flatten_chunked_text
stringlengths
1
33.5k
Fram­ för mig satt en ung dam. Hon isåg förolämpad ut. Betraktade mig med en blick som om jag mördat hennes föräldrar eller tillfogat hen­ ne något annat obotligt ont. Bred­ vid henne satt en annan kvinnlig passagerare. Även hon förtörnad. Och anledningen till oviljan tycktes vara de arma klädtrasor jag bar. Hon studerade dem uppifrån och ned — nedifrån och upp med en min som om hon sett dem förut. I sin egen garderob minst. Och jag var glad att kunna erinra att jag hade kvitterad räkning på dem hem­ ma — • direkt från firma n. b.! Några platser därifrån satt ett tred­ je fruntimmer med en korg som jag vid påstigningen händelsevis råkat stöta till med foten. Hon log mali­ ciöst och utmanande, då min blick oförhoppandes råkade möta hennes. Jag såg på uttrycket i hennes ögon att hon ansåg min lilla kollision med hennes torgkorg vara en länge i förväg överlagd demonstration mot hennes egen person. — Kom an! tycktes blicken säga — jag skall nog veta att försvara imig. Och jag betvivlade det icke. Man behöver inte resa till Munkbron för att påträffa en vise slags: äkta kvinnlig försvarsvilja. För att icke utmana ett så otidsenligt uppträde gjorde jag emellertid en liten halvomvändning på bänken och började se ut genom fönstret till främre plattformen. Där stod ett älskande par. Jag observerade dem verkli­ gen icke. Min blick gick fram mot gatuperspektivet och jag tänkte på annat. Men de hade vänt ' sig om. Deras livliga geister ooh minspel drog ofrivilligt min blick till dem. De mönstrade mig med glödande hat. Satt jag och spionerade på dem och avlyssnade idem deras kon­ versation! Han yttrade något, som jag inte kunde höra, och hon svara­ de med ett flatskratt, vars melodiöisa klang jag kunde se. Jag bör­ jade åter skåda fram i gatuperspek­ tivet. Och glömde paret. Glömde hela spårvagnen för några korta ögonblick. Plötsligt sjönk något tungt och mjukt ned på mitt. halva knä. Det va; r en herre som satt sig. Demonstrativt — förargad att jag placerat mig snett i vagnen. Tack, ädle herre! Finare kan man knap­ past ge en liten välförtjänt admoni­ tion. Ny allmän stirrning.
— En representant för Idun gjorde häromdagen ett besök på utställ­ ningsplatsen och frapperades därvid af, huru långt de betydande förarbetena redan hunnit framskrida. Som bekant är det vår geniale utställningsarkitekt par préférence Ferdinand Boberg, som äfven här är den skapande och ledande kraften, och det 2|||j||Éni ppill i S l i p ' J Atelier måste medges, att han vid utnyttjandet af den i och för s ig så föga gifvande terrängen åstadkom­ mit verkliga trollkonster. Af ett stycke vegetationsfaftigt sk ånskt slättland och ett par leriga och uppgrundade dammar är han på väg att skapa en blomsferdignande sagostad, speglande sina stolta arkader i ett system af pittoreska och fagert buk­ tade vaftubäcken. — I någon mån kunna de för Idun ny tagna bilder, vi hör införa, ge ett begrepp om, hvad den Baltiska utställningen, åtminstone i sina stora ytterlinjer, en gång kommer att bjuda af feststämd o ch sommarljus arkitektur. Bild 1 ger en blick från promenaden å muren, som omger den runda Centralgården. Bild 2 visar den 100 meter vida plat tform, dit de elektriska spårvägarna kom­ ma att leda upp midi på själfva uiställningsområdet. Där ofvan reser sig det höga utsiktstornet från hvars trappgafvelprydda krön erbjudes en tjusande rundsyn ö fver sundet och det skånska landskapet. Bild 3 framställer " Kasteltet ", helt visst den fagi.-. IV dan de inte äro så värst roliga och kanske allra mest därför, att den danska publiken icke förstod " det värmlandska tongemåle ". Men utförandet och iscensättningen blefvo högt prisade. Den senare, hr H e d q v s i t s, fick omdömet gedigen och äkta svensk — fast nu björkarna fattades — o ch hufvudrollernas innehafvare — i synnerhet Ivan Hedgvist som drängen Anders och Ella Dyberg — en b lond nordisk Anna — ros ades i su perlativa uttryck. Men måhända var det ändå till sist folkdanserna, som tillvunno sig det mest stormande bifallet.
kalladhe Magnif. R ea. M. Israel, hem til sig D. Lenaeum, M. Staienum, D. Loccenium, M. Johannem Franck, M. Gestrinium, M. Boetium, M. Unonium och Nota­ rium. Der förfrågade sig M. Boetius Quaestor om Acad. span:ll huem han kan tryggeligen försälias, blef effter nogha conferentz och omröstandhe beslutit at sig:r Hans Bre­ mer och s:r Clas Eden skulle få kiöpa och behålla all Acad. spann: 11 widh Berget, och Luder Menscheffuer 200 t:r der wid Berget. Daniel Kroger i Giäfle 200 t:r widh Torssåker. Hans Bremer wil och behålla den spannrll som Academien til Stockholm föra låter. höltz ordinarium Consistorium och kommo tilstädes M. Israel p.t. Rector, M. Sta­ ienus, M. Stigzeli#*, M. Brunnius, D. Sidenius, M. Boeti#*, D. J. Freinshemius. 1. Uplästes Peder Danielssons laghläsarens bref til Consistorium och citation at någon fullmechtig ifrån Academien förskickas til Harbo tingh den 18 Febru. 1646, at afhända ther dom om bolstadzskildnaden emillan Wijby s. Greffue Nilss gård och Academiens twenne hemman Norrbo och Ekelunda i Harbo sokn. Resolutio. En aff inspectoribus aerarii tillijka medh M. Boétio Quaestore reser til tinget til föresagdan tijdh och swara på Academiae wägner. 2. Erik Larsson i Bärga, och Erik Hansson i Karby klaga på Haluardum Andreae, at han för 4 åhr sädan haf:r läntagit af sina föräldrar boendes i Simtuna sokn itt silfstoop och itt bälte bådhe til 38 eller 40 lodh wid pass.
Han afbröt mig på nytt sägande ganska hetsigt: Hofmästaren håller just på med att kyla champagnen, och kokerskan fräser allt hvad hon orkar öfver sina kastruller. » Jag fick mig en ny, lurande blick af kassören innan denne svarade, allt jämt mycket sträft: Och han reste sig samt sade, i det han tog afsked af oss och särskildt vände sig till mig: Tjänarne? » Och medan jag och Petterson gingo gatan fram helt långsamt – i det vi låtsades vara inbegripna i ett lifligt samtal – sågo vi Wernqvist taga ut stegen mot Riddarhustorget och vika uppåt Storkyrkobrinken. Hvad låg närmare till hands än att ’ vackra grefvinnan ’ i sitt listiga hufvud planerat en ny kupp under det att hon var på balen och kanske äfven i förargelsen öfver att hon ej kom åt de juveler som tillhörde ministerns gemål. » Du, som har varit vid regementet som kalfaktor, kan gärna tala om något skojigt om schangtila damer. » Men i morgon kväll » Detta gjorde mig nyfiken och jag beslöt att taga reda därpå och skyndade därför upp på hans rum där tydligen ingen varit inne sedan jag lämnat detsamma. Och jag stack åt honom en krona och försvann följd af deras undrande blickar. » Jag är agent. » » Nåväl! » Hundra krisch. » Det enda för öfrigt på den sidan af stugan. Så nog är det där tillkuckladt alltid. » Denna häpnadsvärda fräckhet hade han helt visst icke beredt sig på ens från en kompanjon af Oskars kaliber. Af allt detta framgick, att konsul Brattemann visserligen icke ännu vore mogen för att häktas; ty ehuru jag själf var viss på hans brottslighet, fanns dock icke ännu nog fällande bevis, och jag måste därför tillsvidare låta honom dansa som han ville. Någon skandal får på inga vis väckas. Borgstedt började samtidigt bråka för att göra sig fri äfven han och hade kanske äfven lyckats, om jag ej fått ut honom på Prestgatan, där min polispipa snart tillkallade hjälp af en uniformerad polis till hvilken snart sällade sig ännu ett par andra jämte åtskilliga nyfikna. Nej, min gosse! Då blir det nog bäst att genast » Hvad menar du för affär? »
Varje lektion av dagens 5-6 har sitt uppmärksamhetsmått som skall fyllas och varje dag sina kuntillbaskarpmått Annars bakläxa ka igen till samma gamla portion ännu kallare och osmakligare än i går Läsåren ha sina kunskapsmatt, som måste vara fyllda p i visst sätt och på bestämd tid annars och förde henne ut på de stora vande. Den gamla skolan säger: jag nen a h lämnade henne där hänvisanåtar mig a n ge ett visst kunde henne till att själv taga sig i land. skapsmått därtill m viss våra hemlösa inför vinSedan har den gamla och nya skohällning och disciplin åtar mig att tern tar fram en annan bostadsfråga lan kanske alltid funnits sida vid sivaka över att intet fusk sker vid dess da, ofta i närmaste grannskap. t.o. inlärande. I Två unga sökare gör Elsa Den nya skolan säger jag åtar Wilkens en sammanställning av Ruhem inom en och samma lärare. Men dolf Värnlunds och H.P. Matthis nyutman har nog ändå rätt att säga om mig utöver att svakomna romaner. vissa tider, att där är brytningen re på frågor Jag har ingenting att skarp mellan dem. En sidan tid är ge, om inte ett inifrån kommande h eEmy Ek för oss genom Flykten vår. Som rörelse har den nya hov finnes jag kan möjligen tiII Egypten en nyutkommen bok skolan kommit fast ej till de norhjälpa barn och vuxna a t t tacka tillbaka igen! Och skoImed Karl XII. och som fortsatts med formerna, bottenskolan, melFänrik Ståls sägner Den historiska filmen har sin uppgift att lanskolan gymnasiet, universitetet alla äro de mått som skola om den objektivt åskådliggör fullt hisvokat till pos för Honorine Hermeline Uppfostrans mål genom motett Kooperativa hem är ett uppslag givet av fröken Anna Pallin gas en av Emil Bönnelycke ut på vidderna av ett märklig författarskap sin fortsättning i Artikeln l i r näst. nummer hämtade Dikter ur Soluret av Emil Zilliacus och ur Mörkret och Lågar av Arvid Mörne utgivna på förlag Albert Bonniers diska länderna En drastisk interiör från den nya skolans kamp mot den gamla gavs en gång i en pedagogiskt intresserad krets av doktor Karl Nordlund. Det var från tiden för den nya hamburgerskolan genombrott d i barnen i en av stadens folkskolor plötsligt en morgon fick veta att från och med behoven.
Flera använde en kombinationsvariant - barnet startade natten i sin egen säng, togs till föräldrarnas säng någon gång mellan kl 01 och 04 och stannade där resten av natten för att ammas » on demand «. I Hong Kong är samsovning normen, och SIDS-frekvensen är bland de lägsta i världen. I de två förstnämnda studierna [2, 3] fanns inte uppgifter om alla dessa faktorer. Detsamma gäller många andra länder i Asien. Modifiera råden lite grann! Detta kan hjälpa mödrar som upptäckt att amningen går lättare när de sover nära barnet. Som McKenna påpekar är det ju just då nästan omöjligt att hindra dem från att somna! Mycket tyder på att amning liggande tillsammans med barnet på natten är en praktik som vi fysiologiskt är väl avpassade för. Denna ökade » infant arousability « kan kanske utgöra en skyddsfaktor avseende SIDS. Därmed kan barnet också lättare svara på moderns signaler [6, 7]. Ett barn kan ligga på en separat futonmatta på golvet bredvid sin mor. (Det är svårt eller omöjligt att amma ett barn som ligger på magen.) I en annan studie [8] visades att samsovning ledde till att den djupa sömnen (stadium 3 och 4) minskade i omfattning hos både mödrar och barn, med en invers ökning av stadium 1 och 2. Förslag till ny formulering Detta idealbarn somnade ensamt i sin egen säng, sov sedan lugnt hela natten eftersom det lärt sig att stilla sig själv (» self-soothe «) vid eventuell tillfällig oro, magknip eller dylikt. Om kvinnan fött fyra eller fler barn tidigare ökade risken tiofaldigt (5,78-19,3). Alm m fl föreslår kognitiv terapi som ett alternativ, men inom överskådlig framtid kommer inte alla berörda att kunna erbjudas och / eller vilja gå i sådan. I den stora ECAS-studien (European Concerted Action on SIDS) fanns alltså en riskökning även för icke-rökande samsovande mödrars barn [2]. Om modern rökt under graviditeten eller röker nu, men vill sova ihop med sitt barn, kan hon för maximal säkerhet ordna en individuell sovplats för barnet i samma plan som föräldrarnas säng. I have a toddler as well «. Detta fynd återkommer i en studie publicerad 1999 [4]. Mamman sov bredvid barnet som fick nära till bröstet; varken mor eller barn behövde vakna helt och hållet i samband med matningen.
Hvad det gick i för rasande fart att tjäna pengar, när man först kom i gång! De två hundra extra föll något för burdust i hans hatt, han var ovan, de togo andan ifrån honom strax, han blef närapå haj. Men kryade till sig och svarade själf ett bekräftande: — Well! då skall man få s e! Så gick det vidare, duk efter duk, som på en lustig, lättlöpande auktion. Det fanns mycket att välja på. Jeppa Lars hade verkligen sträfvat och gnott detta år, han förvånades själf. Så kom ändtligen den stora uppgörelsens stund. Lorden rätade u t sina tunna ben, spjätte som en gräshoppa färdig till språng. Han ställde sig att gräfva i kavajen efter plånboken. Jeppa hade summan klar på kronan i sitt hufvud: 9,995. — Look here — sade lorden och kråmade sig förmöget, i det han slog upp plånboken. Luncwist strök sin släta haka: — Titta, hör du, titta Jeppa, ska du se en syn! Jeppa höll sig, knäckte nötter, såg i taket, tänkte smått: hvar skall jag härbärgera denna skatt. och hur bli af me ' n. Lorden letade i facken, fann det rätta, slä- pade fram fem stycken långa på tusen. sen fanns det inte fler. Det var slut, man såg botten, tomma facket. Nå, det var en plånbok med gömslen gudilof, om han bara hann öppna. Men det hördes intet af. Tvärtom slog han boken igen och s a: — Det är allt hvad pengar j a g har. — Hvad är det han säger? — sporde Jeppa. bett - RISSTARKELSE - lare Ä & hTarje Tai80rterad v™ * * ™ * - OBS.I Guldmedalj 1 London innn — 293 — i • Luncwist öfversatte skonsamt: — Han säger han vill skrifva ut en check åt dig på Värmlandsbanken, på det som är kvar. — Well! — nickade Jeppa, trygg och tålmodig. Men lorden slog ifrån sig med händerna och blottade betarna fryntligt: — No, no check, no Värmlandsbank! — så mycket hade han förstått.
Hennes elever, både de som nu själfva intaga lärarinneposter af mer eller mindre kräfvande art öfveralli i Sveriges städer och de unga, som stå färdiga att börja sitt kall som undervisare, se i Hildur Djurberg lika mycket vännen som föreståndarinnan. Detta är icke något tomt ord, prägladt som en vacker skådepenning till afskedels stund. Redan under sin egen seminarietid, då fröken Djurberg tillhörde samma årsklass som Selma Lagerlöf, var hon i ovanligt hög grad den sammanhållande kraften inom kamrat­ kretsen. Senare som föresåndarinna har hon förstått att genom sin starka tysta personlighet knyta sina elever samman med sig själf och med den läroanstalt, som de tillhörde. Det personliga ut­ bytet, som i en tid af specialisering och grup­ pering af läroämnena ofta hotades af själfva formerna af undervisningen, förstod fröken Djur­ berg att genom sitt inflytande göra varmt och lefvande. Under fröken Djurbergs föreståndarinnetid har det gamla Sem undergått en förvandling, som nästan närmar sig revolution. Från att ha gifvit e n enhetlig kurs med en öfverbyggnad för specialstudier, har Högre lärarinneseminariet följt tidskrafven och upprättat jämnlöpande specialafdelningar. För en föreståndarinna betyda dessa om­ daningar en dryg extra arbetsbörda. Men Hildur Djurbergs tid och krafter ha äfven räckt till för uppgifter, som icke direkt sammanhänga med skolarbetet. För Elevhemmet, där billig inackor­ dering beredes kvinnliga studerande, har hon vi­ sat ett stort intresse och är äfven medlem af dess styresle. Likaså har hon verkat mycket för Svenska Lärarinnors pensionsförening. Dessa bägge verksamhetsgrenar äro ett utslag af hennes varma personliga känslor för hennes vänner och kamrater, lärarinnorna i Sveriges land. J dags~ kröni - Ran. Den sistförflutna veckan har, trots den vintriga väderleken, bjudit på ett och annat af intresse, som Idun-kameran Tångat och härmed återger. 1. är en gruppbild från fredssöndagen, då unga damer oförfärad! gingo omkring i silregnet och sålde den till fredsblomma apterade pingstliljan. Af personerna å vår bild igenkännas i midien fröken Anna Behle och konstnärsparet Einar Nerman. Den nya Tornbergs klocka utanför Dramatiska teatern.
Actors should be analyzed as active in the process of meaning construction. Dessa båda inramningar har det gemensamt att de beskriver prostitution som ett problem i sig. I justitieutskottet resonerade kansliet på samma sätt som socialutskottet. Inklusiva, allmänt hållna inramningar möjliggör samarbete men dessa ramar innebär också begränsningar och risker. I Rhodes, R. en kriminalisering av både köpare och säljare (motion 1981 / 82:2430). Också här beskrivs prostitutionsrelationen mellan könen som hierarkisk, ” män utnyttjar flickor ”. The Oxford Handbook of Political Institutions. Barbro Lewin, Johan Skytte och de skytteanska professorerna. Susanne Dodillets forskning har uppmärksammat några av de idéer som var framträdande i debatten, särskilt uppehåller hon sig vid den radikalfeministiska ideologin som ser prostitution som våld mot kvinnor, något hon menar var utmärkande för den svenska debatten (Dodillet, 2009). Nils Andrén, Den klassiska parlamentarismens genombrott i England. Utredningens förslag kan ses som ett uttryck för när prostitution i sig inte betraktas som ett problem, genom att antyda att det fanns olika sorters prostitution. d) Vilka aktörer drev frågan om prostitution och hur arbetade de? Resonemang med spår av normaliseringsargument avfärdades och istället visar analysen på en tydlig trend mot att prostitution i sig beskrevs som ett problem. S-kvinnorna lyckades driva igenom kravet vid Socialdemokratiska partiets kongress 1997. Min analys visar att den här policyprocessen bör förstås som stigberoende. Strömgren, A. Policyförändring betingas av hur frågan tidigare har behandlats och formulerats. Liisa Rulander (Svenningsson) (KD) menar att om hon inte varit så okunnig om gällande normer hade hon kanske inte agerat som hon gjorde när hon ville gå vidare med behandlingen av prostitutionsfrågan i utskottet: Jag var för okunnig för att förstå vad jag hade ställt till med. The systematic study of the interaction between ideas and actors has given rise to new insights into the gradual changes over time in the framing of prostitution, its path dependence and the strategic choices of actors.
Vad evangelisterna ha låtit oss skymta av den messianska agitationen är av naturliga skäl ytterst obetydligt. De ha icke kunnat ha någon sympati för en sådan agitation och icke förstått, att det någonsin har varit fråga om en sådan. De spår av den, som traditionen hade bevarat, ha de tolkat i sin egen tids och sin egen åskådnings anda; »utsändandet av de tolv» har helt naturligt för dem tett sig som förebildligt för deras egen tids kristna propaganda. Det kan icke betvivlas, att utsändandet av »apostlar» hör till den äkta traditionen, likgiltigt hur många de ha varit och vad de ha hetat. Dessa apostlar framställas i evangelierna gång på gång som alldeles otillgängliga för tanken på »en lidande messias». Gång på gång visar det sig, att deras uppfattning av messias är den hävdvunna. De som i Jesus se en helt och hållet »andlig» messias, det vill säga en upplyst och snillrik nyskapare på det religiösa området, finna inga bundsförvanter för en sådan mening i hans närmaste samtida bekanta, sådana de ha blivit framställda i evangelierna. Dessa apostlar ha varit så olämpliga som möjligt att propagera vad man i en senare tid betraktade som »Jesu lära», av vilken de enligt evangelierna ingenting ha förstått. De kunna blott ha blivit utsända för att driva den messianska propaganda som de förstodo. Det ligger i sakens natur och bekräftas också av all erfarenhet, att den som känner sig kallad att förkunna nya sanningar för sina medmänniskor är hänvisad till att »göra allting själv»; han sänder inte ut en massa anhängare för att propagera sina idéer i öster och väster. Vanligtvis har han inga anhängare att sända ut. Det har däremot alltid en messias – och hans anhängare besörja propagandan långt verkningsfullare än han kunde göra själv. Anhängare bruka inte göra sina tjänster alldeles gratis. Men en tronpretendent – och att messias var en tronpretendent, det har ingen i samtiden ett enda ögonblick varit i tvivel om – har ofta ganska klena materiella hjälpmedel. Hans anhängare äro i stor utsträckning hänvisade till att draga växlar på en gyllene framtid; hoppet är rosenrött, och landsvägsriddaren av i dag kan i morgon vara en av rikets stordignitärer. Men bestämda löften i det hänseendet ha naturligtvis alltid sitt stora värde:
– Nu väl, I rika, gråten och jämren eder, gör de, över det elände, som ska övergå eder. Hela rikedomen är förmultnad, och edra kläder äro uppfrätta av mal, edert guld och silver är förrostat, och deras rost ska vara till ett vittnesbörd för er att ni ska ge – usch, va ni ä för ena as, usch! – och rosten ska som en eld förtära era kroppar. I haven samlat era skatter på de yttersta dagarna, ja, de har ni. Men va har vi för någe? Ingenting, ingenting, ingenting har vi. Se de arbetares lön, som hava avmejat era åkrar, vilken I haven undanhållit dem, den ropar, gör den, och skördemännens rop har trängt in i Herren Sebaots öron, å nu börjas de, va lugn fö de! I haven på jorden levat i kräslighet och vällust, usch, såna svin ni har vari, I haven gött edra hjärtan såsom på en slaktedag. I haven fördömt, I haven dräpt den rättfärdige, mej har ni dräpt, mitt barn har ni dräpt, ni har kastat oss på avskrädeshögen, Gud, min Gud, låt oss få hämnd! Bland de målade kvinnorna sade väninnan: – Oh! Det är en karl, som predikar. Tycker du inte, att han ser ganska snygg ut? Men Lasse började skratta med ett fånigt skratt för sig själv. Det var inte många, som hörde honom, och ännu färre, som brydde sig om honom. Ifrån det inre rummet skrek redaktören, att Lasse skulle tiga eller kastas ut, men ingen märkte det heller. Vid dörren hade tre karlar stannat, de voro på väg ut. Det var Mellin, Pelle och Kvisslan. De hörde Lasse jollra för sig själv. De sågo den utbrända, förstörda gestalten sitta hopfallen över sin tomma ölflaska, han var dubbelt pinsam att se i gasens matta, fladdrande sken – och därutanför böljade sommarskymningen fram över gatorna med doft av fjärran blommande rosor. Mellin gick betänksamt fram till Lasse, lade sin hand på hans axel och sade varligt och gott: – Lasse, du! – Låt bli mej! Gå din väg, Mellin, ja tål inte si dej! – Jo, ja ska genast gå, men ja ville bara säja ett ord först.
