varelse ' bredvid sig låg den arma kvinclan i svåra plågor; i en ~ o f f a och på zolvet Iågo de övriga ' barnen med bleca, förskrämda ansikten. Har var mar hjälp. av nöden: ett hastigt bud 3fter läkaren. Den sjuka borde be?rias fråh det gråtande barnet samt dutligen borde hela barnskaran flyttas; il1 vårt rum och ma ' t göras i ordning Iör att stilla, deras hunger. Läkaren; av icke något hopp 0n.i förbattring i ien sjukas tillstånd. Han endast förnådde lindra d.e svåra plågorna, varIör vi snart hade det klart för oss att ~ l l a dessa små inom kort skulle vara noderlösa. Mannen, en jarnvagsarbe-, are, befann sig högt iippe i Norrland) c h fastan vi meddelat honom förhålandet hade han ännu icke hunnit ananda. Det rörde mig djupt, då den; juka flera ghnger om dagen ängsligt) ch spörjande fcågade: - Har han innu i c h kommit? Jag har så mycet att tala .. med hono:m om '. Mitt ijarta klappade av ångest då jag såg iuru det närmade sig lutet, tankande tt han icke skulle. hinna fram i tid. Slutligen förlorade hoii medvetandet) ch .låg .sanslös ett par dagar. Vid varje steg utanför stugan trod-a ie jag att mannen anlände. På afto nen sista dagen hon levde kom han. Uttröttad av den långa resan och nedbruten av sorg över sin hustrus tillstånd, kastade han sig på knä vid hennes dödsläger och klagande utbrast han: - 0, att jag ändock skulle komnia för sent! Karin, min älskade, t.rofasta hustru, kan du icke höra din Edvins stamma! Känner du icke längre mina varma, smekningar? Hennes svar blev endast ett par korta dödsrossliiigar. En brusten blick och allt var slut. Mannens sorg och f örtvivlan förmar icke min penna att skildra. Ensam med alla dessa små moderlösa var, sasom det syntes, för mycket för honom a t t bara. |
som styrelsemedlern~ af Larareforeningen och Larjungebiblioteket, h a r hon haft afven andra fortroendeuppdrag, sasom medlem af styrelsen for Gefle stadsbibliotek och sekreterare i harvarande kvinnliga rostrattsforening. Redan - . Liiga bestamda priser O o! Sanitarsangar o. soffor B n med stiilnatbotten kr. E. Duchateller tuttt monterade mad kuddar och ofuerkast frbn Kr. I O S. Efter att. ha tjansti Kristianstad, d s sa att saga fodd och uppfostrad i m kommunalpolitisk atmosfar, skrifver en meddelare till oss. 1888 seminafran denna stad. Hennes fader, fargerifabrikor S. Lundrieadjunkt i Falun och har saledes nu i tjugutva Ar tillqvist, var en varmt intresserad kommunalman och under. h6rt folkskoleseminariet darstades. En oafbruten. tjanstgoen lang foljd " a f ar stadsfultmaktige vice ordforande. Fastan blott omkfing 40-Arig, har froken L. en stor sing har detta dock icke varit, da ' hon vid olika tillfallen g sig. Sedan 1iIng tid tillbaserhallit tjanstledighet for studieresor. till inoch utlandoch vacker a i f s g a ~ i ~ .bakome ska seminarier eller for att pA annat satt vinna utbildka .har hon varit den ledande sjalen i snart sagdt alla ning i sitt kall, afvensom for att fa tid for utarbetandet de foretag inom sam~hallet, som haft till syfte att utjamaf uppsatser i pedagogiska amnen. Tillsammans med na sociala rnissforhAl~landen. Ar 1890 bildades Kristianden framstaende splrAkvetenskapsmannen professor Gustaf. stads frivilliga fattigvZird, och: redan frAn borjan var hon Ced.erschi6ld vid Goteborgs hogskola har hon utgifvit fleen af de ledande krafte&a. ' darinom ' och st+r annu som sjalen i densamma. ra !arob6cker i svenska spraket. |
Han har namligen angaende denna fraga en lite11 passage med en snart i forbigaende at. Val vet hon att den taiiken forst i en oofverskadlig framtid skall kunna g5123 sig gallinde. Icke. destomindre ror sig manskligheten framit mot detta mal. Jag betviflar dock starkt att det finns nagra aldrig sa " valmenande " fruntimmer, som hysa den utopistiska forestallningen att den eviga freden skali intraffa i deras lifstid eller ens i detta arhundradet. Under radande varldskonjunkturer kan ingen insiktsfull kvinna vara med. om afvapning af vart lilla land till fredsrorelsens beframjande. Hvilken absurd tanke! Det vore som att sjalf oppna fallan for vargen och med korslagda armar ase blodbadet. Ah nej, Sveriges kvinnor aro annu af samma virke som karolinernas stammodrar, lika uppfyllda af forsvarslust som i Blendas dagar. De ha icke sate och stamma i Sveriges riksdag, men de notera i tysthet hvarje forsok att minska vart lands forsvarskraft. Det ar en blodig oforratt mot d e m. De som en gang, nar det galler, med doden i hjadat, men med ett mod och en stolthet utan like skola sanda sitt eget kott och blod i elden. Lat dem dromma sina fredsdrommar, de aro, da det galler landets ara och sakerhet, likval mera vakna an de flesta man! SCgrid Platen. ' Foreningsmeddelande. Fredrika-Bremer-fhbunds-kretsen Malm6 med omnejd sammantraddc 21 jan. kl. 7 e. m. for forsta gangen i ar ii Stadt Hamburg. Harpa lamnade ordforanden det meddelandet, att den afdelning for kvinnor med hogre skolbildning och darmed .jamstallda, som. pa foreningens initiativ inrattades vid Malmo allmanna arbetsformedling i mars 1910, nu helt ofvertagits af staden. |
Se Joan W. Scott, Gender and the politics of history, New York 1988, 10, 44 – 49. Framställningarna är av krönikekaraktär samt personfixerade. 1 00 Med den danske stinsen Marx perspektiv ” aabnede Jämtlands dejlige Fjeldverden sig for mit længselsfulde Blik ”, när han från järnvägsvagnen ” nöd Synet af Storsjön, Nælden og alt det andet, der i sagte crescendo forbereder Sindet paa det storslagne længere vester og nordut. ” Se O. Marx, ” Svensk-dansk Turistliv i Jämtland ”, STF:å 1897, 228. Jag vill särskilt nämna professor Börje Harnesk, som i en senare fas hjälpt mig strama upp framställningen och genom byråkratin manövrerat mig fram mot en hägrande disputation; Peter Selin, som jag i fyra år i Östersund delade arbetsrum, snusdosa och historiska bryderier med; Leos Müller för lärorika middagsseminarier på Brogränd 15 samt Jan Samuelsson och alla ni andra på Institutionen för humaniora i Härnösand som, när det började närma sig slutet, tog er tid att läsa den digra luntan och gav mig värdefulla synpunkter. Med deras hjälp skulle det turistiska perspektivet på landskap läras ut och en autentisk upplevelse av den jämtländska naturen, en central bit av det svenska nationallandskapet, suggereras fram. En programpunkt under hembygdskurserna i Östersund 1908 var en exkursion till platsen för de pågående arkeologiska utgrävningarna av gravfältet vid Öhnet på östra sidan av Frösön. Se ” Förord ” i det av Kjellén diskuterade arbetet. Behov av något fast och oföränderligt bidrog visserligen till upprättandet av regionalitet men samtidigt var företeelsen ett betydelsefullt redskap i samhällsomskapandets tjänst. Om vi anlägger ett genusperspektiv på dramat blir det skildrade vägvalet liksom det kollektiva medborgarskapet mer komplext. |
– Jag har inte bara förlåtit det, Merit. Jag har börjat ana, hur djupa rötter jag egentligen redan har i de levandes land. Fullkomlighet är något för de döda. Är det inte ofullkomligheten, som driver livet framåt? |
Ifen afgjordt utprägladt är i Tyskland ett sundt och ädelt förhållande mellan föraldrar och barn, och i fid lander torde m m få, skada ett innerligare och förtroligare familjelif an har .. .Den tyska. kvinnan har just hiiri visat sitt vackraste, största inflytande; och vare det sagdt till hennes ara, hon använder - i stort ' sedt - sin bildning, sin intellektuela utveckling, sin s& rikt utpriiglade ?noderligI&et i det iippväxande slaktets tjänst. Detta ar den tyska kvin-. nans storhet. Ingen som längre. tid vistats i .Tyskland och fått tillfälle att lefva sig in i olika kretsars familjelif, fått blicka in alltså i det tyska folkets ltjarta., skall undgå a t t kanna just denna,varma, maktiga moderlighet, som genomströmmar hvarje germansk kvinna och gör henne, gift eller ogift, husmoder, diakonissa eller. » Kindergartnerin », till en härlig barnens vän och v %rdarinna, med djup och sann förståelse af deras natur, anlag och bvehof. Det ar denna .moderlighet, hvilken skapat en kvinna, som den, hvars. namn läses öfver det palatslika nya Pestalozzi-Fröbelhuset i Berlin: Hmriette Schrader. Det ar denna moderlighet, .som gjort Pröbels och Pestalozzis tankar s % fruktbärande ?.detta land, att de ' numera genomtringt alla grenar i uppfostran och alla hem. Denua stora känsla, som jug vill kalla det centrala i kainnrin, hennes föriiamsta egenskap, den, som först och fullast gör henne till sann kvinna, den är det, som efter min mening mer iin & got annat höjt den tyska kvinnan. Den har framknllat en handlingskraft, för hvilken alla hinder fatt d a; den har höjt henne i bildning och intelligens, gjort henne stark i och lycklig genom sjiilfuppofiing, ja, den har genom henne rent af utvecklats från att vara en instinktiv känsla till en modern, i system satt vetenskap. |
Stugan är vacker med hundra Tapeter; Köket i kammarn, hur sa? Corno. Flickan i sängen, i särken så feter; Hej Anna Stina, hva ba? Corno. Blås edra Lymlar til dygdens ruin; Lät oss tilbedja båd ' Bacchus och Fröja, Vår lusta vi röja, Vår strupe förnöja, Vi dö utaf Kärlek och lefva af Vin. Valdthornen lyfta, håll styft uti Armen, Blås edra bytingar, blås. Corno. Si Anna Stina så hviter i barmen! Dyrka up Skönhetens lås. Corno. Käraste kommen i håg mina ord: Kärlekens Tempel, Dess Länder och Städer Ä bolstrar och fjäder, Trappstenar och bräder Och gator och gränder och stolar och bord. FREDMANS EPISTEL Til the trogne Bröder på Terra Nova i Gaffelgränden. Käre bröder, så låtom oss supa i frid, I denna här verldenes ondsko och strid: Låt oss streta, Arbeta, Stampa, Trampa, Drufvorna prässa, ty än är det tid. The Ölepheser ä stridbare män, The Gutårinter hofvera, ja men, Blifva besatta, Och skratta Och supa Och stupa Emellan Buteljerna sen. Slå i stopenom Bröder, slå låcket ihop, Fly allan förargelse, töm Edra Stop, I all kättja, Och flättja, Stampa, Trampa Nu Bacchi prässar vid klingande rop. Bränvins Apostlar upstiga hvar dag, Stöta Basuner, förkunna vår Lag, Rusta och rasa, Och flasa Och mumla Och tumla Som Hjeltar i blodiga slag. Gå då ödmjukt til Flaskan, inbördes gutår! Gå baklänges bort där som nykterhet rår; Var nu listig Och dristig, Stampa, Trampa, I Bacchi vingård stå qvar där du står. Drick min Theophile, strupen är djup; Si i Damasco där ligger en Slup, Fuller med Flaskor, Damascor, Cantiner Och viner. Åh kära! ro hit med en Sup. |
Han skall förlösa deras själar utu bedrägeri och öfvervåld, och deras blod skall dyrt aktadt varda för honom. Han skall lefva, och man skall gifva honom af guld utu rika Arabien, och man skall alltid bedja inför honom, dagliga skall man lofva honom. På jordene ofvanpå bergen skall korn stå tjockt; hans frukt skall bäfva såsom Libanon, och skall grönskas i städerna, såsom gräs på jordene. Hans Namn skall blifva evinnerliga; så länge solen varar, skall hans Namn räcka intill efterkommanderna; och genom honom skola de välsignade varda; alle Hedningar skola prisa honom. Lofvad vare Herren Gud, Israels Gud, den allena under gör. Och lofvadt vare hans härliga Namn evinnerliga; och all land varde full med hans äro. Amen, Amen. En ända hafva Davids böner, Isai sons. En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver. Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit. Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick. Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats. De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade. Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt. De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster. De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga. Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene. Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest; Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem? Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike. Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår; |
7. Fältwäbell Petter Kruusskåpp angaff Peder Andersson i Sidsiö förledne Höst hafwa orätt tijonde Rächnatt och angifwit, och styrckt andra der till, Test: Brådde i Hunge som der till nekar. Peder Andersson bekände sigh försedt der medh, att han i huar Råghskyhl räknat fembton bandh, och eij mehra än tijo borde wara: warandes in alles tijo skylar à 15 bandh Facit 15 skyhlar à 10 bandh, och intett mehra giordt tijonden aff än Tijo skyhlar, Så att Kongl: Maij:tt och Cronan rester 2 ½ band och Pastor äfwen och 2 ½ bandh. Probett ähr 4 ½ Kanna aff femb bandh. Peder Andersson föregaff, att Carll Tohlsson förledne Åhr uti een Swedia som honom och Peder tilhörde äfwen så Rächnatt. Carll är intett tilstädes. Sexman Erich i Wåhla berättar sigh skolat Rächna hoos Peder, men Roghen war icke all skurin, och dy Peder den sielf angifwitt. Peder Andersson Saakfälles effter 1638 Åhrs Tijonde Placat och des 9:de punct, att betahla tree gånger så myckett som han undandölt och försnillat hafwer, som är 13 ½ tunna Rågh till Kongl: Maij:tt och Pastoren, och hans angifwande om Carll Tohlsons orätta Rächning Åhr 1683 blifwer stående till nästa lagha Tingh, då dee bäggie skole wara tilstädes. Anno 1685 den 7 och 8 December höltz Lagha Tingh medh Allmogen i Räfsundz Tinglagh Närwarande Häradzskrifwaren Carll Wargh i Befallningzmans Ställe och Nämbden. Kiehl Persson i Giällöön. Olof Pedersson i Fanbyen Nillss Persson i Anwijken. Erich Öndeson i Rindh |
Hon var väldigt känslig för ljud, förklarade hon. ropade Hanna. Kors, hur ska detta sluta? Fick henne att minnas att hon hade kissat på sig, och att han visste det, men att det inte gjorde ett dugg. Utan ögon. Att Hanna hade erkänt allt. Anna tog ifrån henne saxen och gömde den bakom ryggen. Jag trodde aldrig jag skulle säga det till dig. Hon höll om honom. Men till Bergen tog hon sig. Benjamin tog sig ut på tunet. Hon höjde glaset. ropade Benjamin. Kom och sätt dig här, hörde hon långt där nere hos farmor och Anders. Fasan när de kölhalade honom i ett iskallt hav. Spionerar du på mig, Karna? frågade han efter ett tag. Det var så svart att han inte tordes lyfta fram det. hörde Karna sig själv viska. Trodde att jag i åratal varit den enda som inte hade vetat. Pappa var redan långt uppe i backen så hon gick till Birgit. Han var här igår. Sedan delade hon godmodigt ut sina order utan att fråga något. Det är konstigtÖ Vad menade du medÖ att skicka bud? Med på norrgående Hamburgbåt, " Harald Hårfager ", som anlöper Bergen den 3 maj, finns fru Dina Bernhoft. Varför? Det allmännas kvarn mal långsamt men skoningslöst. Han ville få ut Karna. Ända från Berlin. Då började han skratta. Hon tog sig hem och smög in i hallen. För att ta en omgång till. Då gick pappa ut och stängde farstudörren. Även om hon hade varit liten då mindes hon hur det hade börjat med flytten. Men det gällde inte. Pappa. Benjamin fortsatte att hyra två rum hos skomakaren på Strandstedet. Det är en fysisk omöjlighet! Ingen rörde den. Att bemästra vinden. Bra. Du frågade en sak, Karna. När hon var klar med knapparna reste hon sig och lade barnet i vagnen. Om kvinnan från Strandstedet. Så förtvivlad kan en gravid kvinna bli när hennes man visar ett sådant ovett! Då strök Anders av sig mössan, satte megafonen för munnen och förklarade med myndig stämma in mot land: Du Benjamin måste ha en riktig mottagning, inte bara ett ynkligt litet rum där du finns när folk kommer resande. Hon visste att om hon vände sig om och tittade ner mot ljuset skulle hon inte kunna gå ända upp. Satte sig på en stol mittemot. Ett slags övergivenhet kom över henne. |
However, individual strategies also appeared, one nurse had a particular ability to use humor in a natural and genuine way. I ovanstående kapitel har jag redogjort för den kontext, specialiserad palliativ hemsjukvård eller vård i livets slutskede i det egna hemmet, som min studie utgår från. Finn Calander 1999: Från fritidens pedagog till hjälplärare: Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Martinsen, Kari (2002). Pierre Bourdieu: en introduktion. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Sjuksköterskorna hade god kännedom om vilka hem och patienter som var lämpliga att tillfråga samt vilka som var mindre lämpliga. But this involves not just the fact that the nurses solved their tasks but also how they did it. Eftersom det kunde vara flera läkare inblandade i behandlingen av patientens sjukdomstillstånd var det sjuksköterskorna som samorganiserade situationen. Den kvinnliga klassresan. Det var viktigt att låta patienten prata mycket om det i samband med sjuksköterskornas hembesök. Hela kontoret förmedlade en känsla av hemtrevnad och olikheten med sjukhusklinikens kök och personalrum var påfallande stor. For some home visits, however, the greeting process differed from the usual. Siegumfeldt, Britta (2001). Men i ett postmodernt samhälle är det inte längre lika självklart att döende och död ska omhändertas av professionella. Till det palliativa kompetenscentrat hör dels två vårdavdelningar där det bedrivs palliativ vård och dels det studerade palliativa vårdteamet, vilket arbetar mobilt ut mot hemmen med palliativ vård. För att också ge läsaren möjlighet att bedöma studiens generaliserbarhet har jag försökt beskriva så tydligt som möjligt vad som framträtt under observationerna, samtalen och intervjuerna (Larsson, 1994). End-of-life care in a Swedish county: patterns of demographic and social conditions, clinical problems and healt care use. Sjuksköterskan berättade vad hon gjorde samtidigt som hon ” tänkte högt ” kring det hon skulle göra. |