Stänges för kvinnor möjligheten att förvärva erforderlig kompetens för sådan befordran, blir själva grunden för mans och kvinnors likställighet Lindanryckt och den ratt till fri tävlan, som genom behörighetslagen fastslagits, inskränkes på här ifrägavarande omr3de av statstjänsten till en skenbestämmefse. och reparationer utföras förstklassigt på bestämd tid. S. G. Tel. Sö. 1 07 HERTHA ~ e n e r a l ~ o s t s t ~ r e l s som e n, fick skrivelsen på remiss, meddelade i sitt yttranae den 13 december samma år " att den lät sig angeläget vara såväl att lämna tillträde till kursen endast åt det antal elever som för ändamålet oundgängligen erfordrades, som ock att till kursen uttaga endast sådana elever, som kunde antagas bliva lämpliga för befälsplatser. Härtill kommer, att det är avsett att framdeles lämna tillträde till postassistentkurs, förutom till ett antal direkt antagna elever, jämväl åt personer, som med goda vitsord genomgått den nuvarande mindre omfattande postexpeditörsutbildningen och som därefter visat synnerlig duglighet och förutsättning för .befordran till befalstjänst. Möjlighet kommer således att finnas jämväl för kvinnor att på detta sätt erna anställning såsom postassistenter. Intill dess en mera allmän erfarenhet beträffande kvinnas anvandbarhet på * högre befälstjänster inom postverke ' t vunnits, har det i varje fall synts generalpoststyrelsen lämpligast att re ' - kryteringen av postassistentkåren medelst kvinnor sker via postexpeditörskursen. Vid direkt rekrytering torde det nämligen vara ofrånkomligt, att icke obetydligt antal antagna kvinnor icke komma att ägna sig för befordran till befalstjanster. Sistnämnda synpunkt jämte det förhållandet, att man måste räkna med en betydligt större avgång vid yngre ålder bland kvinnliga tjänsteman än bland manliga, har av generalpoststyrelsen tillmätts avgörande betydelse vid fattande av beslutet om den anordnade postassistentkursen. " " Da generalpoststyrelsen således var av den uppfattningen ", anföres vidare, " att allenast manliga elever borde antagas till omhandlade postassistentkurs, ansåg styrelsen sig aven böra angiva detta i den utfärdade kungörelsen rörande kursen. Givetvis hade generalpoststyrelsen, oavsett sin avsikt att endast antaga manliga deltagare, kunnat underlata omnämna detta.
I sin förtviflan gick hon ned till hofrättsrådets kök och utgöt sina bekymmer för kokerskan och husjungfrun, hvilka med det spändaste intresse åhörde henne. Det dröjde icke heller länge innan hennes nåd och fröknarna Arnell blefvo underrättade om saken, och alla tre kommo då genast ut i köket, der madam Jonson om igen fick berätta sin historia från början till slut. Det var tre mycket intresserade åhörare. Cecilia rigtigt brann af ifver och nyfikenhet, hon ackompanjerade madamens berättelse med gester och utrop och rodnader om hvarandra. »Ser tant!» ropade hon nästan triumferande, med en blick på fru Hedenstam, »hvad har jag alltid sagt om herrskapet Burström! Mins tant hur jag varnade för att komma i umgänge med dem ...» Nu blef det en liflig rådplägning om hvad som borde företagas. Cecilia var mycket hämndgirig af sig och röstade ifrigt för att man skulle vidtaga kraftiga åtgärder, skicka efter ett par polisbetjenter, stämma herrskapet Burström eller något dylikt. Agnes förhöll sig mera lugn, hon kände mest ett innerligt medlidande och hon försökte att trösta madamen, som då hon märkte hvilket intresse hon väckte, blef ännu mera klagande och bedröflig, och bittert snyftade medan hon talade. Fru Hedenstam var litet mera betänksam än Cecilia. Det for igenom henne den tanken att Jonsönerna möjligen kunde ha begått stölden; icke att hon trodde det, men man var ju icke fullkomligt säker, och derför var det bäst att gå sansadt till väga.
MONICA En enkel ekologisk analys av strokedödligheten visade att mycket mer av variationerna mellan länderna kunde förklaras av ekonomiska förhållanden än av konventionella riskfaktorer [18]. Överlevnad under de första 28 dagarna efter hjärtinfarkt skiljer inte längre mellan män och kvinnor under 75 års ålder. Baserat på stora kliniska studier kalkylerade vi att sänkningen av kolesterol i klinisk praxis som mest var 1,5 mmol / l. Norra Sverige låg illa till Samhällsutveckling och sjukvårdspolitik spelar en avgörande roll för utbredning av kardiovaskulär sjuklighet. Pilen markerar en grov skattning av var Sverige ligger idag. Effekten på befolkningsnivå av statinmedicinering kan då skattas till som mest en sänkning på drygt 0,1 mmol / l. Men minskningstakten har varit klart snabbare i Norroch Västerbotten än i resten av Sverige och nu är norra Sverige ikapp andra delar av landet (Figur 3). Där bara den ena bestämningsfaktorn påverkats har helhetsutvecklingen varit mindre imponerande. Minskad incidens och letalitet i infarkt hos män har lett till halvering av antalet dödsfall under 65 års ålder. Hjärtinfarkt och stroke är sjukdomar med en strikt social skiktning. Det samhälleliga och sociala sammanhanget är av grundläggande betydelse. Aldrig har effekterna på folkhälsan, av en samhällsrevolution, kunnat följas så i detalj som i MONICA-populationerna i Ryssland och Litauen. Det sammanlagda resultatet blev mer än en halvering (- 62 procent) av dödligheten i hjärtinfarkt. Kjell Asplund var ansvarig för strokedelen i internationella MONICA år 1994-2000 samt ordförande i internationella styrkommittén år 2000-2003. En fascinerande aspekt på MONICA-underökningen var att den kom att tidsmässigt innefatta de dramatiska samhällsförändringarna i Östeuropa under 1990-talets första år. Det är en given arena för förebyggande insatser, hittills bara delvis utnyttjad. De berodde på ändrade kostvanor. Det mest slående var att befolkningens dödlighet i hjärt-kärlsjukdom ökade så snabbt under övergångsåren, vilket mest berodde på en kraftigt ökad letalitet under akutskedet av både infarkt och stroke. MONICA har löst dispyten. De klart högsta riskerna löper arbetslösa och personer med låg utbildning. Det fanns mycket att lära av andra länder med betydligt lägre dödstal.
Och inte kunde hon begripa, hvarför han just skulle gå och förlofva sig med den lilla stumpan. Hon kunde rakt inte se någonting märkvärdigt på henne. Inte var hon vacker, och inte var hon rik heller! Men när det led mot bröllopet, blef Beat något mildare till sinnes. » Ja, » suckade hon, » nog blir den frun lycklig alltid! » » Det är just det det kommer an på, men det är inte så godt att veta på förhand, » svarade fästmannen, som hade en något mera sammansatt uppfattning af lifvet. Nåja, en present skulle de unga ändå få af henne, det hade hon beslutat, och så gaf hon dem på andra lysningsdagen aralian, som hon själf planterat och vårdat. D e nygifta bodde vid samma gata som Beat, alldeles midt emot henne, fast de tre och hon fyra trappor upp. Hon kunde därför en smula uppifrån se ned på och noga utspeja de unga människorna och bland annat se, hur de skötte sin aralia, som stod där i fönstret på ett litet bord vid unga fruns arbetsplats. Så snart hon kom upp till ungherrskapet, dit hon ibland blef bjuden på middag, sprang hon allra först bort till aralian och såg efter, hur det stod till med den. Ja, den gick nu inte så bra som den borde, och frun skötte den inte, som hon skulle; hon ville gärna ge den lite för mycket vatten och glömde bort att tvätta bladen. Och Beat försökte hvar gång instruera frun, hur hon skulle sköta aralian, som hon inte skulle glömma var » ett minne » från henne. För resten uppskattade Beat ännu inte riktigt frun, trots all vänlighet, som denna visaRekommenderar sin specielt fina tillverkning af konfekt, bakelser, tärtor, thé- och kaffe-bröd, färskt flera gånger på dagen. Som affären i alla tillverkningar uteslutande använder I: ma mejeri-smör, samt ej lämnar någon möda ospard att erhålla friskaste och bästa materialer för fyllandet af ärade kunders smak, har hvarje kund här all förutsättning blifva tillfredställd. garanterad ren, neutral, mild och öfverfet. Bästa Barntyål! 26 öre st. Qrumme&Son Stockholm. de henne.
Vi brukar säga, att vi inte vet hur han bär sig åt för att räkna ut vilken dag under julstöket som vi har det mest otrevligt och ostädat. Men när två pigor ligger och skurar golvet i sängkammarn och sängkammarmöblerna är utflyttade i förstugan och två lejda skurgummor ligger och skurar i förmaket och har flyttat in förmaksmöblerna i matsalen, och när mamma står i köket vid ena ändan av bakskivan och bakar julkusar och hushållerskan står vid andra ändan och bakar vörtebrödslimpor, och när faster Lovisa har rymt ut kökskammarn, för att hon och Anna och Gerda och jag ska kunna hålla till där med småbrödsbaket, när vi allesammans är klädda i urtvättade och avlagda bomullsklänningar och stora bakförkläden, och när pappa sitter i matsalen, liksom inmurad mellan förmaksmöblerna på ena sidan och kökskammarmöblerna på den andra, då vet vi, att pastor Unger inte är långt borta. När han då kör in på gården i sin lilla karriol, så jämrar vi oss över att det ska komma främmande en sådan här dag, och vi säger till pappa, att han får lov att gå ut och ta emot honom, för vi andra är ju inte så klädda, att vi kan visa oss. Men vi jämrar oss ändå inte på långt när så mycket, som vi skulle ha gjort, om det hade varit någon annan än pastor Unger. Så snart som pappa har kommit ut på trappan, så ropar han åt pastor Unger, att det är bäst, att han far sin väg utan att stiga ur, för här i huset finns ingenting annat än bakkäringar och skurgummor. Men pastor Unger blir inte det minsta förskräckt, utan han hoppar ur karriolen och kommer oppför trappan till pappa. »Jaså, ni har storstädning, ni med,» säger han. »Ja, det kunde jag nästan tro, för Maria har stökat till så gruvligt där hemma, så att jag var tvungen att fara min väg.» Sedan följer han med pappa in i matsalen. Pappa sätter sig i sin gungstol som vanligt, men pastor Unger söker ut åt sig den sämsta stol han ser och flyttar fram den till gungstolen. Och innan han har hunnit att slå sig ner där, så är han redan i färd med att tala om en rolig historia.
Likaså är dessa journalister mer benägna betona de nackdelar som är förknippade med publikstudier, i synnerhet när det gäller studiernas resursförbrukning. I synnerhet det senare talar för att publiken i sig inte uppfattas som en del av det kommersiella perspektivet, en koppling som annars är vanligt i forskares resonemang om mediers ökade publikanpassning. Structure. Marton, Ference & Booth, Shirley (2000) Om lärande. Gerenz, Sven (1972) Dagstidningsekonomi. Situationen är i det närmaste den motsatta när det gäller journalisters uppskattning av publikens intresse för ekonominyheter. Jmf Metykova 2007. Det kapitel som nu ligger framför oss syftar till att knyta ihop de empiriska resultaten av förhållningssättets fyra dimensioner – publiksyn, publikkontakter / - inflytande, publikorientering och publikkunskap (figur 1.1, kapitel 1) – för att därefter diskutera dessa i förhållande till en mer teoretisk ram såväl som till tidigare forskning på området. Se t.ex. Madden & Fox 2006. Men i vilken mån har egentligen journalisters värderingar och förhållningssätt betydelse för det journalistiska arbetet gssättet till publiken att förändras framöver? Hvitfelt, Håkan (1999) Politik som såpopera. Upplevelsen av den egna och kollegornas kunskapsnivå skiljer sig mellan kvinnor och män. Jarlbrink, Johan (2003) Journalistikens fält ur nykomlingarnas perspektiv. Visserligen kan vi knappast förvänta oss att journalister ska ha detaljkunskaper om varje enskild läsare, tittare eller lyssnare, men det är däremot rimligt att ställa krav på att journalister är familjära med mer övergripande frågor om publiken, så som allmänhetens samlade medieanvändning, men också med mer specifika kunskaper om det egna företagets publik. Tabell 7.6 Uppfattning om publikstudier, efter position på företaget (procent): Journalister Ansvariga utgivare Diff. En närmare analys visar att det framför allt är de unga kvinnorna som är ” publikfokuserade ”, medan kvinnor i yngre medelåldern i större utsträckning kan betecknas som ” publikmedvetna ”. I egenskap av att företräda publiken kan det tyckas självklart att journalister bör se som sin viktigaste uppgift att ge människor sådant som människor själva anser vara relevant eller intressant – d.v.s. efterfrågar – oavsett om det handlar om nyheter eller förströelse. Edström, Maria (2006) TV-rummets eliter.
På den lilla kliniken meddelar schemaläggaren inför sommaren att för att semestrar skall kunna beviljas lagenligt måste läkarna åta sig jourpass som sträcker sig över hela helgen, dvs arbete från fredag morgon till måndag lunch. Naturligtvis kunde de kolleger som önskade sinsemellan göra upp om att dela jourerna. Detta hade följts av artiklar i press, radio och tv med livfulla beskrivningar av arbetstagarnas vedervärdiga situation. Morgonen därpå var det dags för nästa jourdygn ... Vad gör Läkarförbundet för narkosläkarna? Därefter var doktorn trött och tagen, men igång nästa morgon igen enligt schemat. De som vill reformera joursystemet har ofta både kolleger och arbetsgivare emot sig. Nästa gång kommer han att arbetsvägra - eller tänker facket hjälpa till?
De se in i varandras ögon och känna igen varandra, icke såsom de två unga, friska människor, vilka möttes för länge sedan i gatuvimlet, utan sådana de nu äro efter en ohyggligt lång och kvalfylld natt EN FRÄMLING I GUDS LAND Fast det är för tjugonde gången som lustspelet »Det galnaste», går över tiljorna, är det ännu alltjämt lika mycket bråk och väsen bakom kulisserna strax innan ridån dras upp som under premiärkvällens hetta och nervositet. De två scenarbetarna släpa och dra med allt det de, efter föregående kvälls spektakel, lämnat vind för våg, maskinisten provar rampoch takljusen, parambalerna och salongslamporna och släcker plötsligt alltsammans, varvid förvirringen urartar till kaos; hetsiga röster skrika utur mörkret, en tändsticka flämtar till, glöden på en cigarrett belyser ett vitsminkat anlete. Så blir det ljus igen och arbetet fortskrider. Sceninspektören, vilken även skall uppträda såsom polis i tredje akten, löper runt, runt, letande efter en gryta, som skall stå i spisen fast den ej finns, emedan första älskarinnan lånat hem den att koka blomkål i och sedan glömt att ta den med igen; man måste i hast svärta till en gammal rund plåtburk, varpå det bekymret är stillat. Publiken, om det kommer någon, är nog ej så skarpsynt Direktören, en rund jovialisk människa, som med oföränderlig optimism lever på skuldsättning och kredit, konkurser och bulvaner, tittar ut ur sin loge för att se till att allt blir klart. Byxhängslena slänga bakom honom, skjortan är fläckad av smink; på ena ansiktshalvan sitter polisongerna redan fastklistrade, den andra ler glatt åt oväsendet runtomkring. Han är ännu ett barn, som trivs i buller och bråk, och han lär heller aldrig bli något annat. Han snokar reda på en scenarbetare av vilken han lånar tändstickor och cigarretter, varpå han dyker in i sin loge igen
Elin slog igen boken och skakade ned sitt hår över ögonen. Hon var kär i Sture. Genast han kommit till fru Sallén för tre, fyra månader sedan hade hon blivit så förändrad. Hon hade icke förstått det själv. Hon hade trott att hon var sjuk, överansträngd kanske. Pyttsan, överansträngd strax efter jullovet! Och nu var det snart vår. Hon hade aldrig varit kär. Hon visste ju icke vad det var. Var det att ge varandra blickar som fröken Åberg och herr Alm? Att tala lågmält med varandra så att orden liksom slogo en ring omkring en, fastän alla andra lyssnade? Att räcka varandra tallriken med händer snuddande vid varandras, som hon i dag upptäckte att herr Alm och fröken Åberg gjorde? Ja visst. Så var det. De vuxna måste ju veta det. Hon hade hittills icke tänkt på mycket annat än skolan, lärarinnorna, att uppföra sig väl och att få goda betyg. Å jo, hon lekte ju med småsyskonen under ferierna, men skolan bildade mittpunkten, det väsentliga, kring vilket alla tankar kretsade. När man anses som den bästa i klassen har man en viss ställning som lärarinnor och kamrater fordra att man skall upprätthålla. Och Elin var den bästa. Det hade gjort att hon blivit ensam. Hon hade icke sörjt över det förrän nu den sista tiden. Ingen var hennes förtrogna. Ingen kom och drog henne med sig hemlighetsfullt viskande. Men man ville ha hjälp av henne. Hon var icke snål. Hon lät flickorna skriva av hennes kladdar och hjälpte dem med svaren i matematiken. Hon var snäll. Elin suckade och stödde tungt huvudet mot handen. Ute på den trädbevuxna gården började det skymma. Grenarna, ännu kala, men med svällande knoppar färdiga att brista nästa varma solskensdag, sträckte sig fram mot hennes ruta. En kvist slog mot glaset. Det lät som om någon knackat på. Snett över gården såg Elin, hur det lyste riktigt festligt i herr Bloms fönster. Utanför i korridoren hörde hon steg och ett svagt tassande. Det var fröken Ek som gick ut med taxen. Det gjorde hon varje eftermiddag och så halv elva på kvällen. Man behövde ingen klocka. Elin brukade tända sin lampa så här dags. Men hon satt kvar i mörkret och lyssnade till stegen och viskningarna i rummen omkring henne. För första gången tänkte hon att algebran kunde hon läsa på frukostrasten. Det gjorde ju de andra flickorna.
högwäl:te h:r landshöfd:s egit betänkande, och landskammererarens project. 1767 d. 27 febr. afskrifter insände til Kgl. kammcoll. 1768 d. 11 apr. en ytterligare afskrift insänd til Kgl kammarcolleg jemte påminelser om inskr.”. – Enligt förslaget skulle hänsyn tas till markens godhet vid marktilldelning och jämkning ske mellan gott mulbete och god timmerskog med mera. Vidare skulle tydliga krav ställas på alla som tilldelades mark. Flera av formuleringarna återkom i Kungl. Maj:ts instruktion av år 1770, se nedan. Then uti Jemteland förordnade Allmänningsafwittringsrätten, hwars gjöromål förnämligast theruti bestå at afskilja Kongl. Maij:ts och kronans afradsland, ödesbölen och lägenheter från the skogar och rättigheter skattemän äro tildelte, och at utsyna och afrösa nybyggen, bör följande regler sig til rättelse ställa, äfwen i the händelser, under then tid förra instructionen war gällande, förewarit, och genom inhibitionen kommit at afstadna. § 1. Tå inga wisse märken, emellan skatteskog och afradsland finnes, gälle allmän lag, och gånge refning öfwer bondes skatteskog, thå honom så stor andel theraf, som emot skatten swara kan, bör tillägas, och tjena tå til mätningsgrund et af the i negden liggande, och hwarken mycken eller liten skog ägande hemman, af lika skattetal; hwarwid Afwittringsrätten åligger noga pröfwa, huru nyttig mot onyttig, timmer mot mulbets, och afsalur mot husbehofs skog, kan jemkas; ty at utsätta wisse grunder, ther jordmonen och hwarje orts särskildte omständigheter fordra olika rymder och förmoner, är en tydelig omöijelighet. § 2. Är skatteskog från afradsland utmärkt, men påstås, ej nog mot skatten swarande, utröne
Efter det att man kunnat bekräfta att det rörde sig om nervgasförgiftning gavs förutom atropin även nervgasantidoten pralidoxim (kolinesterasreaktivator) vid en del sjukhus. Denna skillnad i potens gör att även mycket små mängder VX som obemärkt fått penetrera hud kan ge upphov till dödlig förgiftning. Många av sjukhuspersonalen kände en skarp lukt i de lokaler där de osanerade patienterna fanns. Snart tillstötte andningsbesvär och muskelsvaghet. Sarin är en färglös, flyktig vätska med svag, obehaglig lukt. De allmänna råden genomgår för närvarande revidering och beräknas bli publicerade under hösten 1997. VX påminner om olja. Det torde dock vara mindre sannolikt att VX skulle vara praktiskt användbar vid terrorattacker. Forskare på FOA har utifrån tillgänglig information kunnat göra spridningsoch riskberäkningar som visar att avdunstningen av sarin går ganska långsamt från ett hål i en behållare. Användning i terrorsyfte Personer, vilka känt sig sjuka, kan ha lämnat tunnelbanevagnen vid närmaste station och på så sätt avbrutit exponering för sarin och därmed bidragit till att minska antalet svårt förgiftade. Tabell I. Den ena återfick hälsan helt, medan den andra patienten fick en så svår hypoxisk hjärnskada att han avled dag 23. Symtom som hänförs till den s k nikotineffekten dominerade (t ex blekhet, takykardi, blodtrycksstegring, muskelfascikulationer, muskelsvaghet), medan s k muskarineffekter var mindre framträdande (t ex svettningar, slemsekretion, bradykardi) (Tabell I). 33 av dessa behövde sjukhusvård. Endast de patienter som lades in på intensivvårdsavdelningen kläddes av. Man misstänkte inledningsvis dock att det rörde sig om cyanid, varför några skadade då behandlades med cyanidantidoten natriumtiosulfat. Ambulanspersonalen arbetade utan speciell skyddsutrustning. Denna samverkan kan nog betecknas som en unik tillgång för vårt land. Larm från 15 stationer De flesta patienter som lades in på sjukhuset behövde endast relativt måttliga doser atropin. Många förlorade medvetandet. I denna ges detaljerade anvisningar rörande sanering, sjukvårdspersonalens skyddsutrustning samt behov av antidoter och andra läkemedel vid exponering för retande gaser, brandrök, nervgaser och senapsgas.
*) Jämf. a. a., sid. 87, n. 981. 2) Jämf. a. a., sid. 88, n. 982.
Skolläraren Paradis: om någon tog en stålpenna (pisk, pisk, pisk). En ska inte ta etter ha di siger, udan etter ha di gör, Så får en nåed. Di e bytta som logg. (lock) Om alla skola herrar vara, vem skulle kappan bära? (betjänt) De e en rigti pibesill. (hushållerskan om gråtande pojke) Du har gått igennam hungsvottaåren. (lärotiden) Läsa o inte forstå, e desamma som plöja o inte så. Den som frågar etter sitt ett vid (det han vet), blir Aldrig klogare än han e. Får jag de (1870)? Ja en lort ska du få i en sprucken ask å Gå imod väred me! Pigesvar, när en bad att få ett känne (striglakors o dyl). Sådana svar fick barn av pigorna. De e en rigti tvärfylling. (åt för mycket) De e en rigti forbyting. De e en rigti folkanarr. De e en rigti storkrögare. Han e storvänd. Dito Dito Dito Dito Dito Dito Dito Stora Herrestad Högestad Dito Dito Per Persson i Simris Högestad
Celia talade så bestämdt och allvarligt, att fru Häger fann, att här hjälpte inga föreställningar. Hon gjorde väl ännu några försök, men Celia var obeveklig. Icke ett ord om Daniel Bernsköld kom öfver fru Hägers läppar. Kanske hon hade skäl för att inte nämna hans namn, tänkte Celia, lätt om hjärtat öfver att hon ej gjorde det. Och då fru Häger gått, var hon öfvertygad om, att Daniel inte vidare mindes henne, ty skulle väl fru Häger ej eljest ha burit fram en hälsning från honom? Nu undvek hon att tala om systersonen. Celia hade således rätt: Daniel hade öfvergifvit sin kärlek till henne. Men fastän hon var så väl beredd därpå, gjorde det henne mycket ondt, och hon brast ut i en tåreflod. Hon tog fram ringen, som hon troget bar vid sitt hjärta, betraktade den länge och kysste den. »Snart nog får jag skilja mig äfven från dig,» suckade hon, »ty endera dagen kommer väl ett bref från honom med återfordran af dig,» hon trädde ringen på sitt finger och betraktade länge sin hand. »O, att jag finge behålla denna ring, och att den följde mig i min graf!» Det började tidigt att skymma, ty hösten var redan inne, fastän luften var ovanligt varm och träden ännu stodo gröna i den lilla trädgårdstäppan. Månljuset lockade ut Celia, och hon satte sig på bergsklinten, men vänd från staden, ty hon ville ej se dess glimmande lyktljus. Det störde endast hennes ro, tyckte hon, ty tankarne drogos då oemotståndligt bort ut i världen, som var stängd för henne, och dit hon heller numera inte längtade. Margit dröjde ute ovanligt länge denna afton. Hon satt som vanligt utanför dårhusets portar eller vankade däromkring. Celia kunde inte slå bort tanken på Daniel och hon tog fram ringen och lossade den från snodden för att träda den på sin hand. »Jag kan åtminstone få låtsas, som om jag vore hans trolofvade,» tillade hon omedvetet högt. »Ack, ack, att jag sluppe skilja mig från dig,» och åter igen kysste hon ringen varmt och lidelsefullt.
Detta står i samband med våra lokala förhallanden. Redan länge har uppmärksamheten fastats vid det ohyggliga och orättfärdiga i den lagbetryggade osedligheten och sarskildt dess påföljd, att nämligen de, hvilka skulle öfva det förmenta sedlighetsskyddet, förderfvas och i sin ordning sjelfva förderfva, sålunda utbredande det onda de skulle hämma. Kroghs bok kom som en val underrättad mans bekraftelse på denna misstanke och mottogs som ett värdefullt inlägg i saken. Beslaget, som skedde först sedan? /, af iipplagan salts, verkade som en reklam för boken och den blef nu last i långt vidare kretsar an eljest varit fallet. Protester i alla former hafva haglat öfver beslaglaggningen. Statsministern har, med anledning af en sadan protest, lofvat .. att prostitutions-saken skulle komma iiiider regeringens behandling. Afven qvinnor hafva, såsom ni känner, tagit ifrig del i protesterna, dertill drifna af varm öfvertygelse. I min tanke har dock deras entiisiasni förledt dem att öfverskatta boken i estetiskt så val som i moraliskt hänseende, Utrymmet tillåter icke att närmare ingå p % detta spörjsrnål, hvilket ju ocksa beror af deil individiiela uppfattningen. Jag vill blott af fru Antonie Lachens varmhjertade uttalande i Dagsposten framhålla ett påstående, som synes mig innehålla niissvisningar. Hon säger naml. att sådana mödrar som Albertines mor smaa forbande os, dannede nmdre, naar vor blufcerdighet ikke kan tillade o; at lcese hvad deres d ~ t r e maa gennemgaa af den dannede klasses mcends. För det första har alltså bildade mödrar sldana man till söner, hvilket knappast kan göra dem ointresserade i saken. För det andra ar det deras oskyldiga döttrar, som afventyra att f& sådana man till makar. Saken ar den: vi bl$va alla merl ' inh-esserade när det guller att bekä ?~$n det onda, $6 det att det e j md drabba oss alla. Men huru? Bjarnson har i en liten skarp artikel (Dagbl.
Icke alla dessa små gåfvor mottagas med tacksamhet, men om också bara en på hundra skulle göra glädje och blifva till välsignelse, huru godt vore det icke! Om nu ett litet, tryckt kort kan göra glädje, huru mycket meia då ett, som tydligen är tillverkadt af gifvaren själf. » Ah, tänk, att man gjort sig det besväret för min skull — för min skull! Det finnes då någon som bekymrar sig om mig och mina likar! » Hvilken tröst för ett sjukt hjärta! Hvilken upprättande tanke för den fallne! Med eller mot hans (hennes) vilja, ledas tankarne tillbaka till oskuldstiden, till barndomshemmet. Veka strängar vibrera — det var så länge sedan de rördes. Och så komma kanske ångertårar och framstammandet af en numera halft förgäten bön, en bön, som en gång för länge sedan inlärdes vid moderns knän. Kanske, kanske blir detta en vändpunkt! Hvem vet? Och allt detta liar ditt lilla kort med sina vänliga ord uträttat! Är det icke en stor lön för så liten möda? För att nu tala om dem, hvilka på ett eller annat sätt stå dig nära, skulle ju ett kort af ditt eget fabrikat särskildt i deras ögon få ett dubbelt värde. Jag vill här lära dig att förfärdiga ett slags kort, » blomsterkort » i ordets egentligaste mening. Dylika kan hvem som helst, utrustad med någon händighet och smak, själf tillverka. Har du kanske en gammal bokhylla, som du ej är rädd om, och så några gamla böcker eller tidskrifter, hvilka tåla vid att ligga i kläm? Nå, det var bra! Du har väl redan gissat att här är fråga om att pressa blommor, och du vill knappt tro, att detta kan göras väl, om man icke har en riktig växtpress. Nåja! » Försöket gör ' et. » Ge dig nu ut i skog och mark, håll ögonen öppna och samla in » allt vackert », du får se! Samla blommor och blad, gräs, grässtrån och mossa! Du hinner ej med allt det där på en dag — också är det ej skäl i att hemföra för stora förråd på en gång, ty då vissna dina skatter, innan du hinner lägga dem i press. Vill du höra, hvilka blommor, som lämpa sig för vårt ändamål?
från (o) synlighet till öppenhet Sedan undrat om jag borde hälsa och undrat om hon den andra tänkte samma sak. 249 kärleken utan namn Dom flesta av oss hade egentligen inrättat sina liv enligt någon slags överenskommen sanning att lesbiska kvinnor provocerade bara genom att finnas till. Hon poängterar att kvinnors kärlek till kvinnor under 16- och 1700-talen inte bara godkändes i vänskapssvärmeriets form, utan sågs som något positivt och karaktärsdanande. Deras kärlek är klassmässigt komplicerad och dessutom förbjuden eftersom Tord redan är gift och Petra avbryter relationen. Trots denna övertygelse om kärlekens rätt tvivlar Agda på sig själv och på sin rätt att älska Angela. Jenny noterar i romanen att den blonde unge mannen ” bara sitter där hur som helst och säger saker rätt ut ” (89). Var det kanske i en omedveten känsla av att hon i denna kostym föreföll att ha mera rätt att älska Angela än eljes? Även Bell framstår som en del av en större kärlek, som i tidigare nämnda citat: ” Och ändå rymde också hennes hjärta ett litet stoftkorn av guld från den stora oändliga kärlek som spänner sig kring allt levande. ” (BPE 435) Även hon vill på sina ställen något mer än att bara tillfredställa sig själv. Hon menar att Stannys andra väninnor inte alls framkallat samma känslor. 228 Faderman, Surpassing the Love of Men, s. 314. Lindholm skriver: ” Dubbelliv kan vara en metafor för skiktade livssammanhang, och då beteckna att man är helt öppen i vissa sammanhang och helt dold i andra. De törsta. Avslöjandet av den homosexuella relationen 209 kärleken utan namn är den slutgiltiga droppen som får hennes bägare att rinna över. Ovan har jag kort presenterat romaner som faller utanför projektets ramar. Vet du att du är kvinna, när du ligger på mig, som vore du en pojke, men kastrerad. Birgitta Stenbergs Kärlek i Europa, en av flera självbiografiska romaner, publicerades 1981 men utspelar sig på 50-talet och befinner sig därmed i två olika tidssammanhang samtidigt. I överensstämmelse med den av Konungen år 1917 gillade och stadfästa översättningen (Stockholm, 1957) Björklund, Jenny, ” Frihet, jämlikhet, systerskap. Sin fars dotter. Alice B Toklas självbiografi heter boken. Hur betraktar karaktärerna sin kärlek?
Oden ropade ned till Rungner, som stod bredvid sin häst: »Så god häst som min finns icke i Jotunheim; det håller jag mitt hufvud på.» »Det skola vi fresta», svarade Rungner och hoppade upp på Gullfaxe. Oden svängde om åt Asgard till, och det vardt nu en kapplöpning mellan Sleipner och Gullfaxe, och så ifrig var Rungner, att han knappast märkte, hvar han var, när han, strax bakom Oden, sprängde in i Asgard genom den öppning i borgvallen, som var lämnad för den ännu icke insatta porten. Ryttarne häjdade sig utanför Vallhallsdörrarna, och Rungner kände nog sin ställning betänklig; men när asarne gingo fram och bjödo den oväntade gästen in att dricka, och när han ej såg Tor ibland dem, blef han käck till lynnet, som vanligt, och steg in och satte sig på anvisad plats vid dryckesbordet. Här ställdes Tors stora dryckeshorn framför honom, och han tömde det i ett andedrag gång på gång. Ju mer han drack, dess stormodigare och skrytsammare vardt han. Han kunde dricka ut så mycket mjöd som fanns i Asgard, sade han; och man borde tacka honom, om han icke bröte ned Asgardssalarne och sloge ihjäl asarne och toge Fröja med sig till Jotunheim. Asarne hade länge roligt af hans skryt, och Fröja sjelf ifyllde hornet åt honom; men när de ledsnat vid det, kallade de på Tor, som varit på en utfärd och nu hemkom. Tor steg in och frågade, huru det kom sig, att en jätte satt inne i Valhall och hvem som gifvit Rungner säkerhet att vara där. Rungner antog då en annan ton och sade, att Oden själf inbjudit honom, och att han stod under hans beskydd; men, tillade han, är det så, att du vill strida i ärlig kamp med mig, så svarar jag icke nej. Här saknar jag min sköld och min hen, och du vill nog icke dräpa vapenlös man. Men möt mig på min egen mark, i Griotunagard, om du har lust. Tor antog utmaningen, dag för tvekampen bestämdes, och det vardt öfverenskommet, att hvardera fick hafva en man med sig. Rungner red därefter hem på sin Gullfaxe. Hans kappridt med Oden och äfventyr i Valhall och det beslutade mötet omtalades mycket i Jotunheim, och alla jättar voro ense om, att det var dem af stor vigt hvem som blefve segraren.
Jag anser i grunden att stor perspektivbredd i allmänhet är önskvärd. Taylor, Charles: Philosophy and the Human Sciences, s. 189, 197. I detta ligger ju också ett avståndstagande från att styrkan hos det subjektivt upplevda begäret skulle vara den mest riktiga grunden för att bestämma riktningen för vår strävan. Taylor säger exempelvis att ” the aspiration to spiritual freedom, to something more than the merely human, is much too fundamental a part of human life ever to be simply set aside. ” 238 Enligt Taylor har denna längtan efter andlig frihet – önskan att resa sig över det rent mänskliga, att ställa sig utanför de typiskt mänskliga känslorna, och bli fri från kraven som de ställer på oss – antika och kristna rötter. Vol. Men de 474 Niebuhr, Reinhold: The Nature and Destiny of Man. Detsamma kan sägas gälla för det som här kommer att förstås som hans teori om självförverkligande. 272 I artikeln ” Overcoming Epistemology ” skiljer Taylor på tre inflytelserika uppfattningar om jaget: (1) Det punktuella självet, som har förmåga att inta en instrumentell inställning till sitt liv och karaktär; (2) det autentiska självet, där den instrumentella inställningen ej är riktigt möjlig eftersom sanningen eller naturen ligger mycket djupare än hos det punktuella självet; (3) det självskapande självet, som åtminstone ses som potentiellt självskapande, men för detta själv finns ingen sanning eller natur att betrakta som norm, utan viljan ses som det primära. Den rapsodiska bild jag i detta stycke har tecknat av Lonergans självförverkligandeteori är måhända inte felaktig, men den är idealiserad och förenklad.
— PORTOOCH TULLFRITT TILLSÄNDTL PROFVER OMGÅENDE; LIKASÅ AF SVART, HVITT OCH KULÖRT » HENNEBERG-SIDEN » FRÄN 65 ÖRE TILL KR. ITALIAN BISCUITS G. HENNEBERG, SIDEN-FABRIKANT (K. O. K. HOFL.). ZURICH. POLO WAFERS 4 V * V * 1 JAKIKSTIRI » STOCKHOLM * Bosättnings^ # Artiklar, CHALET \ NUMMER DAINTY FRÅN Göteborgs Kexfabrik. CHÄSLONGER FRÅN 2 0 KR. RESÅRMADRASSER FR. 15 KR. ALLA SLAGS SÄNGKLÄDER OCH STOPPADE MÖBLER FRÅN DE ENKLASTE TILL DE LINASTE. FRAKTFRITT ÖFVER HELA LANDET FRÅN G. R. DANIELSSONS VERKSTÄDER, LILJEHOLMEN. RIKSTEL. ALLM. TEL. LILJEHOLMEN 49. BEGÄR ILLUSTRERAD PRISKURANT 1 LÄMNAR ÅT KVINNOR (ÄFVEN UTOM FÖRBUNDET) RÅD OCH UPPLYSNINGAR (MUNTL. EL SKRIFTLIGEN) Inf. gen. Stockholms Läkareförening. I JURIDISKA OCH EKONOMISKA ANGELÄGENHETER. HVARJE SPARSAM HUSMODER TRÄFFAS Å FÖRBUNDETS BYRÅ, DROTTNINGD:R PONTINS S J U K H E M GLAS, PORSLIN, NYSILFVER GATAN 54, 1 TR., ONSDAGAR KL. V2II — 11 FM. ÄR ÅTER ÖPPNADT. Stora Badstug. BÖR EFTERFRÅGA RIKST. " ÄPTITGRÄDD. " TANDLÄKARE TOM VON HALL.
F YRTORNETS GADUS ' Fiskkonserver. VÄLSMAKANDE! — HÅLLBARA! NÄRANDE! - SE " IDUNS HJÄLPREDA " FÖR MAJ 1901! (3) Att en illustrerad tidning som Idun, hvilken äfven liar till uppgift att följa med dagens händelser, måste intaga porträtt af » en rad otäcka karlar », ligger ju i sakens natur. Lika naturligt är ock att, så länge männen ännu äro de dominerande i det allmänna lifvet, de manliga porträtten i en illustrerad dagskrönika måste blifva talrikare än de kvinnliga. Fru Observatoiia torde dock ej med fog kunna påstå, att vi försummat kvinnorna. Om hon genombläddrar Idun för sistlidet år, skall hon själf finna och antagligen rodna af harm Öfver, att årgången innehåller ej mindre än 161 manliga porträtt » men endast 132 kvinnliga — d å ej medräknade gruppbilder, ögonblicksporträtt från gatan, kostymbilder från teatern o. d., utan endast rena porträtt. Vill så fru Observatoria göra sig det omaket att se efter i Iduns årgångar närmast före den här ofvan berörda utvidgningen skall hon göra den iakttagelsen, att tidningen då årligen innehöll högst 60 — 70 kvinnoporträtt. En glädjepost För alla mödrar Håret växer fram på ny BarnGarderoben är helt visst underrättelsen, att de äfven för det nya året kunna prenumerera på > Barngarderoben », denna ovärderliga skatt och hjälpreda i tusentals svenska hem, där >små slitvargar » göra mammorna beständiga toalettbekymmer. Alla dessa kan dock » Barngarderoben » lyfta från deras skuldror. Med sitt en gång i månaden utkommande 8-sidiga nummer, innehållande bortåt ett hundratal illuEn framstående och i G. A. R. kretsar mycket ansedd dam får sin hårväxt tillbaka, oaktadt hon var öfver 5 0 år, vid begagnandet af ett nytt, Ett profpaket sändes gratis och franko. utomordentligt medel mot skallighet. Fru I. S. Weed, kassörska i Swartz Corps N:r 91 W. R.
Bätra tigh , Annars skal iagh tigh snarligha komma , och skal strijdha medh them medh mins munz swerd . Then ther öra haffuer , han höre hwadh Anden sägher Församlinganar . Then ther winner , honom wil iagh giffua äta aff thet fördolda Manna , och wil giffua honom itt gott witnesbyrd , och medh thet witnesbyrd itt nytt nampn bescriffuit , thet ingen kenner , vthan then thet fåår . Och scriff then Församlings Ängel j Thyatira , Thetta sägher Gudz Son , som öghon haffuer såsom eeldzloghe , och hans fötter lijka som messing , Jagh weet tina gerningar , och tin kärleek , och tina tienst , och tina troo , och titt tolamodh , och tina gerningar , the sidsta flere än the första . Men iagh haffuer någhot litet emoot tigh , at tu tilstädher then quinnan Jesabel , som sägher , at hon är een prophetissa , lära och bedragha mina tienare , bedriffua bolerij , och äta aff thet affgudhom offrat är . Och iagh haffuer giffuit henne tijdh , at hon skulle bätra sigh aff sitt bolerij , och hon haffuer intet bätrat sigh . Sij , iagh skal leggia henne j sängena , och the som medh henne hoor bedriffua , skola komma vthi alrastörsta bedröffuelse , om the icke bätra sigh aff sina gerningar , och hennes barn skal iagh dräpa . Och alla Församlingar skola weta , at iagh är then som ranszakar niurar och hierta . Och skal giffua hwariom och enom aff idher effter hans gerningar .
Med lyrans sträng och harpans klang! Furste, omkring hvars lagrade hår Eken sig flätar med väna oliven! Uppå din segervana klinga skrifven Hvad vigtig del af verldens öden står! Men i ditt hjerta panten är gifven För blomstring och frid och lycksaliga år Åt oss, som bygga och bo I det fria, urgamla Manhem. O! när din friska, tredubbla krans Kröner den grånade, vördade Hjelten, Som skådar, säll, från polens haf till Belten, En kämpaslägt förtjust att vara Hans: Skalla i glädje bergen och fälten, Och solen går fram i en skönare glans För oss, som bygga och bo I det trygga, eniga Manhem. Gladare ljud, än vapnenas dån, Du i vårt tacksamma fröjderop röner. För samma gärd af våra söners söner Hvart Nordiskt bröst är borgen åt din Son. Länge, men länge må våra böner Behålla Dig qvar, o Du Himmelens lån! Bland oss, som bygga och bo I det höga, härliga Manhem. Du, som hvälfver jordens öden! Du, som lifvet eller döden Åt dess folk beskär! Kungars Kung! vi Dig åkalle; I din hand vi anbefalle Hvad oss kärast är. Gud! bevara Kungahuset! Friden, friheten och ljuset Fröjde slott och tjäll! Äran, dygden, Religionen Göre Skandiska Nationen Mäktig, trygg och säll! VERSER, afsjungne den 6 Mars 1817, hos Svenska Krigsbefälet. För Hans Majestät Konungen. Högt klappa Svenska bröst; Ett hjerta och en röst Nu allas är. Det hjertat, stolt och fritt, Sluts, gode Kung! till ditt, Den rösten höres vidt: Du är oss kär! Säll är den Furstes lott, Som folkets välgång blott Till regel har! Hvem tillhör ärans glans, Hvem tacksamhetens krans? Den bästa Kung, som fanns: Vår Carl, vår Far. Du Hjeltars Ålderman! Mottag den lön, Du vann: Kärlekens lön. Frid följe dina spår, Och kring ditt silfverhår Stråle i många år Νordkronan skön! Så står en afton-sol
Xiångt tidigare Sn kvinnorna för­ .listorna upptogo atom det egna par-s: fritt, icke velat vägra införande. Med tioner. Hon behandlade sig själv Denna episod har dryftats i de en­ lorade männen förmågan att gråta. tiets värdigaste representanter även hänsyn till utrymmet nödgas vi emel­ som en slags gudom, till vilken allt gelska tidningarna<och viskola åter­ Men nu hava kvinnorna förvärvat anselda representanter för andra lertid återgiva insändaren i stark, skulle offras. Var de många dyr­ i sammandrag. partier. Valutgången visar, .ätt Mus­ giva ett par uttalanden, / båda häm­ mäarnens känslolösa stoicism. Kan­ men för innehållet i dess helhet ovä­ bara offren skulle tagas ifrån be­ hända finns det några gamla damer Veckans märkligaste händelse är solinis« stjärna lyser:med oförminskad tade ur Sunday Express. sentlig förkortning. kymrade henne icke det ringaste. Så — Kvinnan har förlorat sitt äld­ sona bevarat den eljes förgätna kon­ sMeståriskommissionens offent­ glans. I den svemska pressen upp­ Och härmed överlämna vi — utan snart hon fått sikte på en ny hatt, en liggörande; .av Ilawes-kom mi tténs ut­ fattar man nästan undantagslöst den sta och bästa vapen mot mannen, sten att gråta, men deras antal för­ varje förbehåll, medgivande eller ny dräkt eller annars fått någon ön­ skriver Jean Linnell. Tårarnes ty­ minskas hastigt, och snart skall man låtande rörande balanseringen av dem Italienske diktatorn ironiskt, denne ståndpunktstagande tills vidare — skan i huvudet var jag förlorad. Jag hava förgätit att denna kvinnotyp tyska budgeten, stabiliseringen, av iman soun. dock rädåat sitt land un­ ranni har fått ett slut. ordet åt " En hårt prövad man ", som förstod småningom att vår äkten­ Akta män som hava suckafr under någonsin funnits. vaktan och. skadestånds fullgörandet. dan de partistrider, vilka bragt det skriver: skapliga frid helt och uteslutande Det råder icke tvivel om att både defc fuktiga herravälde, som leäde sin Det är naturligtvis omöjligt att ge fill revwlutionens och undergångens Kvinnan kan icke uppfostras!
rifven o-st, salt, Blandad låda (f. 6 p e r s.) 2 msk. Ålder 20 — 30 år. Anderos. Ing en kursaf gi f t. Anderos. N: r 192. Culamon. Vår Trotteurhatt SVAR giiüiiiiiiii; 1 Svea Växt Kr. Chic matrosform. af skotsk helyllefoulé. stickad filt i brunt, grått, marin och svart. * margarin (Forts.) Nar 185. FörTill landsorten mot postförskott. " Riks. Allm. 126 39,19fi 19 ^IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIe får o c k s å stå risken, skulle gå. Culamon. a rum. Kum fr. 2 kr. Frukost o. Supéer serveras. Birgerjarlsg. Lentioner » i Linnesömnad, Sfvon blusar, underkjolar, skjortor och barnkläder. Elever mottagas dagligeu 15 sept. — 15 dec, 10 jan. — 10 juni. Kanin E. T. Svenska Egnéw *. Havregryn Slbyllt-q-ittm Eva 36. äro Egnéi *. A, T210 04. de främsta i världen Stockholm. Köp Originalpaketer! Biand vinsterna märkas: Oljemålning af Prins Eugen, gåfva, värde 10,000 kr., vinterbonad * bostadshus efter ritning af arkitekt Torben Grut, material jämte bidrag till uppförande med 2,000 kr., tillsammans 10,000 kr., oljemålning af Bruno Liljefors, gåfva, värde 4,000 kr., bordsilfver, 2,000 kr., matsalsmöbel 1,890 kr., sängkammarmöbel 1,800 kr., silfvervas, komp.
207 Dessutom verkar det också finnas en annan stabilitet hos de lite äldre personerna i mitt intervjumaterial. M: Då är det enskilda personer. Följaktligen tycks hon inte ha några större förväntningar på ett positivt bemötande eller gynnsamma beslut för sin egen del i framtiden heller. Denna trygga barndom, präglad av tillit till föräldrarna, kan också mot bakgrund av andra än rena anknytningsteoretiska studier (An & Cooney 2006; King 2002) förstås som en viktig orsak till nästan alla intervjupersoners tillit i de flesta avseenden, utöver den självklara tillit till sina föräldrar som de flesta beskriver och som jag redogjort för i kapitel 5. Det går dock att känna igen delar av denna tankegång i diskussionen om huruvida kontakt med personer som är olika en själv har någon betydelse för tilliten. Wollebæk (2011, s. Till rumskamraterna Charlotte Engel, Johan von Essen och Pelle Åberg samt deltagarna i doktorandseminariet Ulf Hammare och Ola Segnestam Larsson för alla textdiskussioner och inte minst er uppmuntran. Marja återger sin upplevelse av att ha förlorat ett barn där hon, som tidigare berörts, uppfattade att hennes tillit till sig själv och sin kropp samt ” tilliten till livet ” tagit skada: Jag har själv mist ett barn och det är något av det smärtsammaste jag har varit med om, men också någonting som jag tycker att jag kan ha med mig. Flest belägg för både denna optimistism och de tidigare nämnda rationaliseringsmekanismerna går att finna bland intervjuerna med de medelålders informanterna. ), Social capital and participation in everyday life. Men jag gör inte heller … det är inte så att det sitter någon tagg i mig. Hon var väl medveten om den misstro som fanns mellan medborgarna där, men hon behövde aldrig utstå några begränsningar eller trakasserier för egen del. Opublicerat manuskript). Stockholm i mars 2012, Julia Innehåll Abstract iii Förord ... iv 1. Inledning ... 1 Olika tillitsdefinitioner och ett försök till inringning 2 Att tänka utifrån människors livslopp ... 3 Livsloppsteoretiska analysprinciper . 5 Livsfas, generation och kritiska händelser 6 Problemformulering ... 8 Syften och frågeställningar . 9 Avgränsningar . 11 Disposition och läsanvisning .. 11 2.