ÄN ÖPPET VILLIG VÅRDA EN ÄLDRE FRU LINDRIGT SJUK, MÄRKTA BAD. GODA BOST. LÄKARE: PROF. J. KERT LÄGE VID DEN HÄRLIGA HAMMARSFORSEN, VIDSTR. ÅRET ÖFV. OM. HAFVET SVAR TILL » MAJ 1910 », SAMT SKÖTA HEMMET FÖR. 2 PERSONER, FÅR Vilh. HuItkrantz, UPPSALA; FÖR GYMNASTIK MILDT KLIMAT. POSTADR. Hammarstrand. ALLA BRUKLIGA BADFORMER, ÄFVEN ELEKTRISKA. HANDARBETE. BORSTAHUSEN. GOD PLATS SNARAST MÖJLIGT. SVAR MED OCH MASSAGE D:R C. Törnaren, STHLM. UNG FLICKA, SOM GENOMGÅTT SJUKVÅRDSUPPGIFT ANGÅENDE ÅLDER OCH LÖNEPRET. LÄKARE: Fredrik Bergvall, STHLM. LÄKARE: Johan A. Andersson, STHLM. KURS CCH ÄGER PRAKTIK DÄRUTI, ÖNSKAR EMOTSES TACKSAMT UNDER SIGNATUREN » G. LANNASKEDE VFLRTLPRP HAFSBAD GYTTJ E BADANSTALT 204:E SÄSONG. JÄRNOCH - PLATS D. PRIVAT SJUKVÅRD ELLER Å SJUKF. G. », EKEDALEN. RAMLÖSA * S BÄSTA HAFSBAD, SPEC. gyttjebad SVAR TILL » SJUKVÅRD*, IDUNS EXP. NENENAHRLIKNANDE ALK. KALLA; EL< KTR. LJUSBAD. BILLIGA AFGIFTER OCH LEL HEM. STALT. |
»Jaså. Ja, men du förstår, att för att göra saken riktigt vidrig måste hon ha dåligt rykte. Har hon ej, så måste man skaffa henne.» »Behöfs ej. Man har tyvärr sett henne i ditt sällskap.» »Och i ditt! – Godt, Guido: du kommer i kväll, och sora Laudoma kommer, och Baccio kommer. Icke sant?» »Jo.» »Tills i kväll.» Doffo viftade med handen; han gick, de korta benen trummade sig fram öfver torget. Ack, att frysa midt i solen! Jag vandrade långsamt rundt kring San Giovannis åtta kanter. Kyrkfolket hälsade mig; men jag besvarade icke deras hälsningar. Jag fick vara i fred; kanske trodde man att jag öfvade bot och bad till helgonet. De unga trosifrarna betraktade mig med en viss vördnad och slogo kors öfver mina synder. Själfva sågo de mycket förkrossade och oroliga ut; jag kunde förstå, att priorn svängt gisslet med kraft. Men jag bad icke, grubblade icke öfver egna synder, icke öfver andras. Jag mindes en San Giovannifest, då moder förde mig från bord till bord att glädjas åt de kostliga tingen, Jag mindes en krukomakares bord, som fått plats strax nedanför Santa Reparatas trappa. Jag mindes en kruka af blå, glänsande lera. Midt på krukan möttes tvenne hvita små änglar med stora, stora vingar och stora ögon, som glänste blå med krukans färg. De räckte hvarandra händerna, de små änglarna, och sina hufvuden höllo de framåtböjda, så att pannorna snuddade vid hvarandra. Kära små änglar, jag minns, att jag längtade efter er. Men mor förhörde sig om priset och fann det alltför högt. Jag grät icke, ty jag var redan en stor gosse och alltför sorgsen för att skrika och bete mig illa. Men jag lämnade moder och steg uppför Santa Reparatas trappa. Jag tryckte min panna mot den skrofliga muren. Och nu mindes jag min längtan. Längtan blir minne. |
— STRIDEN Dessa äro de starkaste och bibehålla sina färger i tvätten. OM HJÄRTAN; UR ETT KVINNOLIFS HISTORIA; AF JoFINNAS I J£ han Nordling. (FORTS.) — HÄRBÄRGET FÖR HEMI teter största till mönstersortiment, billigaste pris i i gröfre och finare, men endast goda kvaliOCH VÄRNLÖSA KVINNOR. — MATLAGNING. — EFTERRÄTTER. — BO1 Garn och Väfnadshandel, STADEN. — FÖNSTERTRÄDGÅRDEN. TEN. — ALLMÄNNYTTIGT. — LÄKARERÅD. — FRÅ- U GOR. — SVAR. — BREFLÅDA. OBS.! » fl Alla Damer böra ega ett stort BRODERI-ALBUM, som innehåller en mängd eleganta mönster, alfabet m. m. Sändes fraktfritt mot 50 öre i frim. F. A. Källman, SPARSAMMA FRUAR. GAMMALT YLLE OCH ULL EMOTTAGES DAGLIGEN TILL SPANAD, VÄFNING AF TYGER, SCHALAR, FILTAR M. M. OBS, HVAR OCH EN FÅR SITT YLLE TILLBAKA I FORM AF GARN ELLER VÄFNADER. OBS. NEDSATT SPÅNADSAFGIFT, OBS. ETT PARTI SCHALAR REALISERAS FRÅN 5 KR, OBS. ETT PARTI FILTAR REALISERAS FRÅN 5,75. — • POVCLOTINOL ' prydligt och billigt hos RCLÖLCLLLICL p. Eeparationer o. uppsättningar verkställas. [1773] ERIK SCHWEDER & C:O, N _M — 8 O c o » O SÄLJES I StocMiolm HOS C. F. JDufva, DROTTNINGGATAN 41, Zouise Blomberg, VESTERLÅNGGATAN 39, min Edlund, DROTTNINGGATAN 63, Mimanna Tldnlngsliontoret, GUSTAF AD. |
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Kontaktförbud 5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Undantag från sekretess 6 § Sekretessen enligt 1 § första stycket gäller inte 1. beslut om huruvida åtal ska väckas, beslut om att förundersökning inte ska inledas eller beslut om att förundersökning ska läggas ned, 2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot, 3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), eller 4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 1 § första stycket 1-4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949. 7 § Sekretessen enligt 1 § första stycket upphör att gälla hos de myndigheter och i de verksamheter som anges där, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om inte 1. sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 36 kap. 2 §, 2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller 3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad. Sekretessbrytande bestämmelser 8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att polisen på begäran av den som lidit personeller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan. |
Det innebar ett målinriktat fokus, som inte alla värderade lika högt, exempelvis sådana handläggare som tyckte att de därmed fråntogs rätten att fungera i närmast full frihet och själva sätta spår utifrån personliga inställningar och preferenser. Under de följande veckorna följde regeringsarbetet och de dagliga sysslorna i stort sett de vanliga rutinerna. Det hade varit skönt om vi hade sluppit det här, när vi har fått så mycket på plats. Dajmglassparfait och marinerade frukter Sedan vidareutbildade han sig i USA på ett Rockefellerstipendium för att specialisera sig på rehabilitering. Det här är psykologiskt alldeles grundläggande. Den kvällen hade man väntat demonstrationer i huvudstaden. Men han blev något mer än så. Läget påminde en hel del om det som vi har hamnat i sedan regeringen Bondevik tog över efter regeringen Jagland 1997. Jag hade hört dessa ord bara tre fyra gånger i mitt liv i ett helt annat sammanhang, och naturligtvis utan någon anknytning till mig själv. Nej, det ger oss större, inte mindre möjligheter. Vi har mött förståelse för våra vitala behov. Morten, Jonas och jag arbetar med texten på torsdag eftermiddag efter ett möte i Europautskottet. Hela tiden utsattes vi för press från alla håll. Då var han själv på semester och det stannade vid detta enda försök. Men han var inte särskilt meddelsam. Både reformeringen av gymnasieskolan och omdaningen av hela grundskolan, med möjligheten för sexåringarna att börja skolan, möttes med skepsis och motstånd. Det politiska budskapet blev inte tillräckligt enhetligt. Många hade slaktat heliga kor och tagit politiska risker genom att införa åtgärder som utmanade traditionella mönster och attityder till förhållandet mellan män och kvinnor. Många även jag reagerade på det. Det var landsbygden som måste beskattas så att pengarna kunde användas till att bygga ut storstäderna. Jag hade haft mitt senaste samtal med Felipe Gonzales den 11 mars och betonat för honom att vi hade bidragit till en lösning, en lösning som hade lett till en storm mot fiskeministern hemma i Norge. Jag skall ringa fru Brundtland. " Reser till Sthlm ca 15 16 mars och vill ta vägen över Oslo för att tala med dig. Varför kunde inte vår son få pröva Prozac? Hans förmåga att formulera sig klart och stringent, och på ett politiskt och diplomatiskt språk som kunde vidareutveckla viktiga processer, var också en förutsättning för den roll som han kom att spela. Jag var stärkt i min tro på att det skulle gå. |
Den ruggas, krossas, den slås i backen; och den ser ut som en katt i regn. Violer falla. Och hästar kappas i lössläppt vildhet, i hetsadt sken. Och folket jublar, och händer klappas, och hofvar gnistra mot gatans sten. Der nere på Corson man kastade krita, och svartaste rockar de menades hvita. Men sjelfvaste glädjen kan stundom förstämma. Då lemnar man bullret och grubblar der hemma. Min studio hade ej valts så illa, helt enkel, fast byggd på Luculli Villa. Ur öppnade dörren sken vårsolens glitter vid plask från fontanan och fågelkvitter. Jag mindes dagarnas skiftande väfnad samt hur på ruiner jag byggt min lefnad. Då kom på tröskeln i vårsolens gull en mjölad pulcinella. Han lyfte mot mig en kopparkastrull, som ända till brädden af mjöl var full. Så började han att hälla. Jag fick från ugnen med raska tag en skyffel sot och aska. Och sotad blef han och mjölad jag. Så satte vi oss guds långa dag vid tårtor och en flaska. När sist sitt farväl han drack med en sving ur Montefiasconen och stod i dörren, bar han omkring sin hvita kapott som en helgonring den stora vintermånen. Nu hunno vi alla mot natten till slut Augusti Mausoleum, der karnavalen dansades ut och pulcinellorna gåfvo stut. Jocus peccatum meum! I mausoleet, teater bevars, var trängsel och dans och sånger bland fallna englar i sidensars och papperspansrade gudar Mars. Tids nog kom fasta och ånger! I kejsargrafvarnas helgedom der gick den stormande balen. Och sen blef timman och salen tom. När dagen vaknade upp kring Rom. då somnade karnavalen. Men jag, som ej under bordet stack med klappar åt vackra kinder, och jag, som var med der man åt och drack, fick stora hål i min bästa frack och miste en ny cylinder. Noter Grundmotivet till dikten är hemtadt ur en bekant tysk kärlekshistoria från medeltiden. |
Så illa har jag go leka lik under en del av föreställtet fått i sin hand ett dokument, som icke inte läst Tidevarvet att jag förestälningen medan segrarna hade den var menat för dess ögon, en plan nämlitacksamma uppgiften att över de fallgen, som tredje internationalens ledning ler mig att tron på frånvaro av krigsuppgjort för ändamålet a t t bolfiendenas huvud sjunga » Vår sjevisera England och förbereda en röd fara skulle vara grundläggande för na ståndpunkten i försvarsfrågan Det Gud är oss en väldig borg ». revolution. Medan utrikesministeriet teg. De kvinnor som opponerade sig som utrikesminister göra, med saken förefaller uppenbart att det bland dyr Hi hade i Moskva annat ä r den djupa misstron mot det militära systern som under världskriget nådde sin klimax av vanvett, som driver denna karegori av pacifister att söka fredsgarantierna på annat håll, och som kommer dem att ansluta sig till e n rörelse, som visst inte ä r så löjligt fåtalig som man här i Sverge inbillar sig, utan som stöder sig på en kraftig opinion både från de breda folklagren och de högsta kulturpersonligheterna, framför allt i de anglosaxiska länderna. Jag vilI emellertid inte taga upp alla Eva Fröbergs stridsäpplen, utan endast uppehålla mig vid vad som. * I serien Män skildrar Devinez Pacifisten i E. D. Morels person. kan bli stabil, så länge inte folkmeningen stadgat sig om d e n kurs, som bör följas, yttrade han. Den sanningen får nog även den konservativa regeringen erfara, mot detta för smaken och den relide var för det den någon underhuggare som skvallramot regeringen fientliga presgiösa känslan stötande spektakel sen. Denna såg genast, vilken härlig hi. kallades i Svenska Dagbladet för storia det skulle bliva, om allmänheten » svenska mamseller ». Man tycker fick veta vad Sovjetryssland, som arbetarsig ur den försmädliga benämningen regeringen erkänt och slutit fördrag med. utläsa dels tidningens förbedde åt England. Men innan dokukunna mentet hann u t till offentligheten. måste över dessa kvindet gå genom en sättares händer, och han skadeglädje nors förmodade ogifta stånd varskodde utrikesdepartementet dels den förmildrande Då slängde regeringen själv ut dokuoch omständighet som frånvaron av till mentet. |
Jag narras inte, när jag säger, att jag tyckte, det var synd om dig. Du är alldeles inte så hård, som du sjelf låtsar, och mången gång, när du haft lust att gå, så har medlidandet hållit dig qvar; du vet, hurudant mitt lif är, och du har tänkt – »stackaren!» – du har inte kunnat göra det, du har då alltid sett, hur ensam jag skulle bli. Det såg jag. Och äfven för mig har det varit en befrielse att slippa skrifva till dig. Jag hade förutsett, att det skulle komma. Det gjorde mig inte bitter. Jag har inte ett enda elakt minne från vår bekantskap. Den syns mig bara så oändligt långt aflägsen nu. Det kommer af, att de sista tre månaderna gjort mig minst tio år äldre. Allt som jag känt lifligt och eggande till arbete, är mig främmande nu. Jo; jag hade visst märkt, att vi glidit ifrån hvarandra. Och det förvånar mig inte. Men hvad som förvånade mig, det var, att under den tid, du sist var hemma, kändes det med ens för mig som en större förtrolighet än någonsin förr. Det var något i ditt sätt. Jag har alltid förr hållits tillbaka af – nej, icke hållits tillbaka, men jag har nödgats öfvervinna en obehaglig känsla af, att du kunde tro mig vara kär i dig. Jag har aldrig varit fri från den utan under vår sista, korta samvaro. Och det var som om hela min varelse sträckt sig och vidgats af det. Om du visste, hvilket begär jag har att få känna mig som menniska, endast menniska! Men det var en ren tillfällighet som väckte den obehagliga förnimmelsen igen, sedan du var rest. Det var i Strindbergs bok, hans skildring af den der gamla fröken, »den första kärleken», der hon är kär i pojken. Och det var så vidrigt. Och jag tänkte, att om du en gång skulle se tillbaka och tro detsamma om mig! Ack, hur sjuk jag är, så är jag ändå alltför sund för dylika monstruositeter; det äcklade mig att ens bli misstänkt derför. Det kan göra mig ursinnig. Och så kom ditt bref. Och så kom alltihop. |
Maj:ts och kronans samt gårdarnas märkeliga skada, i framtiden utödd, samt at the böra til följe af 10 capitel byggningabalken, och Kongl. Maj:ts nådiga förordning om skogarna i riket af åhr 1734; med förklaringen theröfwer af åhr 1739, til wedbrand anwända the i skogen befinteliga windfällen, toppar, qwistar och stubbar, innan friska träd thertil angripas. Sidst står thet ock kronoombudsmannen landsfiscalen Klingberg fritt, at, efter omständighe-terna och närmare undersökning, emot wederbörande anställa laga talan för the wid skogshandteringen intil thenna tiden förelupna [fol. 96v] olagligheter. Åhr och tid som förr skrifwidt står. På Syneoch afwittringsrättens wägnar Johan J. Wasell [sigill] Then 28 september war söndag. Then 29 september war Michaelis dag. Then 30 september skedde resan, efter sluten förrättning i Forss sochn, til Håsiö sochn och Swedje by, som ligger ifrån Böle fyra och tre fierdedels mil, dels siö- och dels swår landwäg. Johan J. Wasell Håsjö–Hällesjö Källa: Avvittringsrättens i Jämtlands län arkiv, avd. I, vol. A: 1, fol. 97r–154r, ÖLA. Protokollet är på sista bladet undertecknat och beseglat av domaren i avvittringsrätten i Jämtland, Johan J. Wasell. Jämför brev från Wasell den 11 november och från lantmätarna Mellin och Calvagen den 1 respektive 5 november 1755 (i Bilaga 3). Åhr 1755 then 1 october instälte sig underteknad vice häradshöfdinge, samt nämndemännen Erich Erichsson i Stugun, Anders Jonsson i Lund och Johan Jonsson i Wästeråsen, tillika med extra ordinarie landtmätaren ädle och högachtade herr Eric Calvagen och kronoombudsmannen afwittring emellan kronoallmänningar och angräntsande skatteskogar. Här wid woro tilstädes |
Hallén ansåg att ärenden som ej berörde det borgerliga samhället borde behandlas av kyrkomötet ensamt.29 I andrakammardebatten efter utskottets behandling kritiserade Engberg Söderbloms uttalande från det Allmänna kyrkliga mötet. Majoriteten av arbetarna stannade kvar inom IOGT.111 Tidiga organiseringssträvanden bland svenska kroppsarbetare hade skett redan inom ramen för ett liberalt associationsväsende i de så kallade arbetarföreningarna, under mitten av 1800-talet.112 Nykterheten blev tidigt en medborgardygd som kontrasterades mot undersåtens superi. Kollektiv samtidighet i stora människosamlingar skapade stora känslor som monismen ville legitimera. Att inomkyrklig väckelse erövrat nationen innan socialismen lyckades bli tongivande, blev något av en garanti för statskyrkans framtida bevarande. Politiker och publicister i Sverige 1809-1914. På det kyrkliga området tog sig denna upplysningsreligiositet form av en rationalistisk och etiskt inriktad förkunnelse i den så kallade neologin. ” Det kan ej vara sant. Den sistnämnde hade nämligen också han en månad efter Hallén hållit föredrag i samma folkpark. Sveriges stora nationella enhetsprojekt gick under namn av folkhemmet. OssianNilsson hade i sin patriotiska diktning ” sammanvävt sitt nationella patos med en ytterligt hätsk kritik av det rådande samhällsskicket ”, och kunde därigenom erhålla en bred respons i de arbetarkretsar som strävade att erövra nationen.161 Ossian-Nilssons socialradikala nationalism fick kanske sitt mest pregnanta uttryck i dikten ” Tiggarnes fosterland ”. Hur västsverige blev västsvenskt. Förhoppningsfullt tyckte han sig se en skillnad mellan en äldre generation av ateistiska åttiotalister och en yngre generation av idealister.184 6.3.m. Uppsala Werner, Yvonne Maria 1996 Världsvid men främmande. JFS, GUB 53 AK 1912:13, s. 71 54 AK 1918:59, s. 91 272 Hallén förtydligade sin övertygelse om att det fanns en upplyst folkkristendom. Kyrkomötets behandling av propositionen om kvinnliga präster hade enligt Hallén skapat besvikelse inom hela svenska folket. |