54 Samhällets bästa ” EN SAMHÄLLSFÖRBÄTTRANDE OPINION ” Professionalisering ” EN EGENTLIG FOLKRÖRELSE ” Svenska Naturskyddsföreningen IOGT-NTO Centerkvinnorna Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund Svenska Kommunaltjänstemanna förbundet Riksförbundet Finska Föreningar Hög grad av delaktighet hos medlemmarna SMF Unga Örnarnas Riksförbund Riksidrottsförbundet ” ETT INÅTRIKTAT SERVICESÄLLSKAP ” ” EN SJÄLVFÖRVALTANDE GEMENSKAP ” Rörelsens bästa Figur 3. Pastorerna förlägger lösningen på de problem som finns i samhället på individnivå. Alla pastorer anser att kvinnor ska få vara pastorer och församlingsföreståndare inom SMF, ett svar 64 Under flera år har motioner lämnats in till Generalkonferensen om barns medlemskap i församlingen, till exempel till Generalkonferensen 1998. Inom SMF finns inte på samma sätt som i Svenska kyrkan olika kyrkliga inriktningar, men likväl en stor spännvidd när det gäller åsikter i olika trosfrågor och därmed finns en koppling även till pastorer inom SMF. Uppsala: Uppsala Universitet. Fångenskap kan vara att hamna i en situation där man inte har några valmöjligheter, en upplevelse av att vara fast. Enligt Jonsson är församlingen i princip mot sådana klasskillnader, men i praktiken finns det skillnader och dem vill Jakob i sitt brev peka på. … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … … 227 1.10 Besvaras av församlingsanställda. I enkäten ställdes frågan om vilka samhällsfrågor som tas upp i predikan under ett år och predikomaterialet visar hur dessa frågor behandlas i predikan. Det är inte längre individer som representerar SMF i riksdagen, utan kollektivet riktar uttalanden till riksdag och regering. Det betyder inte att vi skall förringa oss själva och sätta andra högre – utan att vi skall älska och respektera andra LIKA MYCKET som vi respekterar oss själva. På det sättet speglar talet om ansvar en individualistisk hållning hos pastorerna.
vilken ställning skola nu föreningar intaga till det Vid konferensen uppn&dda resultatet? Men vilket öde skola vi önska konventionen? Medan vi söka klarhet i denna fr & ' ga, har - det sitt intresse att lyssna till ' vad ett par i ämnet initierade ameDetta uttalande innef ?ttar just de rikanska damer, som vistades i Haag punkter, som de internationella kvinunder konferenstiden och sedan benoorganisationernas. opini-onsyttring sökt Stockholm, ha att saga om koni samband med konferensen avsåg att ventionen. Den ena av dessa var den havda, .Det a r dock i nhgon man bekvinnliga juristen - dr Emma Wold, klagligt att dessa satser kommit till teknisk rhdgivare å t den amerikanuttryck endast i resolutionens form, ska delegationen i Haag. som a r mindre förpliktande an en Vid ett improviserat möte i Årsta konvention. Emellertid torde det förklubblokaler berättade Miss Wold hålla sig så, a t t redan de instruktioner ett betydande. antal regering+ och hennes reskamrat Miss Riedelegationer hade akt föl j a omöjliggel om en del som förefallit vid kongjorde ett inarbetande i konventionsf erensen. Det fanns tre vagar för konferentexten av resolutionens principer. sen att gA fram på, sade Miss Wold: Bland de regeringsrepresentanter, som röstade för överenskommelsen i 1:-att göra till princip att den gifta Haag, konvention och resolution, bekvinnan a l l t i d skulle ha mannens funna sig aven Sveriges. Däremot nationalitet; 2. att hennes egen skulle blev överenskommel~sen icke undergalla och a l d r i g mannens; 3. att tecknlad å vårt lands vagnar. Detta lagen inte skulle namna kvinnorna beror enligt inhmtad upplysning alls, - då av sig självt lagen .måste galdärpå, att såsom det - brukat ske i la lika för man och kvinnor. [R I e ~ " ~ " g & pensio-mat rd -. Elektriska, Ljusoch Varma Bad, Massage m. m. 5 - Postoch telegramadress: Herrgdrden, Gysinge. Telefon: 2 och 27. ' y l. HERT ' HA. !. a.
ton, som han gjorde så mjuk och inställsam som möjligt: "Har ni träffat jungfru Annchen nyligen, fader Wolf?" Vid denna fråga upplyfte pistolsmeden hufvudet, såg några ögonblick forskande på nykomlingen och sporde derefter: "Jag förstår inte det förhållande, som råder mellan henne och er, löjtnant von Bierich." Den unge bleke mannen rodnade starkt och kunde ej svara på en ganska lång stund. Härunder lade Wolf pistolen ifrån sig, satte båda händerna i sidorna och fortfor under det han skarpt fixerade löjtnanten: "Jag ska' rent ut säga er, att den der förbindelsen inte passar sig." Under det Joseph von Bierich befann sig i detta brydsamma tillstånd, hade han mekaniskt fattat en lös pistolpipa, den han häftigt vände mellan fingrarne. Då Wolfs senaste ord träffade hans öron, släppte han pipan. Den föll hårdt mot stenläggningen vid dörren och sprang sönder. "Jo, nu har ni gjort, vackert åt mig", utbrast gamle Wolf, under det en mörk sky af harm drog öfver hans anlete. "Den der pistolen ska' vara färdig om ett par dagar, och..." "Hjelpes väl med detta", afbröt von Bierich raskt och drog upp ett par guldmynt, dem han lade på verkstadsbordet. "För en så skicklig pistolsmed som ni är, mäster Wolf, ni har ju berättigadt anseende för att vara den skickligaste i Sachsen, blir det väl ingen svårighet att förfärdiga en annan pipa, så att ni må kunna ha vapnet i ordning på bestämd tid." Detta vädjande till hans skicklighet jemte åsynen af guldet gjorde att mäster Wolf med ens blef mildare till sinnes. "Åh, jag tänkte inte så illa som orden föllo sig", utbrast han derför och stoppade försigtigt ned guldmynten i sin djupa förskinnsficka. "Ser ni, löjtnant von Bierich, jag är en fattig man, såsom ni väl torde ha sett under det år ni varit i mitt hus och derför måste jag noga se på förtjensten. Väl är Margit en duktig qvinna och jag värderar henne också mycket derför... men... men..." stammade han och strök med ena handen öfver läpparne, liksom för att hindra den framträdande
Muckle var överväldigad av Härdens politika klokskap: tills dato hade han ej talat med en så begåvad politiker. Han yrkade livligt, att Munchen måtte lägga sig ut för Härdens sändning till den blivande fredskongressan. Tanken är numera fantastisk: Maximilian Härden som Tysklands ombudsman i Versailles! Nu öppnades alltnog från Munchen ett fälttåg mot det genstörtiga Berlin. Muckle krävde hos riksregeringen offentliggörandet av urkunderna om krigsutbrottet. Men Eisner gick diskussionen härom i förväg. Han uppehöll sig nu i Berlin vid rikskonferensen, och i den därvarande bajerska beskickningen dikterade han för tillkallade pressmän den omredigering av von Schöns rapport, som snart blev berömd som » den Lerchenfeldska rapporten ». Morgonen den 24 november lästes aktstycket i en Berlintidning, och följande dag uttelegraferades det från Munchen över all världen. Man erinrar sig kanske ännu det starka intrycket av detta avslöjande. På ententehåll kommenterades det som det slutgiltiga, varje fortsatt debatt onödiggörande dokument i skuldfrågan. Inom Tyskland var verkan för ett ögonblick nästan förlamande; utrikesministeriet i Berlin förklarade den 26 november, att rapportens framläggande betydde ett svårt slag för tyska strävanden och förhandlingar. Man var emellertid icke alldeles okunnig om Eisners till-skyndelser. I sitt nummer för den 27 nov. förrådde Germania, att Eisner på rikskonferensen formligen bröstat sig över att stå i personlig kontakt med tongivande personligheter inom ententen; » min vän Clemenceau » hade han bl. a. yttrat med en betydelsefull gest. Att Förster varit mellanhanden var likaså bekant; att denne åberopat sig på en av Glemenceaus agenter hade ej heller hållits hemligt. Agence Hävas skyndade genast att kategorisk bestrida uppgiften om förhandlingarna mellan Förster och uteliggare för fransk politik. Förster själv har senare förnekat, att han någonsin hämtat impulser från dylikt håll, men det nu framlagda aktmaterialet avgör frågan mot hans bestridande och trots hans något skamfilade anseende som etisk auktoritet.
thæth sithir opta a doomstool ey kan skipta hundom swdh thæth kombir ey alt helbroghdhe aff wlffs mwn som thær kombir i thæth ær ilt at kænna gamblom hundh at rwka hwa litith forsmaar han wardhir siællan riker søthgærn kuna sankar siællan sura miølk thu takir ey stora fiska w litlo watne wlff takir ey bradh a sinne æghne mark thæn skal ey wara wandogh at answar som ondh ordh | giwir wth swa giwir høna aff sith scrap som leon aff sin bradh swa styres barn aff byrdh som hiorth aff horn swa ær skalk i scola som fæmpta hiwl i wangn blæd swa kaal at han ii geen waxir thu skalt ey tro hæsta foth ey barns bakloth ey hundatan wipan wil hægna aal markin ok gethir ey wart sith eghit | redhir thær bithir biorn som bundhin ær swa grymptar griis om gamol swiin fore jlt ær rakka leka mædh biorna hwælpe thæth dughir ey at sighia i vgiorth wædhir flere folk dræpas aff naatwardh æn aff fwærdh dødhrin ær kær thøm lukkan ær saar brænt barn seer widh eld ok bithir for hundh stakkut hund ok kulloth ko ok litin man æru høghfærdogh faa wita thiiandis mans tharff thu gethir ey badhe runnith ok spunnith kæn wlff pater noster han bedhis æ lamb sæl ær thæn mædh spæct ma liffwa thæth thiwthir alt aff wlffwe kombir
Rector: Hurudagz baar i honom tillbaka? Bonden swarade strax på samma stund, ty iag hade sädh på giärdet, och wille giärna strax heem. Frågades hwad rätt Sifwert hade till panta sig sielf, och taga en annars egendomb. Han wille wäl neka der till, säyandes att bonden haar lembnat duken der qwar som en pant. Det nekte bonden aldeles. Änckian begiärte att hon måtte få betahlning för det hoon haar kostat här på med budh på landet effter bonden och stämbning. Efter Sifwert beropade sig på Roxens witnesbyrd i saken, «indes wachtmästaren till honom att fråga honom om något som parterne twistade om. Wachtmästaren kåm igen, hade intet funnet honom hemma. Denne saken upskiutes till effter middagen praecise kl. 1. näst för Consist. majus, att man dessförinnan kan få Roxens witnesbördh. [Samma dag.] Effter middagen iisdem adsessoribus excepto Prof. Grubb qui obluctum se ex­ cusavit togz saken före å nyo. Uplästes Roxens attest, der i han skrifwer, att Zifwertz hustro haar begiärt dhe 3 dr af honom till lähns att betala det som rester denne bonden, effter han för en 15 drs plååt hade fått en 12 drs plååt. Men intet minnes Roxen om han hade sedt plåten som bonden säyer. Ey heller mins han, med hwem han «inde budh effter bonden. Parterne inkommo. Wijstes Sifwert att hans egen hustru hade ju sedt plåten innan hoon begiärte 3 dr till lähns. Sifwert sade sin hustru wara så enfaldig, att hon intet kunde det åthskillja. Det höltz sanningen olijkt. Frågades om panten är i godt behåll. Sifwert sw. honom wara oskadd och aldrig brukat sedan han kom dijt. Hust.
flickebarn, 3 veckor gammalt, önskar familj, där h on kan få e tt g o d t ENKEL, BILDAD, .27 ARS FLICKA okända föräldrar all rätt till af god familj, som genomgått kurs i barnsjukvård, önskar plats som barn­ god härkomst. fröken i liten familj, bosatt i Stock­ hem », S. Gumaelii Annonsbyrå, holm. Är villig att vara husmor be­ hjälplig med göromål, om så fordras. Talar engelska språket. Svar till » Pålitlig », Karlshamn p. r. LÄRARINNA önskar plats i familj Södertälje. under ferierna (dec. jan.). Kunnig Mottager barn i åldern 3 — 12 år. i enklare sömnad och villig deltaga i förekommande göromål, äfven läsa. Kindergarten - Skolundervisning - Härligt landtliv. med barn om så önskas. Svar till Referenser: T elef oner: » Ferier », Iduns exp. f. v. b. Margaretaskolan, Stora Bältgatan 5. R. EXAM. SJUKGYMNAST med fler­ Prospekt på begäran. A. T. Södertälje 43. årig praktik önskar plats. Äfven Estor * HM. något kunnig i ma-skinskr if ning. Svar till » Sjukgymnast », Iduns exp. UNG sjuksköterska önskar plats hos dam eller herre till vård och sällskap i Norrland. Musikalisk och genom­ gått elementarläroverk. På lön fäs­ tes mindre af seende. Svar till » Sjuksköterska i Norrland », Iduns exp. TVÄ UNGA FLICKOR önska på ny­ året plats som guvernant och hus­ för hållsfröken i samma familj. Rek. finnas. Sv. t, » Väninnor », Iduns exp. SOM husmoderns hjälp önskar 19-årig flicka, som genomgått sjukvårds-, barnavårds — och hushållsskola samt är musikalisk, plats på större landtäro följande tidningar: gods. _ På lön fästes ej af seende. Svar till » Musikalisk », Jönköping p. r. Arvika: Arvika Tidning. Luleå: Horrbottens-Kuriren. SMÅSKOLLÄRARINNA önskar under Avesta: ferierna (18 dec — 15 febr.)
Öfver slätten är redan skumt. Fru Hjelm går och ser upp åt skyn, och när brädgången mynnar ut i en gångstig, kantad af småskog, och fötternas klampande på de glappande bräderna dör bort i en lång, ekande suck öfver heden, spritter hon till och vänder sig om. Det förefaller som hade hon förlorat något. Men som hon skrider fram öfver den halfblötta, glatta jorden tändes rakt fram ett ensligt, stadigt ljus, inramadt af trädens väggar. Det glimmar likt ett jätteöga, det vidgar sig och då lunden glesnar och ängden plötsligt ligger framför med ett fjärran gult, kaotiskt virrvarr af otaliga ljusprickar från tätt befolkade samhällen, från byar och enstaka villor och från Blue Points höjder — då ser hon detta röda cyklopöga lysa starkt, ensamt, högt öfver den öde obebygda näjden. Och hon vet, att det är skenet från den smala skolbyggningen, hvilkas form påminner om en fyrbåk, och där mötet hålles. Men rundt om falla skuggorna så beklämmande. Närmare bönehuset röra sig figurer, de komma långsamt en och en från sidovägar och från byn bakom, det blir fler och fler — små grupper af stillsamt folk, som vänligt hälsar. Inne i den stora salen högt i luften går Linde omkring strålande af munterhet, och delar ut sångböcker. Till detta möte utom kyrkan har infunnit sig mest amerikanskt landtfolk, farmarhustrur med skarpa blickar och stolt slutna munnar och män, som sitta hopsjunkna i bekväma ställningar och ifrigt tugga. Dessa torra gängliga gestalter med sina uppskjutna axlar och långa bockskägg ha vid sig något, som erinrar om get. Den tunga stillheten, slätten hvilkens dunkel anas utomkring långa rader af svartglänsande rutor, de trötta människorna samlade till andakt i aftonens timme på det enkla rummet — allt värkar egendomligt primitivt med en fläkt från de första kristnas dagar. Och liksom dessa långt försvunna tider höljas i det sublimas slöja, så är intrycket af denna samling fria, själfmedvetna människor utan bismak af simpel tafatthet, af klumpig bondskhet. Ned i Matildas oroliga hjärta smyger en fridfull viljelöshet ...
Allt hvad Wexer lemnade efter sig bestod uti en nattsäck innehållande några temligen slitna klädespersedlar, en omständighet som kastar en svår skugga på en i Wexers sällskap sedd reskamrat, Carl Johan Borg, hvilken omedelbart efter den aflidnes jordfästning begaf sig af såsom passagerare på ett amerikanskt fartyg, destineradt först till Hull och medförande utvandrare till Amerika. – Käre hjertandes! Gud gifve du snart nådde hamnen, den verkliga hamnen för allt själens lidande! – Jag vet ej, kära barn, om jag kan ge dig ett sådant löfte. – Bah! Han var dock ifrig med att låta återuppresa stenen. Då Lovisa härvid under stilla gråt lutade sitt ansigte mot systerns bröst fortsatte denna: mumlade han slutligen mellan tänderna. När han med svåger gick ut åt logen var han vid bästa lynne, och när de återkommo var humöret totalt borta. – Jag tror f – n farit i gubben i afton! Men då kort derefter den lilla sjuka började yra, jemra och kasta sig af och an på bädden, tänkte hon af ängslan för Edla ej mera vare sig på balen eller dagens föregående små förtretligheter. Nu kan en ann ’ vara så god som en ann ’. Vänd er till honom och bed honom hålla saken hemlig! Jo, jo, det är han! Af sin senaste principal, kronofogden Rosengren i Vasa, hade han förstått göra sig verkligt afhållen, hvarför ock denne under en embetsresa, genom ett ilbud hemkallad till sin lifsfarligt sjuka hustru, anförtrodde åt sin skrifvare Wexer hela uppbördskassan att komma efter med. Deremellan vandrade mor och syster till honom eller råkades de om söndagarne på kyrkvallen. – Gubben Kars ser ut att vara belåten med det goda parti Malla gör. – Är det så sjukligt i socknen? – Lik svåger allra helst. Han störtar ut ur rummet – ut i snöstormen. – Jag vet, jag vet! Och här må du – herr Larsson, rättade hon sig – tro att jag sitter ibland timtals och sjunger i kapp med fåglarne. Ensamheten stärkte och närde denna jungfruliga låga, icke ens anad af dess föremål. – Ge du så godt igen, Lova! Stackars Lova har nog ändå bekymmer!
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: "Han kallar på Elias." Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka. Men de andra sade: "Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom." Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan. Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade, och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp. De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många. Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: "Förvisso var denne Guds Son." Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder. Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge; denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom. Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån. Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven. Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus och sade: "Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.' Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första."
För det andra måste resultaten av denna forskning föras ut via de kanaler som finns, i första hand till läkarkåren men i så hög grad som möjligt till allmänheten. Om så är bör vi uppfatta det som egendomligt och olyckligt. Likheten är exempelvis inte stor mellan en med stor erfarenhet bedriven kiropraktisk behandling och en irisdiagnostik utförd av en person med två veckoslutskurser bakom sig, inte heller mellan en lege artis genomförd fastebehandling för reumatoid artrit och ett försök till kristallhealing. Det är också viktigt att inledningsvis notera att det inte är avsaknaden av en av den medicinska vetenskapen accepterad verkningsmekanism som är kriteriet på en procedur inom KAM. Men motsatsen är föga bättre: att utan inlevelse och eftertanke och på lösa grunder avfärda varje steg utanför den etablerade skolmedicinens fält. Något generellt svar ges naturligtvis inte. Det är då inte givet att de metoder som är fruktbara för terapivärdering inom det biomedicinska fältet alltid är lika fruktbara inom KAM-området. Metoder utan vetenskaplig prövning Om gedigna kunskaper om KAM är centrala för den etiska halten i läkares relation till dessa terapier - ja då finns i motsvarande mån en förpliktelse för kliniker att skaffa sig bästa möjliga tillgängliga kunskap. Är denna bedömning välgrundad bör läkaren avstå från att rekommendera KAM-behandling, även om han tror att patienten vore villig att ta kostnaden. Men naturligtvis faller vissa delar av vardaglig praxis utanför det fält som kan utforskas med den form av metod som ännu dominerar inom EBM. Användningen av alternativmedicinska preparat ökar i Sverige, enligt en rapport presenterad på läkarstämman [1]. Vissa terapier är på väg in i den etablerade medicinen. Den nyligen reviderade Helsingforsdeklarationens sista punkt lämnar öppet för läkaren att utnyttja icke etablerade terapier när ingen effekt nås vid konventionell behandling. Utmaning för den etablerade medicinen Emellertid är inte heller detta okomplicerat, då vi om och om igen av den evidensbaserade medicinens förespråkare påminns om att många av våra mest omhuldade åtgärder saknar solid vetenskaplig grund. Forskning kring KAM sker med fördel i samarbete mellan de personer som har stor erfarenhet av detta fält och utomstående forskare, som kan bidra med kritisk vaksamhet och metodologisk erfarenhet. (Detta är dock inte lätt, givet det magra flödet av information kring KAM i medicinska tidskrifter.)
stupen [261] [26 sept.] Mondagin nest ffôr Mikaelts archangeli. Hans Andersson bôd op sin gard 2:o. Lasse Mattsson bôd op tompt 2:o. 0rien stadz<ienere o'pbudit silff pant 3:o. Jon Benctson ., Nie lis senuere Absentes . _ ., Budden gamble Per Biôrsson. Samtyktes, at Thoniws ouerskere skal geffue xx mark fôr sins hustrv klâder oeb tage sin kleder ighen ffor wtan bremmit, tet skall sta til stædes. Jngemar beplictade sigh, at han skal personlige fare til Tysland och forlica om the Cxx mark, som her Jens Jonsson taler honum til om. Esthe dottern om gaarden och hennes stiuffader staa til ransaken. Anna Abrams. Samme dagh stod Per Jensson j Aaby j Slemsz [o: Sala]1) sogen och gaff hustrv Anna Abrams aldelis quit, ffri, lidugh och loss ffôr alt tet honum borde erffue med sin hustrv effter hennes syster Dorete Olssdotter ffôr sigh och alle hans hustrv effterkomende ffor alle ffoddhe ok offodde atalere til ewig tijdh. [5 okt.] Onsdaghen nest effter Sancti Franc/i.sei dagh, som war annen daghen Sancti Francisci dagh. Tha wore rysseme sendebud her pa radzsiwen j erehebiseopens, biscop Matis, my herres och flere richsins radz nerware. [262]
Höjande jemmerrop; de klädt sig i grannaste kläder. Vexlande med sin tjusande röst ock Muserna nio 60 Greto; och ingen der otårad hade du varsnat Bland Argeierna; så upprörde oss ljudliga sångmön. Nätter med dagar tio och sju sålunda vi alle Greto, såväl ödödlige gudar, som dödlige menskor; Men på den adertonde åt elden dig gåfvo, och många 65 Feta får vi dig slaktade äfven, och hornade oxar. Så du brändes i gudars skrud, och i rikelig olja, Och söt håning; omkring det bål mellertid, der du brändes, Månge Achaiske kämpar beväpnade tumlade hurtigt Både till häst och till fot; en stort var tumultet som uppkom. 70 När dig hade förbrännt Hephaistos' låga omsider, Hvita benen ihop vi plockade alla, Achilleus, Både i salva och omängdt vin; din moder en gyllne Handtagskruka oss gaf, och sade, den var Dionysos' Gåfva åt henne, ett verk af vidabeprisad Hephaistos. 75 Hvita benen deri dig ligga, du bålde Achilleus, Samt bland dessa Patroklos' också, Menoitios' ättlings; Särskildt Antilochos' ben, som du ärade mer än de andra Alla kamrater, enär Patroklos funnit sin bane. Rundtkring dessa vi sedan ett stort, otadeligt kummel 80 Bäddade, vi utkorade här af Argeiska kämpar, På framskjutande strand, vid rymliga Hellespontos; Att fjerrskådeligt vara det må från hafvet för alla Män, som lefva idag, och för dem som framdeles varda. Mor din, höjande bön till gudarna, lade på platsen 85 Ståtliga segerpris åt Achaiernes yppersta kämpar. Ren tillstädes jag varit vid kumlet åt många heroer, Modiga män, då en kong sin bane har funnit i striden, Och sig väpna de unge, och segerprisen förordnas; Men anblickande dessa, jag mest i mitt sinne förvåntes, 90
Inte sällan förefaller detta resultera i rollkonflikter av olika slag, då makt, befogenheter och uppgifter inte alltid är tydliggjorda för de olika rollinnehavarna. Kyrkoherdars arbetsvillkor. The thesis concludes with a theoretical discussion there a modifying of the concept internal secularization is proposed. Det är jättesvårt ibland, för många verkar tänka: ” Du är som är anställd, kan väl göra det här och det här ”. Journal of Church and State, 52 (2): 232-270 Jänterä-Jardeborg, M. Sett i ljuset av spänningen mellan församlingen som arbetsplats och församlingen som trosgemenskap, har fokus i det här kapitlet varit vilka konsekvenser sekulariseringen, och de därmed sammanhängande utmaningarna, får för hur aktörskategorierna betraktar varandra och sina ömsesidiga relationer Relationer återspeglar organisationsstruktur Relationerna mellan aktörerna i de fyra församlingarna har som resultatet visar både likheter och skillnader när det gäller relationsstrukturer mellan aktörerna. Utgångspunkten för den här relationsanalysen har också varit att Svenska kyrkans församlingar inte endast har en formell organisationsstruktur och en uppsättning aktörer med olika roller. Mot bakgrund av aktörsanalysen vill jag nu lägga till en ytterligare en referensram som blir framträdande, emotion. Cambridge: Polity Gilbert, N. Minskad efterfrågan Församlingarnas aktörer har att förhålla sig till ett nästintill ideellt uppdrag som innebär ” att föra ut evangelium och göra alla folk till lärjungar ” (kyrkoordningen 2010). Harris betonar emellertid att detta inte nödvändigtvis ses som ett problem i församlingarna, utan istället värderas det oförändliga i en förändlig kontext högt av medlemmarna. Hon menar att de är så oproffsiga att kyrkan kommer i vanrykte, vilket får till följd att man inte går och döper sina barn för man vet att det kan bli en av dem. Trosrelaterade konflikter Den sista omständigheten när det gäller roller och relationer som kan ses som en direkt följd av kontexten trosgemenskap är trosrelaterade konflikter. Till organisationskomplexiteten hör också att Svenska kyrkan i vissa avseenden har folkrörelsekaraktär (Ekström 1999). Detta innebär att man inte har så stor valmöjlighet om man jobbar i kyrkan, och man får därför många gånger stå ut.
Till skillnad från de fem stora personlighetsdragen, som förklarar en stor del av individens livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande, tyder tidigare studier på att de personliga värderingarna har en relativt blygsam direkt betydelse för livstillfredsställelsen och välbefinnandet. för individanpassade strategier vars syfte är att främja människors livstillfredsställelse och välbefinnande. Elisabeth kan må bra och vara nöjd med livet även utan ett rikt socialt liv, för henne är ett stimulerande arbete och att få ägna fritiden åt att måla och läsa viktigare. DeYoung, C.G., Gray, J.R. Desto större vikt individen tillskriver trygghet som ett personligt värde desto större betydelse har inkomsten för både hennes livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande. I den tredje rundan från 2006 ingick en enkätmodul specifikt framtagen för att mäta lyckan, dess olika komponenter samt nära angränsade fenomen som psykisk (o) hälsa. På det hela taget, hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden Flera studier har till exempel bekräftat att positiva och negativa livshändelser påverkar människors självskattade livstillfredsställelse i förväntad riktning (Brickman 1978; Lucas 2007; Clark m.fl. 2008). Har till exempel individens inkomst, sysselsättning och civilstatus olika .lyckoeffekt. Den kanske mest berömda studien på området rapporteras av Brickman (1978) som jämförde livstillfredsställelse och grad av positiv affekt hos individer som var förlamade i nedre delen av kroppen jämfört med friska individer. Problemet med att bara definiera lycka som affektivt välbefinnande är att denna lyckodefinition helt missar den kognitiva och utvärderande aspekt som vi också associerar till lyckobegreppet. Är vår lycka det enda som har ett egenvärde eller finns det fler saker som avgör hur bra vi har det? New York: Penguin. (2011) Capabilities, Perception of Well-being and Development Effort: Some Evidence from Afghanistan. Konfidensintervall, 95 procent, inom parentes. Sist men inte minst pekar tidigare forskning på att personlighetsdragen har en stark påverkan på individens livstillfredsställelse samt hennes upplevelser av positiv och negativ affekt (Brülde 2007; Steel m.fl. 2008).
Forestandarinnan er haller fri bostad med eldning och lyse, fri kost och tvatt, samt i kontant arlig lon 600 kronor, med tre alderstillagg, hvartdera a 50 kronor, att efter resp. 5, 10 och 15 ars val vitsor. dad tjanstgoring utga fran och med det nast diirpa foljande kalenderaret. Vid uppnadda 60 lefnadsar ager non, darest hon tjanstgjort under minst 25 ar till styrelsens belatenhet, vid afgang ur tjansten erhalla en Mig pension af 500 krcinor; kan eventuellt beredas nigon pension redan vid uppnidda 55 lefnadsar. Ansokningar, stallda till barnhemmets styrelse, Atfoljda af alders-, frejdoch lakarebetyg samt i ofrigt sadana intyg, hvarmed sokande vilja styrka sin kompetens och Iamplighet for befattningen, skola inom februari manads utgang insandas till Landskamreraren Oscar Melin, adress: Visby. Forestdndarinna for Vissefjarda ilderdomshem sokes. Sokande bor vara diakonissa eller forsamlingssyster eller ock besitta motsvarande praktisk utbildning samt vara skickad att taga ledningen af hemmets alla inre angelagenheter. Tilltrade genast eller senare efter ofverenskommelse. Alderdomshemmet, st m ar nyuppfordt med nutida bekvamligheter, har omkring 40 hjon. Svar med de rekommendationer sokande onsKar framlamna samt uppgift om iilder och, lonepretentioner, torde inslrldas till disponenten John Forsman, Emmaboda, som ock lamnar narmare upplysningar. Vid Saters hospital finnas platser lediga for en bitr. forestanderska och tvanne ofverskoterskor. Lon for den forra 600 kr., for de senare 500 kr. Nariiiare underrattelser meddelas af ofverlakaren, Hospitalet, Sater. E N UNG, stadgad Ricka erhaller genast plats som Iararinna for: n 10-aring i II kl. kurs och musik. Svar med foto., lonepr. och ref. till Kroffolansman Elmquist, Vickieby, Oland.
Där var svalt och högt till tak. Jag urskiljde att börja med intet i det djupa mörkret. Men rundt om var stilla tyst. Jag lyssnade andlöst — van att bedragas. Intet ljud. Fullkomlig tystnad — den stora tystnaden! Jag ville sjunka ned, jag ville domma bort — men en vidrig stank slog mig till mötes. Och då mina ögon hunnit vänja sig vid dunklet, såg jag därborta ett lik i samvetet, som var dödt ... Drömmen upphörde, fantasiens mara släppte sitt grepp. Full af ångestens plåga kastade jag mig på mitt läger. Mina ögon slöto sig långsamt, och jag tänkte en febersjuks envisa, oupphörligt sig upprepande tanke: Allt, som lefver, äger röster, men där tystnaden råder, där är döden.
När vi sutto där under granens hvalf, frysande och tätt tryckta intill hvarandra, föreföll det oss som om vi befunnit oss ensamma i världen, som om hela jorden varit öde och vi de sista öfverlefvande människorna, dömda att frysa ihjäl. – Ja, det kan ni ha rätt uti. Inom några minuter var masten rest, rån hissad, seglet skotadt, och med tillhjälp af årorna lyckades man så småningom komma ur den strida strömfåran och in i lugnare vatten. frågade denne. Och skulle någon af dem, den vackre kornetten eller den käcke löjtnanten eller hvem som helst blifva sårad i striden, vill jag vårda dem så godt jag förmår. Jag måste följa min kallelse. Nå, tag hit dem! Löjtnant Lapp var anställd på galeren, som varit till mötes i Petersburg. Till slut höjde flickan blicken och såg skyggt på honom. Han blef förvånad öfver hans förstörda utseende. Ändtligen aflägsnade sig vakten. – Godt, mina vänner, yttrade kommendanten. TILL GULA BRIGADENS HJÄLTAR) – Jag vet ej. Kungen räckte ut handen och tog afsked af officerarne. Medvinden som de haft slutade och gick öfver till mot. – Hur så? Skulle det vara möjligt, att han ännu höll fast vid henne? Han hatar zaporogerna lika mycket som jag, han är deras fånge liksom vi och det går icke en dag, då han ej tänker på flykt. – Säg mig, återtog Kruse, hur kom det sig egentligen att edra familjer en gång råkade i en så oförsonlig tvist med hvarandra. Han snafvade ibland och föll. Till slut öppnar en sömnig piga en glugg och sticker ut sitt rufsiga bufvud. Hvad skulle det väl då bli af hans stolta drömmar om krigiska bragder och krigisk ära. Framför sig kunna de svagt skönja stadens hus. Solen bränner, så att man kan bli galen och icke ett träd finnes, som kan skänka en skugga, icke en källa, där man kan svalka sin brännheta gom. Hur kunde det då vara sant, hvad han förut sagt; att han utkämpat så många dueller och segrat i dem alla?
hustru, som hon besvarade med ett uppPolisen hade varit s % sträng emot muntrande leeilde, varpå, han gick ut henne och sagt att ho11 uppfostrade till de väntande männen. sina barn till tjuvar. - Det ar inte Den ena av dem, visade med en bugsant - det ar inte sant .kved det ning fram ett papper, varefter han inom. henne - men Herre Jesus, vad vördnadsfullt tillkännagav att en bil slrall det bli av oss - och sex till dirviintade utanför. Direktören intog, h emma. som, hans ställning krävde, ensam .frainMen högt sade hon, i det hon tryckte sätet. gossens ' hand ännu fastare i sin: Just som bilen stannade utanfiir - po-. - Gråt inte så, lille Gunnar, det blir liskammaren, kom den lille kolt juven väl bättre, bara vi fås arbete. och halis mor ut genom porten. Kvin-. I D e svenska socialdemokratiska kvinnornas tidning Morgonbris kan i november 1914 se tillbaka på en tioårig tillvaro. För Morgonbris, som för övriga pion-. jarer i en ideell och " samhallsomstörtande " rörelses tjänst, blir det detsanima som att se tillb-ka på 10 %r av möda och ' motgång,. men också av hopp .. Så soiri man alltid och förtröstan, vit att, riitt och sanning se.gra skall till sist - fast vägen .dit går genom så många svikna förhoppningar och s % många dyrköpta erfarenheter. Storstrejken ' 1909 gick. som vi veta över v %ït parti som Egyptens ängel från hus till hus, märkande det med sitt ... ödesdigra tecken-.-, - Icke heller Morgonbris kunde skonas från indirekta följder från denna svåra tid. Men det .mod, .den offervilja och den solidaritet,. soni de svenska kvinnorna diklade i da:gen visar till fullo; att de ha ' rätt ' t:i ' ll sin plats i de led, dar arbetareklassens kulturkamp och ekonomiska frigör&amp;sesträvin hör hemma.
Det handlar om anställningstopp i olika former, att minska beroendet av bemanningsföretag och åtgärder mot läkemedelskostnader. - Naturligtvis ska det här skötas professionellt. I Västra Götaland kommer besparingar för runt 300 miljoner kronor att genomföras för att klara kraven på ekonomisk balans. Endast områden där det råder uppenbar läkarbrist är undantagna. Han tror ändå att de stora skattehöjningarna i Stockholm och Skåne kommer att halvera landstingens totala underskott, från drygt 7 miljarder kronor till 3,5 miljarder kronor i år. Utomlands finns den kyrkliga traditionen att engagera sig aktivt i vården och det borde inte vara orimligt i Sverige heller, säger Henrik Rydberg, som ändå inte kan hålla sig från att presentera idén från den skämtsamma sidan: För bara något år sedan tillfördes Göteborg extraresurser för att klara primärvården, men pengarna räckte inte till det listningssystem som infördes och därför tvingas man till akuta sparåtgärder, säger Christina Berntsson. Det kan mycket väl bli så att rena uppsägningar blir resultatet när man ser över verksamheter. - Politiker och tjänstemän har alldeles för stora förväntningar på spareffekten genom Skånsk livskraft, tycker Lars Nevander, som är ordförande i Mellersta Skånes läkarförening. - Göteborg har redan en väldigt låg läkartäthet inom primärvården. Anställningsstopp för läkare finns med i Stockholms läns landstings senaste sparpaket. Nu väntar stopp för anlitande av hyrläkare och privata vårdgivare som går i pension kommer inte att ersättas. - De vackra orden om kraftfulla satsningar på primärvård och psykiatri skjuts i sank av åtgärdspaketet. Det gäller bland annat jourlinjer och där måste vi räkna med negativa konsekvenser för arbetsmiljön när betydligt större patientvolymer ska hanteras. Om sparkravet för 2004 säger han: Han ser en rad gemensamma nämnare för hur landstingen tacklar situationen. Efter stora skattehöjningar i början av mandatperioden riktar landstingsledningarna nu fokus mot verksamheten. Läkarföreningarnas 14-punktsprogram innehöll besparingar för flera hundra miljoner kronor och var ett sätt att freda sjukvårdens kärnverksamhet. Parallellt med budgetarbetet lyfter regionledningen fram strategiprojektet Skånsk livskraft som en huvudlösning på de ekonomiska problemen. Underskottet på 258 miljoner kronor 2002 bar ställt till stora problem för Landstinget Västernorrland. Det har vi sett i Västerås tidigare när kirurgin centraliserades 1998 och gav sämre arbetsmiljö. I förhandlingssituationer har arbetsgivaren börjat glida över till att prata om arbetsbrist när det handlar om resursbrist.
"Ola Tosse" bodde i Kvarnby (Husie sn) och "Anders Tosse" i Fosie. Båda två voro tokiga, som framgår av Namnen. "Anders Tosse" var alldeles hemsk att äta. Han kände inte när han var mätt utan bara åt upp så Mycket man satte för honom. Han gick hos bönderna Och arbetade som en slav, bara han fick stoppa i sig Så mycket mat som han ville. "Ola Tosse" blev en gång ombedd av ett par tjuvar Att hjälpa till med att stjäla. Man skulle försöka lägga Beslag på ett skrin med pengar hos en bonde. TjuvarNa stodo utanför fönstret och hjälpte in Ola, som Tillsades att hämta skrinet och lämna ut det till dem Som stodo utanför. Men det var lite mörkt i stugan, Och Ola kunde dåligt se. Därför väckte han bonden Och ville ha ljus, så att han kunde få tag i skrinet. Då Sprungo tjuvarna iväg och "Ola Tosse" blev förstås Fast. Det blev förhör inför polisen, men Ola gav så Tokiga svar att han måste släppas. Sedan var han stolt Över och skröt med, att han varit hos polisen. Göingar. När göingarna kommo skramlandes med sina gamla Vagnar neråt slätten för att sälja träskor, lät det i Vagnarna när de skulle uppför en backe: "Hjälp oss Åt, hjälp oss åt", men när det var i en utförsbacke Var låten istället: "Behövs inte, behövs inte". Göingar och färsingar har grönt blod, är ett allmänt Talesätt. Ordstäv. "Här ska ni få se på gnistor!", sade sotaren när han Ramlade ner genom skorstenen. "Så ska de tas", sade smeden då han tog loppor Med tången. "Så ska de tas", sade den som tog loppor med tårna. "Det var strax en", sade skomakaren när han hållit På med en sko i fjorton dagar. "Det går väl över", sade den som körde i vatten jäms Med hjulnavet. "Det får du ta harar för i Rörsjön", sades det förr i Malmö och sedan annorstädes till någon, som hade En fordran som ej skulle kunna drivas in. "Nej tack, har fått lånat stövlarna", sade den som Erbjöds att åka. "Ingen rädder här", sade den som sprang för haren.
Denna synpunkt betonades också eftertryckligt, förslag om centralisering af barnavården framkommo, och det ser ut som om Svenska Fattigvårdsförbundets barnavårdsbyrå så småningom från en ringa början skulle kunna utvecklas till att möjligen bli föreningsbandet mellan de olika formerna för barnavården i landet. En anmärkning skulle som det synes med fog kunna göras möt-somliga föredrag och diskussioner vid kongressen, den nämligen att tanken på barnets, individens större rätt alltför starkt betonades. Man likställde alla barn och betraktade dem som likvärdiga. Man fordrade större offervillighet af staten och enskilda för ur samhällssynpunkt fullkomligt värdelösa individer, obildbara eller blinda och döfstumma idioter, som för barn, af hvilka man kan hoppas och vänta en insats till båtnad för samhället. Denna nivellering måste sägas vara af ondo, det kan ju icke förnekas att detta individualistiska sätt att se strider mot all rimlighet och mot all sund samhällsekonomi. Naturligtvis måste dessa olyckliga försörjas, så att icke onödiga lidanden åsamkas dem, men i motsats mot förhållandet vid all annan barnavård måste prisbilligheten spela en hufvudroll: alla icke strängt nödvändiga utgifter undvikas och icke mera eller bättre kvalificerad arbetskraft än nödigt offras. Samma kortsynta resonemang som med afseende på idioterna framkom också vid diskussionen om spädbarnsvården, äfven där kastades alla samhälliga synpunkter öfver bord. Blott en enda medlem vid mötet tog till orda mot den läkaresynpunkt, från hvilken frågan uteslutande betraktades, och fann att det nu vore tid att besinna, om man inte ginge för långt och offrade mera på de späda barnen än som vore förenligt med sund och klok ekonomi. Det finns inom fattigvården och barnavården liksom på andra områden strömningar, som till sitt upphof äro en naturlig reaktion mot föregående tiders hårdhet och stränghet mot de svaga,- men som tyvärr så småningom urarta och gå till en motsatt ytterlighet af slapphet och sentimentalitet. På det sluttande planet befinna vi oss nu i afseende på fattigoch barnavården; det kanske kunde vara på tiden att bromsa litet i utförsbacken och att anlägga mindre individens än statens måttstock på kostnaderna tör samhällsmedlemmarnas underhåll och uppfostran. Detta gäller naturligtvis icke, då fråga är om de vanföra barnen, som på mötet hade sin intelligente och intresserade förespråkare.
THORIN. Ja, men, då få vi väl lof att gå på femte, då. HANNA. snart komma hem, och om jag då ä' ute... THORIN. aldrig sluta förrän framåt tolf. HANNA. i hufvudet... Någon kommer nog snart. THORIN. när man ä' en flundra, så ä' man också dum som en flundra. HANNA. Käraste Wille THORIN. Ajö! HANNA. Nej, gå inte än! THORIN. Någon kommer ju snart. HANNA. jag... Om det också inte var för din skull, som THORIN. sagdt, så var det nog för min skull också? (Skrattar.) Som du stilat upp dig! Hör du, allvarsamt Någon! Jaså, på det viset... (Paus.) Ja, Det förstås, men i kväll, efter jag har ondt Men sådana där tillställningar bruka ju Jag vet inte, om jag törs alls. De kan ­ 61 ­ HANNA. Också? THORIN. få mig »olyckligt kär». Naturligtvis. Af välvilja för mig. För att HANNA. Hvad pratar du för något? THORIN. (Härmar henne.) Ä' jag lika söt som Bertha Lindfelt? Säg någon ordentlig komplimang! En målargesäll får ju alltid lof att vara olyckligt kär. Det hör till yrket, det. HANNA. Nej men, Wille, skulle jag...? THORIN. närliga utveckling, vet jag. Som vän och bedin plikt att göra mig olycklig. HANNA. var mest för dig i världen och allting annat bara småsaker. THORIN (skrattar). Herre Gud, konsten, ja! Den ä' stor. Den går upp i himlen. Men jag ä' liten. Det rår jag inte för, och jag tycker om småsaker. Jag vill ha värme. Ser du, Wille, jag trodde alltid, att konsten Af pur omtanke och intresse för min konstI fall Bertha Lindfelt skulle vara på retur. skyddare af de fria konsterna ä' det ju rent af har också blod som du, och den som har blod, ­ 62 ­
Svar med foto och ref. torde sändas till fru Luise Küllstedt f. Ulfsparre, Johannelund, Stockholm 3. EN ENKEL BÄTTRE FLICKA, ej un­ der 30 år, ordentlig och kunnig i mat­ lagning samt villig att utan jungfru sköta hemmet .• — med hjälp till alla gröfre sysslor — erhåller förmånlig plats hos ensam dam i Stockholm. Svar med löneanspr. och betyg torde snarast sändas till » Familjemedlem, J. T — g », Iduns exp., Sthlm. FÖR EN BARNKÄR, pålitlig och i sina gör o-mål fullt kunnig barnskö­ terska, ej under 25 år, finnes god plats ledig instundande 24 april att sköta fyra ba.rn. Ansökningar, åtföljda af foto, betygs af skrift er samt upp-, gift om lonepret. m. m. torde sän­ das till Doktorinnan Georg Ström, Vasaplatsen 4, Göteborg. HUSHALLSFRÖKEN ej under 25 år erhåller plats i större fint hem i Malmö där husmoder fin­ nes. S.ökande som bör vara barnkär skall ha tillsyn om 3 barn i åld er 12 — 6 år samt för öfrigt fullt kompetent i e tt bättre hems ordnande. Sykunnighet fordras. Malmö Stads Arbetsför­ medling anvisar. KASSÖRSKA med förmåga och energi att själfständigt kunna förestå fartygsrederikontör kan omedelbart er­ hålla stadigvarande plats. Egenhän­ digt skrifven a-nsökan jämte betygsafskrifter och uppgift om ref. kan insändas till » Rederi 1913 » under adr. S. GumEelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. BÄRNSKöTERiSKA, af god familj, för vård och uppfostran af tveiine små gossar (3 och 1 år gamla), önskas. Lön 30 kronor per månad. Svar med be / tygsafskrifter och rekom. sändas till ' Fri­ herrinnan Lagerfelt, Gismestad, Ban­ keberg.
Hela denna elitecorps af pura Kråkvinklare formerade ett slags konselj omkring de båda grefvarne, – jag menar Björn Ulftand och grin-Olle; ty att den sednare var af ” gammal Kråkvinkels-adel ” bevisades ju af hans mosslupna yta, af den ” ädla rosten ” på hatten, ordenskedjan och halssmycket, samt utomdess och i synnerhet deraf att han stod upprätt och grinade mot tiden, både natt och dag. ” Stå på dig, Lillepytt! ” sorlade åter hans medfångar, utom Magerman, som tyst och föga olikt ett trasigt benrangel, satt ihopkrupen i sin vrå. Men så uppenbart som i detta utaf herr grefven egenhändigt skrifna och underskrifna bref hade ” hans högvälborenhet ” ej låtit se hvad han egentligen förde i skölden. ” torde man säga; ” ty vi ha ändock vår egen tro. ” Nå, alltför gerna, Messieurs! aj! ” – skrek en; och ” kläm inte ihjäl mig! ” ropade en annan, under det en liten flickunge, som klifvit upp på altardisken, pekade på den inträdande bruden och skrek temligen högt: ” å Jesses, ni mor, si så vacker ho ä! ” om ” För Guds skull akta dig, min David! ” skrek Anna till kusinen, och ropade med detsamma till Elin: ” goda, beskedliga moster, gör oss inte något ondt, så skall ni få tre hvita stordalrar af mig! ” ” Är jag fri? ” – blef då Annas fråga till domaren, på hvars bifallsnick hon åter frågade: ” Då står mig väl också fritt att få till fängelset åtfolja min liksom jag oskyldiga frände? ” I följd häraf ” borde Lund och Thomas ånyo göras misstänkte att verkligen hafva raderat alla de der kartorna ”, som ej ville öfverensstämma med herr grefvens kopia. Du eller hon skall dö; och den af er som är ifrån h – te, skall ej vidare befläcka jorden. David bet då ihop tänderna, och grep tag i en bredvid honom liggande eldbrand.
inte betalat sig i dollar och rents, ja mellan att sammansluta sig eller duka under, krossade, överflyglade av de andra stora världsenheterna. Tänk, om de ville kalla sin fantasi till hjälp för att få en aning om vad denna undergång verkligen ville säga, menar han. Fåfäng bön, människor kunna ju inte kalla det till hjälp, som inte finns. Snarare kan då en rent affärsmässig kalkyl möjligen säga dem, att den europeiska industrien, oroad a v de politska kriserna, förskansad bakom tullmurar icke står sig i världskonkurrensen. Den lider av det faktum, att Versaillesfredens karta ritades opp efter nationella och politiska linjer utan hänsyn till att nationalekonomiska sammanhang blevo genomskurna och förstörda. Detta faktum måste vara särskilt påfallande för den, som har sin utsiktspunkt från staden Wien, Den soni denna boks författare. ekonomiska uteslutningspolitik, soni Österrikes arvstater föra, är ju en blodig skandal. Följden a v de nuvarande förhållandena är den att i de två stora uppgifter, som nu föreligga världsindustrien: Rysslands återuppbyggande och Kinas industrialisering, Europa däremot kan Ryssland inte får Amerika försprånget framför finna det lönt a t t gå till attack. DärEuropa. för ha de europeiska folken att välFörfattaren avvisar dock med förter, allts8 huvudsakligen det stora afrikanska koloniområdet och kommer då upp till ett Pan-Europa med 431 millioner innevånare. Så som det nu är, förnimmer sig detta område icke som enhet. Det är uppdelat i 26 stater och sju mindre områden, alla med mer eller mindre motsatta intressen, heredande sig @ möjligheten att göra upp sina intressekonflikter med vild. S å länge detta Europa är splittrat och desorganiserat, kan det varken klara sig i den ekonomiska konkurrensen med Amerika eller motstå det ryska världsväldets strä- van att vidga gränserna för sitt inflytande, denna strävan, som i dag tar formen av propaganda för världsrevolutionen. men som icke är bundet vid någon bestämd rysk regim eller något parti. Ryssland är visserligen självt illa åtgånget av kriget, men tiden arbetar för Ryssland, alldeles som det franska trycket mot Tyskland också gör det, genom att driva Tyskland mot öster. Om det en dag återupprättade Ryssland alltjämt finner ett splittrat Eu ingen sliring neråt. Av HONORINE HERMELIN.