Nya möjligheter har dock öppnats för utveckling av antivirusmedel. Det finns egentligen inga skäl för sådana spekulationer. Det sista steget i denna process speglar naturen hos kontakter människor emellan, och dessa rymmer i sin tur såväl den charmfulla nyckfullheten i enskilt mänskligt beteende som den kollektiva evolutionen av vår kultur och civilisation. Det andra slaget av virus är mycket » yngre ». Det är faktiskt bara under 300-400 konsekutiva generationer av människor som epidemier av dessa unga virus vidmakthållits. Detta utrotningsprogram utvecklas väl, och det finns skäl att vara optimistisk att det uppsatta målet skall kunna nås i tid före år 2000. Hela arvsmassan är idag karaktäriserad i detalj hos det absoluta flertalet av alla kända medicinskt betydelsefulla virus. Forskning om dessa smittämnen, en unik form av replikerande sjukdomsalstrare, har en fascinerande spännvidd. Det är civilisationsberoende och kan bara spridas som en kedja av smitta från en akut infekterad individ till en annan mottaglig individ. Då detta sker är det ur den själviska genens perspektiv ett olycksfall i arbetet, eftersom infektionen normalt inte alls, eller mycket ineffektivt, sprids vidare från den sjuka individen till andra mottagliga personer. Införandet av » polymerase chain reaction » (PCR) - tekniken innebar en revolution. Den molekylärgenetiska tekniken förfinades allt mer under 1980-talet. Utveckling och användning av vacciner har lett till några av de största framgångarna i biomedicinen. Dessa virus är fortfarande svåra att odla fram i användbara mängder i laboratorier. Det finns ytterligare virus, t ex papillomvirus och hepatitvirus, som ävenledes har speciella cellekologiska krav. Vidare försökte forskarna att tämja virus genom odling av virus under olika betingelser, med främmande värdceller, modifierad temperatur etc. Dessa empiriska strävanden var framgångsrika, och levande vacciner mot poliomyelit, mässling, påssjuka och röda hund utvecklades. För 8 000-10 000 år sedan började människan odla mark och tämja husdjur, men det var först för ca 6 000 år sedan som jordbruket och boskapsskötseln blev så effektiva att ett överskott av mat kunde produceras. Även andra representanter för grupper av akuta virusinfektioner, som diskuterats ovan, är utrotningsbara. |
N:o 182. Sångarmarsch. 1 v. Lyft din själ till sångens toner, sången är din aktning värd Mången, ack ja miljoner, tjusas fast av ondskan snärd Därför låt oss sjunga medan vi är unga, i glädje och i smärta Därför fröjdas skall vårt hjärta, och när vi blir gamla Ungdomsminnen samla, sjung, ja sjung likväl en gång En saknadseller frihetssång. Sjung, ja sjung ja /: fågel på gren :/ I den /: gröna lund :/ Är han /: icke sen :/ i en /: morgonstund :/ Stämmer upp sin lilla visa, hur ljuvligt att naturen prisa Men inga ord vi kunna höra som änglarna till himlen föra. Slut. N:o 183. En mecenat. Grosshandlar Schaber, rik och dum och penningdryg Frikostig mecenat, procentare i smyg, Till sina fäder blev helt plötsligt tagen Sen vid en fest han åt för mycket häromdagen Och detta är, som känt, ett rent kanaljetyg Nåja, han sjuknar in och vid hans bädd i kö Står stadens läkare, ett dussin eller flera Med piller, lavemang och annat sådant mera Och bäst de konsultera Blir resultatet det, att Schaber måste dö Ett nytt bevis därpå, att dock allt kött är hö Fast mer och mindre grönt, det får man observera Han dog och därom är ej mera att orera Ett gravöl ställdes till med största pomp och ståt En sorgklädd skara åt och drack och drack, åt Ty ack, när blev man vis utav en annans skada Och prästen under konstlad gråt Beskrev med allt sitt ämbet's svada Hur Herrans änglar bliva glada När Schaber kom till himlens förlåt Och hur hans enda mål var allmänhetens bästa |
Der har jag alltså en afgjord fiende men jag ska trotsa honom medelst inhemtande af nödiga kunskaper nog om djuret! Hur tror Ni det här ska gå jag känner ju inte era antecedentier och ni tänker gå upp och skrifva i morgon JAG. Jag skulle skrifva Latin som nu i måndags försummar af okunnighet att bocka mig för en Professor blir af kursor (offic. o. s. v. o. s. v. PROF. Jaså det är Strindberg (inte herr som är ett vedertaget urgammalt bruk. Hoppas Du fått tillbaka korrekturet barkbitarne lade tjenstemannen in för att paketet skulle bli dubbelt så tungt och kosta blott 25 öre vore det hällften så lätt kostade det 30 öre (prakt!) stycket I Rom Var det ingen annan som gruffade ånyo? JAG. Det kan väl aldrig komma i frågan! Upsala Vinterm. Jag trodde inte att mina antecedentier utan mitt skrifprof skulle afgöra mitt öde i morgon (entré) Jag heter Strindberg Professorn har kallat mig Hur går det med visorna nu för tiden. B. Oskar! PROF. Herrn ger mig fan då! I Jul ska vi dricka graföl Din Wän kände sig tilltalad hör jag af det " älskliga " (" nätt "!) Farväl helsa Rosa och Söderström och Calle B och T och Frithiof B. ackad. Det hör visst till postverkets hemligheter hvilka andligen högfärdiga lushundar man har att göra med Låt dem komma så ska jag djeflar i min själ läsa lagen för dem så fan ska ta dem Det gläder mig verkligen, fastän icke barnvän att Du har fått så starka förhoppningar När dagarne varda kommande så säg åt mig och jag ska stå fadder åt pilten så att Jag har skrifvit till gubben hur jag sannfärdeligen tillbragt min termin men intet svar fått! PROF. JAG. Här några repliker af vårt samtal under hvilket han behagade " Dua " mig aset! PROF. (ilsken öppnar dörren med en betydelsefull gest visande var farstun var belägen) JAG. |
JS" 14. Begärade änkians son ifrån Wästewjk, Anders Olson, at hädaneffter få bruka Lärogåsse, när han betienar Församblingen med sitt Skräddare-arbete. Härtil samtyckte Församblingen med det förbehåld, at Anders skall hielpa the andra Socknens Handtwärkare at ärlägga the årliga gärningsören, och hädaneffter betala til Sven 3 dir kmt, samt äfwen så mycket til Simon. JS" 15. Begärde Wälborne Herr Lieutenant Lidstrand, at komma i ärfa-renhet, hwilka wägar, utom den allmänna Landswägen, böra rätteligen räcknas för Sockenwägar? Häradsdomaren Nils Nilsson i Remna, med the öfriga uti Församblingen namngåfwo här uppå fölliande: 1 :o Wägen åth Quarnstufwan och igenom Kärrbygden. 2:o "Wägen förbj Stensätter åt Cathrineholm. 3:o Wägen til Sandbäcken, Opsala och Flöda. 4:o Dito til Jättorp, Remna, Prästorp m.m. if(rån) stora landswägen. 5:o Dito förbj Wallboqwarn åth Peterstorp och Sundsbron. 6:o Dito förbj Erichsberg åt Sörkärr m.m. 7:o Äfwen förbj Brogtorp åt Forssiö-Bro etc. |
Även om det i och för sig inte är svårt att se att gränsen mellan lexi» Det känner inte fan någon Oscar Segerqvist! » 43 kon och syntax är oskarp, håller jag emellertid fast vid denna traditionella uppdelning. Med partiell lexikal fixering menar jag att åtminstone något led i strukturen är lexikalt bestämt, eller valfritt inom rätt strikta ramar, samtidigt som åtminstone något led i strukturen är i stort sett valfritt (inom ramen för en viss ordklass e.d.). Svärordet kan inte föregås av negation. Den grundläggande propositionen är redan negerad genom den osynliga negationen i A1. Detta gäller även exemplen i (18a – b). Följande tydligare exempel är från 1659: » och (han) sade till mig godh tåår bror, tå sade iagh faan wahre dÿn broor ». Men medan jag ser en poäng i att se skillnaden mellan enskilda ord, fasta flerordsförbindelser, mindre lexikalt fixerade konstruktioner och helt abstrakta strukturer, så är utgångspunkten för konstruktionsgrammatiken att man inte ska sätta upp sådana gränser. I Stroh-Wollin 2002 lanserades idén att Force ska förknippas med språkhandlingar, och beteckningen används där inte för bisatser, eftersom dessa ju inte uttrycker självständiga språkhandlingar. Fried, Miriam & Östman, Jan-Ola, 2004: Construction Grammar. b. » Det känner inte fan någon Oscar Segerqvist! » 63 negationsberoende ord som heller kan fogas även till en icke-negerad variant har båda sin förklaring i att satsen egentligen utgår ifrån en negerad semantisk proposition, definierad i den del av strukturen som getts beteckningen p / ¬p. Det är kanske inte en tillfällighet att just lätt igenkända och emfatiska svordomar visar en tendens att ha den här effekten på ett satskomplement. Syntax, Information Structure, and Prosodic Pattern. På ett par punkter föreligger emellertid likheter med de pronominella subjekten i meningar av den typ som illustreras i (25a – b). När det gäller uttryck som i helvete (heller) och fan heller ligger den nekande innebörden sannolikt inherent i svordomarna. En alternativ hypotes kunde vara att svärordet i tillägg till sin egentliga innebörd kompletteras med ett inherent drag som fångar det adverben endast och ens har gemensamt. |
Egenhän digt skrifven ansökan skail inne hålla meddelande om i hvi ' .k^n rikt ning # sökande önskar utbilda sig, åtföljas af prest-, läkareoch skol betyg, intyg af lärare eller annan person om sökandens begåfning, van del, ekonomiska förhållanden, upp gift på lämplig person, benägen att öfvervaka sökandens utbildning om denna antages till stipsndiat. Upp lysningar erhållas å expeditionen, Rosenbad, Stockholm C., öppen un der sept. o. okt. Sekreterare, läro verksadjunkten dr Eliasson, Birgerjarlsgatan 35, upplyser. No name. Försök att få sälja broschplattor, knappar, (för monte ring af blusar) samt manschettknap par i någon guldsmedsaffär. Annon sera i Idun så erhållerni säkert en del beställningar. Visst erfor dras det vana, men ännu mera skön hetssinne för erhållande af vackra former och färgsammansättningar. Ann Marri. Sedan skrif maskinen kom mit i allmänt bruk, är det ej så lätt att få dylikt arbete. Hör ef ter på någon renskrifningsbyrå — i adresskalendern finner ni uppgift å adresser på flera sådana. Annon sera tillika och studera annonser. _ No name. N :o 20. Försök förr få platser. Det är dyrt att sätta upp själf. Mycket svårt att få elever. Jag känner dem, som försökt. _ Ebon. N :o 22. En bekymrad fader ombedes uppge adress till Iduns re daktion för öfversändande af en mängd svar. B. Lättast att intaga af stora och barn är Apoteket Vasens Laxérmarmelad, med anledning af dess behagliga smak. Pris 1 kr. pr ask. På alla apotek. ALDSTA MARKE BÄSTA SYMASKIN Flytande PutskrSm för metaller. Profva den och Ni använder al drig någon annan. Fäs öfverallt. Fabrikanter: Dcrcti, B ackan & G:os L-B. GÖTEBORG. & r båsfa kraftn&ring för svaga« klena barn i alla Åldrar. Bok om barns uppfödning gratia och franko från Mellins Food Dépôt, Malmö. |
Den unga rörelse, hvars intentioner i ett visst afseende denna framställning auktoritativt tolkar, blickar ännu, menar förf., helt och hållet mot framtiden. » Dess prof har ännu icke kommit och därför ej heller dess dom. Den har sin tid framför sig, sina strider, sin seger eller sitt nederlag. » Likväl ligger dess hopp och löfte om framtiden i sammanhanget med det förflutna.DAGENS FRÅGOR 79 Genom rannsakan inför kyrkans historia hämtas den dömande och upprättande makt, genom hvilken kyrkan i hvarje tid skall kunna reformeras och gå fram med ny vilja och ny kraft. Ett studium af de krigförande ländernas tidningspress i dessa dagar är i mer än ett afseende synnerligen gifvande; och den som hade tid och tillfälle till att mera ingående och systematiskt bedrifva ett dylikt studium, skulle säkerligen kunna göra åtskilliga intressanta iakttagelser, som kunde bilda en god grundval för bedömande af en del folkpsykologiska faktorer. Det bör väl ligga en viss sanning i att tidningspressen återspeglar folkkaraktären och att till och med den rent journalistiska behandlingen af materialet kan till en viss grad vara karaktäristiskt för denna. Men man måste komma ihåg att i allmänhet de olika folklagren inom en nation ha små tidningar som anpassa sig efter dem. Det vore exempelvis mycket orätt att draga några allmänna slutsatser orn franska stämningar och känslor i dessa dagar enbart ur » Le Matins » vanvettiga historier, där Tysklands kejsare och kronprins utgöra hufvudpersonerna i en brottmålstragedi, från hvilken dagligen serveras de mest häpnadsväckande och uppskakande detaljer; men till en viss grad är denna journalistik ju karakteristisk för Frankrike och särskildt dess hufvudstad. Och likaså kan man fmna ett karakteristiskt drag i det faktum, att den tyska pressen i anmärkningsvärdt stor utsträckning vid sidan af de egentliga krigsnyheterna bjuder sina läsare på tyngre artiklar, sakliga utredningar om krigets verkningar på olika områden o. d. I rent folkpsykologiskt intresse kan intet lands tidningspress mäta sig med den engelska. Delvis beror detta på arten af engelsk journalistik i allmänhet, men till mycket stor del också på de innehållsrika » insändare » - afdelningar, som de engelska tidningarna dagligen bjuda på. I dessa spalter, som alltid ha en framskjuten plats i tidningen, möter man intressanta och karakteristiska uttryck för hvad som rör sig » på folksjälens djup ». |
– Det är onödigt, sade riddaren; – jag gick ut för att döda henne, derutinnan har du rätt, men skogen har ingifvit mig andra tankar. Pesten är kommen, och det tjenar till intet att fuska i dödens handtverk. Detta och mycket annat har jag i natt lärt af skogen härute. Föröfrigt är qvinnan icke densamma, som jag söker, fastän de likna hvarandra. Hon derborta är ett menskligt väsen; hon fäller tårar öfver sitt döda barn och hon synes mig så sorgsen, att jag känner ve i min själ, då jag betraktar henne ... – Hvad, ropade Assim, – tvekar du att fullborda hvad du börjat? Har du mod att rygga tillbaka? Vågar du besinna dig, då skall du erfara det förskräckliga att ... – Håll, sade riddaren, – jag har mod till hvad som helst och fruktar intet. Ingen har ännu kunnat säga, att jag fruktar. Jag har mod nog att besinna mig. Stör mig icke, ty det börjar klarna i min själ, och jag skall snart hafva samlat mina minnen. Denna qvinnas anlete sprider belysning djupt in i det förgätnas schakter. – Skynda! sade Assim; – hon vill dö för din hand. Hon kan icke lefva och på samma gång veta, att du, hennes älskling och make, har dödat hennes och din egen son. Var icke grym emot den arma qvinnan! Hon önskar döden som en nåd. Belöna henne för den mildhet hon visar dig. Hon har icke yttrat ett hårdt ord öfver sitt barns mördare; hon har anklagat sig sjelf, men icke dig ... – Ja, sade riddaren, – du har rätt. Hennes ansigte uttrycker en innerlig rörande godhet. Jag älskar detta ansigte, fastän dess åsyn vill smälta mitt hjerta. Jag är en hård och sträf man, häftig till lynnet och böjd att förakta menniskor; men denna qvinna skulle genom sin blotta närvaro förändra mig, helst om jag finge sätta mig vid hennes knän och hon ville läsa för mig ur någon helig bok om Guds kärlek och förbarmande ... |
ilde ii~ditider, villas i %slxå~dniiig odi: attsveteriskapeii, soni han dock ' snart - framstravaandeii kunna vara !helt och h.5jllc.t rii~klig r a ~ ~. ~ o i ~ e. r i Samtidigt ng. ade iit siclan för att i. stal! ct agns sig åt h&lles det soin en nödvandi&et, ' att de-! ilosofi godh historia. Ar 1842 övertog oiiiedelbart vidt.a.ges de mest irt~niortioniirerna sa.ga, att ldle e j li~mna iap redigeringen av Yic111 ' ingeii jJRIheidentligs 5tgarde.r för att få fram bo\ - ara med .om att stillatigande medverfjixtliga, lager av potatis från lantbruka till antagarde. av eii pomidr röst.iisc !h.e Zeitung ", so111; itgavs av Rhex.- h. r e o & g~ossister till livsnledel.sniy~1- i. %t t sr efor ni, soni visserli.gen. giver ?rovinseriias l ?b erala bour geoisi, .inen redan 1843 $drogs den på order av di g4heterna och diimned till alI.rn5nhe - [iveroch niedell~~a8sens k v i n n o ~ rösttex Att det vida.re vid ' .eii snarast blit::ätt, men däremot utestänger ' kanske nyndighetei-da. Marx reste däreftei-; il1 P.a.ris, varest han jämte Ariiold vancle rai~sone~hig a,v potatis tages större d e l i av ai~betar; elclassei~s kviiiIiail:~,pi til. ]., a t t 1nan lo ch kvinnor i. tungt ilor från .deiiiiz. ratt. |
Detta tigheter åt kvinnorna i Finland berodde på en sponar den alltnänaa ' åsikten i Finland. tan v.iljeakt hos det finska folket. Det skedde under den Detta bevisar att kvinnorna,. p å det .hela taget; ha politiska storstrejken 1905. men det skulle vara oriktigt röstat efter samma principer som mannen, d. v. s., - akt att anse de finska kvinnornas. politiska rättigheter såsom de äro lifvade af samma ideer; hysa samma; - förhoppnin~ ett tillfälligt resultat af en folkrölrelse - eller af en. regar - och samma .fördomar - som mannen. Och huru. volution, såsom man sagt. Faktum ar, att denna reform skulle det kunna vara annorlunda. och kvinnor var sedan länge förberedd. Det måste viidare ihågkom äro först af allt mänskor och barn af .sin tid och på-. mas, att den finska landtdag, som år 1906 genomförde verkas på samma satt af sin generations fölrestallningar. reformen, icke var en radikal organisation utan en standsI utländska tidningar har ' man sett. framställas .dm representation af inera iilderdolmllig sammansättning an n %- åsikten, att socialisiernas stora och .ovantade framgångar gon annan i Europa existerande representant~församling. vid .valen skulle bero på verkningar af kvimoröstratten, Det var den representatioasform, som ' Finland 1809 ärfde men detta ar i själfva verket i.cke fallet. De socialistiskaaf f6reningen med Sverige. Det måste vidare beaktas, att framgångarna äro i .hufvudsak beroende på att rösträtten i denna föilrsamling, bestående af representanter för adeln, utsträckts till. d e fattigare klasserna,. hvilka ' lätt bestickas. prasterskapct, borgarna och bönderna, ej en enda röst af d e. ljusa framtidsutsikter, som. halias upp för dem af höjde sig ' mot kvinnors rösträtt och valbarhet. Finlands socialisteri~a. kvinnor ha således undgatt ' att sasom stuarnma åsk&dare Erfarenheter från fem val visa att beviljandet af röst-. behlöfva ' höra man; öfverlagga ' om frågan! |