En hypotes är att dessa kanaler överförs till det nodala axonmembranet [9]. Mikrotubuli bidrar också till att nybildat fett hamnar rätt i myelinet eftersom de organiserar det fettbildande agranulära endoplasmatiska retiklet [15]. Utvecklingen från neurallistceller till Schwanncellsprekursorer och sedan till omogna Schwannceller styrs delvis av axonerna (Figur 2). Theodor Schwann (1810-1882) beskrev först de myelinbildande cellerna i perifera nerver. Nedan kommer vi att fokusera på den nervtrådsrelaterade gliacellen som Theodor Schwann (Figur 1) beskrev på 1830-talet. Myelinet stöttas av cytoskelettet Antalet myelinlameller varierar från något tiotal hos de minsta axonerna till cirka 150 Schwannceller styr också utvecklingen av de Ranvierska noderna (Figur 4 och 5). Observera myelinets struktur med alternerande » major dense lines » motsvarande membranets cytoplasmaytor (kraftiga mörka linjer) och » minor dense lines » motsvarande extracellulärrummet (svagare mörka linjer). Han är också känd för att 1839 ha framlagt cellteorin, det vill säga teorin att hela kroppen består av celler. Eftersom det inte sker någon längdtillväxt av regenererade eller remyeliniserade axoner är de nybildade skidorna abnormt korta [2]. M-Schwanncellens storlek och komplexitet kräver en effektiv transport av organeller och molekyler. För myelinbildning krävs att det finns ett basalmembran som M-Schwannceller kan interagera med via integriner eller proteoglykaner kopplade till cytoskelettet. » Myelin associated glycoprotein », MAG, utgör 0,1 procent av alla myelinproteiner och finns i myelinets cytoplasmasträngar. De tidiga migrerande neurallistcellerna utvecklas till Schwanncellsprekursorer. Schwanncell och axon har nära kontakt Befintliga Schwannceller och invaderande hematogena makrofager bryter ned axonrester och myelinfragment [5].
Till chokladglassen vispas mondaminmjölet utrördt i V2 kkp. kallt gr.), 2 del. buljong. Elisabeth Östman. l A.-B. NORDISKA KOMPANIET, STUREFLAN. - 595 - duglig flicka, kunnig matlagning och husl. göromål, villig sköta en jungfrus plats, erhåller så- dan från 1 eller 15 dec. i tjänstemannafam., bosatt i villasamhälle nära fötockholm. Svar med foto. och lönepret. till » 3 pers, hushåll », Kar.avägen 6, Sthlm, Juvelerare 16 Birger Jarlsgatan 16. PLATS i landsortsstad finnes för en Modernas GULD, te och SILFVER största u och rval bättre flicka, kunnig i matlagning hvilken är villig å t a g a sig kokerskeAN JUVELER, NON - SER NYSILVFER. rum. finnes. Svar Expeditionen senast fredag för att betyg till » M. Husa D. » under adress kunna Införas I följande veckas n med m - S. u Gumielii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. mer. Kungör else • En af de af Göteborgs och Bohusläns LEDIGA PLATSER landsting aflonade ambulatoriska sjuksköterskebefattningarne är till ansökBARNSKÖTERSKOR, utbildade, erhålla ning ledig a t t tillträdas den 7 jan. 1911. anställning genom Arbetsförmedlingen, Rörande befattningen, hvilken tillsätRegeringsg. E. Expeditionstes på 3 månaders uppsägning, medtid kl. 1 — 3 e. m. Rikstel. Perdelas: sonlig inställelse. hela landstingsområdet i enlighet med förste provinsialläkarens föreskrifter, Ref. och pret. till » Duglig », Iduns samt exp. f. v. b. a t t sköterskans löneförmåner äro fölBILDAD, huslig flicka som vill såsom jande: årlig lön 750 kr. med 2:ne sällskap och hjälpreda biträda frun i ålderstillägg, hvardera å 50 kr., årligt huset, får plats mot fritt vivre etc. hyresbidrag 50 kr., r ä t t a t t för enskild i familj i Malmö.
For de bada sistnamnda verkens bitraden minskas afloningen med 150 kr. genom ortstillaggets bortfallande. Herr Lindhagens motion blef daremot, trots motionarens ifriga forsvar, afslagen och d a v e d icke blott ett tredje alderstillagg af 200 kr. till normalafloningen utan afven framstallningen om borttagande af pikterna 6 och 7 i principbestammelserna. Forsoket att hoja riormalafloningens slutbelopp ronte saledes nu samma ode som 1910 ars riksdag gaf herr Ernst Beckmans motion om 1,800 kronors slutlon. Det ar gifvet att denna utgang var en. missrakning. Me11 man har sa niycket storre ratt att vanta, att normalafloningens otillracklighet skall med sa mycket storre nodvandighet inskranka granserna for dess tillampning till forman for den hogre lonegrad (1,600- 2,000 kr. ), som det ar anledning hoppas att riksdagen i Ar kommer att faststalla. Hvad slutligen angAr punkterna 6 och 7 i principbestamrnelserna, hade statsutskottet gifvit dem foljande formulering, som betraffande punkt ' i nagot afviker fran Kungl. Maj: ts forslag: 6: o) gift kvinna ma till bitradestjanst befordras allenast efter af Kungl. Maj: t pil framstallning i hvarje sarskildt fall lamnadt medgifvaiide; 7: o) dar kvinnlig innehafvare af bitradestjanst ingar iildenskap, skall hon icke vara skyldig att af sadan anledning afga fran tjansten, darest icke vederbarande ofverordnade myndighet med hansyn till tjanstens behoriga iippratthallande finner det nodigt. Tre reservanter, hrr biskop Billing, grefve P. O. Klingspor och Persson i Stallerhult, hade ansett att i anledning till loneregleringskommittens forslag punkten 7 borde fa foljande lydelse: * *) Genom felaktig notis i dagspressen uppgafs i Dagnys forra nummer att reservanterna hade slutit sig till hr Lindhagens motion: '.
En försäkring kan väl aldrig få fram en likadan blådekorerad skål. " Ja, Anja. Hon var inte den som gick med vem som helst, det ville hon att dom skulle veta, hon var egentligen dökär i en kille hemma i Borås, men han började ha ihop det med hennes bästa vän, eller hennes bästa vän började pola med honom, det var därför hon stack, sa upp sig på jobbet, tog ut semesterersättningen och det lilla hon hade på banken och satte sig på tåget söderut. Ninas dramatiska förkylning gjorde att hon låg i första prioriteringen. Han var glad för en liten stund av samling och ensamhet. Det är därför jag älskar dig. " Förlagsledningen, däremot, tyckte att titeln var både fantasieggande och väckte nyfikenhet. " So what? Tysta, omfyllda av varandra stod de vid dörren. Inte heller hundarnas slagsmål nere i gränden. Det du ser hos mig, det kan ingen annan se. Hon var inte alls så blyg som jag och skrattade på ett helt annat sätt när inga vuxna hörde. Hon måste gå på muggen. " Scobie, huvudpersonen i Graham Greenes roman " Hjärtpunkten ". Men nästan femtio år. Det slant ur honom. Tröttheten som var denna vrede som var förbjuden, som inte fick, svepte syrligt vass från magen och uppåt. Hon stod ensam nedanför Frödings porträtt när han såg henne. Men Hedvig är lika gammal hon, och hon åker till Rhodos och gör det med unga pojkar. Bara frihet. " Min älskade, jag måste, jag kan inte stanna ... " Anjas mamma, som ju ändå varit sjuksköterska och kände till rutiner vid maginfluensor, sa alltid att fasta och vätska tills magen lugnat sig ... Boel såg med yrkesögon på Anjas snubblingar, fumligheter, knyckiga armrörelser, kallade det för motoriska störningar och sa att Anja inte var vän med sin kropp. " Asta Thörn? " Kan man bada i det också? " Slanten föll ner samtidigt som hon lyfte på luren. " Det är inte värt vi ger oss in i någon teologisk diskussion, för då blir det inte diskat ikväll. " Så blyg som jag var. Var det inte just det som var meningen? Sen lärde han sig att sådana anfall inte var riktade mot honom. Jag kommer. " De hade ju så sällan främmande. Diskret. sa mamma. Och nog var väl ormen av manligt kön, var den inte?
Ar 1780 gifte hon sig nied mcclrcdakpå att 1rvii.i.iin.ii utan a t$ hchöva staiiDet var den gränslösa sorgen över; ören i yStockholnzsposteii&gt;&gt; (&amp; ii anïiialreils död, soni gjoidc henne till Ire ixclaktörcii var Kjellgrcn), scdan sig c11 gagnc ' lig vci:ksa.mh et sltsoin ogift. slcaldinna i djupare iiieiiiiig. Men hon foi:tsattc - i StockL ' C ~ S C tog ocks8 al !.tiilera Fredrika ju mci: dar dels ined diktning, dcls ined rediiolmsposten, f ast mion ymt. K jellgren, Brcm.c.1:. fiiiigeii och det skyn~.ta.il ell.er iniiiclrc fram i 1iei1i.i~~ romaiicr geringen av sin inakes skrifter. Silfverstolpe m .. fl .. tillskrevos äran av O111 fru Nordeiiflycht - Iion återtog lessa poeni: Hon upptikkt.es dock och hittills. P syiinerhet i ' Presidciitciis iiöttrar ' och i. ' Heizzinet efter nzaiiiiens död sitt flickiianiii - i Jylleihorg skrev bl. s.: Kravct på högre Bviniiobilclrii.iig poetisk stil var iiågot %lderdomlig och ' &gt;P5,fangt. tradens skugga vliljcs hade ocksa börjat l i t a höra. sig: Fru kanske försummade att uizderlrast.a sig A v cn blvnsain iiakt.crg.al, b .. Nordenf1ych.t i sin a.llvai:liga slrrift St.iiiiiiiian kaniis, ch.ui.
De två madonnorna tillhöra en typ, som härledts från domen i Chartres, och som tydligtvis haft stort rykte om sig för helighet att döma af talrika gelikar och kopior från skilda stift och tider. En kopia härrör från 1400-talets slut — ett intressant exempel till de många, som kunna återfinnas i skilda kulturkretsar, för kultens förmåga att förläna värde åt alster af en för länge sedan antikverad konst. När denna sista madonna snidades, hade den smak, som gaf förebilden dess strängt frontala, symmetriska hållning, för omkring 200 år sen börjat ge vika för den i egentlig mening gotiska figurstilen. Omkring 1275 begynner gotisk smak öfva sitt inflytande på den Södermanland-Närkeska träskulpturen. De romanska triumikrucifixens segerherrar gifva rum för den mest kvalda af martyrer och helgon, och madonnabildernas styfva hållning löses — fastän motsträfvigt — under de nya stilkrafvens tryck. Förf. följer den gotiska smaken med dess skiftning till sengotisk realism under 1400-talets senare hälft ända fram till reformationen. Då bortelimeneras med ens den dittills ledande kraften i den svenska konstutvecklingen, förbindelsen med kontinentens konst. På flere punkter utfylles lic. af Ugglas framställning genom smärre studier, hans egna undersökningar om ett engelskt alabasterarbete och två sandstensstatyer från Ludgo, amanuensen Lindbloms attribu-tion af madonnan från Råby — Rekarne, dr Bseckströms typologi för två grupper trämadonnor från medeltidens slut och Roosvals förut omnämnda uppsats » Nederländska altarskåp ». Till kännedom om konsten under katolska kyrkans sista tid i Sverige lämnas bidrag genom amanuensen Lindbloms undersökning om Hans Brasks väns,444 DAGENS FRÅGOR ärkedjäknen Verners, minnestaflor och doc. Roosvals sammanställning af triumfkrucifixet i Vintrosa och Mathias Griinewalds korsfästelsescen (i Karlsruhe). — En särställning bland de uppsatser, som behandla den medeltida träskulpturen inom Strängnäs stift intar lic. af Ugglas ikonografiska studie: » Sankt Mikael och Heimdal ».
tillhanda; som Nillss i Anwijken, Pehr Olsson i Ubyen och Olof Larsson i Backa kunna betygha, men lijkawäll uthwärckat sigh tree Åhrs Frijheet der på. Rp. Att han intet wijdare Låfwat, än som Befallningzmanns breef lyder, Nembl. Att sökia Herr Gouverneurens Resolution der öfwer. Nillss Pederson i Anwijken berättade sig höra H. Carll Låfwa bruka och hålla gården barnen tillhanda. Rp. Icke wijdare, än han kunde dhet så wähl bruka som någon af Swågrarne, som intet wille den emottagha, emädan som dee nogh med sina egna hade att göra, men alldrigh tilhanda åth barnen. Pehr Olson och Oloff Larson berätta sigh blifwa inkallat och tillfrågas om dee wille Antaga Förbergh, huar till dee nekat, och föregifwa sigh höra Herr Carll säija, sigh så wähl kunna bruka gården som någon annan, och icke kunna påminna sigh höra honom säija, barnomen tillhanda. Peder Andersson nekar sigh skrifwitt sitt nambn och satt Signete under Syne brefwett d. 8 Maij 1677, utan hans frambledne Son Isach dhet giordt: tillståendes sigh wäll wara på Synen, och att Herr Carll låfwade i Prästegården, bruka och hålla gården, barnen tillhanda. Oloff Peersson i Fahnbyen som den tijden och Nembdeman war, tillijka medh Siuhl i Tafnäs berätta sigh medh dhe fleera som på Synen eij wore, alldrigh samtycht till Tinglagettz Signete att verificera Attesten medh, efftersom Förbergh war intet 1675 öde, utan lefwereratt effter tillståndh halfwa grödan, och icke 1676 för Huussarm, utan Eskill i Stafre betallt fulla uthlaghor för 1676, huar utaf H:r
STYRBIÖRN. (Allena. Tar sig öfwer Hiessan.) Hade jag intet haft så rätmätig sak, så hade jag fåt slag af detta kalla watnet Men ack, hwad et godt Samwet kan gie en menniskia styrcka! Jag wet, at halfwa Stan skal glädias, om desse twå Personerna bli litet klämda, som nu har klifwit til så oärhörd lycka Det kliar redan 2. Öpn. 10. Int. Den Afwundsiuke. 41 redan i mitt skin, at få giöra alt ärligt folck denna wälgierningen Ajemini! jag kan roa mig nu förut, när jag täncker på huru lång näsa de få Jo, wil du icke nu avancera, storskräfwa? wil du icke nu bli rik? wil icke du nu bli Baron? Tänck, om intet jag hade warit, då hade ingen Påcker kunnat stå i bås med desse högdiuren Nu skal du finna, at här är också folck bak om bergen. Men hwar tro min kära Trollgubbe håller til så länge? Se der är han: rätt som jag talte om honom: det måtte wara skräckligt med de der kloka männerna. Jag tror det är Hinn sielf hwar skal jag ta wägen? (står rädd ut wid wäggen.) Tionde Inträdet. NISSE, som Trollkarl.) STYRB: BRITA, som stiäl sig då och då, och hwiskar Nisse i örat, huru han skal giöra.) God dag, min Wän. NISSE. (med gros röst.) God dag, min Herr Fan, eller jag wet intet Ehrt namn. Stor sak: det angår Ehr intet: Om I fick weta mitt namn, så föll jag nu på stunden i aska: Jag är öfwer 300 åhr gammal. Då wet wäl Eders Klokhet, hwilkens Förfäder först ha blifwit Adel, antingen min Hustrus eller Fru Sigrids, som nu är blefwen Baronessa. Hwad skal jag swara til det? NISSE. (tyst til Brita.) STYRB: NISSE. STYRB. (med bäfwande röst.)
Under detta satt Ingmar och bröt på bordkanten. Det var ett simpelt furubord med tjock skifva, det knakade plötsligen till, Ingmar hade brutit loss ett stycke af hörnet. Stark Ingmar satt med handen lyftad och talade. — »Aldrig lämnar han dig gården, om du blir skollärare.» — »Menar du det?» — »Menar, menar,» sade gubben, »det hörs hur du blifvit uppfostrad. Har du någonsin följt en plog?» — »Nej,» svarade Ingmar. — »Har du vaktat en mila, har du fällt en storfura?» — Ingmar satt där lika saktmodig, men bordkanten knakade under hans fingrar. Ändtligen blef gubben uppmärksam och teg med ens. — »Jaså, jaså,» sade han, då han såg hur bordet splittrades, »jag får visst taga dig i hand än en gång, jag.» Han tog upp några af träflisorna och passade in dem. »Sicken en, du kan ju fara på marknader och visa dig för pengar. Din skojare,» sade han och slog Ingmar på axeln, »du är just lik till att bli skollärare.» I ett nu var han borta i spisen igen och började spela. Det kom nu helt annan kraft i spelet. Han stampade takt med foten och satte en förfärlig fart i dansen. »Det här är ung Ingmars polska!» ropade han. »Ho hej, nu dansar hela stugan för ung Ingmar!» Gertrud och Gunhild voro båda vackra, de fingo dansa alla danser. Ingmar dansade ej mycket. Han stod mest och talade med några af de äldre karlarna högst uppe i rummet. Mellan danserna samlade sig en hel mängd människor omkring Ingmar, som om det gjort dem glädje bara att se på honom. Gertrud tyckte, att Ingmar alldeles glömde bort henne, och detta gjorde henne ängslig. Nu märker han nog, att han är Stor Ingmars son, och jag bara skolmästarns Gertrud, tänkte hon. Hon tyckte själf det var underligt, att hon kände detta så bittert. Mellan danserna gick ungdomen ut i vårnatten, som var bitande kall, det var lätt att bli afkyld. Det var ganska mörkt, och som ingen hade lust att gå hem, sade alla: »Vi måste dröja en liten stund ännu, innan vi gå. Månen kommer väl upp, nu är det för mörkt.»
Då går han från gård till gård, från by till by i utöfning af sitt ämbete och då måntro är han en eftersökt och firad man. Ty drängar och pigor skola ha skor till flyttedagarne — alla, samt och synnerliga — och det får man då medge, att Starkens skor äro de bästa som finnas i den vägen — så hvad det anbelangar så. Men det var ju inte om Starkens skor vi skulle tala. » Det är en annan historia », som en stor författare säger. Utom Starken och Starkan lefva däruppe på Sulan ett gammalt kokreatur, benämndt Rosali, som levererar mjölkskvättarna och gräddtårarna till Starkans cikorialag, och en spattbruten, bläsig häst, som heter Snoppen. Ja, det vill säga, Snoppen lefva inte numera — han är död och begrafven — eller rättare sagdt uppäten. Och det uppäten, ej af Starken och Starkan och nedsköljd af Rosans magra mjölk, utan uppäten i fröjd och gamman af finaste herrskapsfolk och nedsköljd med champagne och andra dyra och syndiga drycker. Ja, honom vederfors en sådan ära, att han väl fått kollern af högfärd, om han i lifvet kunnat ana, huru han efter döden skulle komma till sådan glans och härlighet. Och därmed äro vi ändtligen inne på denna märkliga historia. * Det led långt frampå förejulsvintern, och med visthusboden uppe på Sulan höll det på att bli både si och så. Strömmingskaggen, som Starken köpt på Mikaelimarkna ' n, höll på att vara tömd — » fiolerna », som hängt i bodtaket voro » utspelade », den ena efter den andra — som en vet, kallar folket här i trakten torkade fårlår för fioler, och medges måste, att de äro ljufliga att spela på — och Starkan gnällde illa för att kaffet var nära slut, så det bara var att koka på sumpen och cikorian. Slikt kan gå en till hjärtat, om man nu också inte är annat än sockenskomakare och heter Stark, och inte äger något annat än en ilsken käring, en gammal ko och en spattig häst, som heter Snoppen.
instäldte de sig alle, nemnligen: Jon Nathanaelsson, Anders Olofsson och enkan Brita Andersdotter genom des son studenten herr Jonas Wågmark och blefwo de med Gewågs män ense derom, at desse nämnde witnen, emot hwilcka icke något laga jäf nu utrönas kunde, måge uti den nämnde omständigheten hörde warda, hwarföre länsmannen Frisk och Jon Nilsson förekallades, samt afsade den wanliga witneseden, då de, efter förmaning at noga utsäga sanningen, hwar för sig berättade: Länsmannen Frisk, at han wid ett tillfälle för wid pass ett år sedan warit i Kråkwåg och der sedt ett bref till Kråkwågsmännen ifrån deras fullmägtig herr wice häradshöfdingen Tideman, [fol. 62r] af innehåll, det Hans Maij:t i nåder bewiljadt resning emot en lagmansförlikningsdom angående Gewågsmannen, med hwilket bref länsmannen tillika med Kråkwågskarlarne, begifwit sig till Gewåg för att winna förlikning, som dock ei skjedt, men brefwet har länsmannen för begge desse byars åboer wid det tillfälle upläsit, och minnes nu icke att uti samma bref wart något omtalt tiden, inom hwilken Kråkwågs män skulle äga rätt uti högloflige Kongl. hofrätten söka ändring i lagmansdomen. För wid pass fjorton dagar sedan, eller den 5 i denna månad, har länsmannen, emot lösen, tilstäldt såwäl Kråkwågs och Gewågs hemmansbrukare twenne exemplar af Hans [fol. 62v] Maij:ts nådige resolution den 15 december 1775, nemnligen et för hwardera byn, enligt herr kronobefallningsmannens i orten ordres derom. Uplästes och widkändes. Jon Nilsson witnade, at han för wid pass ett år sedan hört länsmannen Frisk och Anders Olofsson i Kråkwåg, som är enkans Brita Andersdotters i Kråkwåg son, säga, det Kråkwågsmännen då fått uplysning at de ägde fri tillgång prosessa med Gewågsmän om skogen, men
Det gör fortfarande ont i rumpan efter den långa traven. Han finns till hands när jag behöver hjälp, men annars lägger han sig inte i vad jag gör. Ingen aning. Det är hemskt att förlora någon man tycker om, säger mamma tyst. Råttorna lär väl bygga bo i det. Malte är hans dotters häst och han var för olycklig för att orka sköta om honom. Så illa är det. Han tänkte slakta Malte, men jag tjatade tills han lät bli. Det går inte, gnäller jag. När han är torr ser han lite bättre ut. När han trycker på vissa ställen rycker Malte till. Riktiga hästar, värda att drömma om. Tävlingen, ja. Mamma och pappa hade ju redan hittat det här huset och fått tag på nya jobb. Kajsa ser däremot ut att tycka att det är en ren förolämpning att komma tvåa. Oroligt följer jag Majsan med blicken när hon försvinner i riktning mot husvagnen. Det är ett hårt arbete. Men vi är väl vänner i alla fall? Snoret rinner. Nu är det hög tid att göra i ordning Ludde. Kapitel 14: Det går några dagar. Tänk om han blir arg för att jag rider på hans häst utan lov? Plötsligt vidgar sig stigen till en glänta och där, mitt i solljuset, ligger en gammal stuga. Ingen kan vilja gör det frivilligt. Mödosamt kravlar jag mig upp på fötter igen. Solen har försvunnit utan att jag har märkt det. Hästarna på den gården har lite elegantare grejor, men det här duger väl åt Malte? Den enda gång de har varit vid stallet var när Malte höll på att dö och jag rymde ut i skogen. Det tar nästan två timmar. frågar jag. Det trodde du inte, va? Det har varit ruskigt tomt här utan dig. Något som gör tävlingen totalt oväsentlig. Huset Majsan bor i är litet och rött. För att stå ut är jag tvungen att göra någonting. Köpa en häst? De är redan kompisar. Utan Malte är livet inte värt att leva. Jag känner mig lurad. Mörka moln drar fram över himlen och det känns att regnet kan komma när som helst. Jag har en grej jag vill visa dig och så har vi två en viktig sak att diskutera. Om du vågar förstås. Gräset är segt och svårt att få av. Ändå skäller jag på honom. Inte visste jag att Majsans morfar har varit på Ekehus gård och klagat på den mögliga havren. Jag vill inte ha dem där.
I USA pågår för närvarande en prospektiv randomiserad studie där öppen respektive laparoskopisk teknik vid coloncancer jämförs. Operationen företogs laparoskopiskt med sedvanlig placering av troakarerna. Ytterligare tre månader senare konstaterades metastaser i portärret i höger fossa samt även under höger arcus. Vid extraktionen av gallblåsan genom porten i epigastriet rupturerade preparatpåsens botten och gallblåsan plockades ut med peang. Även djurexperimentella studier har initierats och en hög frekvens (40 procent) av metastaser i laparotomisnitten finns rapporterad men inga alls i porthålen, vilket ju inte stämmer med de kliniska iakttagelserna [P Geis, pers medd 1995]. Blåsan avlägsnades via ett utvidgat snitt i epigastriet. Dessa tumörer har samtliga varit adenokarcinom [13, 24]. Vi har själva haft två sådana på 600 opererade patienter sedan oktober 1991, vilket föranlett oss att genomföra en begränsad nationell enkät för att försöka bilda oss en uppfattning om förekomsten av porthålsmetastaser efter laparoskopisk gallvägskirurgi i Sverige. Den totala komplikationsfrekvensen vid laparoskopisk kirurgi verkar idag vara jämförbar med den vid konventionell kolecystektomi [1, 2]. - Att kanske sträva efter gaslös laparoskopi? Skapas ett undertryck i portarna där tumörcellerna implanteras vid exsufflation av gasen? Andra tänkbara orsaker till tumörspridning i porthålen är att dessa skulle kunna utgöra loci minores resistentiae och därmed vara mera mottagliga för en hematogen tumördissemination. Kvinnor uppges löpa tre gånger större risk än män att utveckla gallblåsecancer. - Vid laparoskopiskt fynd av malignitet excision av porthålen? Porthålsmetastaser har även beskrivits efter kurativ kirurgi vid Dukes A [4]. Gallblåsecancer anges i flera rapporter uppgå till 1-2 procent av totala antalet kolecystektomier [5-10]. Profylax och prevention Tre och en halv månad efter operationen sökte patienten på grund av en spelkulestor förhårdnad samt smärta motsvarande porthålet till höger om naveln. Detta bör beaktas vid utredningar medelst diagnostisk laparoskopi.
Gregor, som ofta vetat att begagna sig af sin blifvande svåger kom upp en förmiddag för att låna pengar, men Haller gaf honom endast något litet, ty han ansåg sig hafva offrat tillräckligt på denna utsväfvande sälle. Jag är beredd att offra dig hela mitt lif. – Jag kallar all denna ståten för stulen, det gör jag med förlof. – Det var en besynnerlig jakt detta sade kaptenen. Bet ska ’ vi göra. – Hvad är det då. – Jag ville se Er ännu en gång. Sådant väcker inte misstankar. Hon har små pigga ögon och ett ovanligt listigt uttryck i sitt lilla fågelaktiga ansigte. – Helst det inte är någon större skönhet, de behöfver dölja. mumlade Lemontow mellan tänderna och började försigtigt stiga ned för trappan till däcket. – Kom och sätt dig hos mig, sade han, och förde henne bort till soffan och satte henne på sitt knä. Och under detta arbete var han sådan slaf, så att han stundom icke gick ut så lång dagen var, utan lät gumman Sjö, sin värdinna hemta upp maten åt sig. – Ja. Ingrid Ståle gick öfver golfvet och kom snart tillbaka i sällskap med en ung flicka i en gul sammetsklädning, hvilken just icke klädde henne så väl, emedan färgen för mycket gick i ett med färgen på hennes hy, hvilken var sjukligt gul. Och så vacker, så det finns inte en enda i hela sta ’ n, som är så vacker som hon. Hon förlorade medvetandet. Vet du inte, att jag är gammal nu? – Ja, vi ska syna dom, log Falk, och bredde upp några egendomligt konstruerade verktyg, som han hemtade upp ur sina rymliga fickor. De tankar, som sysselsatte honom voro dessa: Få dagar efter middagsbjudningen hos Lemontows, hvilka dagar för advokaten Hallar varit fulla af bitterhet och sorg, hände det sig, att när han satt vid sitt skrifbord och arbetade på eftermiddagen, dörren gick upp, och Lemontow, den äldre, inträdde. Och därom skulle de kringliggande godsens försämrade ekonomi kunnat aflägga ett och annat vittnesbörd. – Vi måste fly! De drucko ur sina glas och gingo dit ut i salen. Då får han veta det, Så skyndade han in igen.
Vid sådan försäkring som avses i 7 § får krav enligt denna paragraf göras gällande bara om den försäkrade eller den till vars förmån försäkringen annars gäller är närstående till arbetsgivaren på det sätt som anges i 4 kap. 3 § konkurslagen. Krav enligt denna paragraf får inte göras gällande till nackdel för förmånstagare med oåterkalleligt förordnande. Utmätning av en livförsäkring för den berättigades skulder 9 § Sedan ett försäkringsfall har inträffat får en livförsäkring och ersättning som utfaller från den inte utmätas för den berättigades skulder utom i fall som framgår av 5 §. Trots det som sägs i 5 § får ett ersättningsbelopp som inte hålls avskilt efter utbetalningen utmätas för den berättigades skulder. När två år har gått från det att beloppet skulle betalas, får också det som hålls avskilt utmätas till den del beloppet inte behövs för den berättigades försörjning eller för att fullgöra underhållsskyldighet som åvilar honom. Utmätning av en sjukeller olycksfallsförsäkring 10 § Om ersättningen från en sjukeller olycksfallsförsäkring skall tillfalla den försäkrade, får försäkringen och ersättning som utfaller från den inte utmätas för försäkringstagarens eller den försäkrades skulder. När ersättning betalas i form av livränta, gäller förbudet mot utmätning för den berättigades skulder bara rätten till livräntan. Trots det som sägs i första stycket får ett ersättningsbelopp som har tillfallit den försäkrade och som inte hålls avskilt efter utbetalningen utmätas för den försäkrades skulder. När två år har gått sedan beloppet skulle betalas, får också det som hålls avskilt utmätas till den del beloppet inte behövs för den försäkrades försörjning eller för att fullgöra underhållsskyldighet som åvilar honom. Om ersättning skall tillfalla någon annan än den försäkrade, tillämpas vad som gäller enligt 3-7 och 9 §§ om utmätning av tidsbegränsad livförsäkring som bara avser dödsfall och av ersättning som utfaller från livförsäkring. 16 kap. Regleringen av försäkringsfall, m.m. Tiden för utbetalning av försäkringsersättning 1 § Ett försäkringsbolag som har fått underrättelse om ett försäkringsfall skall utan uppskov vidta de åtgärder som behövs för att försäkringsfallet skall kunna regleras. Regleringen skall ske skyndsamt och med beaktande av den ersättningsberättigades behöriga intressen. Försäkringsersättning som inte avser periodiska utbetalningar skall betalas senast en månad efter det att rätten till ersättningen inträtt och sådan utredning som skäligen kan begäras för att fastställa betalningsskyldigheten och mot vem denna skall fullgöras har lagts fram för försäkringsbolaget.
goriskt imperativ skall kunna förenas en effektiv, sakkunnig, kraftig och ansvarsmedveten ledning, har icke upptagits till behandling, den har väl också legat utanför kommitténs uppdrag. Till en lösning af detta, från samhällelig och gifvetvis äfven från speciell arbetar-synpunkt för fackföreningsrörelsen afgörande spörsmål, kommer man nog ej heller genom aldrig så samvetsgranna utredningar och aldrig så skickligt hopkomna kompromisser på papperet, den måste grundas på d3^rköpta erfarenheter hos arbetarne själfva. Såsom läget för närvarande är på sina håll, ser det föga ljust ut på den punkten. Emellertid vore det förvisso oriktigt att döma kommitténs arbete uteslutande efter det minst sagdt magra praktiska resultatet. Också därutinnan liknar den många af sina officiella föregångare, att dess värde ligger så godt som uteslutande i det kunskaps material som hopsamlats såsom en biprodukt under arbetets gång. I sin skildring af den svenska fackföreningsrörelsen och dess historia har sålunda herr Gottfrid Björklund i första delen af den ofvan omtalade subkom-mitténs betänkande sammanfört en hel del material af mycken nytta för hvar och en, som önskar närmare lära känna detta från vetenskaplig studiesynpunkt så försummade område af vårt ekonomiska lif. Det är naturligtvis mycket, som ännu fattas, för att man skall få en fullt klar bild af den svenska fackföreningsrörelsen, särskildt skulle det gifvetvis varit af stort värde att från en man, som själf varit med i det praktiska arbetet, i högre grad än här är fallet, ha fått fakta och synpunkter, som ej låta utläsa sig ur aktstyckena och siffrorna, hvarjämte frånvaron af en behandling af de senaste årens tilldragelser, som i mångt och mycket medfört nya utvecklingslinjer, måste betraktas såsom en afgjord brist. Men man får ändå vara tacksam för det myckna och gedigna arbete, som tydligen ligger bakom denna publikation och hoppas, att den kan komma att tjäna såsom utgångspunkt för ännu mera ingående och systematiska studier i ämnet, ett hopp som dock tyvärr för närvarande förefaller ganska klent i betraktande af de fåtaliga och alltför upptagna lärjungar den ekonomiska vetenskapen samlat kring sig i vårt land. Den andra delen af betänkandet — den till omfånget digraste — omfattar redogörelser för fackföreningsrörelsen i de ofvan uppräknade länderna. De äro sammanställda af fem olika författare och förklarligt nog såväl till form som till innehåll mycket ojämna.
fördenskull jag sade i folkförsamlingen, att eder sak är min egen. Låt oss strida och dö tillsammans! Jag vill icke dölja för dig, min Teodoros, att jag är mätt vid livet. Vår sak skall finna andra och kraftigare kämpar, om icke i dessa tider, så när århundraden skridit över våra gravar. Krysanteus hälsade Teodoros god natt och gick att njuta några timmars vila. Han väcktes redan före morgongryningen av ett budskap från utposterna, att de kejserliga trupperna hade satt sig i rörelse och på olika vägar närmade sig lägret. Krysanteus steg till häst. Några ögonblick därefter ljödo genom morgondimman över det vidsträckta lägret de hornstötar, som kallade det stridbara manskapet att samla sig under vapen, var centuria på sin bestämda plats. När dimman mot morgonen skingrades av havsvinden, stodo båda härarne i varandras åsyn. Nybyggarnes front utbredde sig över en tämligen stark bergsluttning, som här och där företedde enstaka grupper av otillgängliga klippor. Deras vänstra flygel stödde sig mot havet; på den högra bildade marken en sakta sluttande plan emot den trånga däld, ovan vars andra sida de kejserliga trupperna utbredde sig. På högra flygeln, som sålunda utgjorde den svagaste punkten i den novatiansk-donatistiska skarans ställning, var kärnen av deras stridsmakt samlad. Deras linjer, som företedde små kolonner med vissa mellanrum, slutade på denna sida med deras ryttaretrupp, på sin höjd femtio man. För att minska ställningens svaghet på högra flanken hade nybyggarne ditsläpat en mängd fällda träd och i denna förhuggning, som sträckte sig ända mot de otillgängliga klipporna i ryggen av ställningen, lämnat endast två dolda öppningar, genom vilka deras lilla rytteri kunde göra utfall. Nybyggareskaran företedde i avseende på vapnen stor brokighet. Somliga buro klubbor, andra lansar, andra bågar, andra korta romerska värjor, andra åter de långa slagsvärd eller de saxdolkar, som voro brukliga bland allemanner och göter. Rytteriet var likformigast väpnat. Det hade hjälmar och harnesk. På bergen bakom nybyggarnes fylking sågos deras kvinnor och barn i talrika skaror.
Ur flygelbyggnaden kom en liten gråklädd, hvithårig gubbe. Han tassade omkring som en hustomte, af och an öfver gården, tittade in genom fönsterna, riste på hufvudet. Slutligen tassade han fram till Abraham och lyfte på lufvan. »Herr Krok? – Jo, det är jag, som är inspektorn. Halling. »Det var roligt. Herr Halling ska väl vara bra och ge mig några riktiga dufningar, när jag nu kommer hit. Första juni.» »Bevars! Herr Krok ska väl vara mer utlärd än jag förstås. – Jaså, första juni. Ja, då har jag varit här på gården i tio år. Men hos salig baron på Rogershus var jag i modiga tjuguåtta år. Så det är ju inte underligt, att hennes nåd vill unna mig lite ro på gamla dar. Och för resten är det ju inte mycket med mig. Det är nog så, att när man blir gammal, så kommer man på sophögen. Ungdomen ska ju fram, förstås. –» Abraham rodnade. »Ja, inte tänker jag ta herr Hallings plats inte –» »Nej, det förstås. Å nej, det vore ju ingen framtid. Men ser herr Krok, det är alltid så mycket som en början. Att få gubben så nätt åt sidan lite. Ja, för all del, för all del, här står jag och sladdrar. –» Treflig början! tänkte Abraham. Jag tror, jag drar mig – Han svängde om på klacken och stod framför en liten gumma, hvithårig och grå, gubben ganska lik fast fetare. Hon var omgifven af alla fyra hundarna, och hon neg för Abraham. Men samtidigt hytte hon utåt gårdsplanen, där gubben tassade bort. »Står du här och sladdrar, Gustaf, står du här och sladdrar!» »Träffas fru Hyltenius?» frågade Abraham. »Jo bevars, jo bevars. Hennes nåd kommer genast. Herr Krok skall vara god och stiga in i förmaket. Jag är fru Enberg,» sade hon och neg på nytt. »Var så god, var så god. Jag ska visa vägen. Akta hufvudet, akta hufvudet. Det är så besvärligt med de trösklarna –»
Rapport från Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV). Genom att exempelvis hävda släktskap i rakt nedåtstigande led med Kung Arthur skapade, enligt Ortenberg, Tudordynastin i England en legitimitet till makten. Jag frågade vilka de var, och de sa att de var katoliker. Kyrklig etablering och expansion i västra Östergötland. Tidningarna ger bilden av att företaget har ambitionen att få byggnaden att smälta in i den lokala historiska miljön.26 Även byggnadens höjd är föremål för diskussion vid bygglovsmötet. Foto, Göran Gruber. Medeltider och konflikter kosta företaget cirka en miljon kronor. Detta sker genom en mängd tydliga ledord såsom Heliga Birgitta, Arn Magnusson, Birger jarl, pilgrimsvandring, Eriksgata, samverkan, produktutveckling, klusterområde, kompetensutveckling, marknadsföring men också med tabeller och fotografier. Nu är vi tillräckligt stora för att ha den kapacitet vi behöver. Med detta sagt vill jag samtidigt precisera att det lokala, precis som begreppet medeltider, inte bör förstås som en utpekbar eller entydig territoriell storhet. Meningsskapande medeltider och vad dessa gör med föreställningar om det förflutna som står i mittpunkten för intresset. I andra sammanhang har jag själv varit deltagare och gjort observationer. En tid efter resan till Fjuk skissar de båda producenterna på ett projekt för hur denna ” testCD ” ska kunna utvecklas till en färdig produkt. 106 Namnet Arn i återkommer i flera medieringsformer som exempelvis broschyrer och på hemsidor kopplade till projektet. Besökt 2009-01-26 Övrigt otryckt material E-postkorrespondens: Lindaräng, Ingemar – E-post, 2008-05-08 Muntliga källa: Biträdande länsantikvarie, Länsstyrelsen i Östergötland, 2005-09-13 Konferensanförande: Holtorf, Cornelius. Enligt Richard Florida definieras den kreativa klassen genom det sätt som människor organiserar sig i olika sociala grupper och gemensamma identiteter vilka i huvudsak utgår från deras ekonomiska funktion. Att närma sig och avgränsa de fall som studeras är avgörande moment och det finns flera ideala förhållningssätt.217 Fallstudierna utgår från samtida handlingar och förhandlingar vilka kopplas till begreppet medeltider. Meningsskapande medeltider text som tar sin utgångspunkt i praktiska och byråkratiska händelseförlopp samt aktörers yttranden. ” Och den 3 mars avhöggs han vid galgen och där begrovs ”.
Alton, P., ” Gauss På baren 1961 ” i Dagens Nyheter, 29 april 1984. Barthes ” konventionaliserar ” alltså den handgjorda bilden, medan fotografi ses som okoderad. Litteraturvetenskapliga texter i urval, Stockholm: PAN / Norstedts Kontrakurs, 1971. Den ” svarar på hopskrumpnandet av auran med att på konstlad väg bygga upp en personality utanför ateljén ” .45 Kanske kan man i någon mening jämföra filmens, eller för all del rockmusikens, skapande av personligheter med Strömholms användande av biografier, intervjuer, konstnärsporträtt och varför inte den magnifika stol som placerats framför den ” ikonostas ”, Passionsdramat, som visades på utställningen Indicier på Kulturhuset i Stockholm 1996. ett annat negativ att arbeta ifrån innebär att fotografiet i Vännerna från Place Blanche har en större djupverkan än vad som är vanligt i Strömholms fotografi eftersom ett föremål tränger in i det avbildade rummet till höger i bilden och placeras framför den avbildade tivolimålningen. previsualisering *. 67 Under pseudonymen Per Sonne sökte han till Fotohögskolan i Göteborg, som startade höstterminen 1982, för att demonstrera att intagningskraven var felaktiga. Ibid., s. 253. Andra fotografier kan ha en bildtext som förändrar deras betydelse, t.ex. en bild av en fågelskrämma betitlad Tidig fransk 1900-talskonst, vilket enligt Sonesson är en konträr opposition mellan två samordnade tecken. Svensk översättning av Maria Stam. När modellen ” svarat ” sker exponeringen och därefter har fotografiet klyvt tid och rum. Sonesson, G., ” Semiotiken mot zemiotiken del 1 ” i Kulturtidskriften Hjärnstorm, nr. i sin prototypiska synvinkel, men samtidigt visar det sig, om man begär att få se referenten, att fullständig information om objektet trots allt är omöjlig. Om den sekundära bilden placeras direkt i det övergripande bildtecknets yta, så som ofta sker t.ex. vid reproduktion av ett konstverk i en bok, kommer den sekundära bilden och det övergripande bildtecknet att uppfattas som en enda bild. Bilden innehåller ” plenty of nothing ”.
Det låg sängkläder i sängen, och på väggen satt ännu långa remsor av tyg, där tre män till häst, som hette Kasper, Melkior och Baltasar, var utmålade. Och han talade vidare om, att knappt hade han utfört denna goda gärningen, förrän han hade blivit lönad för den. De var ängsliga inte bara för faran, utan också för hjälpen, som de hade fått. Det blir nog slut på friden i skogen efter detta. Men kan han vända sina blickar med samma glädje från den yngste till den äldste, då känner han frid i sinnet. ' Han sökte, ända tills det började mörkna. Hur har du fått fatt i den där? Mor hade varit en god arbeterska och hade haft ett glatt och frimodigt sätt. Jag får allt lov att betänka mig litet, sade han fördenskull. De lyfte opp det med gemensamma krafter och räckte det mot jätten. Det var som en fågels kvitter eller en gräshoppas spel. Om här inte hade vuxit järn, skulle det inte bo annat än uvar och björnar här än i dag. Därpå pekade förargåsen med näbben och sade: Men vem är det, som du har med dig? Han haltade på högra benet, och den vänstra vingen hängde och släpade, som om den skulle vara bruten. sade björnmor. När de kom in på fäbodstigen, råkade de flera av grannarna. Den lilla Tummetott satt och såg efter honom med en vemodig min och önskade, att någon måtte komma och ge också honom hans frihet. Jag har redan sett så många älvar, tänkte han. De har det ju svårt nog ändå, tänkte han. Tänk du, att den stora gåskarlen, som försvann i våras, måtte ha följt med vildgässen! De gick vid sidan av kärran för att hindra den från att välta, för vägen, som de följde, var bara en smal, stenig skogsstig. Att Nils Holgersson, som för ett par timmar sedan hade legat och vilat på en kabbelökstuva vid Ekolsundsviken, nu befann sig i Uppsala, det berodde på Bataki, korpen, som hade lockat honom med sig på äventyr. Låt oss gå ut igen! Alla de andra småbergen på Västgötaslätten blev också sparade för fars skull, och nu undrar jag just om det finns många karlar i Västergötland, som har så pass respekt med sig. '
Seeing education as a potential force for change and also as a driving force is probably connected with the economic crisis and the alarmingly high unemployment rate in the first half of the 1990s. 564 Kunskaperna förväntas vara gedigna, men om det innebär breda eller fördjupade kunskaper framgår inte. Paris: OECD. Detta samhälle, kunskapssamhället, är en krävande beställare, kraven är högre än tidigare och vi måste bli bättre på det mesta: Kunskapssamhället ställer mycket stora krav. Men de flesta kommuner slarvar.284 Bristen på utvärdering och uppföljning är också en aspekt av flumskolan. Men även instanser som kommunen. Kampen för och mot en demokratisk skola. Mår vi dåligt har vi inte förmåga att lyssna och ta kunskapen till oss.377 Narrativet om skolans värdegrund handlar alltmer om elevernas trygghet, om klimatet i skolan och om skolans roll i den demokratiska fostran av eleverna: Våra skolor har fått ett särskilt ansvar att hävda, värna och utveckla våra grundläggande demokratiska värderingar. 195 Inger Davidsson, kd Prot. 731 The most serious incident did not occur in Sweden during this term in office but in the USA, when the Twin Towers of the World Trade Center in New York were attacked on September 11th by al-Qaeda. Utopian New Thinking in Education är det utopiska perspektivet centralt. In the debate it is stated that education is of crucial importance for the future of Sweden; its importance for society seems undisputed. 105 Margitta Edgren, fp Prot. Anf. 224 Vi får aldrig slå oss till ro utan kommer att byta jobb flera gånger och vidareutbildning är nödvändig. These actors play central roles in the narratives as heroes and victims. Ingen kan väl vara okunnig om att vi har drabbats av en internationell lågkonjunktur som har satt mycket allvarliga spår även i vårt land. 2 Mobbningen finns, det vet vi, på snart sagt alla skolor. / / … / / Kommunerna har inte heller blivit klokare med åren.479 479 Protokoll 1993 / 94:8 Anf. The schools. „Knowledge society.
- Det handlar inte om att förändra sin personlighet. För att åstadkomma förändring krävs att man har ett slags minsta gemensamma nämnare när det gäller kunskap. - Det grundläggande är kunskap. Prisutdelare var avgående ordförande Bernhard Grewin.
Det är alltså i verksamheten där elevernas måloch resultatuppfyllelse mäts, som avtrycken av statens styrdokument ska kunna avläsas. När staten förändrar styrdokumenten ska tjänstemännen på såväl makro - meso - som mikronivå sätta sig in i de förändrade styrdokumenten och göra tolkningar och genomföra uppdraget så att det är förenligt med styrdokumentens intentioner. Studien utgick från den information som samlats under åren 1993-1996 vid informationsträffar kring elevassistentens yrkesroll där frågor ställts bl a kring elevgrupp, arbetsuppgifter / arbetsbeskrivning, målet med verksamheten, åtgärdsprogram och samverkan med lärare och föräldrar. I slutet av 80-talet förbereddes en förändrad styrning av skolans verksamhet vilket resulterade bl a i proposition 1988 / 89:4 om skolans utveckling och styrning där det föreslogs att skolan i framtiden skulle präglas av en utveckling från regelstyrning till målstyrning med färre regler och tydligare mål. Statsvetenskapliga institutionen. I den styrkedja som slutligen leder till beslut att stifta lagar och utfärda förordningar ingår ett antal dokumenttyper såsom Kommittédirektiv, Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsrapporter (Ds), Lagrådsremiss, Proposition, Riksdagens utskottsbetänkande, riksdagens beslut och lagar och förordningar. År 1995 tillsattes en statlig utredning, Funkisutredningen, med uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skulle fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skulle finansiera verksamheten (SOU 1998:66). Det som den här studien vill belysa är de villkor med avseende på förutsättningarna för statliga styrdokuments avtryck som de båda systemen har erbjudit / erbjuder såväl den enskilde tjänstemannen som enskilda elever med avseende på möjligheter till måloch resultatuppfyllelse. Vad avser Du med styrdokument? Dahllöf, Urban (1967) Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. I grundskoleförordningen kap. §§1-10, motsvarande i gymnasieförordningen, benämns under rubriken särskilda stödinsatser ett antal insatser som kan ges för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences. Ulf P Lundgren fortsatte att utveckla det ramfaktorteoretiska tänkandet (1972).