Man kan utan tvivel gå med på, a t t madame Sallerin och d e övriga trotsiga » hedningarna » hygga sitt liv på en illusion vilken inte håller stånd inför den - fysiologi och näringslära, där d e n kände specialisten på området, d:r Ragnar Berg från Dresden, kommer att föreläsa, veckling i det inre, i själva kökets funktion. Men härtill fordras, att det utbildas kvinnor - och även män - med insikt i den nya näringsfysiologin och nä- ringsläran, kvinnor och män, som kan förmedla och omsätta alla de nyvunna revolutionerande upptäckter, som näringsvetenskapen gjort. De skulle kunna arbeta som näringskonsulenter och som sidana tjänstgöra som rädgivande vid barnhem och ålderdomshem, vid anstalter av skilda slag, vid fabriker, hotell och restauranter, vid livsmedelsindustrier och Iivsmedelsaffärer, vid skolor och undervisningsanstalter och över huvud såsom anställda a v kommuner eller hushållningssällskap stå till tjänst med råd åt husmödrarna och hemmen, eller såsom dietassistenter eller dietsystrar och som så- dana vara behjälpliga vid vården av sjuka och praktiskt omsätta och utföra I l - kares dietföreskrifter vid sjukhus och vårdhem. Köken har redan till det yttre börjat som den Att det finns intresse för saken visades ovan angivna, framhåller rektor Alm i s i n redogörelse för de blivande kurserna, redan i somras, då d:r B e r g höll en enveckas kurs i modern näringshygien för Nu gäller det att fortsätta denna ett fyrtiotal skolkökslärarinnor vid Siljansskolan. Den nu lycka utöver stundens, eller att överbygg planerade kursen skall räcka från 6 febr. s i n död och sin förlust med en illusion till 6 maj 1933. Dessutom kommer ett såsom den kristna människan gör. Den antal kortare specialkurser att följa unsenare kommer otvivelaktigt lättare under sommarens lopp, bl. a. för husmödrar. Men är Om alla detaljer kan man få upplysnindan vid de stora avgörandena. det för den skull utan vidare givet, att det gar genom hänvändelse till Siljansskolan, genomgå en sådan reformering, + är den förra som har lidit det definitiva Tällberg. nederlaget? Han har j u bl. Snarare tvärtom. |
Redan före enandet av den amerikanska federationen hade man, som tidigare har framgått, i flera av de brittiska kolonierna ett system grundat på en demokratisk bas. Sådana länder och kommuner existerar förvisso (ex. Luxemburg och de skandinaviska staterna respektive Nykvarns och Lomma kommun), bl.a. beroende på relationen till moderniseringsteorins förklaringar. Det inbegriper sådana som på de högre analytiska nivåerna har visat sig kunna förklara delar av variationen i begreppet. Det gemensamma dragen i dessa kan framförallt sägas ha att göra med informationsaspekter. Endogena förklaringar till e-demokrati uppstår således som en reaktion på det omgivande samhällets efterfrågan och där denna brist hanteras inuti verksamheten. Bryman, Alan (2002), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber. Det kan bl.a. märkas i formuleringen av syftet som är uttryckt i generella ordalag för att, när empirin möjliggör detta, tillåta strävanden efter allmänna formuleringar i förklaringen av edemokrati. Ett banbrytande exempel är Santa Monicas ” Public Electronic Network ” (PEN). Det är viktigt att understryka att detta ofta gjordes utifrån en uppfattning om att alla fria män betraktades som jämlika. Argentina och Brasilien är de främsta e-demokratierna men följs tätt av Colombia och Bolivia. I Tabell 2-3 sammanställs dessa i en enkel tabell för att på så sätt kunna ligga till grund för en valid operationalisering. Isolerat har den variabeln själv, som visserligen är starkt korrelerad med övriga betydelsefulla utbildningsvariabler, en förklaringskraft på närmare 25 procent av variationen i e-demokrati. Demokratiskt styre är förvisso en förutsättning för föreställningar om vad som är en eftersträvansvärd samhällsordning men inte tillräckligt för att hantera de politiska, sociala, ekonomiska, administrativa och kulturella problem samhällen är drabbade av. Det finns dock en gemensam kärna i de båda ansatserna som motiverar detta, nämligen faktumet att ansatsen är att förklara e-demokrati. Jag är övertygad om att allt detta har påverkat den här avhandlingen till det bättre. Under delar av 1000-talet kan man, i huvudsakligen i norra Europa, finna föregångaren till det man idag menar är ett avgörande och nödvändigt inslag i demokratier, nämligen förekomsten av ett parlament. SOU (2000), En uthållig demokrati! |
Efter middagen följde han mig in i ett litet ljusblått kabinett. Det var han, som tog initiativet — han ville visa mig ett planschverk. Han kunde inte ha gjort det med större tillförsigt, om han varit den mest utstuderade Don Juan. Han lade monopol på mig hela eftermiddagen, vek ej ifrån mig. Han talade oupphörligt. Har du inte märkt, att när riktigt tysta människor en gång börja tala, äro de förfärliga storpratare? — Jag välsignar dig, hviskade vår värdinna, när vi efter ett par timmars tête à tête kommo ut till de andra. Du är ovärderlig! Det var den allra omöjligaste gäst jag någonsin haft. Hvad har du kunnat tala med honom om? — Det är han som talat. Jag har tegat och hört på. — Det är omöjligt! Doktor Sylvius följde mig om aftonen till min port, och lofvade komma och hälsa på Hugo en af de allra första dagarna. Hugo var inte hemma, när han kom. Han satt hos mig hela eftermiddagen. Jag tog fram klädningen för att visa honom, att fläcken var fullkomligt borta. — Om jag koketterade för honom? Nej. — Nej, verkligen inte. Jag har ju sagt, att jag skall tala om allt fullkomligt uppriktig. Jag tyckte, att det var smickrande, att han så tydligt visade mig, att han föredrog mitt sällskap framför andra damers, och jag gjorde naturligtvis mitt till för att han fortfarande skulle göra det. Men å andra sidan — jag hade allt tyckt det vara bra mycket roligare, om min riddare räckt mig en liten smula högre än till axlarna, inte varit fullt så undersätsig och haft litet rakare ben. Som han var, var han ingen Adonis. Men det behöfde han heller inte vara för min del. Han var Hugos vän, och ju mer jag lärde känna honom, dess bättre tyckte jag om honom. Han är en fin natur, och under en mycket prosaisk yta gömmer han en riktigt poetisk och älskvärd innermänniska. Vi talade om alla möjliga ämnen. Han talade mest. |
Inom många religioner har företrädarna även tagit ett ansvar för vården av de sjuka, och vidare har den medicinska etiken ofta sin grund i religionens syn på gott och ont. Britt-Mari Näsström, Hans-Inge Peterson. Religionerna beskrivs i egna avsnitt Ibland återkommer även information i de medicinska avsnitten som redan behandlats i religionsavsnitten. Det finns också exempel på läkare som varit religiösa förgrundsgestalter, t ex den egyptiske läkaren, astrologen och arkitekten Imhotep och den judiske läkare och skriftlärde Maimonides, vars verk hade kunnat beskrivas mer i detalj. Boken utgör ett bra initiativ, och jag känner inte till att några liknande böcker har givits ut på det svenska språket. Dessa teman diskuteras i de olika kapitlen, mer eller mindre extensivt. Recensent: Stefan Einhorn, professor och prefekt vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska institutet, Stockholm. |
" Jag komma hit en gång ", hojtade Mukunga till mig. Vi pratade vidare om van Delden en stund, men så småningom övermannades vi av hettan och låg där bara och väntade medan solen gled allt längre ner på den bländande himlen och skuggorna förlängdes. " De skickar ut en patrull efter er i gryningen. " En förlorad värld ", mumlade Mary. sade hon. " Så vi låter väl frågorna vila så länge ", sade han. Han stod och talade med sir Edmund och jag såg hur han vände på sig och böjde på huvudet för att kunna höra henne över detta sorl av upprörda röster. Marys ansikte var blodlöst och alldeles vitt under solbrännan. Han hällde upp ytterligare whisky i glaset. " Jag skulle gärna vilja se sjön ", sade hon. Karanja gick raka vägen till vår veranda. Hon tvekade litet, och fortsatte sedan: " Du får tänka på att Alex är engelsman. För vi måste ju acceptera det faktum att varje viltvårdsprogram kostar pengar, pengar till förvaltningsoch driftskostnader och skyddet av det vilda. Och fast Sally mycket väl kunde ha lyft honom i snabeln bara, även om han råkade väga ett par ton, och vräkt honom i däck och trampat på honom, så slutade det varenda gång med att hon tog den där promenaden runt vattenhålet. " " Vad vet ni om sådana saker? " Han log mot mig. " Då får ni vänta tills någon av hans bilar kommer och hämtar upp er. " Så stod de sedan ett ögonblick. Men vårtsvinen har vad som behövs för att överleva. " Så då såg du inte vår signal? " Jag är här på en snäv budget ", mumlade jag. frågade jag, men han skakade på huvudet. Troligen är hon ganska ny som ledare; kanske kan de här ha brutit sig ur en större hjord, eller också kan den gamla ledarkon ha dödats nyligen. Det enda jag vet är att jag tänker göra det. Jag känner ministern. Hon satt med hårt hopbitna läppar och små svettdroppar hade trängt fram på överläppen. " Det måste han göra. " " Men hur gick det egentligen till? " Det var lättare än jag hade trott och ovanför bandet av sten var sluttningen mindre brant, med ett kaos av dimhöljda utlöpare och stenblock, de splittrade resterna av ett berg som skakats av vulkanism. De andra skulle också ha gjort det. |
effter Rijkz beslutetz 1655 §. 5. art. 4:ti kunde få tillstånd att träda till sin egen dom igen, och Harald Olofson till wederlagz hemmanet igen. 3. En gård benämbd Lindesås, som blef förbränd, gården sedan till grund och egor till staden tagen, som dher ey funderat är, hwarföre underdånigst ansöker att Academien kunde dherföre till nöyachtigt wederlag befordras, eller få tomptören och uthlagorne niuta af staden för sin grund, som mångestädes i rijket skeer, serdeles i Arboga, hwarest staden en dehl på frälsegrund funderat är, för hwilken äganden upbär tomptören, och skatten af sin egendom och tillhörige ägor. 4. Tibbele uthjord i Hagunda häradt hafwer Liljeström sig underslaget från Aca demien uthan wedergellning. Af dhe wederlagz godz som Kgl. RäkneCammaren assignerade Academien 1645 för sine affträdde hemman till österby bruk, äre twenne der ibland Elgarboo och Filsarby, som Academien aldrig med dhe öfrige mächtig blef, uthan Lovis de Geers arfwingar behölle både Academiae hemmanen, och desse twenne wederlagz hem man med, hwarföre underdånigst ansökes, att anten Academien måtte få sine hem man igen, eller dhe wederlagz hemman som borta äre, och för lijden skada en skälig refusion. Dhe flere bortkombne hemman, så wäl som desse hemmans widare beskaffenheet, finnas uthförligare uthi KgL Reductions Collegio, ibland Academiens och Räntemästarens h. Verelä insinuerade documenter, på hwilka hwad här felas, Academien sig underdånigst refererar, och beder, att KongL May:tt en så stor Academiens skada, allernådigst remediera räckes. |
Följande året 1740 iståndsatte Laptew, så godt sig göra lät, sitt under föregående års färd skadade fartyg och gick derpå den 11 aug./31 juli åter till sjös. Den 14/3 augusti passerades en af Björnöarna, hvars polhöjd bestämdes till 71° 0′. Den 25/14 augusti, då man kommit till Stora Kap Baranow, hindrades färdens fortsättning af oöfverskådliga ismassor. Man vände nu och sökte vinterqvarter i Kolyma. Den 19/8 juli 1741 blef denna flod isfri, och Laptew seglade åter ut för att fortsätta sin färd mot öster, men ej heller nu lyckades han kringsegla Stora Kap Baranow. Han var nu fullt öfvertygad om omöjligheten att sjöledes nå Anadyr, hvarför han beslöt att landvägen framtränga till denna flod för att kartlägga densamma. Detta utförde han åren 1741 och 1742. Härmed slutade Dmitri Laptews, just icke om framstående sjömanskap, men om stor ihärdighet, oförskräckthet och pligttrohet vittnande färder70. |
Många anledningar kunna finnas, som göra detta Önskvärt, och vi anse aven, att ratten att ingå äktenskapsförord bör utsträckas så att avtal mellan makar angående deras inbördes ekonomiska förhållanden kunna ingås även under bestående äktenskap) naturligtvis under för tredje mans ratt betryggande former. De svårigheter, som härvid möta, torde ej vara oöverkomliga, redan nu finnes ju möjlighet att genom boskillnad kunna andra system. Vilka fordringar uppställa kvinnorna på de system, som kunna komma att upptagas i lagen? Det ar huvudsakligen två principer, som vi begära få tillgodosedda. Vi förutsatta att ett system blir byggt på enskild egendom. Då vardera maken sjalvständigt förvaltar sina tillgångar, sin arbetsförtjänst och all avkastning därav, ar den andra makens medbestämmanderätt 5 ömse sidor utesluten. Huruvida make far någon ekonomisk självständighet, beror på huruvida han har någon egendom eHer inkomst, och ett sådant system torde endast passa i ' de äktenskap, dar kontrahenterna förfoga över likvärdiga tillgångar. Det ' passar således ej till principalsystem. För att trygga efterlevande makes ratt bör arvsrätt mellan makar införas. ' Förmögenhetssystem ' grundade på. gemensam egendom äro av helt annan natur och fordra särskilda bestämmelser för att bereda makarna i viss mån ekonomisk självständighet och på samma gång trygga dem mot ensidiga förmögenhetsdisposi tioner. Hittills har mannen haft. förvaltningsrätten. Han har utåt representerat äktenskapets. enhet, och då han i regel ä r den, som tillför. familjen de pekuniära existensmedlen,. har han ansetts såsom familjeförsörjaren. Även då hustrun ar en direkt produ-, cerande familjemedlem, såsom ä r fallet inom större delen av den jordbrukande klassen och som även bland arbetare i allmänhet blivit allt vanligare, har han haft förvaltningsraften över ej blott självförvärvad inkomst utan aven över boet i dess helhet, med undantag av hustruns direkta arbetsförtjänst, Vi veta allt för .val huru denna hustruns förvaltningsratt i praktiken ställt sig, då hon ej haft förvaltningen över den omsatta arbetsförtjänsten. De svårigheter och missbruk, som mannens förvaltningsrätt medfört - jag talar ej om de lyckliga äktenskapen - äro aven s5 väl kända, att jag ej behöver ingå därpå. Men, frånsett det faktum, att mannen ofta ej ar den ende penningeförvärvande eller pro ' ducerande familjemedlemmen, vilar uppfattningen att mannen ar den huvudsaklige familjeförsörjaren på ett ytligt betraktelsesätt. |
Metatexten i Debet och kredit är också särskilt svår att analysera frikopplad från replikerna just med tanke på den sparsamma förekomsten, men det finns några viktiga metatextuella inslag som är värda att diskutera. – Jag heter ju? Denna svartsjuka, som är en så central del av pjäsen, leder oss in på diskussionsavsnittet vari vi bland annat ska beröra dramats genretillhörighet. Fastän vi i scen II sett att Pierre inte kom med något bröd, 245 säger Durand att han ska hämta bröd, vilket i sammanhanget bidrar till en tragikomisk effekt. Det är en strid om retorisk förmåga, moraliska och religiösa idéer, vetenskap, prestige och sanning som genererar olika kategorier av en kampmetaforik.177 Vi kommer i det följande att upptäcka hur två grupper av kampmetaforik dominerar detta drama, nämligen schackoch djurmetaforik. ” Ja, men flickorna kan simma, och det kan inte mamma! ”, säger Hélène, vilket är en önskan att få hjälp med att lära sig simma av flickorna eftersom modern inte har den kunskapen. Den ger mer trovärdighet åt Durands tragiska karaktär; huvudpersonen har länge sörjt denne förlorade person som har en så stor betydelse att han firar hans dödsdag varje år. Announcements of scene are not expository per se, but the drama reader should always examine why an act or a scene starts and ends at a certain point. Och sov gott! ”, säger hon och går ut från scenen. Här aktualiseras Pfisters uppdelning av dramatexten i primär och sekundär text, två begrepp som lånats från Roman Ingarden. Samtidigt är kläderskan, på ett symboliskt plan, mannen i förhållandet till Amelie, en relation som närmast skildras som ett äktenskap. Den förres namn betyder ” Herren skall föröka ” och överför således information om den eftersceniska handlingen vari Youssef ska få barn tillsammans med Biskra. På detta sätt jämställs en mänsklig paria med sin motsvarighet bland djuren. bränn sol! Mina läsningar har emellertid alltid utgått från uppfattningen att dramatexten är en helhet, men att en granskning av expositionen i varje element fördjupar förståelsen av hur denna helhet är uppbyggd. En fråga som därmed uppstår är vem som har huvudrollen. |
Julen gick förbi, glad och ljuflig för våra älskande, och för alla som blott sågo dem, ty deras sällhet gaf strålar ifrån sig, milda och lyckliggörande. Våren skred framåt; men nu kommo en mängd bekymmer och små bestyr. Kärleken tycker icke om dessa, den vill allena råda öfver hvarje stund. Melidas moder var ett beskedligt, men ledsamt och föga älskvärdt fruntimmer. Hon förbittrade nu ofta de arma älskandes ovärderliga dagar med små saker, så små men så ledsamma, så störande och nästan svalande eller ljummande, ty de göto lika som kalla droppar öfver deras varma hjertan. Olof hade i alla dagar känt en hög grad af vedervilja för sin faster, och kände något trångt, klämmande och bittert när äldre menniskor jemnt pinade honom med den anmärkningen, att Melida var så fullkomligt lik sin moder, när denna var vid Melidas år, ty äfven modern hade varit ett skönt fruntimmer, men det glömde Olof och tänkte blott: »Kan Melida då äfven en gång blifva sådan?» – och ryste. Imellertid fick han bref från staden som han lemnat. En ung lekbroder, alldeles okunnig om hans trolofning, skref bland annat: »Sara syns sällan, men hon glänser som en sol af skönhet, när hon någon gång tittar ut. O! hvad du är lycklig att ega en sådan juvel! Skön och trogen! Men huru länge tror du väl att det kan vara? Det finns många som lägga ut snaror för henne, och om hon undgår dem en tid, så faller hon dock slutligen uti dem.» – Olof bet sig i läppen och rynkade ögonbrynen. Han ville ändå, midt i sin lycka, att Sara skulle sitta trogen och sörja honom. »Voila les hommes!» skulle en Parisare säga. – »Sådana äro de vordna!» få vi äfven snart säga. |