Denna ordning präglade alla institutioner för funktionshindrade och sjuka (jfr Jönsson 1998, Goffman 1961, 1973). De elva döva eleverna, alla pojkar och män, vilka enligt dagboken följde med på resan var: ” ... Faxén, Uggla, Ekmanson, mera för sig komne Elever; Ericson, Hansson, Vittver, Gellin, Wångblad och Jönsson, Bondebarn; samt Kysel och Lagerqvist ... ”. 182 Pär Aron Borg och undervisningen av blinda och döva som borde prioriteras i undervisningen på sin spets, teoretisk undervisning, främst språkträning, eller praktisk utbildning. Three historical and genealogical eras, each a turning point in an ongoing story, have comprised the framework for the present dissertation´s investigation of the perceptions and dominant discourses on the care and control of the deaf, blind and disabled. Samtidigt bidrog vetenskapen och det rationella synsättet till att minska mystiken och framhäva den enskilda individens möjligheter snarare än svårigheter och tillkortakommanden. Det barn som bars ut var inte detsamma som togs in någon timme senare. Han ville se en decentralisering av utbildningen. 306 Holm, Asger &amp; Gudman, Sven m.fl. Indirekt visar också Mathias hantverksskicklighet och konstnärliga förmåga att hans uppfattning om sig själv var en realistisk självbild. Den första klassen bestod av dem som enbart skulle lära sig kristendomskunskap, läsa, skriva, räkna och något hantverk eller slöjd och hushållarbete, som att sy, väva, spinna med mera. En av texterna skall ha haft titeln Sång i melankolisk stund. Den tillagda vokalen å i uttalet av K, var svårt att forma. Bakgrunden var sådan att man måste fråga: Vilken betydelse hade en enskild individs initiativförmåga för etableringen av institutet och vilka föreställningar och maktordningar i samhället medverkade i processen? Jag har visat att trots alla praktiska problem lyckades några ta en universitetsexamen eller gå på lärarseminarium, även om det senare krävde dispens från regeringen. 116 Pär Aron Borg och undervisningen av blinda och döva även fått handledning av sin fader blev Borg student i Uppsala 1796. Hjalmar Höglund gav i idealiserad och litterär form uttryck för den starka gemenskapen och stoltheten den egna föreningen skapat med en respekterad ordförande.
»Å, du borde skämmas! Tala på det viset! Släpp mig!» utropade hon förtörnad och ville slita sig lös ifrån hans omfamning. »Släpp mig, säger jag! Jag går ifrån dig. Hm! – Trifs du bättre hos den der Elin, så gå till henne! Jag skall inte skicka bud efter dig, och hon skall få ha sina ögon ifred för mig. Jag ger både dig och henne en söter god dag. Jag behöfver inte krusa, för jag kan få mig en bättre karl än du. Det är så många, som gerna vilja ha mig, må du tro! Släpp mig!» sade hon och gjorde våldsamma försök att komma ifrån honom. Men han höll henne alltjemt fast och kysste henne gång på gång. »Jaså,» sade han bara, »de herrarne skulle jag bra gerna vilja se på. Får jag fatt i dem, så skall jag snart göra dem blå på begge ögonen, det kan du ge dig tusan på.» Denna hans fromma försäkran tycktes hafva ett behagligt lugnande inflytande på Emelie, ty hon satt nu åter stilla och tillät honom trycka en hel rad sammanhängande kyssar på sina ljufva läppar. Hvad det var obehagligt för mig! Ja, det var rentaf det obehagligaste, jag upplefvat i hela mitt lif, att ligga så här under en soffa, rätt under de båda älskande, och vara ett stumt vittne till hans smekningar och all den meningslösa strunt, som han pratade. Hvad Emelie beträffade, så var hon, naturligtvis för min skull, ganska passiv och yttrade sig ej mera, än hvad hon nödvändigt behöfde. Slutligen upphörde han med sina ömhetsbetygelser och sade: »Har du ingenting att bjuda på i qväll?» »Nej, hvad kan jag ha att bjuda på? Du har ju inte på länge gett mig så mycket som en tolfskilling att köpa hem hvarken vått eller torrt för,» sade hon.
Hon smällde igen dörren efter sig, men såväl inne i duetten som utanför den, fick man förmoda, kunde man utan minsta svårighet höra den påföljande tiraden. Detta var invitationen till den store entertainern, vålnaden med huvudkluten, Rapmaster EmCee New York, att sätta igång med sin föreställning. " Corky! I högtalarsystemet hade Doctor Rammer Doc Doc börjat sjunga, om man nu kunde kalla det sjunga, en ny sång, om det nu kunde kallas sång. Roger började också se sig om. " Det är en helt separat angelägenhet. " Eftersom han hade börjat bestämde sig Conrad för att kämpa vidare. Hon hade haft fina, breda axlar, en fin och fyllig byst och fina, fylliga höfter och lår som hade gjort Charlie lyrisk, eller så lyrisk som den föga poetiske Charlie nånsin kunde tänkas bli. Så här får de bli. ' Jag känner mig helt i samklang med naturen ', säger han. I stället trängde hans tänder in i lädermanteln som man hade placerat över nacken och manken av just den anledningen. Och vad skulle det kosta? " Wringer Fleasoms arkiv hade tagit fram allt som fanns tillgängligt om Nexus och Lexus, vilket var åtskilligt men bara sträckte sig tillbaka till 1976. Till Atlanta? " Den här Popsvarianten var patetisk och hade den typiska shufflestilen, men särskilt galen var han in e. Han la sig platt på rygg och blundade och lyssnade till testikelstormen som rasade på nätet. Charlie var mållös. Ja försöker bara sitta av min tid ... Hajaru va jag säjer? I fullkomligt vänlig ton sa Harry Zale: " Ett ögonblick, mr Croker ", och lutade sig mot Peepgass och sa med låg röst: " Dags för en liten kreditorskonferens, kanske? " Det måste ha varit sexton, sjutton karlar som stod där, dom flesta med champagneglas, och pratet var intensivt. Croker Concourse! " Svar ja ", sa The Wiz. Inte det? undrade Wallace. Men hon kämpade ner den och kastade ut den, det gjorde hon, visst gjorde hon.) Charlie skrockade. Hans sätt att klanta till saker och ting var rent brottsligt. Jaså, din lilla morsgris, du blev av med fyra fingrar i kriget, din kossa, din styvmorsviol!
Den handlar om att vi ska lära oss att hoppa högre. Vi är inte i närheten av de löner vi borde ha. Peter Larsson, Göteborgs läkarförening, påpekade att flera arbetsgivare har blivit medvetna om att de i vissa lägen måste bjuda högre lön för att få behålla läkare. Han konstaterade också att landsting som för en negativ lönepolitik kommer att få det svårt när läkarbristen tilltar. Många fullmäktigeledamöter ansåg att förbundets framtidsvision om den framtida läkarrollen var mycket bra. Några måste hamna i nattsvarta Småland, sade Maria Björkqvist, centralstyrelsen. - Har någon hört något annat än tal om låglönesatsningar de senaste tio åren?
Då Björnson nyligen i Köpenhamn talade till en stor församling af studenter, sade han: “ Bekännen alltid eder tro, äfven der det synes till ingenting gagna; bekännen eder tro på tankar, hvilkas förverkligande synes mycket aflägse. Ty krisen kan oväntadt komma, och då skall den bäras fram till resultat efter den stämning, som eder bekännelse har skapat. “ Då 1870 napoleonidernas tid var förbi i Frankrike, då kunde i och för sig en annan herskarefamilj blifvit kallad till tronen, men på grund af den stämning, Gambettas bekännelse hade skapat, segrade republiken.Naturligtvis var han icke den ende, som hade drömt om republiken under kejsardömet, hvars styrka reaktionen verlden rundt prisade så högt. Der var ett djupt och jäsande missnöje bland de bästa i Frankrike med mannen af 2 december, som nådde tronen genom en förbrytelse och sände hedern till Gayenne. Men de andra sveko under ' tvifvel, Gambetta kämpade i tro, och hans tro hade den styrka som kräfves, då det är berg som skola flyttas. Han måste vid denna tid väcka uppseende, han den fullblodige, varmhjertade, som reste sig mot alla dem, hvilka vi i “ Naboben “ ha sett lefvande af Jenkins piller; han svälde af kraft, de andra begagnade medicin för att få uppskof med pulsslagets upphörande. Egenskapen af blaserad har aldrig varit större än vid detta kejsarhof. Det var konst-ladt alltsammans. Det var jern, som bragte konstladt blod i männens ådror, det var smink som gaf qvinnornas kinder konstlad färg, och det var plebiscit, som uppbar kejsardömet på en konstlad folkstämning. Gambetta var blott natur, lyckligtvis en natur, som var för god att nöja sig med att blott vilja ” göra lycka “, något som eljest hade varit honom så lätt. Om han velat, hade han kunnat göra lycka vid sjelfva kejsarhofvet och förblifva republikan likväl. De begagnade ju der allt till att roa sig med, äfven öfvertygelser. Ni mins, då Daudet, den unge liflige sydländingen, blef sekreterare hos hertigen af Morny.
Med ett kort skrik kastade han undan klaveret och störtade dit. Människorna äro vänliga här, hyggligt folk allihopa, men just därför äro de så tråkiga. Han skulle skrifva. SIGURD P. SIGURDH. Borta under suntältet stod ett ungt par och blickade ut öfver hafvet. Det talas om stölder här och där, om en eldsvåda märkligt uppkommen och det hviskas om händer fläckade af blod och en i ljungbackarne nedgräfd kamrat, som förolämpat Hanna “ Tyska “, hans käresta, – hans hustru. Det har sett likadant ut i tre veckor, alltid inslaget i samma gamla exemplar af Cimbrishamnsbladet. Och han ä visst gift därinne med en så ’ n där svart, som går halfnaken i kring och har ring i nosen och ä en styggelse för Gud och kristenheten. “ Jag spelar bättre, om jag har mitt eget spel; jag är liksom mera van vid det. “ Så svann hon och den pinade mannen rusade upp ur sängen som en galning – ut – ut i köket, där bränvinsankaret hade sin plats och drack – söp, tills han föll ned och sof en drucken mans sömn, utan drömmar. En husmans käring bar fram det och nu blef det attan gånger värre. Det var aftonvinden. – Ta henne – Hon har aldrig hållit af mig, det vet jag. Hela naturen sofver. En åldrig röst säger: Se det är allt svårt att dö – ibland. Men när notarien stod därute på rågstubben, under det hundarne sökte, kom en flock tranor strykande förbi. Klockan var ungefär tio. Jag såg dig simma öfver fallet en gång, och då lät floden så hotande. Det är den unge artisten, som för studiers tagande slagit ner sina bopålar på det lilla fiskläget. Hon blottade sitt bröst och räckte det åt barnet, som sakta kved. Johanna satt kvar och höll hans hand. Där var så varmt och godt och brasan kastade sitt sken öfver förmakets antika möbler, glimmade till i den gamla hvita och förgyllda spegeln och värmde ansiktena på oss vid brasan sittande. På bänken inom dörren till folkstugan sitta rackaren och hans hustru. Det var Eljenas bokhållare, som nu flyttat från sta ’ n och hade affär i grannbyn. Han omtalade:
Har du redan tröttnat på mig, frågade hon, och tänkte att det inte nånsin skulle vara så att hon tröttnade, nu hade hon beslutat sig, hon hade talat med dem där hemma, hon hade förklarat för alla: detta är det liv jag väljer, och därför visste hon att detta inte kunde ta slut och han suckade och böjde sig över henne och bet henne försiktigt i axeln och sa kärring upp och gör kaffe och hon svarade att han kunde trycka på den lilla röda knappen, nej inte den, ropade hon när han tryckte på hennes vänstra bröstvårta, sedan glömde de båda kaffet en stund medan han låtsades vara John Wayne eller kanske någon korsriddare, ja snarare en korsfarande sven på väg att besegra turken eller vem det nu var man skulle ha ihjäl den gången, hon suckade till med stor häftighet när det gick för henne och böjde sig krumt upp mot honom och sa Hans, Hans, och låg sedan alldeles stilla och kände att han inte var färdig men struntade i det, tryck nu på knappen, sa hon, så vi får lite kaffe nån gång, det skulle ju vara så bra betjäning på det här stället. Skulle hon stanna? Och Linnéa nickade: dy är en perlan. Hon märkte att hon hade hoppats att det skulle stå bilar på uppfarten, men allt var stilla, det hade börjat snöa, lugnt och tunt, och det lyste ur köksfönstren och ur salongen på övervåningen, gult som i en gammaldags sagobok. Linnéa tuggade. Hon frågade utan baktankar, men Hans Emanuel tänkte svara; avhöll sig när han märkte att Göransson såg på honom över boken, förvånad, eller irriterad. Hon hörde under några ögonblick inte vad han sa när han nu utropade sitt aha! Eller hur, sa det från köksbordet. Du har ett, började han, och lutade sig fram och tog hennes vänsterhand i sin. Eller lättnad? Men så lever man, och det går alldeles utmärkt att leva så. Jag visste inte att det var så det gick till. Och inte får jag ju bo kvar heller. Fast det är inte det jag säger. Hon gick fram till honom och smekte honom över kinden. Han hade den gulvita mjuka ryska skjortan på sig, hon älskade att ta i den. Så märkligt.
Det, yska folket har lidit så länge och a &amp; nycket, att nu ingen h a r kraft för rlädjeyttringar. Och särslrilt kvinnorla, a v vilka de flesta ha levat i en) avbruten ångest för sina käras liv &gt;ch som å r efter år h a hungrat och frusit för " fosterlandet ", toga sina rätigheter som något självklart och utan tommentarier. De tyska kvinnorna ha j u inte, som le svenska, genom a t t energiskt delta-: a i en lång och måliriedveten röstsittskamp förviirvat sig vana vid poitiska former, men det nya Tyskland kaffar sig för sitt politiska liv nya ' ormer, vari även männen iiro ngböriare, och kvinnorna h a under dessa fa-; ansfulla dr runnit en livserfarenhet, om väl kan anses likvürdig med den ierömda politiska " mognaden ". De vakna kvinnornas intresse konwntreras nu på den konstituerande naionalförsamling, som skall iiga rum. A snart soldaterna hunnit komma hem x h blivit uppforda på väljarlistorna Representanter för olika grupper och x-kesföreningar ha bildat utskott, som ia till uppgift att för de viktiga valen trbeta i kvinnornas intresse. H u r kriniioruas start skdl avl0pa ian inte förutsägas, nien då de inte beiövt krinna den hitterhet, som en länge ' iird kamp mot ett oresouligt motstånd; kulle h a alstrat, kan frBn början ett rott kamratskap mellan män och kvin101. p8riiknas. Och i det frnktansvärla kaos, w r i vi befinna oss kunna vi iiil ändå urskilja en riittftirdighetens .öda tråd, och viirldshiindelsernas gång Lyckas mig en garanti för, att ett folk, mm beslutat börja ett nytt liv med - ätten soni ledstjärna skall med ofullkomligheter och begriinsning dock visa i i g vara inne p &amp; den riitta vägen. Siirnbcrg, 17 nov. Signe NollterPtistcr.
D e hade hyrt dem för sommaren, o c h de voro riktigt vackert inredda med hvitmålade möbler, soffor och stolar klädda i rosiga öfverdrag o c h hvita, luftiga gardiner öfver alla fönster. Men det var inte där Stella trifdes bäst. Inte tyckte hon precis där var så fint o c h elegant, men hon fann sig ändå så innerligt » D e t är icke för kvinnans skull, icke för väl i den lilla stugan, ty där b o d d e hennes hennes eget intresse, som j a g ifrar för, att hon bästa vän, Vall-Karin, stalldrängens lilla tioskall tillerkännas sina mänskliga rättigheter, åriga flicka, och ditin hittade Stella alltid, så utan därför att dessa rättigheter äro undanhållna, lika godt h v e m. utan för statens, för samhällets egen skull önMen allra roligast var det att gå till Karin skar jag, att kvinnan måtte få sin rösträtt och ut på ängsmarkerna, där hon vallade sina kor. valbarhet erkända. O c h sin att hon såg ut att vara flere år äldre än Stella, ståndpunkt i frågan preciserar frih. Stackelehuru deras ålder i verkligheten endast skilde berg ytterligare, då han i samma anförande på några månader. säger. » J a g fäster mig icke vid, om kvinnan Karin var också den beskyddande, Stella har någon särskild fördel af likställigheten, skyddslingen. men jag anser denna vara välsignelsebringande När Karin sprang efter hjorden i sin lilla, för vårt land. » Denna moderata åskådning, korta, rutiga kjol, barhufvad och barbent med som icke såg frågan såsom en partifråga, utan ett stort spö i handen, hojtande o c h skrikande såsom en viktig samhällelig angelägenhet, g a f o c h snärtande de lataste kossorna på benen, frih. Stackelbergs ord en särskild vikt, o c h så de helt ängsligt gåfvo sig till att skumpa i landshöfding Sparre, hvars drastiska humor väg, då sprang Stella efter med lysande ögon gärna valde kvinnofrågan till skott-tafla, vände o c h full af beundran för sin vän, som kunde sig dock sällan eller aldrig m o t frih. Stackel| få alla dessa stora djur att lyda sig.
2003:489 utgår Rubrik Lag (2003:1141) om ändring i lagen (2003:489) om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag SFS-nummer 2003:1141 Förarbeten Prop. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Ärenden som har kommit in till Patentoch registreringsverket men i vilka verket inte har fattat beslut före ikraftträdandet skall överlämnas till Bolagsverket för fortsatt handläggning. Rubrik Lag (2004:253) om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Förarbeten Prop. 8 kap 3 §, rubr. närmast före 8 kap 3 § SFS-nummer 2004:317 Rubrik Lag (2004:317) om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Förarbeten Prop. 2003 / 04:243 Omfattning ändr. 1 kap 1 § Ikraft 2004-07-01 Rubrik Lag (2004:434) om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag SFS-nummer 2004:434 Förarbeten Prop. 2003 / 04:225 Omfattning ändr. 5 kap 1 § Ikraft 2004-10-08 Rubrik Lag (2004:584) om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag SFS-nummer 2004:584 Förarbeten Bet. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2003:772 SFS-nummer 2004:1174 Rubrik Lag (2004:1174) om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Förarbeten Prop. närmast före 4 kap 2 §, bil. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2004.
hewne lengie tiente, epter hon wil haffua sith, som hon henne skyllogh ær. Gudhmwndh Olsson medh hustrv Anna, Anders [211] Rodz epterleffue. Samma dach stodh vp j retten skÿpper Ole// Olsson fulmechtok pa hustrv Anna Anders Jonsson Rodz vegne ath vplata Gud mwndh Olsson <sin> henne gardh, som hon vtj bodde, medh tompt och bÿgningh, som han nw staar och vpbogder ær j sin bredh och lengdh, j swaa matta och medh saa skeel ath fornempdhe Gudmwndh Olsson medh sin hustrv Elin, som ær forme hustrv Anna nerskyldh, skole henne haffua j thenne sin kranckdom j sith hns ok heman til hennes dodra dagha ath vppeholle henne math ok ool j hennes liffztijdh medh stugu rwm ok rycht, som hen ne behoff ær, swa ath hon haffuer sigh plat medh thorn jngiffuit jn til thorn j sin lÿffs tijdh j dandementz ne-rware, som tha til stodo, ther offuer ok nerware, som forsth vaar Helmick stadzscnffuere, Riorn Pedersson, Marthin j Faresta, Nielss Hansson, Nice's Gunnerssofe, Jons tornwachtere ok Pawall Jonsson. Jtem ær och swa Hiera mellen, ath fonde Gudmwndh medh sin hwstrw schole giffue forme hustrv Anna hwsalega aff garden, swa lenge hon liffuer. Rpter henne dodh skole the garden vÿderbliffue1) fore thera egit oklandret til ewerdeligen tijdh fore alia fodda ok ofodda athalara. Vppa huilket forme Gudmwndh sin fritzskylhm/ vplade, som stadz lagh vtuisse. Samma dagh Pawal kopperslagere zacher til xl mark, fore [212] tan holth sit apit vyndoge och waar ey borgere ok giorde ondh zacher gerning ok arbeÿt. Dabit iij mark. Nice's Beesze. Sades hustrv Apollonia Praals schal giffue Nielis Beesze xxiiii marifc. Kyrchioherrin her Jngemer. [6 juni.] Logerdagin nest fore trinitatfs stode h[er] Eric Jensson, wor stadz borgamestere, ffulmechtogh pa stadzsins vegno Iiiedh radzsins samtyckio och vploth kfrkioherren her Jngemar
___________________________ A. Strindberg. 1. Kronbruden. 36 fantastiskt formade och brokigt färgade ormar, När hon kommer ut är hon klädd i kofta, har drakar, fåglar etc. väska vid sidan och lur i hand. Hon stänger Forskarlen sjunger sista strofen.] dörren i lås och går, rak, med stolta steg, när Ridåfall. ___________________________ A. Strindberg. 1. Kronbruden. I fonden till höger en stor öppen lucka, där man trumman som nedtill har en mjölsäck vidfästad; tar; till vänster om dessa stora luckor såsom på eld och gryta. Till vänster en säng och en väf Kvarnkammaren. Allting är hvitt af mjöldamm. ser en del af vattenhjulet, något till höger mynnar därbredvid kvarnbommen; midt i fonden stora poren loge. Till höger en stor öppen spis med kolstol, en bobin, en härfvel och en spinnrock. Dörr till höger. Framför spisen i en krets sitta: Farfadern, farmodern, Mats' mor och far, Brita (Mats' syster, vuxen), Anna (hans syster, halfvuxen), LillAlla röka små järnpipor och äro mycket allvarliga. BRITA [sysselsatt med ett hårarbete]. LILL-KAREN och LILL-MATS säg? Karen (hans syster, barn), Lill-Mats (hans bror, barn): [med hvar sin docka]. BRITA [till Lill-Karen]. Hvar tog du dockan, LILL-KAREN. Kersti gaf! ___________________________ A. Strindberg. 1. Kronbruden. 38 BRITA [tar dockan ifrån henne]. Bort me'na LILL-MATS. Kersti gaf na! [Till Lill-Mats]: Hvar tog du dockan? BRITA [tar dockan]. Dän me'na! [Tystnad].
Pauli, iag will säya idher, ni hafwa fixerat academien som ingen ährlig kar, medh dhet tryck ni infört hafwa från Hålland, ty dhet ähr bara blyy uthi mäst och nu förnött, dhet gambla som bortfördes war mycket bättre. Här befalte Rector dhem uphöra medh trätande, och förlijkas, dhet the giorde och räkte alla hwar andra hand. Johan Pauli befaltes till distingz skaffa trycket och spinnelen igen från Stregnäs, dhet han lofwade. Den 16 Decembw beklagade sigh Academiae gewaliers stiufson Bengt, öfwer twenne adelzmänz tienare som honom slagit haffwa itt såår i huffwudet, och fordrade af them bard* skärare löön 2 rijkz dr. Denne Bengt fans icke oskyldig till något wållande uthi huggen, dherföre blef dhem emellan således afskedat, att tienarne betala båda i hoop 5 1/ 2 dr. och Bengt sielf 10 mk i bardskiärare löön. Den 18 Decembrå höltz Consistorium maius, prassent. M. Rectore, D. Stigzelio, D. Lithman, D. Odhelio, D. Edenio, M. Bringio, D. Hoffwenio, M. Forneüo, M. Unonio, Dn. Ravio, Dn. J. Bureo, M. Liungh, M. Brunnero, M. Fontelio, Dn. Bergh. x. Inlades en recommendation ifrån Rijkz Ammiralen för studioso Petro Esberni O.Gotho, att bekomma stipendium. 2. Angaf M. Rector om M. Boos enkias postulato, att Consistorium wille eftersee i documentis M. Boetii, om han hafwer upburit dhe extraordinarie uthlagor aff Academiens bönder, dhen tijdh Kongl. Cammaren påförer henne dhe uthlagors rest.