17 § En flygplats som är öppen för allmänt bruk ska på samma villkor som för svenska luftfartyg i internationell trafik vara öppen för utländska luftfartyg i sådan trafik, om dessa är registrerade i en stat som har träffat överenskommelse med Sverige om denna förmån. Avgifter (Upphör att gälla den dag regeringen bestämmer) 18 § Den som driver en flygplats och den som tillhandahåller tjänster för luftfarten får ta ut avgifter för användningen av flygplatsen, andra allmänna anläggningar och tjänsterna. I den omfattning som följer av 1981 års multilaterala överenskommelse om undervägsavgifter ska Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) meddela föreskrifter om, påföra och driva in undervägsavgifter. (Träder i kraft den dag regeringen bestämmer) 18 § Den som driver en flygplats och den som tillhandahåller tjänster för luftfarten får ta ut avgifter för användningen av flygplatsen, andra allmänna anläggningar och tjänsterna. I den omfattning som följer av bilaga IV till den reviderade internationella Eurocontrolkonventionen ska Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) meddela föreskrifter om, påföra och driva in undervägsavgifter. (Träder i kraft 2011-08-01 00:00:00) 18 a § I lagen (2011:866) om flygplatsavgifter finns ytterligare bestämmelser om avgifter. Flygledare m.m. 19 § Endast den får arbeta som flygledare i flygtrafikledningstjänst eller flygtekniker som har ett gällande certifikat för arbetet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på certifikat när det gäller arbete som utförs inom organisationer som uppfyller flygsäkerhetens krav med hänsyn till arbetets omfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. att annan personal med uppgifter inom markorganisationen eller med andra uppgifter av betydelse för flygsäkerheten än som avses i 4 kap. ska ha behörighetsbevis, 2. att det krävs elevtillstånd och medicinskt intyg för att genomgå utbildning för certifikat och för att få certifikat och behörighetsbevis, och 3. godtagande i Sverige av utländska elevtillstånd, certifikat och behörighetsbevis. I fråga om elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis och medicinskt intyg gäller bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8-31 §§. 20 § Bestämmelsen i 5 kap. 9 § gäller också flygledare i flygtrafikledningstjänst och flygtekniker. |
För 1 6 år sedan bildade fyra skolfiickor härstädes en föreniDg, som fick namnet » S. de C. » och skulle hp. till uppgift att genom försäljning af mindre handarbeten skaffa medel att mätta hungrande folkskolebam. Föreningen räknar numera 2 0 ledamöter, hvilka turvis sammanträda hos hvarandra en gång i veckan och förfärdiga handarbeten. Döbelnsgatan. Dess-: utom erhålla 15 äldre fruntimmer middag på före< ningens konto. Slutligen har föreningen äfven rik-! tat sin uppmärksamhet åt de sjuka skolbarn, hvilka icke intagas å sjukhus, samt gjort en liten början till inrättandet af ett barnherberge eller konvalescenthem i det ofvannämnda huset vid Döbelnsgatan. Där vårdas just nu tre sjuka barn, hvilka erhålla allting kostnadsfritt: mat, kläder, medicin och läkarvård, hvilken senare bcstrides af d:r W i l k e n s. 1 En svenska i London död af svält. Operasångaren Conrad Behrens ' maka, fru F a n n y Behrens, har nyligen aflidit i London i en ålder af 54 år. D e t synes vara ett sorgligt faktum, att hon bokstafligen dött af svält. Vid den undersökning, som hållits af coronen i S:t Pancrasdistriktet, vittnade Catherine Dutillient, 3 Affleck Street, Pentonville, att hon hade känt den afiidna frun sedan åtta år tillbaka. H o n hade fått penning sändningar då och då, men sedan november hade hon icke mottagit ett öre. D:r Sydney Smith vittnade, att när han på söndagsaftonen tillkallats, hade han funnit den afiidna liggande död på golfvet. D ö - den hade förorsakats af en gammal lungåkomma i förening med brist på föda, och juryns utslag blef i öfverensstämmelse härmed. H r Dutillient förklarade, att han önskade bekosta begrafningen för att därigenom visa sin stora vördnad för den aflidua ladyn. Dödens skörd. H o n var sedan år 1873 änka efter aflidne sekreteraren i riksgäldskontoret C. G. Stuart och efterlämnar två söner och en dotter. En af sönerna är riddarhussekreteraren John Magnus Stuart. |
Genetiskt heterogena, otränade grupper av män och kvinnor i varierande åldrar kan med regelbunden fysisk träning snabbt [1-5 procent i snitt per vecka de först 20 veckorna) öka sin maximala syreupptagningsförmåga [18-20]. Den subjektiva upplevelsen av fysisk aktivitet karaktäriseras, liksom många andra mänskliga aktiviteter, av en kombination av en lustfylld positiv och en olustig negativ känsla. Förbränd mängd fett under 30 minuters fysisk träning, g 6,6 Som motivationsstärkning är » fysisk aktivitet på recept « [32] viktig, men effekten vad gäller regelbunden fysisk aktivitet är mindre då det visat sig att den initiala motivationen är densamma hos dem som upprätthåller respektive hos dem som avbryter påbörjad kontinuerlig fysisk aktivitet [33]. Det är väl etablerat att dessa preventiva effekter kräver en daglig fysisk aktivitet som motsvarar 150 kcal eller ca 1 000 kcal per vecka [3-5], medan viktreduktion kräver ca 2 500 kcal per vecka [5, 6]. I en otränad normalpopulation visar det sig att man med armarbete på grund av den begränsade volymen arbetande muskel kan utnyttja endast 40 procent till maximalt ca 67 procent av det totala (sanna) maximala syreupptaget som erhålls när tillräckligt stora muskelgrupper används, som vid t ex benarbete [28]. Vid en vanlig typ av träningspass - att göra 10 repetitioner i 3 omgångar på 10 olika styrketräningsmaskiner eller dylikt, där man i medeltal förflyttar vikten 50 cm uppåt och sedan bromsar när vikten faller - blir energiomsättningen allt från 7 kcal hos en muskulärt svag individ, som klarar att lyfta 10 kg i varje lyft, upp till 70 kcal hos den muskulärt starke, som i varje moment klarar att lyfta 100 kg (Fakta 2). Då armmuskler är otränade klarar de bara att arbeta med 50 procent av sin maximala kapacitet under långtidsarbete. SUMMARY Exempelvis omsätter en elitmotionär på 75 kg med maximalt syreupptag 3,2 l / min, som förmår att långtidsarbeta på 70 procent av sitt maximala syreupptag, också 30 ml syrgas per minut och kilo kroppsvikt. - med låg fysisk prestationsförmåga får som resultat av fysisk träning initialt en låg energiomsättning, vilket försvårar för individen att nå önskvärda sjukdomspreventiva och viktreglerande mål. |
En alltför ifrig värd löper risken att trötta ut sina gäster, och Bergslagernas djupa, svhrmodiga ljuskraft, fiingslande med all folkvisans vemodsdunkel och langtansljus, %r så. innerligt förbunden med vår nationalkänsla, med vår barndoms visor och sa.gor, att vi helst vilja skymta den i.glimtar, anande vårt drömland dar bakom. För att inse, huru nirlgra ord förrn % att gifva dessa glimtar, behöfver man blott sl % upp Fridolins Visor, dar vildmarken och ensligheten sl % emot oss iom en doft, från hvarje rad i dikter som;) Uppbrott », » Stormnatt » m. fl. Men dar ar det blott poeten som har ordet, här ar det. poeten-uppfostraren. Vi skola med eller mot vår vilja vakna till insikt om städernas uselhet, det moderna lifvets fattigdom, kristendomens nutida otillräcklighet för en sökande ande m. fl. idéer, som vi val icke genast vilja hA.lla till godo nzed utan att något vända och granska dem. Mycket af hvad han framhaller är tvifvelsutan s a m t och sundt, men härvid gäller det, som Oliver Wendel Holmes anniiirker i en af sina spirituella kåserier, att bröd är en synnerligen god och narande föda, men m a n undanber sig dock, att få det h %rdt ner i halsen, s % att man storknar. Samma slags föda blir dessutom enformig i langden. Om man vid sidan af » Göran Dellingw, denna utdragna studie af en enda personlighet, som knappt den blifvit till individ utan snarare till en förkroppsligad princip, tanker på en samling shdan som I<arolinerna, en bok i ungefar samma format, dar hvarje liten skizz ger nyn karaktärer, och livarje karaktär ger .stoff till en ny roman, sk installa sig hvarjehanda reflexioner. Visserligen äro dessa tvenne böcker vidt skillda till art och bestiimmelse, men. ett sadant experiment skulle säkert vara lärorikt för många författare. » Vak upp alla redliga drangar! » är det rop som genljuder genom hela boken fr %n dess första till dess sista sida. |
Erkännandet af ett mindretals sjelf-tagna rätt att upphäfva sig mot densamma, under förevändning af att genomföra vigtiga reformer, skulle göra all styrelseomöjlig. Sina egna idéer ville han på öfvertygelsens väg göra till folkets flertals; till dess detta skett, måste han och de med honom lika tänkande tåligt vänta. Men till en sådan resignation kunde flertalet af hans anhängare icke besluta sig. De upproriska demonstrationerna gjordes i hans idéers namn och i början under yrkande på att han skulle sättas i spetsen för styrelsen; icke underligt då, om man under en så upprörd tid sköt skulden för dem på honom. Så skedde ock med attentatet den 15 Maj. Förbittringen mot honom var inom bourgeoisien så stor, att han, då han på aftonen samma dag skulle bevista ett sammanträde af nationalförsamlingen, blef vid ingången till parlamentshuset öfverfallen af några personer, som ville mörda honom, och räddades blott genom några af sina kollegers mellankomst. I enlighet med hela sin karakter mindre tänkande på sig sjelf än på andra, besteg han — nyss undsluppen mördar-nes händer, med sönderrifna kläder och blodigt ansigte — talarstolen för att vitua till förmån för sin vän Barbés, som skulle ställas under åtal för delaktighet i dagens tilldragelser. Louis Blanc blef sjelf anklagad för att vara den egentlige upphofsmannen till desamma. Församlingen vägrade för denna gång sitt bifall till åtalet mot honom. Det inbördes kriget, som Blanc förgäfves velat hindra, kom omsider. Det fruktansvärda Juniupproret, framkalladt af de öfverspända men grymt svikna förhoppningar, som Februarirevolutionen och republikens proklamerande framkallat hos Paris ’ arbetarebefolkning, och detta upprors blodigt stränga undertryckande inledde en långvarig reaktions-period i Frankrike och Europa. Förbittringen mot Louis Blanc blef nu större än någonsin. Detta uppror hade sin rot i socialistiska åsigter hos arbetarne. Louis Blanc var socialismens erkände målsman i Frankrike; alltså: Louis Blanc var upphofsman till juniupproret. Huru mycket man än må ha att anmärka mot riktigheten af denna slutsats — i partihatets ögon var den ovedersäglig. |
Förordning (2007:261) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelseoch utvecklingsverksamhet 1 § I denna förordning finns föreskrifter i fråga om sådan behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelseoch utvecklingsverksamhet. Termer och uttryck som används i denna förordning har samma innebörd och tillämpningsområde som i den lagen. Uppgiftssamlingar 2 § Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för råmaterial. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla obearbetat och automatiskt bearbetat material som har inhämtats i försvarsunderrättelseverksamheten och utvecklingsverksamheten. Personuppgifter i en uppgiftssamling för råmaterial ska gallras senast ett år efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades. 3 § Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för analyser. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla analysresultat samt bearbetningsoch rapportunderlag. 4 § Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för underrättelser. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla färdiga underrättelserapporter. 5 § Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för information om signalmiljön. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla information och tekniska parametrar som rör signalmiljön. Personuppgifter i en uppgiftssamling för information om signalmiljön skall gallras senast vid utgången av det första året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det första året efter beslutet. 6 § Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla sådan information om signalspaningsobjekt som är nödvändig för att verkställa inriktningar av signalspaningen. Personuppgifter i en uppgiftssamling för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas skall gallras senast vid utgången av det tredje året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tredje året efter beslutet. Utlämnande av uppgifter |
Inom denna kyrklighet finnes väl den lutherska läran om rättfärdiggörelsen genom tro, åt hvars första segrande förkunnelse Sveriges stora kyrkliga minnesfest i år skall ägnas; men där finnes mycket litet afhvad Luther själf lade in i sin förkunnelse och som var hjärtpunkten i hans och den äkta lutherdomens religiösa lif. Väl är the Church of England, trots bestridandet från många dess egna, historiskt och faktiskt sedt en gren af protestantismen. Men där finnes också en allt sedan Oxfordrörelsens dagar starkt växande katolsk anda, som allt mera synes aflägsna sig från lutherdomens fulla och innerliga personlighetskristendom för att i stället åter skjuta fram samfundet, ämbetet, sakramentet, ceremonierna och institutionerna. Med glädje hafva vi i Sverige före kriget sett högt kvalificerad engelsk andekraft söka moderera katoliceringen och betona det djupare protestantiska grunddraget, äfven under studium af lutherdomen och vänskaplig förbindelse med vår lutherska kyrka. Och dessa röster ha ej helt förstummats under kriget. Men skola de vinna fortsatt gehör? Det är väl snarare att befara, att den olyckliga fiendskapen mellan Europas två prote-HU HJALMAR HOLMQUIST stantiska hufvudländer skall gräfva den religiösa klyftan ännu djupare mellan tysken Luther och anglikansk kristendom i alla dess skiftningar. Ett segrande och världsbehärskande England skulle efter allt att döma komma att göra det andligen trängre än förut för den kristendomsuppfattning, hvilken genom sitt namn är stämplad som » made in Germany ». Ur den konfessionella förskjutningens synpunkt är en företeelse från världskrigets dagar intressant nog. Den katoliee-rande anglikanismen har naturligen gång på gång dragits mot Rom men också alltid bortstötts af den institution, som heter påfvedömet. Sedan blodiga Marias dagar är det för den engelska nationen omöjligt att i religiöst afseende böja sig under och taga befallningar från en icke-engelsman. |
Sk~lkokslararinne~ af allt hvad tilllinnebranschen htirer Irs. Slojdlararinnekurs. Specialit6: S f arkskjorf or. Ilt hvad som behtifs for htinsM o t gr&t h&r len, Littezatur, Kycklingfoder, fullt oskadligt medel, som Bter sfoder, AggkLmaskiner och staller grhtt hhr till dess nntur ra Redskap forsiiljes af liga flrg. mehill Fabrik, Norrkijping. FANNY GELINS PARFYMMAGASII veriges Hiinstidning 1,50 pr br, 5 Malmtolrgsg. R. t. A. t. - !fir hapitalistir -. * skskildt fruntirnier, ha; dat lbge * varit ett FORESTXXDARI~NE-BEFATT. punktlighet .. och nogDagny jiir Anljua priset cller 7 ' 1, ore pr nI.m., v e r k fiir flickor blifva ledig3 ' att grannhet i utforahdet af det anfortrodda uppdragel afvensorn pristilltrnda lned nfistkomm.ande 18sbillighet. En sSdan institution .ar. Rrs borjnn. Stookholms Enskilda Banks Notariatafdejlnilig SJUKSROTERSKA ' (insknr platr ~iiresthdarinnebefattningen: (LiJJa Nyga tan .2 7, expeditionsfid 10-4), att vhrda Herre el. Tnck Itompetens: Hogre l~rsrinnese.n~i~ snm for svnr till D>$. P. 2 4 ~ Akncl, nnrlum. Lon: 1,GOO kr. jitmtc. bosom under garanti af Stockholms Enskilda Bank Htager sig ' vilrd och Sjukhuset, Uppsala. stnclsliigenhet p& tvA rurn, tnmbur forvaltning .af enskilda personers och kassors vardepapper. |
I själva verket är Sverige mycket långt från den halvering av ohälsan som Göran Persson tidigare utlovat. Räknas förtidspensioneringarna in är minskningen av antalet långtidssjukskrivna i praktiken tämligen begränsad. Samhällets kostnader för ohälsan - i form av sjukpenning och förtidspensioner - är oförändrade i år jämfört med förra året. |
440 144 Isen såg oss vattnet som väntade såg oss fäste på våra händer de dömdas märke. Eileen John & Dominic McIver Lopes, Blackwell: Malden, Mass., 2004. 286 Lennart Sjögren, Deras ögon, s. Lågan som tilldelas möjligheten att önska sig något eftertraktar en inverterad transcendens. Det gråas blindhet är i dikterna somliga dagar blid och generös; det drama med dödlig utgång som i olika skalor och hastigheter observeras, och som kan kallas årstider eller naturen eller vad som helst, överrumplar ständigt människan med motrörelser […] Men det måste också fogas till det sedda. 210 Hemer, Oscar 186 Hirsch, E. Aristoteles, Den nikomachiska etiken, översättning Mårten Ringbom, Göteborg: Daidalos, 1988. På vilket sätt bidrar det poetiska språket i liknelser och bilder till att författarens livsförståelse framträder? (441) I månader gick vi och sökte (442) men inget flöt iland: ingen stövel, ingen åra, än mindre fann vi en hand ett hjärta ett öga. I vad finns en tröst att söka och vad är det som han varnar för? Virvlande kroppar, virvlande vindar (159) och när ett rop brister ut is emot blod hettat av solen hörs över vatten – hörs under vatten spelar om kväll och om morgon. En föreställning är att de döda (340) diar de oföddas bröst. I dikten förnims centrallyrikens nu och i stunden av allt som varit och är förenas människa och djur. J., Aquinas and Natural Law, London: Macmillan, 1967. Sjögrens lyriska landskap må vara handfast och väl förankrat i en rustik omgivning, men därutöver skildras en verklighet som står utanför tiden. (424) 506 Gerald Bruns, Modern Poetry and the Idea of Language (Yale: Dalkey Archive Press, 2001), s. 200. 261 Lennart Sjögren, Havet, s. 6. Att moralisera bär en klang av dubbelmoral som i många fall har sin rot i bristande insikter och en oförmåga att se helheter. |
De gick ut på plattformen och fortsatte längs First Street med vinden i ryggen. De åt och lade ordentligt med ved på elden, tills den brann så våldsamt att de svettades. Det var på eftermiddagen, en stilla het dag, och han svettades, var orakad och smutsig, gick klädd i arméns kakibyxor och linne; hyn hade blivit mörkare i Italien, och läpparna fnasiga av vinden. Sedan slog sig han och pojken ner på trottoaren, med bagaget mot benen, och Ben började bläddra i böckerna. Han vred kroppen, försökte balansera på två ben, drog tungan längs bakbenet, stack in nosen i pälsen och haltade sedan iväg tio meter till och kissade kraftlöst och snubblade mitt i strålen. " Försökte mig på ett nio-till-fem-jobb. Bockens ögon var fortfarande öppna. Ur ett av köksskåpen tog han dessutom fram en liten receptlåda, bläddrade fram receptet på vaktel på brödkrutong och ställde kortet på högkant. Han upprepade det med större eftertryck till dess att Rex motvilligt ställde sig bredvid Tristan och gnällde lite. Han ville jaga dem medan de fortfarande tryckte i väntan på att han skulle passera. " Bussen till Seattle avgår strax ", meddelade chauffören från dörröppningen. sade Ben. Wright Givens petade den i ögat med en pinne. I skenet från pannlampan sökte han igenom pälsen, kände efter där den hade tovats ihop av levrat blod och bedömde Rex skador: mellan vänster höftoch knäled var hamstringmusklerna genombitna, de hade blött rikligt och sårkanterna var svullna; från ena skuldran till den andra, ner mot manken, hade ett långt stycke hud rivits upp: ett gapande sår som han kunde sära på med fingrarna så att såväl den genomskinliga bindvävshinnan över musklerna som ryggradens kotutskott och benen i skulderbladet blev synliga; och slutligen en bred reva i huden på halsen, där ena halspulsådern syntes. " Är det ni som är doktorn? " Där dom kupade potatis? " " Grabben är död ", sade han. Nu skiftade huden i brandgult. Fadern famlade på golvet bredvid sig och tog en klunk whisky. " När jag kör härifrån kanske du försöker knäppa mig i ryggen. " Det var en motbjudande syn, men tanken på att det var han själv som orsakat förödelsen var ännu svårare att fördra. |
I fallstudien (studie IV) indikeras att förhållanden kring rättvis idrottsundervisning för eleven med rörelsehinder inte kan studeras bara genom att individuella premisser lyfts fram, utan också socioekonomiska och kulturella faktorer måste vägas in i bilden. 40 I Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning …. Zurn, C.F. (2003). I L. Magnusson (red.) Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning …. Och hur bedömer idrottslärare vad som är viktigt och rimligt att eleverna ska kunna när de betygssätter elevernas prestationer i ämnet, särskilt med tanke på elever som har en fysisk funktionsnedsättning? Danermark, B. Ska ett särskilt epitet som funktionsnedsättning eller funktionshinder uppmärksammas och bli central, när det gäller rätt till delaktighet och social rättvisa – eller ska generella lösningar för alla människor gälla? Det ses som något som är en mänsklig rättighet, nämligen att delta på jämlika villkor i skolundervisningen. International Journal of Special Education, 19 (2), 104-111. ¥ The ambivalence found in the systematic review is taken as a possible indication of an awareness of the dilemma described in the theoretical paper. Utifrån en socialkonstruktivistisk syn på funktionshinder är det inte i första hand marknadsekonomiskt orättvisa förhållanden som kan missgynna personer med funktionsnedsättning. Genom generellt formulerade styrdokument och lagar ökar alla människors möjlighet till erkännande (Silvers, 1998). Lärarna med erfarenhet kände sig alltså bättre rustade att arbeta inkluderande och att möta elever med rh. Resultaten från granskningen av internationella studier som fokuserat idrottslärares attityder till inklusion (studie II) visar att idrottslärarna inte kände sig förberedda och var osäkra inför uppgiften att möta barn med funktionsnedsättning i behov av särskilt stöd. Bickenbach, J.E. Normative approaches to Justice in Physical Education for Pupils with Physical Disabilities – Dilemmas of Recognition and Redistribution. Vilka elever gäller det? Även Helldin (2007) argumenterar för detta: Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning …. Namn och e-post kunde inte kopplas samman med respektive enskilt svar i den databasen och svaren bearbetades anonymt och redovisas på gruppnivå. Sådana lösningar bör uteslutande utgå från den enskilda individen. Brodin, J. |
Medan han stod där och funderade, kom ett stenblock rullande utför en brant tätt bredvid honom. Bonden sprang åt sidan och räddade sig, men bocken Kåre kom rätt under blocket och blev ihjälslagen. När bonden tittade oppåt branten, såg han en stor, stark jättekvinna, som var i färd med att rulla ner ännu ett stenblock mot honom. ’Vad tar du dig till?’ ropade bonden. ’Jag har varken gjort dig eller någon av de dina något ont.’ – ’Nej, det vet jag nog,’ sade jättekvinnan. ’Men jag måste slå ihjäl dig, därför att du har upptäckt mitt kopparberg.’ Detta sade hon med bedrövad röst, som om hon vore ganska motvillig att döda honom, och härav fick bonden mod att ge sig i tal med henne. Då berättade hon honom om gammaljätten, om löftet, som hon hade gett, och om systern, som hade fått brorslotten. ’Jag är så led åt att slå ihjäl alla de oskyldiga stackare, som finner reda på mitt kopparberg,’ sade hon, ’att jag önskar, att jag aldrig hade tagit emot arvet. Men vad jag har lovat, det får jag hålla.’ Därmed började hon åter bända på stenblocket. ’Ha inte så bråttom!’ sade bonden. ’Inte behöver du slå ihjäl mig för det där löftets skull. Det var inte jag, som fann reda på kopparn, utan det var bocken, och honom har du redan dödat.’ – ’Menar du, att jag kunde slippa med det?’ sade jättedottern och blev tveksam. – ’Ja, det menar jag visst,’ sade bonden. ’Du har hållit ditt löfte så väl, som någon kan begära.’ Och han talade så förståndigt med henne, att han fick behålla livet. Bonden for nu för det första hem med korna. Sedan vandrade han neråt Bergslagerna och lejde sig drängar, som förstod sig på bergshantering. Dessa hjälpte honom att ta opp en gruva på det stället, där bocken hade mist livet. I början var han rädd att bli dödad, men det förhöll sig nog så, att jättedottern hade tröttnat på att vakta sitt kopparberg. Hon ofredade honom aldrig. |
Det finns åtskilligt empiriskt stöd för dessa slutsatser i litteraturen. På min fritid utanför hemmet, så vet mina föräldrar vilka jag är tillsammans med och var jag håller hus [10]. Man kan här konstatera att i stort sett alla de övervakningsinstrument som använts i litteraturen, och som antas mäta föräldrars aktiva kontroll och övervakning, mäter föräldrars kunskaper om vad barnet gör utanför hemmet. Värmen i föräldra-barnrelationerna Vi antar att detsamma bör gälla mellan föräldrar och barn. Barnen har mindre depressiva symtom och bättre självkänsla. Hur välgrundade de här slutsatserna än tycks vara, och hur överensstämmande med föräldrars inställning övervakningslitteraturen än syns vara, kan slutsatsen att föräldrar skyddar sitt barn genom övervakning vara missvisande. I andra instrument ställs frågor som: Vet dina föräldrar vilka du är tillsammans med när du är borta hemifrån [9]? Också amerikanska forskare som har återanalyserat tidigare publicerade studier kommer fram till samma slutsats: Det föräldrar känner till om sina barns aktivititer utanför föräldrahemmet kommer i första hand från barnets eget berättande. Vi har argumenterat för att man behöver omtolka 20 års forskning inom det här området. Föräldrarna är sällan fysiskt närvarande i dessa aktiviteter [11, 12]. Inte endast att de har starka samband med barnets sociala och personliga anpassning. Samtidigt kan, som vi redovisat ovan, föräldrars kontrollförsök leda till minskade initiativ hos barnet att tala om sitt liv, om det leder till att barnet känner sig kontrollerat. Vi har visat [5] att föräldrar som kraftigt kontrollerar sina barns beteende ofta har barn som känner sig kontrollerade. De kommer att fråga barnet mer och kommer också att kontrollera barnets beteende hårdare. Det finns många skäl till att tro att föräldrakontroll inte fungerar väl i ungdomsåren. Vi har testat detta antagande. Vi har studerat om det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Vi ställde samma frågor till ungdomarnas föräldrar som vi hade ställt till ungdomarna själva, det vill säga vi bad föräldrarna besvara samma frågor om sitt frågande, om sin kontroll av barnets beteende och om vad barnet spontant och villigt berättar hemma. Den fråga vi ställde oss var vilken eller vilka av dessa tre källor till föräldrars kunskaper som var den / de viktiga för att förstå vad föräldrarna vet om barnets beteende utanför hemmet. Är det så? Vi har gjort om analyserna och i stället för det breda måttet på föräldrarnas kunskaper om barnet specialstuderat de tre källorna till föräldrarnas kunskaper - föräldrars frågande, föräldrars kontroll och barnets berättande. |
C val, med Realskola, Gymnasium, ?urnaelii Annonsbyrå, Stockholn Handelsinstitut, Teknisk skola, .. v. b. Landtmannaskola, Juridiskt seminarium för lansmansaspiranter och polismän, Hushalisskola, Slöjdskola och Slöjdlararinneseminarium, Milsikskola m. m., börjar sina hufvud(För män och kvinnor. Grundad 1878) kurser 15 augusti med nyintrade 1 Hushallsafdelning med husmo och 15 september, 1 oktober, 1 nolers kurs. vember och l 0 januari. Denna skoSlöjdafdelning: Vafnad, sömnad la, den mest snabbläsande, har bibringat elever med endast folkskorasnideri, laderplastik m. m. lan som underlag realskoleexamen på 7 i 8 manader och last in ett par årskurser vid Sveriges mest SIGRID framstående tekniska skola p i lika FOTOGRAFIATEEIER många månader. Vid skolan före3 UPPLANDSGATAN 3 kommer undervisning i djurskydds(invid Norra Bantorget) Iara för alla eleverna. Vacker nairupper .i det fria. Förstoringar utföras tur, härlig luft. Bad. Illustrerade ' Örstklassigt arbete! Amatörer undervisas prospekt mot 2 porton. Pris fr. Kr. e pr duss. Albert iLinals %~8Dm, \. T. Obs. Hiss H Marianelund. Stockholms Enskilda Banks Notariatatdelning (L i h Nygatan 27, expeditionstid I0 - a), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig v5-1-d i-icli Förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper. Om en person hos Notariatafdelniiigen Jcpnixrrtr bliga tio ner, inkasserar Notariatafdelningen vid forfa1Iotiderila ki: po !lger ch tillhandahaller deponenten influtna medel. Vidare eftcrser Notlirizt afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar dcponentcn i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lainlar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet. |
Sven Anders Sölveborn har i Läkartidningen 10 / 99 diskuterat den laterala epikondylitens klinik. Han har i en kontrollerad studie visat att manipulativ behandling av cervikalryggen medförde en signifikant förbättring av epikondyliten jämfört med placebobehandling och en kontrollgrupp. Samband mellan besvär från nacken och epikondylit har noterats av Maigne [1]. Gunn [2] har belyst sambandet mellan epikondylit och cervikalrygg. Tillståndet har fått en intressant förklaringsmodell genom den kunskap vi har om hur proprioceptiva impulser från leder och gammaspolesystemet styr muskelfunktionen. |
Ibland de angelägnaste mål, som höra under min Domstol, är Äktenskapet: Om jag ändå kunde så mycket uträtta med mina Moraliska Läkedomar, at äktenskapskärleken ingenstädz gingo på Kryckor, ack, jag hade då intet plåstrat fåfängt desse tu åhren. Jag wille för mit omak ingen större lön begära af mina Landsmän. Eller ock k. Swerige, gif mig en annan dygds fullkomliga hälsa: Jag skall wara nögd, blott at jag kan hugna mig af någon uträttad wärkan. Argus har försyn at tigga Rikzens Ständer om någon förmån för sin Person. De ha nog öfwerlopp af andra. Den endaste belöning han skulle åstunda, woro den, at de behagade förklara sitt nöye öfwer hans Wärk. Alt nog för en Philosoph. Utom dess önskar han ingen högre benådning, än sina Läsares egen förbättring, Jag hoppas det bästa. Åtskillige dygdiga Correspondanter ha i det målet gladt mig. Men i öfrigit har det mästa Echo, som min röst hittils förnummit, warit beröm och last utan eftertryck. Man har ledt åt mig, man har swurit, man har hedrat mig, man har hotat, och dermed har det warit alt: Jag har lefwat ett hwälfwande Lif mellan nåd och onåd. Har jag då, mina k. Correspondenter, (som behaga bedia mig skrifwa längre) intet haft orsak, at tänka på afträde? Upsåtet at tiäna mitt Fädernesland och mitt eget nöye ha warit mina Förmän: När nu de Herrarne intet mer willa gå så flitigt up i mitt Hiärne-Collegium hwad skall jag då skrifwa längre? Det är sant, FREDRICHS Ädelmodighet och ULRICAS Dygd ha warit de dyra banden, som qwarhållit Argus detta senare Åhret: Äfwenwäl många andra Läsares och Läsarinnors förnäma Sinnen. Men som min Öfwerhet och dess bästa Undersåtare endast gynna mig för den nyttan, jag borde giöra i dygde-läran: så har jag ju samma skiäl, som förr är sagt, at taga afskied? Jag ser mot min willja, at jag intet med nog kraft kan tiäna dem i detta ståndet. En del menar wäl, Argus derföre nödgas sluta, at hans påfund och infällen börja nu tryta; Men jag ber dig, Min Läsare, wara försäkrad, at så länge du kunde gie mig nya Skapnader, så länge kunde jag altid hinna med nya sätt at afmåla dem. Dock hwart löper jag hän? At komma til mitt förra, will jag föreställa ett löyligt frieri, och märkeliga Äktenskaps förbehåll: Blefwo de hos alla wärkstälte, sågo wi intet så många olyckeliga Giftermål: Det skadar intet, om jag en gång liknar den Italienske Theatren |
De avtalsslutande staterna förbinder sig att i enlighet med bestämmelser och regler i respektive stats lagar och förordningar bistå med ömsesidig handräckning och stöd vid indrivning av de skatter på vilka detta avtal tilllämpas när dessa belopp förfallit till betalning enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat som begär handräckningen. Efter framställning av den ansökande staten skall den anmodade staten vidta åtgärder för att säkerställa indrivning av skatt, även om skattefordran har överklagats eller om ingen verkställighetstitel ännu föreligger såvida det är tillåtet enligt lag och administrativ praxis i den anmodade staten. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall överlägga om sättet att genomföra tillämpningen av denna artikel i det fall de anser att bistånd med handräckning vid indrivning av skatter är genomförbar. Begränsning av förmåner Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal skall, om a) ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar sina inkomster huvudsakligen från andra stater 1) från bank-, sjöfarts-, finans-, försäkringsverksamhet, eller 2) genom att vara huvudkontor, co-ordination centre eller en liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsakligen i andra stater; och b) sådan inkomst beskattas - i andra fall än då tillämpning sker av den metod för undvikande av dubbelbeskattning som normalt tillämpas av denna stat - med en skattesats som är påtagligt lägre enligt den statens lagstiftning än den som tillämpas antingen på inkomst från liknande verksamhet som bedrivits inom denna stat eller på inkomst från huvudkontor, co-ordination centre eller en liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse i denna stat, bestämmelserna i detta avtal som medför undantag från eller begränsning av beskattningen inte tillämpas på inkomst som sådant bolag förvärvar och inte heller på utdelning som betalas av sådant bolag. Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän. KAPITEL VI AVSLUTANDE BESTÄMMELSER Ikraftträdande |
I Norrbotten har man lyckats få ner antalet vårddagar i sluten psykiatrisk vård, och på Björknäs vårdcentral i Boden har man satsat på att träffa de asylsökande i ett tidigt skede. Distriktsläkare - Det har tagit tid för oss att arbeta fram en bra metod. Ett problem som FME brottas med är vad som räknas till akut sjukvård och vård som inte kan anstå när det gäller vuxna asylsökande. Det har hänt att jag har skrivit remisser med frågan: Kan vård anstå? Vi är inte nöjda men vi kommer att bli det med tiden, säger Maria Nilsson Blix, som talade på symposiet om asylsökandes vårdbehov på riksstämman. Maria Nilsson Blix i Boden anser att det utvecklade nätverket och en ökad tillgång på distriktsläkare är det som har gjort att arbetet på flyktingmedicinska enheten har gått framåt. Att möta asylsökande tidigt i processen är viktigt, och vi märker att vårt arbete har blivit bättre. Hur är det med grå starr? Alla flyktingar erbjuds ett besök hos distriktssköterskan på FME. På Bodens flyktingförläggning finns Och hemorrojder? Där arbetar en distriktsläkare på halvtid, en distriktsläkare på heltid och en sköterska eller undersköterska på 75 procent. Vuxna asylsökande har idag rätt att få akut sjukvård och vård som inte kan anstå, medan det för barn gäller samma villkor som för svenska barn. Ett samarbete finns med barnpsyks asylteam, vuxenpsyks asylteam, handläggare från kommunens barn-, ungdoms-, familjeoch äldreomsorg, Migrationsverkets handläggare och skolans flyktinglärare. Det tar sin tid men det lönar sig att lägga mycket möda på diagnostik, och det är nödvändigt att fokusera på patientens egen förmåga. Distriktsläkare Maria Nilsson Blix tycker att det är viktigt att det finns resurser att lägga på en distriktsläkare, tidigare var tjänsten bara på tio procent. På Björknäs vårdcentral i Boden bedriver man sedan några år en flyktingmedicinsk enhet, FME. Samarbetet mellan instanser är en viktig del i det arbetet. - Risk finns för både överbehandling och felaktigt avvisande, det är svårt för oss att göra gränsdragningar. Distriktssköterskan har sedan dagliga ronder med läkaren för att diskutera bland annat vilka patienter som behöver träffa läkaren. Sara Zetterlund-Holfve - En ökad satsning på primärvårdstid är det som gjort att vi har kommit en bit på vägen. Samarbetet är a och o tycker Maria Nilsson Blix. |
Det visar en långtidsuppföljning (i genomsnitt 7,8 år) av 749 kvinnor i Minnesota i USA. Komplikationsfrekvensen var lägre bland kvinnor med kosmetiska implantat (6,5 procent efter ett år och 12 procent efter fem) än efter mastektomi på grund av bröstcancer eller som profylax mot cancer (34 respektive 30 procent efter fem år). N Engl J Med 1997; Tidigare studier har inte visat att bröstimplantat ökar risken för bindvävssjukdomar eller autoimmuna reaktioner, men lokala komplikationer som kräver kirurgiska åtgärder drabbar var fjärde opererad. Omkring 20 procent av ingreppen var förutsedda eller gjordes därför att patienten önskade det av estetiska skäl. |
The French Revolution and the Creation of Modern Political Culture-, vol.3: The Transformation of Political Culture 1789-1848. 1989 / 90:72) vilket ledde till införandet av en arkivlag (1990:782) och en arkivförordning (1991:446). Cassin, Barbara (1995) L ' Effet sophistique. Hitchens, Cristpher (1997) The Elgin Marbles: Should they be returned to Greece?. Typologins användbarhet bör emellertid inte reduceras till en fråga om etiketter, utan består i den mer allmänna möjligheten att beskriva till exempel ett yttrandes förmåga. DetraditionaH^ation: Critical Reflections on Authority and Identity. Umeå. och motsägelsefullt till och med för den bedömande fantasin. Jfr. Toronto. Vol. Makt kan dessutom ta sig språkliga uttryck, och det är framför allt i språket som politiska villkor blir tillgängliga för beskrivning och påverkan. orig. Se Jacques Droz, ' Prusse et prussianisme dans la republique de Weimar ', s 23-29 i Gérard Raulet (red.) Vare sig kultur är ett syfte eller en referens torde alltid dess värde vara beroende av en mer omfattande framställning, där ett politiskt och estetiskt medvetande kan vara avgörande. Bouvier Verlag Herbert Grundmann. Weimar 1930: Politik und Kultur im Vorfeld der NS-Diktatur. Hjältegeneralens återkomst har vid denna tid något extraordinärt över sig.87 De Gaulle har just kallats tillbaka till den politiska scenen med anledning av den fjärde republikens oförmåga att hantera ockupationen av Algeriet (Indokina har redan tidigare uppgivits). It is battle cry, verdict and sentence, statute, ordinance and rule, oath of office, controversial news, comment and debate " .4 Det politiska språket är alltså inte bara något som har med vokabulär och grammatik att göra, utan språket är snarare ett sätt att iscensätta samhällslivet. London. |
1 Jfr koncepttänkeboken, ovan s. 283 f. 2 Jfr ibid., b. 284. |
jag ville tala. (Paus. Lägger sin hatt ifrån sig och värmer sina händer.) KATRINE Nå, ja... Det var nu egentligen inte med honom (plötsligt resolut, men långsamt). Kanske med Leonora? MAX (vänder sig om och ser på henne). Ja med Leonora! KATRINE (anvisar honom plats, sätter sig själf). att förefalla er en smula rättfram? MAX. Löjtnant Bruun ursäktar ni, om jag kommer er allt. Bästa fröken Haxton man brukar ju ursäkta KATRINE (ser litet oviss på honom). Jag tror jag hoppas, att ni är en hederlig karl. MAX (bugar sig i stolen). Det artar sig till att bli allvarligt. KATRINE. egentligen betänkt er ställning här i huset? Det är allvarligt. Har ni någonsin, herr löjtnant, 116 MAX. jag har tyvärr alldeles ingen ställning här i huset. KATRINE. Min ställning här i huset? Fröken Haxton A... MAX. och konverserar, när er svägerska är så nådig att taga emot mig, jag får en kopp te, hvarannan torsdag blir jag gärna bjuden till middag som i dag men någon egentlig ställning... KATRINE. Nej. Jag går, jag kommer, jag sätter mig ned emot er. Min svägerska är emellertid ofta så nådig att taga MAX. Min gud jag är enträgen... KATRINE. Allt för enträgen! MAX. Nu nu är vi visst där vi kunna börja. KATRINE. Hvad menar ni? MAX. önskade oss, då ni började med att hoppas, att jag var en hederlig karl. KATRINE (strängt). Jag menar, att nu äro vi visst på den punkt ni Löjtnant Bruun det här är allvarligt. 117 MAX (reser sig upp). Men det är inte jag. Jag vitt icke vara allvarlig. KATRINE. Ni måste. Det handlar här om flera än om er. MAX. värr: det handlar blott om mig. Nej, fröken Haxton uppriktigt sagdt tyKATRINE. Och Leonora MAX. lämna Leonora utanför. Jag försäkrar er, att ni med godt samvete kan |
Detta smärtar mig så mycket mer, som jag hittills gjort den iakttagelsen, att du ej tycks vara hågad att betala min offervillighet med samma mynt. När de båda besökande kommo in i boningsrummet, blefvo de icke så litet öfverraskade. Den ofrivilliga, häftiga rörelse, som detta plötsliga angrepp hos honom framkallade, hade till följd, att baronen och hans älskarinna tämligen omildt stötte hufvudena emot hvarandra. När Birger Elfman fick se Ellen, sitt barn, genomlopps han af en rysning, för hvilken han ej kunde göra sig reda. Brink ryggade af bestörtning ett steg tillbaka och formligen bleknade, hvilket ej ville säga så litet. Men har du aldrig fått stryk förr, så ska ’ du få det nu. Herrlitz, som bjudit mostern taga plats på en stol, såg öfverraskad upp och utbrast: – Fröken Alice, är ni ond på mig? Ja, hon gnuggade händerna af förtjusning öfver detta notariens så lyckade påhitt. – Ett hår af hin var hon, brummade notarien. – Frun ska ’ inte försöka se så oskyldig och okunnig ut, svarade Brink kallt. Ja, den förr så stolta fru Rosalie hade blifvit stukad af sin egen dotter, och det kändes mången gång bittert nog, men hon fann sig likväl med en anmärkningsvärd undergifvenhet deri, ty hvad hon värderade högre än allt annat, det var ett lif i lättja och öfverflöd. Den gamle mannens röst vittnade om djup sinnesrörelse, då han nu fortfor: Hon var icke vidare utsatt för några förföljelser och mordiska stämplingar. Jag reser nu dit ut och tar reda på, hur saken egentligen förhåller sig. Men det var nu om din omvändelse du ville tala. Här träffade hon som vanligt Greta. – Jag vet nog, att ni kan ha anledning att vara missnöjd med mina slägtingars beteende; men jag ber er ha öfverseende dermed, snälla Ellen. Ellen darrade af ångest. Då Brusén gick förbi, tilltalade hon honom med orden: Och högt svarade han: Fru Rosalie, förvånad öfver dotterns ovanliga ömhet, såg öfverraskad upp till henne. Var dörren reglad, när han kom hem, så brukade han dundra på, så att det hördes i hela huset. |
I den nu afsomnade " Ny Illustrerad Tidning " för 1888 (n:r 7) läses bland annat: " En svensk skulptör i Amerika hafva vi lärt känna genom en fotografi, som sändts oss från Charlestown. Skulptörens namn är Axel Olsson och det fotograferade arbetet är en vacker relief, framställande Bacchi triumftåg och beställd af den A X E L OLSSON. bekante mångmillionären Cornelius Vanderbilt för hans eleganta villa i Newport Rhode Island. Vi skulle afbilda det vackra konstverket, om vi ej genom dyrköpt erfarenhet kände, huru litet intresse här i landet finnes för konst. " Den svenska konstälskande allmänheten blef alltså då icke i tillfälle att lära känna den unge svensk-amerikanske skulptören, som sedan dess tämligen obemärkt — anspråkslös och tillbakadragen som han är af naturen — utöfvat sin konst. Helt nyligen förmälde emellertid en tidningsnotis, hämtad ur den sv. amerikanska tidningen " Hemlandet, " att Axel Olsson fullbordat ett konstverk, föreställande " Psyche, uppburen af tre zefyrer " och som tillvunnit sig de amplaste loford af den amerikanska publiken och pressen. Af Iduns redaktion blef jag då ombedd att sätta mig i förbindelse med konstnären, och detta gjorde jag med så mycket större nöje, som jag personligen kände den sympatiske " Olle " från min Boston-tid. PSYKE. S:T SKULPTUR A F A. OLSSON P A LOUISUTSTÄLLNINGEN. Tillsammans med sin " Psyche " hade han i april utställt en liten statyett " The Whisper " i Chicagos stora Art Institut, där båda konstverken väckte icke liten uppmärksamhet. Nu har " Psyche " genom konstjuryns utslag hamnat på St. Louis-utställningens konstafdelning och hans " Hviskning " i den Svenska herrgården därsammastädes, en i sanning ganska vacker utmärkelse för den svenske skulptören. Axel Elias Olsson är bördig från det fagra Blekinge men kom som ung pojke till Stockholm, där han lärde ornamentsbildhuggeri. Han studerade äfven en tid vid Fria konsternas akademi, men reste 1881 till Amerika och uppehöll sig en längre tid i det gamla konstälskande Boston, hvarefter han återvände till Europa. |
Medvetandestörningar i samband med fysisk ansträngning förelåg hos sju individer. Denna faktor kan tänkas förbättras om patienten med hjälp av stimulering erhåller en bättre förmåga att vara aktiv. Framtida studier av den här patientgruppen bör således inbegripa även denna aspekt. Metoden med isoprenalinprovokation har visat sig säker, lätt att utföra och effektiv. Detta är iakttagbart redan på submaximal arbetsbelastning och gäller såväl patienter med spontan som provocerad vilogradient. 23 män) pacemaker-behandlats för hypertrof obstruktiv kardiomyopati. Detta innebär att den atrioventrikulära överledningstiden måste hållas kort och dessutom vara individuellt avpassad. Patienterna representerar en konsekutiv serie av individer, remitterade till oss för ställningstagande till myektomi eller under det senaste året för ställningstagande till pacemaker-behandling. Förutom elektrodlägets betydelse har även den atrioventrikulära överledningstiden en avgörande effekt på möjligheterna att påverka obstruktionen (Figur 3). Dyspné, det för de flesta patienter dominerande symtomet, förbättras också, och efter stimulering begränsas flera patienter av allmän trötthet snarare än av anginös bröstsmärta och dyspné. Patienter med uttalad viloobstruktion bör kunna gå direkt till pacemaker-implantation, individualisering av pacemaker-inställningarna bör kunna ske efter pacemaker-implantationen. Vi har inte några till pacemaker-behandlingen relaterade komplikationer och har i flera fall kunnat minska en för patienten besvärande läkemedelsbehandling. Vår samlade erfarenhet baseras på 55 patienter. Hos patienter utan viloobstruktion torde även i fortsättningen behövas någon form av provokation och provstimulering före pacemaker-implantation. Provokation med isoprenalin Den ursprungliga spontana vilogradienten, som var nära 100 mm Hg, minskade till knappt 50 mm med optimal stimulering. Den oftast använda läkemedelstypen torde vara betablockerare. |
» Hvilket hemtrefligt rum! Snittsa mig hit och snittsa mig dit! » Hon talade med smekande röst: Ville hon göra honom till viljes, så skulle hon som sagt låta alla gå. Edfast läste ett kapitel ur bibeln och därefter sakta och andaktsfullt Herrens bön och Välsignelsen. Högtidsklädd allmoge ledsagar brudparen till stranden, där löfprydda båtar vänta. Och de båda » bondstorsorna » togo sig värkligen bra ut, som de nu stodo i röda vadmalslifstycken och rullade upp sina präktiga, bruna hårflätor. Karin var tydligen mer smickrad än förargad. De gingo hem från höstbodarna en månskenskväll de två. » Så grunnande lik mor sin », sade då svärmor och ruskade på hufvudet. » Åh – först tyckte jag han såg bra ut och hade fint sätt, och så bjöd han ju ständigt på något, då vi var ute. » Jag har då väl aldrig sagt annat själf häller » – tyckte Elin, litet stött. Jägmästaren friade till Elin Edfastdotter och fick korgen. Hon hade så gärna velat visa dem, hur det gick till att gifta sig på hotell! Hörde du nånsin nån klagan, käring? » Elin och Gunnar sågo eftersinnande ut. Han hade ingenting emot saken i och för sig – och gossens yttre tilltalade honom mycket. Då hon just stod i begrepp att gå in i bygningen, syntes hon tveksam, gjorde därefter raskt helt om och skyndade ner mot ladugården. Sist kom Nils med sin tunga smörbytta. Med pjål menar Edfast från staden rekvirerade varor, sådana som kokerska, dryckesvaror, konserver, bakvärk och grannlåt i klädväg. Och vi, va ’ inte till då. » Edfast förde utan krus in sin hustru i den provisoriska sängkammaren – en sval skrubb – där han stängde in henne och befalde henne sofva Hon måste skratta åt honom, smågrälade också en stund, men somna gjorde hon och var då hon vaknade betydligt kryare Döttrarna tackade far och tyckte han » gjort det bra ». Men då hon blef varse det förskräckta uttrycket i Elins ansikte, hvilken fann att det låg mycken sanning i hvad Agnes sagt, försökte hon tala i gladare ton. |
tillfälle att samlas till gemensamma öfverläggningar om den sak som enar dem kvinnorna inom kort skola nå det mål, i kampen för alla. Den stora anslutningen till mötet visar med hvilket de nu måste öda så mycket arbete och kraft. I I Promenaddräkter och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger, solidt svenskt arbete efter biista utlPndska modeller. Med detta gofa fabrikats prisbillighet finnes ingen konkurrens. 0d.1 GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO. b Hvarför jag är med i den " borgerliga " rösträttsrörelsen. Frågan om kvinnornas intressen - och i all synnerhet rösträttssaken - bast befordras g e ~ i o m kvinnornas gemensamma arbete inom rösträttsföreningen eller genom det arbete, som de genom att ansluta sig till olika manliga politiska partier skulle kunna darinom bedrifva, har på senare tider alltmer börjat träda i förgrunden, och alldeles särskildt sysselsätter denna fraga kvinnorna inom det socialdemokratiska partiet. Nedanstaende uttalande, som kommit oss tillhanda från en .kvinnlig medlem af sistnämnda pai-ti, utgör ett värdefullt inlägg i frågan, för hvilket vi med nöje bereda rum i Dagnys spalter. någonsin galler det gamla ordet, att säden ar mycken, men arbetarna äro få - ar det icke då en dubbel plikt för den, som vet det ratta, att hjiilpz till i arbetet? Och vi behöfvas där alla: drni fattiga arbeterskan lika val som den rika öfverklcssdamen. Vi socialdemokratiska kvinnor ha icke ratt att draga oss undan den gemensamma kampen med att saga, att vi vilja verka för att f i kvinnorna att ansluta sig till vart parti och på så satt verka för vår rösträtt, Men det ar en sak att arbeta på kvinnornas anslut ag skulle aldrig vilja tillhöra något politiskt parti, ning till ett visst politiskt parti, en annan att få aiia som. ej hade kvinnans rösträtt på sitt program. kvinnor att stå eniga i krafvet på medborgarrätt. |
N. Wennström, Sthlm T r f l n å S ^ * * ^ * ^ * i öppen året, om. Alla varma o. kalla bad Füllst. Kneippbehandl. Mild och ren luft. Natursk. läge, vidstr. barrskog. Bill. priser. Läk. H. Tham. Tranås. Y|,Qg£ Badoch s ömmar vis t elseort. kande luft. Utmärkta varmsaltNaturskönt läge. Ren och o. stärsjöbad. TVenne läkare på platsen. Naturskönt i högt liggande skogstrakt. Utmärkta bad. Apot. Billiga lefnadsomk. Läkare: Doc. A. Levertin, Stockholm. Badanst. och Sanatorium. Tyringe Fysikalisk-dietisk kurort. Ny restaurerad och mycket utvidgad. Billiga lefn.-kostn. Begär nya prosp. Läkare: Dr. O. Reimers. Tyringe. luft. Sjö. Bost. i brunnspark. Adr. _________________________ sjuka. fjällJämtL Opp. året om. Ren, stärk. Moheda. Läk. J. Hjort af Ornäs. luft. l:sta kl. bord. Elektr, belysn. Nar Rikst. Öfverläkare: T. Horney. Mörsil. * turskönt högt läge i skogrik trakt vid sjö. Vanl. badf., god järnMfi^S_:h_r^ Vattenkur. och sanato{* rium. 1,100 f. ö. h. Öpp. källa. Billigt. Massör. Läk. A. Aronshela året. Nauheimerb. m. flyt. kols., el. son, Stockholm. ljusb. Inhalatorium. Röntgeno. hög. * Reum., gikt, nervo. hjärtfrekvensafd. Läk. F r. Odenius. Sthlm. Präktig sjukd. Nutidabad, spec. gyttjeb. Radioom. £ barrskog. Torr grusgrund. Vidstr. skogsomr. anst. Mer än Oppet 300m. aret öfv. hafakt. vatten. Barrsk. Godt bord. 30maj — Vattenkur. |
Behandling i socialt arbejde: Begreb og praksis. Bakgr. En implikation av denna studie är således att det behövs fler riktade insatser för flickor med omfattande psykiska problem, både inom slutenvården och inom öppenvården. Forskningen på området har dock haft svårt att påvisa positiva resultat för denna form av låst institutionsvård (se exempelvis Andreassen, 2003; Armelius & Andreassen, 2007). These institutions, placed by their far-reaching disciplinary powers in the borderland between social services and legal authorities, are the most thorough intervention in Swedish child and youth care, and with their heterogenic target group also relatively unique in an international perspective. Sammantaget kan det konstateras att det finns belägg för att denna studies resultat även är giltiga för den totala gruppen ungdomar som placeras vid SiS särskilda ungdomshem. Mental health among the latter had in some parts even deteriorated. Svaren redovisas i tabell 8.1. Bakgr. I Verner Denvall & Tord Jacobson (Red.) I sin studie av betydelsen av kön i tvångsvårdslagstiftningen visar Schlytter (1999; 2000) att de ursprungliga rekvisiten avseende ” annat socialt nedbrytande beteende ” utvidgas genom rättspraxis och att normerna bakom tillämpningen ser olika ut för pojkar och flickor. Skillnader avseende de olika bakgrundsvariablerna syns även vid uppföljning och som tydligast är könsskillnader när kopplade till psykisk ohälsa. Konsten att studera samhälle, individ och marknad (4.e uppl.) Om anmälningar, organisation och utfall. Samtidigt finns lite evidens för att behandling i sådana slutna former som vid de särskilda ungdomshemmen, ger positiva resultat. De insatser som förutsätts ta vid efter utskrivning kan sägas höra hemma i den öppenvårdsdiskurs där metoder för hemmaplansbaserade behandlingar utvecklas, medan ungdomarna som skall få denna eftervård i stor utsträckning konstrueras i den mer straffrättsliga diskursen, med fokus på hårdare tag och markeringar mot kriminellt belastade. Young, vol. Data have also been used from criminal records and interviews with project staff. Samtidigt är det viktigt att påpeka att även flera av pojkarna mår psykiskt dåligt. På så sätt framträder pojkars eventuella problembeteende tydligare och uppmärksammas därför också. Vad säger forskningen? |
@@@ @@@@ @@@@ @@@ @tara höra/ Hwad Frucht man skal medh sigh hemföra/ Och til hwad ände wij hafwe speelt/ Wårt Vpsååt ey må slå oss feelt/ Man wil thet på thet korteste fälla/ Och nemligen medh fåå Ord framställa: Huru som Högfärd then slemme Last/ Förförer i grund then hon haar antast/ Qwinna och Man/ högh/ ring och lågh/ Som man rätt nu på stunden sågh/ Som vthi en Spegel klaar och skäär/ Hwad hände medh thenna Margaretha här/ Om hwilken wij hafwa talat nu/ Som waren så stålt och sposk Jungfrw/ Hon tyckte sigh icke wara een Qwinna/ Vthan bland Jungfrur een stålz Gudinna/ Och meente sigh wara så högh een Möö/ Som näpligen skulle aff Werlden döö/ Och läz ingen Man wara sin lijka/ Ty månde hon sigh och sielff beswijka/ Här frijar til henne mång ährligh Man/ Them hon bespottar hwar i sitt Stand/ Hon gifwer them alla slemachtigh Mund/ Theras Ähra betrachtar hon ingalund/ Hon spände sijn Ögon i Högden bort/ Hon tänkte långt fram men thet bleff kort/ Hon meente sigh få en aff Furstligh Stamm/ Sidst kommer en Tölper smygandes fram/ Then hon måst' anamma i Säng och Säte/ Ty blifwer ther aff itt ömkeligit Läte/ På sidston medh stoor Trätta och Kijss/ Warder hon qwitt sitt vnga Lijff/ Medh Jämmer Sorgh och Älende/ Tager så rät en ömkeligh ände. Therföre j Pijgor och Jungfruger alla/ Låter eert Högmodh och Sposkheet falla/ Warer ey Hogstora i edert Sinue/ Som thenna war som togh en Finne/ Ty |
Utaf föregående \håldne/ Ransakningh och in fattade Skiähl kan Rätten eij binda Anders Erichsson til o[f]wan be:te beskyllningh \wara bahneman til sal. Per. Perss i Höwijken/ uthan effter 20 Cap: … b. LL. saakfältes Oluf Hansson til 40 mk Sm:t och Anders Erichsson ifrån detta tilmähle aldeles befrijas. \fördenskuld Ol. H./ 6. Oppå sidste laga ting den 19 Martij förledin angafz af Krögaren Michel Andersson det Bräckeboerne hafwa i Bräcke Kyrckio herberge uttagit 2 ½ tunna innesatt Södermanlandz Rogh, Nembl:n Desse ähre afrymbde och hafwa uttagit Nembl: Per And. i Sidsiö 1 Span. Drängen Mattz Larsson 1 sp. Oluf Michels änkia 1 Sp. Oluf E: i Broklinge 1 sp. H. Sara Olufzd:r 1 Sp. Oluf Gröön 2 sp. Lars Larsson i Beensiö 1 Sp. Måns i Beensiö 2 Sp. Erich Erichsson ibid 1 Sp. Skohla äfwen såwäl af behållit 1 ¼ T:a sin qwarlåtne ägendomb 1 ¼ T:a refundera Ofwanstående persohner tilstå denne rågh 1 ¼ T:a uttagit, dock effter giästgifwarens Swen Nilsson i Bräckes anledningh, effter Drengen Matz Larsson som rymbde ifrån Swen, hade Kyrckherbergs nyckeln. Hwilken rågh dhe erkännes förplichtat til Cronan betahla. Men at det skulle warit något Korn, inlagdt, neka dhe til instendigt |
Bestämmelserna i Regel XI skall tillämpas på den förlängning av resan som föranletts av dylik förflyttning. (b) Kostnaden för hantering ombord eller lossning av last, bränsle eller utrustningsartiklar, vare sig i lastningshamn, på lastningsplats, i mellanhamn eller i hamn eller på plats som nödhamn, skall ersättas som gemensamt haveri, när hanteringen eller lossningen var nödvändig för det helas räddning eller för att möjliggöra reparation av skada, som fartyget lidit genom uppoffring eller sjöolycka, förutsatt att reparationen var nödvändig för att resan tryggt skulle kunna fullföljas utom i de fall då skadan på fartyget upptäcks i lastningshamn eller på orderplats utan att någon sjöolycka eller annan extraordinär händelse som äger samband med sådan skada inträffat under resan. Kostnaden för hantering ombord eller lossning av last, bränsle eller utrustningsartiklar skall inte ersättas i gemensamt haveri om den uppkommit endast för omstuvning på grund av förskjutning under resan och sådan omstuvning inte är nödvändig för det helas räddning. (c) När kostnaden för hantering eller lossning av last, bränsle eller utrustningsartiklar är föremål för ersättning i gemensamt haveri, skall kostnaden för lagring inklusive skälig försäkringskostnad, återinlastning och stuvning av nämnda last, bränsle eller utrustningsartiklar likaledes ersättas som gemensamt haveri. Bestämmelserna i Regel XI skall tillämpas på det förlängda uppehållet till följd av sådan återinlastning eller omstuvning. Om fartyget kondemneras eller inte fortsätter sin ursprungliga resa, skall lagringskostnader dock ersättas i gemensamt haveri endast fram till den tidpunkt då fartyget kondemneras eller resan avbryts eller fram till den tidpunkt då lossningen av lasten avslutas om kondemnation sker eller beslut om resans avbrytande fattas dessförinnan. Regel XI - Besättningens hyror och underhåll och andra utgifter under anlöpande av och uppehåll i nödhamn etc. (a) Skäliga kostnader för hyror och underhåll för befäl och besättning, jämte bränsle och utrustningsartiklar som förbrukats under förlängning av resan till följd av att fartyg anlöper en hamn eller ort såsom nödhamn eller återvänder till sin lastningshamn eller lastningsplats, skall ersättas i gemensamt haveri, om utgifterna för anlöpande av dylik hamn eller plats ersätts i gemensamt haveri enligt Regel X (a). |
Det hör ju i själva verket till god politisk ton att framhålla, att den europeiska organisationen icke borde få göra N. F. betydelselöst, icke ens begränsa dess befogenheter eller konkurrera med detsamma, men t. v. har veterligen ingen förmått angiva, huru ett jämviktsförhållande och en ordnad samverkan kunde betryggas. Under sådana omständigheter inställer sig givetvis frågan, huruvida företräde bör givas åt det, som redan existerar, eller åt det, som eftersträvas. Det kan svårligen bestridas, att N. F. ingalunda är den ändamålsenligaste organisationen för biläggande av de europeiska staternas mellanhavanden och att en rent kontinental organisation i sådant avseende kunde besitta betydligt större naturliga förutsättningar för effektivt uppträdande, men å andra sidan har ju även Europa i detta nu i N. F. en säker tillgång, vars värde icke får underskattas. Det behöves icke mycken eftertanke för att komma underfund med de utomordentligt stora inre och yttre svårigheter, som inom själva Europa stå hindrande i vägen för en gemensam politisk organisation. Vår världsdel är icke någon sluten enhet, utan dess maktsfär sträcker sig vida utöver den egna kontinentens gränser. Dels geografiskt sammanhängande, politiskt mer eller mindre integrerande riksdelar, dels koloniala utgreningar medföra, att åtskilliga europeiska riken i fråga om territoriellt innehav, maktutövning och intressen alls icke äro några rent europeiska enheter. Hör det till god ton att försäkra, att den europeiska » unionen » icke skall få inkräkta på N. F: s bestånd och befogenheter, så är det i sakligt avseende lika naturligt som riktigt, då det ofta med eftertryck framhålles, att » Pan-Europa » icke förmår motsvara sitt begrepp med mindre det omfattar alla europeiska stater. Men lika svårt är det att angiva, huru detta skall kunna382 R. ERICH ske i fråga om länder, vilkas maktsfär sträcker sig vida utöver Europas gränser. Så länge flere av Europas stater besitta koloniala områden av den största internationella betydelse, inställer sig frågan, huruvida det är tänkbart, att kolonier och protektorat skola ingå i denna gemenskap och på vilket sätt detta skall ske. De olika slagen av s. k. mandatförhållanden, sådana dessa äro förutsatta i N. |
tillträder kyrkowärdzsyslan efter Grigg Nils Ersson, som wäl förestådt henne i sin tid, och så länge han orkat. Allmän Soknestämma D. 14 Jan: 1776 i Choret 1. Frågade Herr Probsten efter, hwarest nu för tiden Boken om Potates planteringen wore? Ingen när warande kunde gifwa rigtigt besked derom, men lofwade nämdman Lid Erik Jonsson derefter höra och det angifwa 2. Nämdes om Societatis Svecana pro fide et Chri stianismo första gåfwa, hwaraf d: 14 Apr: 1775 8 Exemplar blefwo utdelte neml.n ett till hwarje fiärdingsman med tillsägelse, att han ock besör jer, att den bok blifwer i hwarje dess district fli tigt läsen. 3. resolverades att i kyrkans och Fattigas Cassor pantsatta perzedlar under instundande Pingstid blifwa genom Auction bortsålde, där de därforinnan icke utlösas efwen inteknade ägendomar och ibland dem i synner het afledne Corporalen Rens. 4. Wid den förestående Kyrkogårds widgningen och i syn nerhet de blifwande tillökte balkars byggande, påstod för samlingen få dem på samma sätt , som de gamla finnas bygde. Herr Probsten lät tå upläsa Kongl: Maijts Cir culair af d: 28 Aug: 1764 angående ansökningar om Collecter till kyrkobyggnader och reparationer och dess 4 § af innehåll, at thädanefter, enär kyrkogårdsbalkar förfalla, de endast skola förbättras eller updragas med kalkstens mur utan något bruk kalkband, hwitlimning eller täkning och det wid 100 daler Silvermynts wite, där det annars sker. Församlingens ledamöter sade tå at det skulle kosta dem mera, om de skulle anskaffa kan tig sten till denna byggnad, hälst de kunna hafwa til gång på nog sten sådan, som den här kan gifwas, och hwilcken icke tyckes kunna hafwa bestånd, utan rasa neder, om muren skulle däraf updragas, då de icke |
En del av dessa hade ben, andra ställdes på en trefot i elden. Och inte var den särskilt väl underhållen. Morfar och mormor 41 Hon hörde att någon utifrån kom in i köket. Vilhelm stod vid min säng. Gick vi inte åt samma håll? Nej, ett liv efter detta, som inte går att föreställa sej må finnas, men inte tänkas på. Ingenting var ändligt. Det hade varit torka en längre tid, och skörden blev inte som man hoppats. Johan såg missmodigt på framtiden. Lorents kom alltid på bestämd tid. Lätta men svåra att handskas med var dessa agnsäckar. Han hade byggt ett litet hus över brunnen. Vissa dagar regna det, men det brydde sej ingen om. Så kände jag det. Vanhelga vilodagen! Men Johan kom hem utan hushållerska! Det var domedagsstämning. Han småtrampade först ett tag och sen satte han igång med Björneborgarnas marsch. Det låg en lust i oss att tävla. Lina kom från sommarladugården med mjölkhämtaren. Det skulle märkas att det var helg. Vi kördes ut igen. Enligt Gilbert hade jag avancerat enormt, och han spådde mej en stor bana som idrottsman. Dö vill jag någorlunda hel. Hur skulle hon eljest ha uthärdat? Vi får räfsa sen! Ernst och jag satt på bron och väntade. Det flög gnistor ur smedjans korta skorstenspipa. Det var en helig regel. Den gamla träkärnan med törtel använde vi nu som förvarare av lingonsylt. Ja visst ja! Jag kände i hela kroppen hur skräcken isade. Jag gjorde det och kände värmen från honom. Omedvetet hade han rört vid en känslig punkt i mitt inre. Mormor Josefina tillhörde gabrieliternas släkt. Lina hade ärvt sin fars glada och ljusa sinnelag. Mot slutet av dagen bärgade vi höet i båten och rodde det i land, där det hässjades. För första gången i mitt liv fick jag hålla i ett riktigt spjut. Han anade att det betydde uppbrott men inte för vem eller vad. Hon svettades mycket och behövde byta lakan ofta. Och när det kammades och stora tovor satt kvar i kammen efteråt blev man nervös för det framtida utseendet. Det blev kärvare tider i slutet av 20-talet. Det hela hade kommit så plötsligt, att jag inte förstod vad som hänt. Ingen svarade. De såg något förvånade på mej. |
Mrs Pinsent .ar ocksa medgallande med eller utan politisk likstallighet k e d de min-. lem af Kungl. kommitteen for svagsintas vird, och vid liga medborgarna .. Till och med i Maryland, en af de gamarsmotet framstallde hon nodvandigheten af att kommittbens malkonservativa ostra staterna., blev en kvinna av president afgifna betankande beaktades. Motet beslot ocksa att gora ~ i f t utsedd till en forut speciellt manlig befattning. M& " ett uttalande till regeringen om onskvardheten af snar lagLouise Lester har blifvit en af de tre personer, som skola of vervaka forstorandet af utslitet pappersmynt. Miss Louise stiftning i detta fall. Ma vi Onska, att .damen s i m kastades utfor trappan p i Lester skall jamte sina bada kolleger tillse, att ' de milloner Lady Glencomers mottagning rna bli den sista liksom den dollars i utnotta sedlar som sandas till skattkammaren till. forsta i sitt slag, det ar en alltfor omklig tilldragelse for inlosen ordentligt tillintetgoras. Miss Grace Shenvood ar att bora upprepas;. ma vi ocksil onska, att de arbetsomden ' enda kvinnan i e n af Forenta Staternas harnast blifraden, dar kvinnor forsta gangen intrada, ma bli allt farre vande rostrattsstater, Ohio, som ar medlem af handelskainoch farre, och ma vi framfor allt onska, att de hittills maren i Ashtabula, och Miss Jane Addams, amerikanska gjorda utnamningarna, sa pa det praktiska som det teorekvinnornas stolthet, den praktiga, riidiga banbryterskan i tiska, verksamhetsfaltet ma flerfaldigas, .afven om de da ej b ull House Chicago, var den som holl inledningstalet vid komma att omnamnas i. Dagny i den arliga ofversikten af sommarterminens borjan vid Bryn Mawr-universitetet. Miss ' hvad kvinnor@ forsta gangen ' blifvit under aret. |
Om familjen består af är o c h det är vår oafvisliga plikt att skydda endast äldre personer och dessa ha hjärtan, familj, där modern såg, att gossarne i uppvåra tjänarinnor för de slags nöjen, som uppsom ömma för de vilseledda, så borde just växtåren — tolf till femton — tagit en vana jaga deras inbillningskraft eller skada deras sådana hem söka sina tjänare bland dem, som att ropa ohöfligt till jungfrun, som borstade moral. med stapplande steg ha börjat vandra uppåt. skorna åt dem. Modern bestämde sig för att Om vi endast själfviskt se på förhållandet Det är en skön uppgift att stödja de svaga. reda sig med en tjänare mindre och att låta emellan husbondfolk o c h tjänare, vinna vi gossarne borsta åt sig själfva, ja, t. o. m. Lycklig den, som är i tillfälle med Guds hjälp då ej mycket mera i längden genom att visa främja upprättandet af en fallen syster genom elda och städa i sitt rum. vare sig det gäller att b e deras släktingar i sitt hjärta! vara välkomna till ett mål någon gång i vårt Förhållandet tjänare emellan är också en hem, eller att vara uppmärksam på deras mycket svår fråga. H a vi icke hvar o c h en af oss varit af nödvändigheten att vara hjälpsamma emot rörda öfver den tacksamhet och tillgifvenhet hvarandra, så att den ena får en fri stund, RIECK-MULLER. våra tjänare visa oss för små vänligheter? antingen på söndag eller hvardag. Också ha i. När v i kunna få våra tjänare att vara med vi n o g alla märkt, att, där det finnes flere om familjens morgonbön, blir då ej den känstjänare, är det en god hjälp för alla parter, ER G R A N K V I S T var en uppnäst smålandslan, att vi alla samlas för att tillsammans att ifrån början arbetet fördelas jämnt och rättpojke på aderton år m e d ett frodigt månbedja vår himmelske Fader om hjälp under vist. Nödvändigt är det nog också att ej g e rundt ansikte, där ögonen sutto som ett par dagens arbete, ett band emellan dem och oss? |
Förordning (1984:532) om 1985 års folkoch bostadsräkning 1 § Har upphävts genom förordning (2003:936). 2 § Har upphävts genom förordning (2003:936). 3 § Har upphävts genom förordning (2003:936). 4 § Statistiska centralbyrån är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för 1985 års folkoch bostadsräkningsregister och ansvarar för driften av registret. Ändringar och övergångsbestämmelser Ansvarig myndighet Finansdepartementet F Ikraft 1984-07-01 SFS-nummer 1984:532 Omfattning upph. |
att bevilja skatter, som tillerkändes de båda engelska provinsialsynoderna, konvokationerna för Canterbury och York, kommo dessa under medeltiden att få ställningen av en politisk representation av prästerskapet, ett prästestånd jämte parlamentets båda hus. Ännu i dag sammankallas och upplösas konvokationerna samtidigt med parlamentet: nyval till underhuset medför nyval även till konvokationernas prästerliga underhus. Kyrkopolitiska konflikter ledde till att konvokationerna efter år 1717 icke sammankallades på 135 år. Det är ett tecken till kyrkans vaknande självmedvetande, att man 1852 lyckades förmå regeringen att åter tillåta deras verksamhet. Trots sin otidsenliga sammansättning — en mycket stor del även av underhusen utgjordes av självskrivna medlemmar ur prelaternas krets — blevo konvokationerna dock värdefulla organ för kyrkligt reformarbete. Men de hindrades häri dels genom frånvaron av varje lekmannarepresentation, dels genom parlamentets växande o villighet att offra tid på kyrkligt lagstiftningsarbete. Ända sedan 1857 har man sysslat med planer att skapa en form för lekmännens medverkan. En grundval för en dylik erbjöd sig i de stiftsförsamlingar, Diocesan Conferences, som växt fram utanför den officiella organisationens ram. År 1885 byggdes på dessa the Houses of Laymeii för de båda provinserna, från början likaledes som för lagen helt okända storheter med endast rådgivande befogenhet. Tillsammans med konvokationerna bildade dessa the Representative Church Gouncil, den nuvarande kyrkoförsamlingens förelöpare. En på ärkebiskoparnas initiativ företagen utredning av kyrkans författningsfråga resulterade i den märkliga Church and State Report av 1916. Denna innehöll också utkastet till den lag, som tack vare en sällsynt energisk agitation1 vann 1 Jfr min uppsats » Kampen för ' liv och frihet " inom Englands kyrka » i Svensk Tidskrift 1919.EVANGELISKA KYRKOMÖTEN 433 parlamentets bifall år 1919 — vanligen känd som the Enabling Act. Kyrkoförsamlingens konstitution stadgar, att densamma skall bestå av tre hus: biskoparnas, prästernas och lekmännens. De två första utgöras av de gamla konvokationerna sammanslagna. |